STAR-bladet nr 3 2005 - Trikeflyg.org

Nummer 3 år 2005
Medlemstidning för Trikeflygarna, de fria flygarna.

2
STAR
Medlemsforum för
TRIKEPILOTER
STAR = Svenska Trikeflygares
Allmänna Riksförening.
En ideell intresseförening för
trikeflygare.
Föreningen bildades i maj 1996 och
håller på grund av de långa avstånden
inga föreningsmöten utan endast
årsmöte varje år.
Detta informationshäfte utkommer
ca. 4 gånger per år, och avsett att
informera om det som rör trikeflyget,
samt bidraga till kontakten emellan
medlemmarna. Ansvarig för
sammanställning och innehåll
Jerker Berg.
adr. Hindsbogatan 27 532 32 Skara
tel. 0511-10098 mob. 0705 42 69 49
E-post:
jerker@zeta.telenordia.se
Medlemsavgiften är 200:-
Vill du vara med så sätt in pengar
på Pg. 404 88 35-5
Notera STAR och glöm inte ditt
namn, även adress om du är ny.
Styrelsen 2003
ordf. Jerker Berg
Vice ordf. Lennart Forsmark
Sekr. Kjell Andersson
Övriga styrelsemedlemmar .
Sten-Anders Fellman Stockholm
Per Hede Sala
Börje Haglund Borlänge
Sven Hagströmer Stockholm
André Lindberg Luleå
Leif Stenström Lärbo Gotland
Hans-Erik Westlund Stockholm
Robin Fjellström Orsa
Hej STARmedlemmar.
I vanlig ordning är jag i senaste laget med ett nytt
blad, men hav tröst, det kan hända ett under med
utgivandet av vårat blad så länge jag lever och står
för jobbet.
Med en viss skräck och fasa läser jag i Pilot
Briefing om våra myndigheter. Jag tänker då inte
mest på KSAK som verkar representeras av endast
Rolf Björkman, utan någon annan vid sin sida när
han går i clinch (boxningsterm, där man låser
varann) med luftfartsstyrelsen.
Herrarna i den nya Luftfartsstyrelsen har tydligen
vissa inkörningssvårigheter, och deras ambitioner
verkar som jag läser det mellan raderna vara av
samma uppfattning som regeringens i minkfrågan.
Dom säjer sej inte förbjuda näringen/privatflyget,
men reser så stora krav och bygger upp en
sådan byråkrati på både avgifter och regler att
det blir mer eller mindre omöjligt att både
ekonomiskt och regelmässigt att hänga med för
en vanlig löntagare eller ännu mindre pensionär.
Många har ringt mej under senaste året och frågat
hur dom ska göra, flyga eller betala avgifter/tillstånden.
Vi föreslog ju på förra årsmötet Björkman att jobba
för att slippa besiktning varje år, och ha det som i
Danmark där dom klarar sej med vartannat år, det
skulle i alla fall bli ca.1.500 kronor billigare per år.
Hur det gått med den frågan har jag inte kollat, men
ser i Pilot Briefing att vår käre Björkman har häcken
full med större frågor än lättnader, han har ju fullt
upp med att mota nya pålagor, och hans sak är
egentligen normalklassat, och inte ul-frågorna.
Dessa ligger på Tomas Backman, och jag har inte
läst eller hört att han gjort någon insats för att mota
de högre makternas elakheter.
Jerker Berg
Bilder förstasidan: Roine Magnusson strax
före sättnig på Arlanda där han avslutade sin
”Nils Holgerson resa”, samt en bild från hans
besök på Jokkmokks flygplats vid polcirkeln.
(Båda bilderna är Roines)

