Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik. 41. a ...

BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 

2008. 

urn:nbn:se:scb-bi-l0-0201_ 

INLEDNING 

TILL 

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska 

centralbyrån. – Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. 

Täckningsår: 1862-1910. 

Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen 

Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: 

Inledning. Återblick öfver Statens 

jernvägstrafik 

för åren 1856-1861 

Efterföljare: 

Statens järnvägar / Kungl. 

järnvägsstyrelsen. – Stockholm : Beckman, 1913-1953. - (Sveriges 

officiella statistik). 

Täckningsår: 

1911-1952. 

Allmän järnvägsstatistik / Kungl. 

järnvägsstyrelsen. – Stockholm : Beckman, 1914-1954. – 

(Sveriges officiella statistik). 

Täckningsår: 

1911-1952. 

Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden 

/ utgivna av Kungl. 

järnvägsstyrelsen. – Stockholm : Beckman, 1913-1954. 

Årg. 

1912-1953. 

Översiktspublikation: 

Statens järnvägar : 1856-1906 : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af 

Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af 

Järnvägsstyrelsen 

; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, 1906. - 4 

vol. 

D. 1, Historik. Även elektro nisk version på adress: http://runeberg.org/sj50/1/ 

D. 2, Bana och byggnader 

D. 3, Transportmateriel och verkstäder. 

D. 4, Förvaltning och personal.

BIDRAG TILL 

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. 

L) STATENS JÄRNVÄGSTRAFIK 41. a. 

KUNGL. 

JÄRNVÄGSSTYRELSENS 

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE 

FÖR ÅR 

1902. 

STOCKHOLM, 

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 

1903.

Innehållsförteckning. 

Sid. 

Statsjärnvägarnes utsträckning 3. 

Kapital och afkastning 4. 

Inkomst, driftkostnad och ekonomisk ställning 4. 

Trafik 10. 

Banas och byggnaders underhåll 12. 

Nya byggnader och anläggningar 13. 

Transportmateriel och materialförråd 19. 

Trafikhinder och olycksfall 23. 

Tjänstepersonal 24. 

Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter 24. 

Statens järnvägsbyggnader 24. 

Tabeller. 

Sid. 

1. Statistisk öfversikt för åren 1897—1902 3. 

2. Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga lokomotiv, deras konstruktion 

m. m 13. 

3. Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga vagnar, deras mått, 

inredning m. m 23. 

4. Öfversikt af lokomotivtjänsten samt därmed förenade kostnader 

under år 1902 28. 

5. Öfversikt af vagntjänsten samt därmed förenade kostnader under 

år 1902 32. 

6. Ordinarie bantågens anordning år 1902 34. 

7. Sammandrag af trafik och trafikinkomster för särskilda månader 

år 1902 samt under föregående tid (1856—1901) 36. 

8. Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 

1902 38. 

9 a. Summariska uppgifter rörande statsbanornas svenska samtrafik 

år 1902 55. 

9 b. Summariska uppgifter rörande statsbanornas utländska samtrafik 

år 1902 58. 

10 a. Sändningar af fraktgodsmängder i olika tariffklasser år 1902. .. 59. 

10 b. Transportmängder för särskilda godsslag i lokal- och samtrafik 

år 1902 67. 

11. Summariska uppgifter öfver transporterade mängder af särskilda 

godsslag under åren 1897—1902 104. 

12. Antal transporterade boskapskreatur år 1902 105. 

13. Summarisk specifikation öfver afsändning och emottagning af viktigare 

godstransportslag åren 1899—1902 109. 

14. Stationer och samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och 

anländ trafik år 1902 115. 

15. Antal vagnaxelkilometer, personkilometer och godstonnkilometer 

per bankilometer för särskilda bandelar år 1902 121. 

16. Ordinarie tjänstepersonal 122. 

17. Kapitalräkning vid statens järnvägsbyggnader år 1902 123. 

Grafisk framställning af Statens järnvägstrafiks inkomster, utgifter 

och skilnaden dem emellan per bankilometer under år 1856—1902. 

Anm. 1 Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 

1 Öre = 1/100 krona = 1.39 Centime. 

1 Tonn (metertonn) = 1 000 Kilogram. 

Table des matières. 

Page. 

Extension des chemins de fer de l'état 3. 

Capital engagé et rendement 4. 

Recettes, dépenses et situation financière 4. 

Mouvement 10. 

Entretien de la voie et des bâtiments 12. 

Constructions nouvelles 13. 

Matériel d'exploitation et approvisionnements dans les dépôts 19. 

Accidents divers 23. 

Personnel 24. 

Caisses de pension 24. 

Lignes en construction 24. 

Tableaux. 

Page. 

1. Relevé statistique pour les années 1897—1902 3. 

2. Tableau, indiquant la nature et le nombre des machines locomotives 

à la fin de 1902 13. 

3. Tableau, indiquant le nombre des véhicules, leurs dimensions 

principales, disposition etc. à la fin de 1902 23. 

4. Service et frais d'entretien des machines locomotives pendant 

1902 28. 

5. Service et frais d'entretien des véhicules pendant 1902 32. 

6. Disposition des trains en 1902 34. 

7. Résumé du mouvement dans les douze mois de l'année 1902 et 

dans le temps précédent (1856—1901) 36. 

8. Renseignement sur le trafic, les recettes, les dépenses et le personnel 

des stations en 1902 38. 

9a. Relevé sommaire du trafic direct en 1902 55. 

9 b. Relevé sommaire du trafic international en 1902 58. 

10 a. Repartition des transports de marchandises par classe des tarifs 

en 1902 59. 

10 b. Renseignement sur l'expedition et la reception des diverses 

espèces de marchandises transportées en 1902 67. 

11. Resumé des quantités des diverses espèces de marchandises transportées 

en 1897—1902 104. 

12. Transports de bestiaux en 1902 105. 

13. Stations du réseau de l'état et lignes des compagnies, rangées 

d'après les transports des articles principaux de marchandises 

et des bestiaux en 1899—1902 109. 

14. Stations du réseau do l'état et lignes des compagnies, rangées 

d'après les recettes du trafic expédié et reçu en 1902 115. 

15. Resumé, par section de voie, du parcours kilométrique, des 

essieux des véhicules, des voyageurs-kilomètres et des tonneaux 

kilométriques de marchandises en 1902 121. 

16. Personnel employé 122. 

17. Comptes des lignes en construction en 1902 123. 

Diagramme: Recettes brutes, dépenses et recettes nettes kilométriques 

des chemins de fer de l'état dans les années 1856—1902.

