Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se

More documents

Recommendations

Info

skickas med enkäten tillgodoses de allmänna huvudkraven inom forskning. Informationskravet uppfylls då alla som besvarar enkäten i förväg kan läsa om undersökningens syfte. I enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer är det inte nödvändigt att fråga om samtycke när man postar ut en enkät till större grupper. Om missivbrevet är utförligt anses det som självklart att samtycke har getts om enkäten returneras ifylld. I missivbrevet står även att enkätsvaren kommer att vara anonyma (HSFR, Vetenskapsrådet). De allra flesta frågorna i enkäten gäller de svarandes kännedom om och användande av olika inspirationskällor och materialbanker på Internet. Enkäten avslutas med en fråga om huruvida det finns ett intresse för att söka inspiration och/eller dela med sig av eget material på en nätplattform för naturbrukslärare. Databearbetningsmetod Den inspelade intervjun lyssnar jag igenom och jag skriver ned stödord. Det ger mig en överblick över vad som diskuterades under intervjun. Därefter skriver jag ett referat av intervjun med hjälp av stödorden men även genom att återigen lyssna igenom intervjun. Denna gång lyssnar jag dock enbart på vissa delar där jag t ex vill citera de intervjuade lärarna, eller där jag behöver påminna mig om vad som sades. Referatet skrivs med underrubriker som motsvarar de frågeområden som togs upp i intervjun för att det ska vara lättare att ta del av resultatet. Enkätsvaren bearbetas med hjälp av Microsoft Excel. Där matas svaren in i tabellform och omvandlas till lättöverskådliga diagram. Först skapas ett diagram om kännedomen om och användandet av de olika inspirationskällorna och materialbankerna jag frågar efter i enkäten. Därefter får ytterligare ett diagram illustrera lärarnas varierande intresse för att söka inspiration och/eller dela med sig av eget material på en gemensam nätplattform. Jag tycker också det är intressant att ta reda på om intresset för det sistnämnda varierar mellan olika åldersgrupper, och därför görs ett diagram som visar detta. 18
Resultat Frågeställning 1 - Hur finner kärnämneslärare på Naturbruksgymnasiet Nuntorp inspiration till sin undervisning? Hur lärarna går tillväga när de ska planera ett undervisningspass Det finns olika sätt att ta sig an uppgiften att planera en ny lektion. En lärare berättar att han alltid börjar sin planering av en ny lektion med att fundera på hur klassen i fråga har arbetat på kursen tidigare. Har han haft många föreläsningar vill han variera upplägget så att det blir ett arbetssätt som bryter av. En annan lärare berättar att det är gruppen som avgör vilka arbetsformer hon väljer – alla arbetssätt passar inte alla elevgrupper. Det är också viktigt att ta sig tid att läsa in nytt material för att ha en bra grund att stå på när man ska ha ett nytt undervisningspass. Vidare är det såklart angeläget att först och främst titta igenom kursens mål och betygskriterierna innan en kurs planeras. En lärare berättar att hon först gör en grovplanering för hela kursen. Därefter planeras veckorna upp lite noggrannare, varefter detaljplanering följer. Detaljplaneringen får komma efterhand som man upptäcker vad som fungerar eller inte i den aktuella elevgruppen berättar läraren. Ibland kan läraren i fråga gå till en lektion med enbart planeringen att ett visst antal begrepp ska förklaras och bearbetas. Läraren får en uppfattning om vad som fungerar just den dagen och utgår ifrån det när lektionen läggs upp efterhand som den fortskrider. Ett gemensamt drag för samtliga intervjuade är att de verkligen tycker om planeringsstadiet. Citatet nedan från en av lärarna illustrerar detta: ”Det är så roligt! Jag älskar planeringsstadierna! Grovplaneringen är gjord; man har en idé. Det är så roligt att undervisa då. Man tänker: vad ska eleverna ha det till? Vad behöver de?” Problemet är dock att ibland, när kursen väl är igång, är tid många gånger en bristvara och då blir det ändå inte riktigt som man tänkt, berättar samma lärare. Man får ta det material som finns och göra det bästa av det. Vidare kan det vara svårt att följa sin planering om det visar sig att eleverna har för dåliga förkunskaper för att klara av upplägget läraren tänkt sig. Lärare fastnar lätt i att bara lära ut grunderna när det finns betänkligheter kring om eleverna ska förstå tillämpningar. En lärare börjar fundera på om det är fel tänkt om man undervisar så. Ett sätt är att börja med en utmaning där eleverna får en verklighetsanknytning till exempelvis ett matematiskt begrepp. Får de kanske de grundläggande kunskaper som krävs för fullständig förståelse på köpet då? 19
Page 1 and 2: UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2009ht4
Page 3 and 4: Sammanfattning Syftet med mitt exam
Page 5 and 6: Frågeställning 2 - Hur använder
Page 7 and 8: Bakgrund Eureka! Om inspiration och
Page 9 and 10: volym. Han utropade sitt välkända
Page 11 and 12: genomförandet. Läraren är inte l
Page 13 and 14: Exempel på tillgängliga inspirati
Page 15 and 16: 1. Hur finner kärnämneslärare p
Page 17: 1. En matematik- och ekonomilärare
Page 21 and 22: inte är den ende som undervisar el
Page 23 and 24: ordförklaringstävling som hon sed
Page 25 and 26: välbekant för lärarna, men den a
Page 27 and 28: Diagram 3. Intresse av att söka in
Page 29 and 30: Diskussion Sammanfattning av result
Page 31 and 32: och dylikt för naturbrukslärare v
Page 33 and 34: producera en sådan resurs. För at
Page 35 and 36: Kast, Verena (1997). Glädje, inspi
Page 37 and 38: Bilagor Bilaga 1 Enkätens missivbr
Page 39 and 40: 2) 3) ………………………
Page 41 and 42: 6) 7) c) Om ja på fråga 5 b), fö
Page 43: ……………………………

Var fick du den idén ifrån? - Naturbruk.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?