Nils Holgersson
(Roine Magnusson från Nora)
har landat på Arlanda
Så var den nollan spräckt, och något
avundsjukt, men även med en stor
beundran för Roine skriver jag ned
dessa rader. Jag har bara korsat
norra banändan på Arlanda, medan
Roine landat och sätter punkt för sin
två år långa Nils Holgerssonresa. En
resa som fört honom kors och tvärs
över hela långa landet, från
Skanör/Falsterbo längst ned i Skåne
till Kiruna i norr.
Som jag skrivit i
tidigare blad är
Nils Holgersson -
resan ett stort
projekt som vi
kunnat följa genom
nyhetsbrev och
diverse inslag i
tidningar under två
år tillbaka. Utöver
Roine som pilot
och fotograf har i teamet ingått Anders
Wallén som skribent, Henrik
Kugelberg, projektledare, marknadsoch
pressansvarig, och Lena Larje, som
projektadministratör.
Har du bara lite intresse av Roine som
varit motorn i projektet, så gå in och läs
och lyssna till reportage om hans jobb
det senaste året på deras hemsida
www.denunderbararesan.se
Det var den 1 november 05 som Roine
landade på Arlanda, och det måste vara
en höjdare för en trikeflygare att landa
på den stora banan och taxa in bland
3
jättemaskinerna. Roine erkänner att det
var en speciell känsla när han taxade in
till gate 44, och när han stängt av
motorn kom det fram en tankbil och
föraren undrade om han behövde
bensin. För att fylla Apollons tank på
ca. 55 liter behövdes det bara någon
promille ur den stora tanken, hur
munstycket passade till trikens tank har
ännu inte kommit till min kännedom.
Det var första gången en trike landat
på Arlanda enligt Niklas Härenstam,
presschefen på Stockholm-Arlanda
Airport, och han poängterar att den
minsta maskinen som trafikerar
Arlanda är en Jetstream 31 som
tar 19 passagerare, och den
största är Boeing 747-400 som tar
404 passagerare.
Den maskinen är 70,66 m lång, har
en spännvidd på 64,44 m, vingytan
är 541 m 2 och är 19,41 m hög. Strax
innan Roine landade, startade en
747a som ännu så länge är världens
största passagerarflyg och har en
maxstartvikt på 397.000 kg. En
koloss som är mer än 920 gånger
tyngre än Roines Apollo Jet Star på max
430 kilo.
En tanke slog mej genom siffrorna.
Det betyder att 920 tvåsitstrikar tar 1.840
personer upp i luften, alltså 4,5 gånger fler
än vad en Boeing 747-400 gör = bättre
lastkapasitet.
Men det är klart, Boeingen har ju fulltankad
utan extratankar 156.000 liter bränsle med
sej, och har därför längre räckvidd, flyger
något fortare, och både pilot och
passagerare slipper sitta ute i fria luften som
kan vara både blåsig, regnig och kall, så den
har sina fördelar.
Mer om Roines flygarliv i kommande
STARblad. Jerker

4
Tre nya och tappra
trikepiloter till Kräftskärtsvängen
ett fly-in som hålls på Siljansnäs
flygplats i Dalarna den andra helgen i
augusti varje år. Det är en kräftskiva
för flygfolk av balandat slag, med
gäster från både grannländer och
Europa. Träffen brukar locka omkring
200 olika maskiner, och någon gång vet
jag att det varit 250 stycken där under
denna mycket populära helgen.
Vi är ett gäng trikeflygare som sedan
några år tillbaka har som tradition att ta
oss dit, även om vädret inte är det bästa
under resan så har arrangörerna en viss
tumme med vädrets makter. Det brukar
vara sol och svaga vindar, och
hemresan har kunnat
göras alla gånger på
söndagen, även om
det någon gång har
varit en del motvind
så har den inte
stoppat hemresan.
En del kommer på
fredagskvällen, men
de flesta på lördag
förmiddag, och på
senare år har
Orsagänget kommit
bestående av i år
Peter Wicander,
Robin Fjellström,
Anna Markey, och Börje Haglund från
Borlänge, och i år även en ny stjärna på
trikehimlen Albin Schultz i sin nya
DTA Feeling. Dessa åkte tråkigt nog
hem innan festen på kräftorna började,
men vi lyckades tvinga i oss deras
ranson också tillsammans med en del
medhavda våta varor.
Denna gång 2005 kom det till vår stora
glädje tre ”nya” trikar som gjort en
längre resa. En från Linköping, en från
Stockholm och en från Norge, den
senare med passagerare som även han
är trikepilot, men just denna sommar
utan brukbar maskin.
Den Norska maskinen flögs (och ägs)
av Halvar Halvorsrud, en trikeflygare

