Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se

ordförklaringstävling som hon sedan använde i flera klasser. Eleven i fråga blev mycket stolt över
att vara den som gav upphov till undervisningsmomentet.
Ekonomiläraren menade att i hennes ämnen fungerar det i många fall bra att låta elevernas
idéer och infall styra lektionerna. I ekonomikurserna välkomnar denne lärare att eleverna tar upp
exempel från t ex sin egen verklighet eller föräldrarnas verksamheter. Dessa exempel och frågor
kan hjälpa till att illustrera begrepp i kursen och ge en bättre förståelse. Därför får det gärna styra
om undervisningen så att innehållet blir något annat än det var tänkt vid lektionens början,
menade läraren. Generellt är det dock oftast så att eleverna inte kan komma med idéer för de vet
inte rent konkret vad kursen ska innehålla. Även om de får gå igenom kursplanen då en kurs
startar är det svårt för dem att komma underfund med exakt vilka moment och kunskaper som
kan ligga bakom målen i kursplanen. Det eleverna kan bidra med är dock att de har önskemål om
t ex examinationssätt eller liknande vad gäller kursupplägg.
Om lärarnas intresse av nätplattform med diskussionsforum
Det finns exempel på tidigare försök att dela med sig av läromedel mellan skolor; t ex fanns förr
Agrodidact. Det byggde på att skolor skickade in övningar och andra läromedel vilka granskades,
kopierades upp och skickades ut till deltagande skolor. Materialet sorterades utifrån ämne och
sattes i pärmar. Detta fungerade dock inte på ett tillfredsställande sätt och Agrodidact lades ned.
Lärarna i intervjugruppen trodde att idén med en nätplattform hade potential. De menade att på
så sätt kunde det finnas möjlighet utbyta exempel och få inspiration. De ville även gärna att det
skapas ett diskussionsforum, eftersom diskussioner med lärarkollegor kan ge glädje och idéutbyte,
oavsett om det är en ämneskollega eller lärare i andra ämnen man diskuterar med. Lärarna
föreslog att testa att skapa en nätplattform enbart för Västra Götalandsregionens sju naturbruksgymnasier
först, som en testomgång.
En av lärarna berättade om hur det ofta är på lärarkonferenser där deltagarna delas upp i
diskussionsgrupper utifrån det ämne de undervisar i. Ofta förekommer då ett revirtänkande,
menade läraren. Där finns ibland ingen egentlig diskussionsvilja utan snarare fokusering på
prestige och en ”näsan i vädret-mentalitet”. Även om man själv försöker starta en diskussion med
en genuin vilja om att få veta hur arbetet går till på andra skolor bemöts det ofta med en
överlägsen och nedlåtande attityd när man delar med sig av tips eller begångna misstag, förklarade
läraren. En del av de lärarkollegor hon stött på har alltså inte varit mottagliga för något utbyte på
det sättet. När vi fortsatte diskussionen trodde lärarna emellertid att det problemet troligtvis blir
mindre på Internet. Där finns kanske inte samma behov av att hävda sig som i verkliga livet? En
av lärarna förklarade hur hon upplever fenomenet:
”Jag har träffat såna som jag haft jättemycket trevliga diskussioner med, och sedan har jag haft de
som velat glänsa och de ger ju ingenting. För det är ju när man vågar säga att ja, jag gjorde så här
och det gick åt skogen fullständigt, det är ju då (det ger något).”
23