Jämlikt nådig föreskrift får Järnvägsstyrelsen härmed afgifva 

underdånig berättelse om statens järnvägars förvaltning 

under år 1902, hvarvid under särskilda afdelningar redogöres 

TILL KONUNGEN. 

för statsjärnvägarnes utsträckning, kapital och afkastning, 

inkomst, driftkostnad och ekonomisk ställning, trafik, banas 

och byggnaders underhåll, nya byggnader och anläggningar,

transportmateriel och materialförrad, trafikhinder och olycksfall, 

tjänstepersonal, statens järnvägstrafiks pensionsanstalter 

och statens järnvägsbyggnader. De redogörelsen åtföljande 

Stockholm i September 1903. 

Underdånigst 

TH. NORDSTRÖM. 

AXEL CORIN. E. O. J. BJÖRKLUND. 

Föredragande. 

tabellerna äro upprättade i hufvudsaklig öfverensstämmelse 

med motsvarande bilagor till närmast föregående årsberättelse. 

HJALMAR WIKLAND. 

VIKTOR KLEMMING. JOHN LUNDBERG. 

Per Kjellin.

Kungl. Järnvägsstyrelsens underdåniga berättelse 

Statsjärnvägarnes utsträckning. 

Sammanräknade längden af statens trafikerade järnvägar, 

uppgående vid arets början (med frånräkning af don under 

Domänstyrelsens förvaltning varande, genom enskild järnvägsförvaltnings 

försorg trafikerade linjen Bånghammar—Kloten) 

till 3 849 kilometer, ökades sedermera genom tillkomsten af den 

nya linjon Niemisel—Morjärv med en längd af 42 kilometer och 

uppgick således vid årets slut till 3 891 kilometer, häri ej 

inberäknad den för provisorisk trafik den 15 november 1902 

öppnade nya banlinjen Gellivare—Riksgränsen. 

Linjen Niemisel—Morjärv, hvarigenom statsbanebyggnadens 

genom öfre Norrland fortsättning från Boden norrut tills 

vidare blifvit på 74 kilometers afstånd från Boden afslutad vid 

Kalix älf, öppnades vid Augusti månads början för allmän trafik. 

Stationerna å denna linje äro: 

Afvafors, belägen på 1193 km. afstånd från Stockholms 

centralstation, och 

Morjärv, belägen på 1 218 km. afstånd från Stockholms 

centralstation. 

Statsbanornas samtliga trafikerade linjer voro vid årsslutet 

följande: 

för år 1902. 

Huru denna banlängd är på särskilda rikets län fördelad, 

framgår af följande tabell, som för län och rike angifver samma 

längds förhållande till dels deras ytvidder och dels folkmängderna 

vid 1902 års början äfvensom dessa förhållandens modelproportionaler 

såsom vedertaget mått på järnvägsutrustningons 

förhållande till befolkningstätheten. 1 tabellen äro länen ordnade 

efter dessa proportionaltal.

4 KAPITAL OCH AFKASTNING. INKOMST, DRIFTKOSTNAD OCH EKONOMISK STÄLLNING. 

Tabellens sist angifna siffervärde för järnvägsutrustning 

i förhållande till folkmängdstätheten är 0.70 procent större än 

motsvarande tal år 1901, on stegring, som, om man bortser 

från den på befolkningstillväxt beroende värdeminskningen, 

ökas med ytterligare 0.40 eller till 1.10 procent. 

Kapital och afkastning. 

Af vederbörande kapitalräkningar för de medel, som härflutit 

från statens järnvägstrafik, samt för de särskilda anslagsmedel, 

hvilka anvisats dels för statens järnvägstrafiks och dels 

för statens järnvägsbyggnaders räkning, framgår i fråga om 

kapitalbehållningen vid 1902 års slut: 

Enligt kapitalräkningen för trafikmedel öfversteg 1902 års 

bruttoinkomst, 46 418 305.06 kronor, samma års driftkostnad, 

34829193.65 kronor, mod ett belopp af 11589111.41 kronor. 

Det till statsverket inbetalda trafikmedelsöfverskottet, 8 millioner 

kronor, utgjorde 2.10 procent af de trafikerade statsbanornas 

beräknade byggnadskostnad. 

Denna byggnadskostnad är här, likasom förut skett, beräknad 

så, att däruti ingå dels approximerado kostnaderna 

för själfva banbyggnaden med dess fasta utrustning äfvensom 

vederbörande mot inköpspris och ombyggnadskostnader svarande 

belopp för de bandelar, som förut tillhört enskilda järnvägsbolag, 

och dels de i transportmateriel samt andra diverse 

inventarier kapitaliserade medlen.. Om till denna vid 1902 

års slut, enligt här ofvan lämnad uppgift, till 383 111 550.84 

kronor beräknado byggnadskostnad läggas bokförda förlagskapitalvärden 

jämte de andelar af sådana extra anslagsmedel, 

som för trafikerade banors räkning anvisats men ej användts, 

och om nettoinkomstbeloppet ställes i relation till det sammanlagda 

kapital, hvilket sålunda erhållits såsom approximativt 

värde för trafikerade statsbanor vid samma års slut, ställer 

sig räntabilitetsberäkningen på sätt här nedan namnes. 

Beloppet af nämnda kapitalvärde var vid 1901 års slut 

beräknadt till 389 310 488.68 kronor och uppgick vid följande 

årets slut till 403 675138.61 kronor. Aritmetiska medeltalet 

mellan dessa värden bör således kunna för här ifrågavarande 

syfte anses lika med det kapital, till hvilket 1902 års såsom 

kapitalafkastning betraktade nettotrafikinkomst är att hänföra. 

I förhållande till detta medeltal, 396 492 813.64 kronor, befinnos 

nettoinkomsten, 11589111.41 kronor, uppgå till 2.92 procent 

därutaf. 

Jämföres nettoinkomsten för hvart och ett af åren 1898 

—1902 med vederbörande kapitalvärden under beaktande, att 

däruti ingäendo trafikmedel härvid lämpligen böra skiljas från 

de öfriga medel, hvilka för ifrågavarande syfte må anses för 

lånta samt utgöras af statsanslag jämte ett anslag, 900 000 

kronor, från Jemtlands läns landsting, så framgår, att afkomsten 

utgjort i förhållande till 

Inkomst, driftkostnad och ekonomisk 

ställning. 