som flugit i många år. Han var vid
ankomsten något besviken över
landskapet mellan Spydeberg (någon
mil sydost Oslo) och Siljansnäs, en
sträcka på ca. 25 mil.
Jag hade bett honom komma till S-näs
och välja omvägen över Torsby med
lite kortare sträcka med skogslandskap
under, och istället få flyga över mer
bebodda trakter, men hans mening var
”inte lite mindre skog, det var ju för fan
bara skog”. Mitt bleka försvar blev att
”du har ju en 912a, så du var väl trygg
ändå”, men han hade trott att Sverige
bestod av annat än bara skog, och
tyckte sträckan var mycket kjederlig
(tråkig). Jag ska återkomma med en
längre historia om vår Norske vän som
har ett onödigt spännande trikeliv
bakom sig.
Från Stockholm kom Håkan Johansson.
Han hör till den lilla skara som
drar iväg längre sträckor på egen hand,
trots att han inte flugit i många år. Han
tog cert 2002 och flög samma år upp
till Orsa utan sällskap, en stor
prestation som jag ser det, men denna
gången hade han sällskap med en
veteran i gänget, Terry Acton.
Håkan har en udda maskin en Pegasus
Flash trike, och en vinge från Mainair,
en kombination som kanske blir vanlig
i framtiden då Pegasus och Mainair
numera gått samman.
Det är ju under senare år många trikar
som försetts med vingar av annat
fabrikat än fabrikens standardvingar,
vilket är en omständlig operation med
nya typintyg, bullerprov och stora
kostnader för pappersarbete och egna
besvär.
5
Den tredje av de tappra trikeflygarna
är Mikael Markow som flög från Motala
till Siljansnäs med planerade
mellanlandningar i både Örebro och
Luddvika på grund av att han måste
tanka.
Mikael flyger en Pegasus av modernare
snitt som han köpt begagnad från
Danmark i början av 2005.
Han bor i Linköping och har alltså
pendlat ganska långt ett flertal gånger
för att få sitt cert eftersom han liksom
Håkan har skolat hos Lennart Forsmark
på Barkarby.
Mikael blev klar med sitt cert under juni
–05 och kände sig redan mogen för att
på egen hand flyga den ca. 26 mil långa
sträckan med sin maskin som på något
ovanligt sätt drar betydligt mer bränsle
än normalt, och därför tvingades Mikael
att planera in flera platser för tankning
under resan till Siljansnäs.
Forts.

6
Under ett telefonsamtal med Lennart
Forsmark framhöll jag de båda
piloterna Håkan och Mikael som goda
föredömen eftersom de inte drog sej för
längre resor i triken trots att de är
ganska nya piloter. Men Lennart blev
sin vana trogen inte svaret skyldig utan
svarade snabbt ”men så har de haft en
bra lärare också”.
Ja ja det är bara att erkänna att de
trikeflygare som skolat hos Lennart vid
ett flertal tillfällen i sällskap med
Lennart eller Terry gjort längre resor
och besökt både Öland Dala-Järna och
Siljansnäsnäs och andra platser långt
från hemorten. Och det är ju en lycka
om läraren eller någon annan som är
rutinerad har tid och lust att göra någon
längre resa med nya piloter, så att dom
kommer över tröskeln att lämna
hemmafältet och kanske utsträcka
flygningen till ett par dagar om dom
inte själva har den kraften, för det krävs
en del både planering
och kurage att
dra iväg på något
som man inte kan
avbryta hur som
helst, jag tänker då
främst på väder
och bränsle.
En klar fördel
med att besöka
flygplatser där
många piloter
samlas samtidigt
är mycket
berikande och
lärorikt. De största
träffarna vi har i
landet är Barkarby
första helgen i juni, och denna här i
Siljansnäs. Man har då tillfället att
verkligen få kontakter med andra
flygare, höra hur dom har det i sina
hemtrakter med väder, terräng, bränsle,
övernattnigar och annat som är av vikt
inför ett ev besök och kanske lockas att
komma till deras fält någon gång.
De senaste åren har även KASAK
Luftis, FPC (Flyg Planering Center)
och flera organisationer varit på plats
för att informera oss om sitt arbete för
oss.
Som jag ser det, är det av stort värde att
få träffa dessa människor, och få mer
klarhet i vad dom jobbar med, och se
att det finns människor av kött och blod
som man säjer bakom röster i telefonen
och bakom papper och skrivelser vi får
oss till del och inte minst BETALAR
för.
Jerker Berg

Noterat ur Pilot Briefing
Mera förbud.
Från den 19 januari –06 får vi inte
flyga lägre än 2000fot GND över
fängelser där de värsta gangsterna
förvaras, och inte närmare än 2 km till
fängelset.
De fängelser det gäller är Kumla, Hall,
Tidaholm, Saltvik och Norrtälje.
Mindre förbud.
Några restriktionsområden slutade gälla
från den 21 dec.-05. Det är
R 10 B Kärnmyren (söder om
Sollefteå)
R 10A byter namn till R 10 och finns
alltså kvar.
R 42 Remmene (öster om Vårgårda)
R 48 Almnäs (Nykvarn)
R 54 Noran (söder om Söderhamn)
R 72 Hovdala (sydväst Hässleholm)
R 73 Björlanda (inom Säve CTR)
R 79 Kiruna (inom Kiruna CTR)
R 81 Rossholm (öster om Skutskär)
Tankar om dyra certifikat.
Har du tänkt på att de certhandlingar
som inte är i sin ordning när de
kommer in till certavdelningen på luftis
kostar oss alla mer än nödvändigt. Om
det fodras kompletteringar ökar
handläggningstiden och om det sedan
går till överklaganden kan summorna
bli stora. Det finns exempel på där
kostnaden ligger i miljonklassen, och
många ligger kring 100.000kronor.
Oftast rör det sig om medicinska
bedömningar där kostnaderna lätt går i
höjden, och dom får vi alla vara med
och dela på, detta kan kanske förklara
7
en del av de höga kostnaderna som vi
betalar varje år för den lilla lappen.
KSAK UL-råd är bildat.
Den 15 dec. beslutade KSAK styrelsen att ett
KSAK UL-råd skulle bildas.
Syftet med detta råd är följande:
1. KSAK UL-råd har som huvuduppgift att
biträda KSAK när det gäller att främja en god
utveckling av UL-flyget i Sverige.
2. KSAK UL-råd skall fungera som en
opartisk rådgivande funktion där ULpiloternas
uppfattningar i UL-frågor skall
komma till KSAK:s kännedom. Bakgrunden
är KSAK:s dubbla roller som dels myndighet
i vissa avseenden på delegation där
myndighetsutövning skall följa lagar och
bestämmelser dels intresseorganisationen som
skall ta till vara hela flygets intressen och
således även UL-intressen. KSAK UL-råd
skall säkerställa att balans råder mellan de två
intresseområdena.
3. KSAK UL-råd skall kunna ge KSAK
underlag till beslut i fackfrågor rörande UL-
4. UL-piloter skall genom KSAK UL-råd ges
möjlighet att framföra åsikter i UL-frågor.
5. KSAK UL-råd skall kunna inhämta ULpiloters
uppfattningar i UL-frågor.
Rådets organisation, arbetssätt och i övrigt
som gäller rådet kan läsas på KSAk hemsida
via nyhetsplats: www.ksak.se
KSAK jobbar för en delegering av jobbet
inom luftfartsstyrelsen, och det råder
inom vissa områden osäkerhet vilken väg
EASA (europeiska luftfartsmyndigheten)
kommer att gå, vissa beslut kan övergripa
svensk lag. Men det ser ut som om KSAK
skulle kunna få rätten att utfärda ULbehörighet.
(det får inte heta certifikat i så
fall) här är de flesta inom myndigheten på
vår linje utom möjligen juristerna som är
många och har stor makt.
Sammandrag ur Pilot Briefing JB