De trafikerade statsbanornas bruttoinkomst, driftkostnad 

och nettobehållning, beräknade i medeltal per bankilometer, 

äfvensom utgiftsprocenterna, afkomstprocenterna och de till 

statsverket aflämnade disponibla trafikmedlens förhållande till 

banornas byggnadskostnad vid årssluten äro för hvarje särskildt 

år från och med första trafikåret 1856 till och med 1902 

sammanställda i följande tabell:

INKOMST, DRIFTKOSTNAD OCH EKONOMISK STÄLLNING. 5 

Bruttoinkomsten af 1902 års trafik, uppgående för samtliga 

statsbanorna till 46 260 757.91*) kronor och för ångfärjetrafik 

i Öresund till 157 547.15 kronor eller inalles till 

46 418 305.06 kronor, öfverstiger med 1207 419.92 kronor 

föregående årets inkomst, under det att driftkostnaden, inalles 

34 829 193.65 kronor, däraf 157 938.65 kronor för nämnda sjötrafik, 

var 1 579 402.39 kronor eller 4.3 procent lägro än förut. 

Af bruttoinkomsten återstår således ett belopp af 11589111.41 

kronor såsom öfverskott eller nettoinkomst, utgörande i medeltal 

per bankilomoter 2 996.9 3 kronor eller 31 procent mer än under 

är 1901 och i förhållando till byggnadskapitalet 3.04 procent, 

hvilket tal är 0.67 enhet större än nämnda års afkomstprocent. 

Till en öfversikt af särskilda bandelars betydenhet i ekonomiskt 

afseende meddelas i följande två tabeller, efter approximativ 

beräkning, dels bruttoinkomst och driftkostnad för de i dem angifna 

trafiklinjerna och dels byggnadskostnad, bruttoinkomst och 

nettoinkomst per bankilometer äfvonsom afkomstprocenterna. 

*) Lägges till denna summa den ersättning af 7 8re pr vagnkilometer eller 

inalles kronor 148 442.52, hvarom Kungl. Maj:t förklarat sig framdeles vilja forordna 

for under månaderna oktober—december 1902 afgiftsfritt verkställda 

transporter af sådant gods, som för de nödlidandes i Norrland räkning af enskilda 

personer utan ersättning ställts till Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes 

resp. nödhjälpskommittés inom vederbörande län förfogande, belöper sig bruttoinkomsten 

till kronor 46 409 200.23. 

Därest såväl för nu nämnda som för öfriga nnder samma tid för de nödlidandes 

i Norrland räkning utförda transporter, för hvilka viss lägre fraktberäkning 

medgifvits, frakt erlagts enligt taxa, vore förstberörda inkomstsumma att 

öka med ytterligare kronor 90 452.60 d. v. s. bruttoinkomsten skulle hafva 

uppgått till kronor 46 499 653.03.

6 INKOMST, DRIFTKOSTNAD OCH EKONOMISK STÄLLNING. 

Af den senare tabellen framgår, att bruttoinkomstmedeltalet 

för bantrafik öfverhufvud, 11 963 kronor per bankilometer, är 

lägre än enahanda medeltal, resp. 17 240,17458,18345, 20344 

och 23 510 kronor, vid linjen Storvik—Stockholm, Gellivarebanan 

samt Södra, Östra och Västra stambanorna. Närmast 

under totalmedeltalet kommer med 11 712 kronor Västkustbanan, 

hvilken jämväl med hänsyn till nettoinkomsten, 2 407 

kronor, intager platsen närmast under vederbörande allmänna 

medeltalet, 2 997 kronor, hvaremot de förenämnda andra banorna 

i den ändrade ordningsföljden Södra stambanan, Gellivarebanan, 

linjen Storvik—Stockholm samt Västra och Östra stambanorna 

visa en nettoinkomst pr bankilometer af resp. 5 239, 5 545, 

5 697, 8491 och 8662 kronor, således öfverstigando totalmedeltalet. 

Vid linjerna Hallsberg—Krylbo, Hallsberg—Mjölby, 

Boden—Bräcke, Sköfde—Karlsborg och Boden—Morjärv, hvilkas 

driftkostnad uppgått till högre belopp än bruttoinkomsten, har 

denna i medeltal varit resp. 8 931, 8 165, 2,978, 2 795 och 

714 kronor, hvilken sistnämnda inkomst är lägsta gränsen och 

motsvarar icke fullt 2 kronor pr dag och bankilometer. 

Vid jämförelse mellan 1902 och 1901 års inkomstmedeltal 

visa sig, beträffande bruttoinkomsterna, föga betydande 

procentiska ändringar uppåt och nedåt, varierando mellan 19 

procents stigning vid Hudiksvallsbanan och 9 procents sänkning 

vid linjen Ange—Storvik. Mera betydande äro däremot 

ändringarne i nettoinkomst. Vid Västkustbanan, som i följd 

af exceptionella förhållanden år 1901 stod sist bland de banor, 

som lämnade behållning, har denna nu ökats med 396 procent 

till förenämnda medeltal 2 407 kronor, under det att Hallsberg—Krylbolinjen, 

hvars nettobehållning under 1901 var det 

näst lägsta, under 1902 trafikerats med förlust af 486 kronor 

per bankilonioter, medan å andra sidan den förut med förlust 

trafikerade Norrländska tvärbanan nu lämnat en behållning af 

358 kronor per bankilometer. De för öfrigt märkligaste förbättringarna, 

relativt tagna, resp. 105, 59 och 45 procent, framvisa 

nettoinkomsttalen för Hudiksvallsbanan, Gellivarebanan 

och linjen Storvik—Stockholm. 

Afkomstprocenten uppgår vid Östra stambanan, Gellivarebanan, 

Västra stambanan, linjen Storvik—Stockholm och Södra 

stambanan till resp. 7.11, 6.86, 5.90, 4.60 och 4.43 och har i 

det närmast lägre procenttalet, 3.05, som är allmänt medeltal, 

höjt sig med 0.6 7 enhet öfver föregående årets motsvarande 

tal. Jämförda med det årets vederbörande resultat hafva procenterna 

för alla linjer mod nettobehållning med undantag af 

Ange—Storvik mer eller mindre förbättrats. 

För att tjäna till öfversikt af trafikens ekonomiska resultat 

vid de särskilda bandelarne under tiden från och med år 1868 

äro i efterföljande tabell vederbörande medeltal af byggnadskostnad, 

inkomster och afkomstprocenter summariskt sammanfattade 

i treårsperioden 1868—1870, i näst följande femårsperioder 

och i trafiktidens därefter resterande år.