8
2 kända FIB-haveri,
vattnen och på land.
Det blev ett himla mejlande efter förra
bladet där jag på sida 2 o 3 beskrev ett
haveri med en FIB som startade på en
helt slät vattenyta. Det ansågs vara helt
självförvållat ansåg någon medan andra
hade följande förklaring, vilket verkar
mycket trolig.
Haveririsken är av allt att döma känd
bland flera fibbåkare, men har tydligen
inte informerats om till alla elever
under utbildningen.
Anledningen till haveriet är att en slät
båtbotten har tendensen att just när
båten släpper från vattnet uppstår ett
undertryck i fören, vilket medför att
fören sugs ned, och genom trycket från
motorn är då risken stor att ekipaget
slår runt framöver, och då något åt ena
sidan, och det var just det som
inträffade vid denna olyckan.
Uppenbarligen har de flesta klarat sej
från denna situation genom att vid start
i bleke avbryta startförsöket på grund
av en allt för lång sträcka/tid innan
lyftet kommit, och vänt om, för att
sedan starta på en något upprörd
vattenyta.
På sidan 18 i blad nummer 3 från år
2004 finns bild och lite text på en nyare
modell av fibbens bottenform, vilken
inte ska ha de här ovan beskrivna
tendenserna.
Men nu vet förhoppningsvis alla att
det är förenat med stor risk att starta i
bleke med den gamla modellen av
båtbottnen på fibben. Den senare
modellen med ett antal steg utmed
botten ska vara befriad från att sugas
fast. Därmed hoppas jag vi slipper från
dessa tråkiga rapporter i fortsättnigen.
Däremot tyder vittnesuppgifter på att
den tragiska dödsolyckan i Orsatrakten
den 18 oktober 2005 i varje fall till stor
del var självförvållad. Men
kombinationen fibbens stora vinge, lätt
underrede, alltså hjulställ och en lätt
pilot gör att triken får en allt för stark
stigning med motorn på fullvarv. Detta
har berättats för mej från flera håll att
det känns som om det går rakt upp och
piloten mister kontrollen över
maskinen. På den gamla filmen som jag
sände ut till dom jag har e-postadressen
till med en trike som misslyckas med
en loping syns hur maskinen kommer i
okontrollerat läge, och bryts sönder i
luften, och troligen har denna olyckan i
Orsa gått till på samma sätt.
Peter Wicander skrev mycket bra och
sände som e-post till många, men
kanske inte alla. Därför har jag fått
hans tillstånd att lägga in hans text här.
Orsa 21okt.-05
Som Ni flesta redan hört så har det
skett en hemsk flygolycka i Orsa då en
ung kille, Thor, omkom tragiskt.
Jag utbildade Thor för ca 2 år sedan o
han var en duktig o trevlig kille på alla
sätt o vis. Jag upplevde honom som
väldigt lättlärd med väldig bra
koordination och säkerhetstänkande.
Sedan dess har han flugit ihop ca 100
tim. Han och hans far delade det stora
intresset för trike - och skärmflygning
och gick utbildningen tillsammans.
Thor har inte tidigare visat sig
vara någon ”vildhjärna” i luften utan
flög enligt min uppfattning med bra