INKOMST, DRIFTKOSTNAD OCH EKONOMISK STÄLLNING. 7

8 INKOMST, DRIFTKOSTNAD OCH EKONOMISK STÄLLNING. 

Kapitalräkning för trafikmedlen år 1856—1902. 

Under hela trafiktiden 1856—1902 hafva vid statsbanorna, 

med inräkning af Gellivarebanans provisoriska trafikår 1891— 

1894, samtliga inkomsterna uppgått till 789 040 318.68 kronor 

samt driftkostnaderna till 525 780 369.89 kronor, och har sålunda 

driftkostnaden i medeltal utgjort 66.64 procent af 

bruttoinkomsten. Specificerad redovisning för dessa trafikmedels 

användning lämnas i här följande kapitalräkning.

En jämförelse mellan de i denna kapitalräkning förekommande 

belopp, som angifva kapitalbehållningen, och motsvarande 

värdetal vid 1901 års slut gifver vid handen, att 

den af kassaförlag och materialförråd representerade kapitalbildningen 

under samma år ökats med icke mindre än 

2 705 163.27 kronor för det förra och 128 081.49 kronor för det 

senare, hvarjämte trafikmedel till belopp af 524 084.41 kronor 

kapitaliserats i nya inventarier. Förhållandet mellan inkomster, 

utgifter och till statsverket aflämnade penningmedel 

under 1902 kan summariskt sammanfattas sålunda: 

INKOMST, DRIFTKOSTNAD OCH EKONOMISK STÄLLNING. 9 

Summarisk redovisning för de särskilda anslagsmedel, som 

i statsbaneaffären kapitaliserats eller på annat sätt disponerats 

under åren 1855—1902, meddelas i följande kapitalräkning. 

Kapitalräkning för särskilda anslagsmedel till statens järnvägar år 1855—1902.

10 INKOMST, DRIFTKOSTNAD OCH EKONOMISK STÄLLNING. TRAFIK. 

Trafik. 

Det å statsbanorna under är 1902 tillryggalagda antalet 

tågkilonieter utgjorde i snälltåg 4 608 751, i persontåg 1146 475, 

i blandade tåg 5 083 251 och i godståg 6 630 599 samt inalles, 

med inrakning af arbetstågkilometer, 17 586 798, eller i medeltal 

4 561 tåg per bankilometer, hvilket medeltal understiger 

motsvarande tal för 1901 med 15 enheter samt motsvaras, 

likasom under nämnda år, af 12.5 bantåg i medeltal per dygn 

och bankilometer. De ordinarie trafiktågens skematiska anordning 

framgår af tabellbilagan N:o 6. 

Do i trafik framförda vagnarnes axlar genomlupo i 

snälltåg 94 504 884, i persontåg 21 529 536, i blandade tåg 

142 496 916 samt i godståg 404 001 568 kilometer eller i medel 

tal per tågkilometer resp. 20.5, 18.8, 28.0 och 60.9 kilometer 

samt öfverhufvud i hvarje tåg med inrakning af arbetstågen 

i medeltal 37.8 kilometer d. v. s. 0.6 kilometer mer än under 

år 1901. 

Till öfversikt af de allmännaste trafikresultaten, summariskt 

jämförda med föregående femårsperiods, meddelas å sid. 

11 ett tabellariskt sammandrag, utvisande do på banlängdenheten 

fördelade transportkvantiterna och inkomstbeloppen 

samt de under hvarje ifrågavarande år trafikerade banmedellängderna. 

De siffertal, som närmare angifva trafikens omfattning, 

återfinnas i tabellbilagan N:o 1. Persontransporterna, som 

lämnat en inkomst af 15.273479 millioner kronor för de 

11.679996 millioner biljetter och biljettkuponger, som till

TRAFIK. 11 

Medeltalsberäkningar rörande trafik och inkomster åren 1897—1902. 

resande utlämnats, representera ett antal af inalles 488.531545 

millioner tillryggalagda personkilometer, motsvarande i medeltal 

per bankilometer 126 693 resor eller personkilometer med 

en inkomst af 3 960.96 kronor, hvilka två medeltal jämförda 

mod förra årets ifrågavarande trafikresultat visa en ökning af 

2 506 resor och 38.50 kronor biljettinkomst. Hela persontrafikinkomstmedeltalet 

4 063.7 6 kronor är 44.16 kronor större 

än under året förut. Transportmedellängden kvarstår öfver 

hufvnd taget oförändrad med 42 kilometer. 

Fördelas inkomsten af person biljetter och extra persontåg 

på den af personvagnar genomlupna våglängden, befinnes 

hvarje tillryggalagd axelkilometer hafva i medeltal lämnat 

en inkomst af 10.8 öre, som är 0.6 öre större än under de 

närmast föregående åren. Inkomsten af fång- och posttransporter 

uppgick i medeltal per vagnaxelkilometer till 8.5 öre 

för de förra och 7.9 öre för de senare och visa i jämförelse 

mod förra årets tal en minskning af resp. två och ett öre. 

Det i godstrafik taxerade nettotransportarbetet, 839.521753 

millioner tonnkilometer, hvaraf 827.97 8 79 9 härröra från ilgodspch 

fraktgods, uppgick i medeltal per bankilometer till 217 719 

tonnkilometer eller 5 118 enheter mera än under år 1901 samt 

medförde inkomst af i medeltal 7 431.84 kronor och inalles 

28.73 8911 millioner kronor, hvilka inkomsttal äro resp. 2.9 

och 3.3 procent större än förra årets. I förhållande till nettotransportarbetet 

utgör ifrågavarande inkomst 3.42 öre per nettotonnkilometer 

och öfverstiger med 0,01 öre samma inkomst 

året förut. Medeltransportlängden var for det egentliga godset 

(ilgods och fraktgods) 121 och för öfrigt gods 162 kilometer 

samt öfver hufvud 122 kilometer eller en kilometer större 

än under året förut. 

Om inkomsten af godstrafik och resgodstransporter fördelas 

på den af pack- och godsvagnarnes axlar genomlupna 

våglängden, befinnes hvarje tillryggalagd axelkilometer hafva 

bringat on inkomst i medeltal af 5.7 öre, eller 0.1 öre mindre 

än under föregående året. 