säkerhetsmarginaler. Men just
denna ödestiga dag den 18 oktober ,
då vädret var absolut perfekt, gick han
över sina inlärda gränser. Enligt flera
vittnesuppgifter gjorde han bl.a. häftiga
vippstallar och kraftiga svängar på låg
höjd, och det tyder på idag att
Thor har hamnat på rygg med sin trike,
att han antingen har försökt sig på en
looping eller gjort häftiga vippstallar.
Enligt ett vittne som inte flyger så hörde
han en stor smäll och tittade upp i
luften . Då såg han att vingen fladdrade
i hög fart ner mot ett skogsområde ca 4
km syd om flygfältet. Börje Haglund en
flyglärare på Tallhed, flög tillsammans
med en elev dit med sin trike och
lokaliserade ekipaget ifrån luften med
hjälp av radio. Jag var först på plats
och kunde bara konstatera att Thors liv
inte gick att rädda, han måste ha omkommit
omedelbart vid nedslaget.
Dagen efter träffade jag Sakka
Havbrand ifrån Statens Haverikommission
och han och jag gick
systematiskt igenom olycksplanet.
Ganska snabbt kunde konstateras att
maskinen har legat på rygg, dvs
vingrören hade brutits av ifrån negativt
håll, washout rören hade brutits av.
Sannolikt har piloten slagit av
kompressionstaget med styrbygeln(
märken syns på styrbygeln och kompr.
staget är av).
9
Efter diskussion med Aimaro hos
Polaris så är Ares vingen (både 19 och
21m2) speciellt känslig vid
stallövningar som utförs över de
tillåtna gränserna. Aimaro har själv inte
gått så långt att han har testad att
komma nära gränserna men han säger
att vid alla stallövningar skall stor
försiktighet iakttagas.
Vi alla sörjer Thors bortgång, han var en
sådan fin kille på alla sätt och vis,
och våra tankar är hos Thors familj .
Peter Wicander
Det har berättats för mej att till den
tragiska händelsen hör följande.
Thor gillade att köra motocross vilket
hans far tyckte var en farlig sport, och
övertalade Thor att de båda skulle börja
flyga trike istället.
Jerker B.
Av
nedslagsplatsen
att döma har
maskinen tagit
mark rakt
uppifrån.

10
Lite text om varför du bör
besöka ett fly-in, och i
synnerhet det på Siljansnäs.
En klar fördel med att besöka flygplatser
där många piloter samlas samtidigt
är mycket berikande och lärorikt.
De största träffarna vi har i landet är
Barkarby första helgen i juni, och den i
Siljansnäs. Man har då tillfället att få
kontakt med andra flygare, höra hur
dom har det i sina hemtrakter med
väder, terräng, bränsle, övernattningar
och annat som är av vikt inför ett ev.
besök, och kanske lockas att komma till
deras fält någon gång.
De senaste åren har även KSAK Luftis,
FPC (Flyg Planering Center varav två
härunder på bild) och flera andra organisationer
samt vår gen.agent för Rotax
LYCON och andra som har anknytning
till flyget varit på plats och informerat
om vad dom kan göra för oss.
Som jag ser det är det av stort värde
att få träffa dessa människor, och få
mer klarhet i vad dom jobbar med, och
se att det finns människor av kött och
blod som man säger, bakom röster i
telefonen, papper och skrivelser vi får
oss till handa och därtill inte minst
BETALAR för.

För att beskriva Siljansnäs så är det en
mer familjär tillställning än Barkarby.
Många kommer redan på fredagseftermiddagen,
men under lördagen kommer
de verkliga antalet maskiner. Det
är ingen egentlig trafikledning, utan
den som har radio ropar upp och
meddelar sina avsikter, medan dom
radiolösa gör inflygning med att korsa
banan och på så vis komma in i varvet,
sedan gäller det ju att se och synas. Och
faktum är att detta förfarande fungerar
bäst, och har den största kapaciteten
med landningar per timma, alla flyger
ju i samma riktning och visar respekt
för varandra.
Efter landningen tas du om hand av en
fyrhjulig motorcykel med
skylten FOLLOW ME som
anvisar dej parke-ring, och du
anmodas att anmäla din
ankomst vid ett sekretariat
där du får en så kallad
”landningspresent”, (en
plastpåse med rikt innehåll),
och ev. köper en matbiljett
till kvällens kräftskiva.
11
På eftermiddagen förr flögs det en
planerad runda kring bygden, därav
namnet ”Kräftskärtsvängen” medan det
på senare år blivit så många deltagare
att ett organiserat flygande blir nästan
ogenomförbart. Därtill är det många
både säljare av nya maskiner (mest Ul)
men även andra som visar upp sej i
lufthavet, så fältet och dess omgivning
är som en större bikupa.
Många går omkring och kikar på andras
maskiner kanske även får en provtur,
medan de flesta nöjer sig med att på sin
höjd provsitta. Att det även förekommer
både ris och ros mellan ägarna är ju en
självklarhet efterson det sällan finns två
helt lika maskiner.
Kika bara på Carl Hyllanders Mitchell
B10 som liknar en klass B maskin, men
saknar stabbe, och styrs med en hängande
styrspak och pedaler, här på final
efter en uppvisningsrunda på söndagen.