Beträffande växlingarne i trafikens intensitet å särskilda 

bansträckor kunna dessa i de allmännaste dragen bedömas 

efter de uppgifter, som i tabellbilagan N:o 15 meddelas. 

Specificerade uppgifter öfver statsbanetrafikens väsentligaste 

detaljer finnas för hvarje station och samtrafikled meddelade 

i tabellbilagorna N:ris 8, 9, 10 och 12, och äro dessutom 

i tabellerna 13 och 14 stationer och samtrafikleder ordnade 

efter betydenhet med hänsyn dels till de förnämligaste 

godsslagtransportcrna och dels till inkomstbeloppen. 

Hvad beträffar statsbanornas trafikstationer, har utom 

de förut nämnda vid nya bandelar befintliga tillkommit stationen 

Österås, belägen vid linjen Långsele—Selsjön på afstånd 

af 8 kilometer från Långsele station och upplåten 

för trafik vid årets början. 

Till de förutvarande samtrafiklederna tillkommo undor år 

1902 do svenska privatbanelinjerna Linköping—Kisa—Vimmerby, 

Klafreströni—Åsheda, Gärsnäs—S:t Olof, Borås—Alfvesta, 

Skepparslöf nedre—Hedentorp och Ludvika—Nyhammar 

för fullständig trafik, linjerna Ystad—Brösarp och Malmö— 

Kontinenten för godstrafik och linjen Mönsterås—Sandbäckshult 

för persontrafik. Vid årets slut sträckte sig detta trafiksamband 

inom Sverige öfver enskilda järnvägar med sammanlagd 

längd af 7 359 kilometer (76 km. för persontrafik, 219 

km. för godstrafik och 7 064 km. för fullständig trafik). Till 

de svenska ångbåtstrafikleder, som förut haft anslutning till 

detta trafiknät, tillkom under året linjen Nynäs hamn—Visby. 

Förut bestående direkta förbindelser med främmande länders 

transportleder hafva icke till omfattningen förändrats.

12 TRAFIK. BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 

Området för den internationella trafik, som expedieras 

å rundresebiljetter, var i samband med statsbanorna vid 

1902 års slut utsträckt till enskilda svenska järnvägar med 

sammanräknad längd af 6 599 kilometer utom åtskilliga af 

privata bolag trafikerade ångbåtsleder. 

I förenämnda samtrafik expedierades resande under år 

1902 till ett antal af 652 275 från statsbanan till främmande 

stationer och 625 589 tvärtom samt 111 085 mellan främmande 

stationer öfver statsbanan, i hvilka summor icke någon rundresetrafik 

ingår. Det öfver statsbanor för främmande trafikleders 

räkning direkt befordrade godset (ilgods och fraktgods) 

uppgick till 1 074 345 tonn från och 1 089 042 tonn till samt 

468 304 tonn transito öfver förstnämnda banor. I förhållande 

till vederbörande transportkvantiteters totalsummor utgöra 

dessa trafikbelopp 11.9 procent resande och 38.6 procent gods. 

I hvilken omfattning gods af särskildt specificerade slag 

befordrats i samtrafik framgår af uppgifterna i tabellen N:o 

10 b. Hvad beträffar de viktigaste af dessa godsslag, finnas 

ifrågavarande transportmängder summariskt sammanställda i 

följande tabell. 

Banas och byggnaders underhåll. 

Hit hörande kostnader för banspår med deras underbyggnad 

uppgingo inalles till 3 047 152.41 kronor, utgörande 

i medeltal por bankilometer 787.99 kronor eller 214.72 kronor 

mindre än under året förut. 

Bland arbeten för underbyggnadsunderbållet förekommo 

utom vanligare och mindre reparationer utbyte af bro öfver 

Sagan mot en ny bågbro af stål, uppsättning af ny svängbro 

öfver Vermelen vid Brunsberg, inläggning af ny öfverbyggnad 

å bro vid Jonsereds fabriker, Teckomatorp, Engelholm, Killeberg 

och Ousby samt viadukter vid Ousby, Lund och Storvik 

äfvensoni ombyggnad af en vägport vid Tilltorp. 

För spårisolering till tågsäkerhetens betryggande hafva å 

de norrländska distriktens bandelar vidtagits vanliga anordningar 

af samma slag som under närmast föregående år för 

en sammanlagd kostnad af 179 647.3 7 kronor. Å öfriga bandelar 

har kostnaden för dylika arbeten uppgått till endast 

8 716.4 0 kronor. 

Nya sliprar hafva i de vid årets början trafikerade 

banorna nedlagts till ett antal af 630 285 stycken i stället för 

618 150 ur banspåren upptagna kasserade sliprar och till ett 

antal af 38 382 stycken i nya eller förlängda sidospår. Genom 

verkställda utbyten af räler hafva inalles 364379 längdmeter 

räler (39 037 järn, 3 934 stålhufvade och 321 408 stål) blifvit 

utbytta mot 14 731 järnräler, 1 268 stålhufvudräler och 348 380 

stålräler, hvarjämte 52 692 meter stålräler tillkommit utöfver 

de förut i äldre banor befintliga. 

Det antal tyngre stålräler med 40.5 kilograms vikt por 

meter, som förut funnos utlagda i hufvudspår, ökades under 

1902 med 298 666 längdmeter, i följd hvaraf de vid årets slut 

med sådana räler belagda hufvudspåren uppgingo till inalles 

1114.122 kilometer, fördelade med 305.6 51 kilometer på Västra 

stambanan, 161.318 kilometer på linjen Krylbo—Hallsberg— 

Motala, 89.549 kilometer på Östra stambanan, 162.529 kilometer 

på Södra stambanan, 122.081 kilometer på Västkustbanan, 

61.559 kilometer på linjen Stockholm—Upsala och 

211.435 kilometer på Gellivarebanan; och voro dessutom sidospår 

med sammanlagd längd af 52.950 kilometer belagda med 

räler af detta slag. 

Utgifterna för öfriga egentliga underhållsarbeten (husbyggnader, 

bangårdsmaskinerier m. m.) uppgingo, med inräkning 

af vid ban- och maskinafdelningarne bokförda kostnader 

för ändringsarbeten, till omkring 257 kronor i medeltal per 

bankilometer. Bland hit hörande arbeten torde böra antecknas: 

ändring af spårsystemet vid Långsele, Ange, Kilafors, 

Mosas, Karlsby, Tidan, Foglavik, Norsesund, Alingsås 

och Jonsered, elektrisk belysningsanläggning vid Ange, Flen, 

Katrineholm, Mjölby, Hör och Stångby, nedläggning af ny 

sugrörledning från Klarelfven till lokomotivstallet i Karlstad, 

nedläggning af nya vagnvågar vid Stugsund, Ockelbo, Norrköping, 

Aneby, Töreboda, Göteborg, Jönköping, Elmhult, Hästveda, 

Lund och Malmö, utbyte af lokomotivvändskifva i Kristinehamn 

och Töreboda, uppförande af ett omlastningsskjul 

i Laxå, utvidgning och förändring af stationshusen i Östersund 

och Nässjö, ändring af inredningen i stationshusbyggnader 

i Skinskatteberg, Huddinge, Falköping Ranten, Lund 

och Malmö, flyttning af hotellbyggnad vid Krylbo, af godsmagasin 

vid Amot, Elgarås och Töreboda, af godsmagasin, 

lastkaj och vagnvåg vid Långsele och Alingsås, af tre banvaktstugor 

å linjen Fogelsta—Mjölby samt af vattentorn från 

Yårgårda till Lagmansholm.

BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 13 

Nya byggnader och anläggningar. 

För de anslagsmedel, som under år 1902 disponerats 1 för 

anläggning af nya statsbanedelar, redogöres vid berättelsens 

slut under rubrik: statens järnvägsbyggnader. 

För bestridande af kostnader för nya byggnader och 

anläggningar vid redan trafikerade statsbanor hafva följande 

extra anslagsmedel under samma tid funnits att tillgå, nämligen 

: 

1295 400 kronor, utgörande återstående delen af de anslag, 

tillsammans 2 745 400 kronor, som af 1901 års Riksdag 

å riksstatens sjätte hufvudtitel för år 1902 beviljats för utförande 

af nya byggnader och anläggningar och hvaraf belopp 

af tillsammans 1450 000 kronor förskottsvis under år 1901 

utbekommits; 

600 000 kronor, utgörande återstående delen af det anslag, 

900 000 kronor, som af 1900 års Riksdag å riksstatens sjätte 

hufvudtitel för år 1901 anvisats för utläggning af ytterligare 

ett järnvägsspår mellan Huddinge och Tumba och hvaraf ett 

belopp af 300 000 kronor förskottsvis under år 1900 utbekommits; 

407 800 kronor, utgörande förskottsvis på grund af Kungl. 

bref den 4 April 1902 utbetald andel af det anslag, 1 050 000 

kronor, som af 1902 års Riksdag å riksstatens sjätte hufvud 

titel för år 1903 beviljats för utförande af nya byggnader och 

anläggningar ; 

250 000 kronor, utgörande förskottsvis på grund af Kungl. 

bref den 4 April 1902 utbekommen andel af det belopp, 500 000 

kronor, som af 1902 års Riksdag å riksstatens sjätte hufvudtitel 

för år 1903 anvisats för påbörjande af utläggning af ytterligare 

ett järnvägsspår mellan Eslöf och Hessleholm; 

472 500 kronor, utgörande anslag å högst samma belopp, 

som af 1902 års Riksdag å riksstatens sjätte hufvudtitel för 

år 1903 anvisats för att redan under år 1902 låta genom rälsutbyte 

förstärka öfverbyggnaden å bandelen Svartön—Malmberget 

och som i följd af Riksdagens beslut förskottsvis på 

grund af Kungl. bref den 4 April 1902 utbekommits; 

hvarjämte belopp af tillsammans 2 055 525.94 kronor af 

förut anvisade extra anslagsmedel vid årets början återstodo 

för nybyggnadsändamäl reserverade. 

Af här angifna anslagsmedel, tillsammans utgörando 

5 081225.94 kronor, har en del, 2 654 864.74 kronor, bokförts 

såsom varande under året disponerad samt återstoden, 

2 426 361.20 kronor, reserverats för användning under följande 

år. 

De extra anslagsmedel, som anvisats att för tiden till 

och med år 1902 utgå för sådana nybyggnadsarbeten, som vid 

årets början kvarstodo oafslutado eller ej påbörjade, äro i följande 

öfrersikt upptagna jämte arbetskostnaderna för motsvarande 

tid.

14 NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR.

NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 15


NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 17


NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRAD. 19 

Transportmateriel och materialförråd. 

Do extra anslagsmedel, som under år 1902 funnos tillgängliga 

för anskaffning af transportmateriel och andra inventarier, 

utgjordes af återstående andelen, 4 500 000 kronor, af 

det af 1901 års riksdag å riksstaten utom hufvudtitlarne för 

år 1902 till anskaffande af ny rörlig materiel beviljade anslag, 

5 500 000 kronor, som genom Kungl. Bref den 3 maj 1901 

anvisats till utbetalning från statskontoret och till en del, 

1000 000 kronor, förskottsvis under år 1901 utbekommits, 

belopp af tillsammans 1 333 000 kronor, utgörande anslag till 

rörlig materiel för banbyggnaderna Gellivaro—Riksgränsen 

(1 239 000 kronor), Boden—Morjärv (17 000 kronor), och Göteborg—Skee 

(77 000 kronor), samt dels 2145 672.9 3 kronor 

af förut utbekomna anslag till rörlig materiel för de förenämnda 

banbyggnaderna och dels 243 857.87 kronor af förr 

utbekomna anslag för materiel vid redan trafikerade järnvägar 

m. m., hvilka tvänne belopp, tillsammans 2 389 530.8 0 kronor, 

funnits från år 1901 för ifrågavarande ändamål reserverade. 

Af sålunda tillgängliga medel, tillsammans 8 222 530.80 

kronor, hafva under år 1902 utbetalts för: 

Återstående beloppet, 511020.88 kronor, hade vid årets 

slut ännu icke utbetalts. 