12
Calles maskin är en udda skapelse och
finns bara i ett fåtal ex. i landet. Farten
är som en trike av äldre modell,
och eftersom han bor i Stockholm
så hade han sällskap med Håkan
Johansson och Terry Acton som
även omnämns på annan sida i
bladet. Och som du ser på bilden
över fältet i Siljansnäs täcker de olika
maskinerna stora delar av fältet.
Mat och dricka finns alltid att tillgå på
denna flygplatsen, men under denna
lördagen även utomhus i riklig mängd.
På kvällen är det stor fest under ett tält
som snabbt reses av flitiga och vana
personer, en poäng i sej, då den som
inte varit där tidigare brukar fråga var
festen ska vara. Men så helt plötsligt
står det ett jättetält med bord och
bänkar med plats för flera hundra
personer framför klubbstugan.
Matkön är en imponerande sträcka, och
man kan tänka sej att det lönar sej inte
att gå dit, men en fantastisk organisation
fixar mat på faten, och i ett huj har
kön försvunnit, och de flesta kommit på
plats vid borden.
Det korkas upp vin öl och även
starkare drycker kommer fram ur
medhavda fickor och väskor, i
synnerhet till de rikligt tilltagna
kräftorna som serveras på stora fat.

Festen brukar pågå tills långt in på
småtimmarna, och jag tror inte det är
helt tyst någon gång under natten.
13
Under 2004 började en ny epok
att ta form, en flygby i
amerikansk stil, med taxibana in
till det egna huset. Ett stort antal
tomter salufördes, och till
troligen mångas förvåning blev
det fulltecknat, så fler
tomtplatser har fått fixas till som
du ser på bilden över det
tilltänkta projektet.
De som bokat sej för hus är flest
Svenskar, men utöver är det
personer från sex olika nationer
som har tänkt sej att bygga sej
ett hus där dom kan ha sin
flygmaskin bil och sig själva
under samma tak, ett liv att bara
drömma om för många av oss. Du kan
läsa mer om det på
http://www.siljansnasfk.com/
Forts. nästa sida

14
Förra året 2004 genomfördes ett skådespel
som troligen blir tradition då det
genomfördes även nu under 2005, ett så
kallat bygdespel, som avslutas med att
ett dass sprängs i luften och ett par
flygare kommer ihop sej och ger sej
upp i det blå i sina maskiner av modell
äldre, och skjuter på varandra. Det
pågår tills någon blir träffad och
tvingas landa med en ordentlig rök
efter sig.
Den ena av maskinerna har byggts i
Stockholm för något år sedan av så
kallade ”värstingar”, och visats upp på
många olika platser, ja även i Tyskland
dit den har gått för egen maskin. Detta
är ett projekt som nu med hjälp av EUpengar
har tagit fart även i Siljansnäs
och på fler platser har jag hört, och i
hangaren här stod flera maskiner som
påbörjats, och kommit så långt att de
stod på egna hjul.
Ja som du kan ana
dej till här, så är
Siljansnäsklubben
i ständig förvandling,
så gör ett
besök du också i
denna härliga
flygmiljö. Och har
du inte förmånen
att kunna eller
vågar flyga hit, så
ta bilen till nästa
Kräftskärtsväng i
augusti 2006.
Vad beträffar vädret har jag aldrig
varit med om regn under lördagseftermiddagen
då själva festen äger rum,
någon gång har det hänt att det regnat
något under dagen, men på något
underligt sätt så har denna fest aldrig
behövt ställas in. Och likadant är det på
söndagen då alla ska åka hem, vädrets
makter visar sej även då från sin bättre
sida, och själv har jag aldrig blivit kvar
på söndagen på grund av vädret, utan
däremot kunnat göra en stor omväg för
att besöka nya platser under hemvägen.
Ja minns särskilt en hemresa i sällskap
med Tomas Jonsson som vi startade
från S-näs kl. 13.20 och gick via
Rörbäcksnäs invid Norska gränsen, ca
12 mil åt nordväst. Sedan söderut
utmed gränsen tills vi kom över början
av Klarälven som vi sedan följde större
delen ned till Karlstad, med stopp i
Likenäs och Ekshärad. En sträcka som
blev över 45 mil innan vi landade på
våra hemmafält i Skaraborg, kl. 20.45.
Det blev ca. fem och en halv timma i
luften, och hade givit oss mycket
ögonfröjd och en skön flygning en
vacker söndagseftermiddag.
Som man säger, den som gjort en resa,
har något att minnas och berätta.
Jerker B

Årsmöte. 8-9 APRIL
Det blir som förra året en
båtresa med Viking Line till
Mariehamn över en lördag och
söndag med ev. sällskap (fru eller
sambo för att ev. utverka tillstånd) för
den som så önskar.
Rolf Björkman har lovat
komma, och i skrivande stund
har ingen mer tillfrågats, men
denna gången hoppas jag vi får
med några stycken från
spakflygarna, klass B.
En UL-grupp har ju bildats och
vi har säkert en del gemensamma intressen att tala om, och allt fler bland oss
trikeflygare vill flyga in sej på en spakmaskin av olika anledningar.
Det blir ännu billigare denna gång med båtresan, vi har fått ett pris på
570 kronor per person i 2 alt 4 bäddshytter (insides utan fönster)
Mot ett tillägg på 120 kronor per person kan du få hytt (utsides med fönster).
Båten avgår kl 18.00
Incheckning klockan 17
Vi är tillbaka i Stockholm kl.15.30
Ställ upp och kom på en
social gemenskap.
VÄLKOMMEN
Buss till båten avgår från stora delar av landet. Ex. Orsa, Mjölby o Karlstad
Detta ingår:
Dag 1: Vi har 4 timmars konferenslokal, inkl. kaffe och frukt.
Kl. 20.30 Viking Buffe Middag inklusive måltidsdryck (öl, vin, vatten, läsk och
kaffe)
Dag 2: Kl. 7.30 – 10.00 Sjöfrukost
Kl. 13.00 Lunchbuffe inkl. måltidsdryck (öl, vin, vatten, läsk och kaffe)
Vill du ha din bil parkerad på båten under resan kostar det 95 kronor.
ANMÄLL DEJ I GOD TID gärna nu till jerker@zeta.telenordia.se
Alt. Tel. 0511-100 98 så att jag slipper avboka allt i sista minuten
Detta STARbladet blev inte som det var tänkt, en del av teknisk art får stå över till
nästa blad som förhoppningsvis kommer innan årsmötet. Det bladet kommer även
att innehålla ett inbetalningskort för 2006, så det brådskar.
VÄLKOMMEN till Årsmötet
15

Leif Nieminen,
E-postadress
leif.nieminen@glocalnet.net
Tel 033-21 01 71
Mobil 0705 21 01 71
Nu har du möjlighet att skaffa dej
en utmärkt instrumentpanel,
specialdesignad för FIBben.
Den är gjord i formgjuten plast enligt
bilden, även frontpanelen, så du gör
lätt hål för dina instrument. Den
levereras olackad för 1.200 kronor +
frakt.
Avsändare:
STAR c/o Jerker Berg
Hindsbogatan 27
53232 Skara
B-post
Föreningsbrev.