Utöfver nu omförmälda medel hafva såsom disponibla för 

transportmateriels anskaffning bokförts trafikmedel till ett belopp 

af 500 786.75 kronor, nämligen dels 500 175 kronor, motsvarande 

afskrifna värdet af under året slopad materiel jämte 

beräknade värdet af sådan materiels till materialförrådet öfverlämnade 

brukbara delar, och dels 611.75 kronor, reserverade 

såsom återstod af förut uppkommet, lika beräknadt värde, 

hvilka belopp till så stor del, som ej betäckts genom värdet

20 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. 

af hvad som af slopad materiel kunnat tillgodogöras, inräknats 

bland kostnaderna för transportmaterielens underhåll. Till 

ersättning för den slopade materielen har af förenämnda medel 

ett belopp af 377 969.4 6 kronor under året disponerats för 

inköp af 

Statsbauornas transportmateriel omfattade vid 1902 års 

slut ett antal af 570 tenderlokomotiv, 110 tanklokomotiv, 573 

tendrar, 980 personvagnar, 4 restaurationsvagnar, 53 kombinerade 

personoch postvagnar, 36 postvagnar, 29 kombinerade 

personoch packvagnar, 27 kombinerade post- och packvagnar, 

216 packvagnar och 15 720 godsvagnar (samt 2 kranvagnar, 

4 justeringsvagnar, 17 gasvagnar, 2 slipersimpregneringsvagnar 

och 1 förställarvagn). 

Till den vid föregående årsslutet befintliga materielen 

hade under årets lopp tillkommit 8 persontåglokomotiv och 20 

godståglokomotiv tillverkade vid Nydqvist och Holms mekaniska 

verkstad, 2 godståglokomotiv tillverkade af vagn- och 

maskinfabriksaktiebolaget i Falun, 4 persontåg-, 11 godståg- och 

10 tanklokomotiv tillverkade vid Motala mekaniska verkstad samt 

45 st. tendrar, hvaremot under samma tid slopats 6 persontåglokomotiv, 

2 godståglokomotiv och 7 tendrar. 

Vagnarnes antal ökades under året med 28 nya personvagnar 

med boggier (1 första klass, 11 andra klass och 10 

tredje klass samt 3 af kombinerad l:sta och 2:dra klass och 

3 af kombinerad 2:dra och 3:dje klass), 8 kombinerade personoch 

packvagnar med boggier, 6 kombinerade post och packvagnar 

med boggier, 5 fångvagnar, 303 täckta styckegodsvagnar, 

125 öppna spannmålsvagnar, 40 träkolsvagnar, 

400 malmvagnar (samt 2 slipimpregneringsvagnar och 1 förställarvagn) 

men minskades genom slopning af 22 personvagnar, 

3 styckegodsvagnar, 3 spannmålsvagnar, 1 träkolsvagn, 

2 virkesvagnar och 1 grusvagn. Beträffande materielens 

förändringar i öfrigt anmärkes, att 4 personvagnar omändrats 

till kombinerade personoch postvagnar samt 2 postvagnar 

till kombinerade post- och packvagnar, hvarjämte 11 styckegodsvagnar, 

4 träkolsvagnar och 39 grusvägnar ändrats till 

54 spannmålsvagnar samt 16 träkolsvagnar till lika många 

virkesvagnar, äfvensom att 7 virkesvagnar erhållits genom bearbetning 

af slopade personvagnar och att 7 personvagnar 

(med boggier), däraf 4 af l:sta och 3 af 2:dra klass genom 

ändrad beteckning öfverförts till vagnar af kombinerad l:sta 

och 2:dra klass. 

Uppgifterna rörande befintliga lokomotivs konstruktionsförhållanden 

samt vagnarnes rymdmått m. m. finnas i tabellbilagorna 

N:ris 2 och 3. 

Af personvagnarne voro 5 st. Kungl. salongvagnar med 

tillsammans 86 platser. I öfriga vagnarne funnos (utom 168 

platser i restaurationsvagnar och 349 platser i fångvagnar) 

inalles 29 123 sittplatser (6 488 af l:sta och 2:dra klass samt 

22 635 af 3:dje klass) samt i medeltal 5184 andra platser, 

afsedda att alternativt apteras till 7 537 sittplatser eller 2 832 

sofplatser. 

Person-, post- och packvagnar med boggier funnos till ett 

antal af 313, nämligen 3 salongvagnar, 4 restaurationsvagnar, 

1 inspektionsvagn, 255 vanliga personvagnar, 23 kombinerade 

personoch packvagnar samt 27 kombinerade post- och packvagnar; 

de öfriga vagnarne af nämnda slag voro tvåaxliga. 

Godsvagnarne hade tillsammans en bärighet af 199 398 tonn 

eller i medeltal för hvarje vagnaxel 6.12 tonn; mot hvarje 

kilometer banlängd svarade en lastdryghet af i medeltal 51.2 5 

tonn. Dessa vagnar voro alla med undantag af 1094 treaxliga 

malmvagnar och 27 fyraxliga vagnar (20 malmvagnar, 4 virkesvagnar 

och 3 kanonvagnar) försedda med hvardera två axlar. 

Beträffande transportmaterielens användning meddelas 

detaljerade uppgifter i tabellerna N:ris 4 och 5. 

För utförande af det till omkring 4 538.993 millioner 

bruttotonnkilometer beräknade transportarbetet i bantåg å statsbanorna 

år 1902 hade dragmaskinerna tillryggalagdt en sammanlagd 

våglängd af 19.H6937 millioner kilometer och för 

rangeringstjänst eller i beredskap för reservtjänst hade maskinerna 

disponerats under en tid af 947 815 timmar. Den af 

vagnmateriel genomlupna våglängden uppgick i tågtjänst till 

inalles 665.56 9 7 94 millioner axelkilometer, af hvilka 75.9 6 6910 

millioner utgjorts af främmande vagnar. 

Kostnaden för transportmateriels underhåll och tjänst, inalles 

16.356693 millioner kronor, utgjorde 2.46 öre i medeltal för 

hvarje vagn axelkilometer och öfversteg medO.22 öre motsvarande 

medeltal under den föregående femårsperioden. I förhållande 

till utförda transportarbetet uppgick samma kostnad till 0.361 

öre per bruttotonnkilometer. I kostnadssumman, som inbegriper 

do under året bokförda, här förut omnämnda kostnader, som 

afskrifvits för slopad materiel, är dock icke medräknad ett 

belopp af 153 955.6 0 kronor, utgörande kostnad för ändringsarbeten 

å förrådsbyggnader samt materiel. 

Af kapitalräkningen för trafikmedel år 1856—1902 framgår, 

att det kapitalvärde, som representeras af materialförråd 

och inventarier (utom transportmateriel) under sista året ökats 

med 128 0S1.49 kronor för materialier och 524 084.41 kronor 

för inventarier. En uppgift öfver de viktigasto under året 

gjorda beställningarne för leverans af transportmateriel och 

andra inventarier samt förrådseffekter och förbrukningseffekter 

lämnas här nedan. De angifna kostnadssummorna uppgå till 

belopp af 9 440 209 kronor för inhemsk tillverkning (däribland 

transportmateriel med reservtillbehör för 6 026 333 kronor, 

sliprar för 1170 329 samt stenkol och kox för 783 980 kronor) 

och 7 356 966 kronor för utländska beställningar, däribland 

oljor och fotogen för 478 606 kronor, stenkol och kox for 

5110 000 kronor samt räler och rälstillbehör för 1312 753 

kronor. -

a) Inhemsk tillverkning eller vara: 

TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRAD. 21

22 TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRÅD. 

b) Utländsk tillverkning eller vara:

TRANSPORTMATERIEL OCH MATERIALFÖRRAD. TRAFIKHINDER OCH OLYCKSFALL. 23 

Trafikhinder och olycksfall. 

De väsentligaste från atmosferiska orsaker härrörande 

rubbningarne i tågrörelsen under år 1902 voro de, hvilka förorsakades 

af den våldsamma storm, som å vissa sträckor af 

västkustbanan den 25—26 December anställde icke obetydliga 

skador dels genom öfversvämning och bortspolning af 

banvall och dels äfven genom upprifning af telegrafledningar 

och åverkan å en del husbyggnader m. m. I följd häraf var 

hela linjen från Kongsbacka till Helsingborg den 26—27 December 

alldeles ofarbar och endast i den mån, som do svåraste 

skadorna å banvallen hunnit blifva nöjaktigt afbjälpta, kunde 

trafiken därstädes under de närmast följande dagarne återbringas 

till normalt skick. Däremot har bantågens gång varit 

jämförelsevis föga besvärad af hinder i följd af snöfall, i det 

. att blott enstaka tåg den 15—22 Januari å spridda sträckor af 

linjen norr om Storvik måst inställas eller blifvit försenade, 

hvarjämte af samma anledning några tågförsoningar under 

dagarna 20—24 Mars vållats å linjen Boden—Vännäs—Umeå. 

Urspåring af transportmateriel har under året inträffat 80 

gånger å stationsområde och en gång å linjen och har, utom 

det att vid två af dessa tillfällen mera betydande skador tillfogats 

materielen, jämväl vid ett tillfälle en stationskarl dödats 

och en annan skadats. Äfven vid ett af de 18 tillfällen, då 

sammanstötning mellan å stationsområde manövrerad transportmateriel 

ägt rum, har denna i mera nämnvärd mån skadats 

och å linjen har en af kollision mellan två skilda godstågsdelar 

efterföljd vagnkoppelbristning föranledt ramponering af 

ett par vagnar samt kroppsskada å en stationskarl. 

Vid tillfällen, då lefvande större djur inkommit på banområde 

och träffats af bantåg, hafva enligt uppgift 11 hästar, 

1 älg, 36 renar, 18 nötdjur och 38 får öfverkörts och dödats. 

Olycksfall, beroende af järnvägstrafik eller uppkomna i 

trafiktjänst och medförande förlust af eller skada för människo-

24 TRAFIKHINDER OCH OLYCKSFALL. TJÄNSTEPERSONAL. STATENS JÄRNVÄGSTRAFIKS PENSIONSANSTALTER. — STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER. 

lif, hafva, utom de här förut nämnda, timat vid 233 tillfällen 

och hafva därvid 54 personer omkommit och 180 andra erhållit 

afsevärd kroppskada. 

Af nämnda olycksfall med dödlig utgång drabbades under 

bantågs gång å linjen 27 personer, nämligen en bromsare 

genom fall från tåg och 3 banvakter samt 23 främmande personer, 

som kommit i vägen för bantåg i rörelse. Å stationsområde 

omkommo en resande, 11 främmande personer och 14 

järnvägsbetjänte genom öfverkörning eller efter att hafva på 

annat sätt träffats af bantåg samt en nattvakt, som ihjälslogs 

af ett i Helsingborg under förenämnda stormväder nedvräkt 

brädgårdstak. 

Kroppsskador tillfogades 6 resande (däraf 4 vid tågs påstigning 

eller afstigning och ett genom fall från tåg), 18 främmande 

personer och 156 järnvägsbetjänte, däribland 45 vid 

tågväxlingsrörelser, 33 vid lastning eller lossning af gods, 5 

genom fall från tåg, 7 vid tågs påstigning eller afstigning 

och 66 under diverse andra omständigheter. 

Jämföres för åren 1856—1902 antalet olycksfall, som 

drabbat resande, med hela antalet resande, och antalet öfriga 

olycksfall, som vållat människolifs skada eller förlust, med 

antalet tågkilometer, så visar det sig, att af 1835411 resande 

en träffats af olycksfall och af 5 365 299 resande en genom 

olycksfall ljutit döden, att bland järnvägspersonalen inträffat 

ett olycksfall på 163 636 tågkilometer och ett sådant med dödlig 

påföljd på 798 877 tâgkilometer samt att slutligen en olyckshändelse, 

vållande främmande (icke resande) persons död, inträffat 

på hvarje antal af 678 772 tågkilometer. 

Tjänstepersonal. 

Enligt den öfversikt af ordinarie personalstaten, som i 

tabellbilagan N:o 16 finnes meddelad, utgjordes denna personal 

af 338 vid styrelsen och dess förvaltningsafdelningar anställda 

samt 9 050 till distriktsförvaltningen hörande tjänstemän och 

betjänte, således inalles 9 388 personer, nämligen, utom generaldirektören 

och chefen, 94 vid administrativa afdelningen, 

2102 vid banafdelningen, 2 347 vid maskinafdelningen och 

4 844 vid trafikafdelningen, af hvilka 377 tillkommit utöfver 

dem, som i. föregående årets stat funnos upptagna. De för 

denna personals aflöning anvisade ordinarie arfvodesbeloppen 

uppgingo till inalles 9043440 kronor eller i medeltal för hvarje 

befattning 963 kronor (2 509 kronor vid administrativa afdelningen, 

742 kronor vid banafdelningen, 1076 kronor vid 

maskinafdelningen och 975 kronor vid trafikafdelningen). De 

mot det förenämnda allmänna medeltalet svarande aflöningsbeloppen 

under åren 1901—1897 uppgingo till resp. 956, 969, 

980, 974 och 928 kronor. 

Antalet tjänstebiträden utöfver den ordinarie staten har i 

medeltal under år 1902 utgjort vid administrativa afdelningen 

54, vid banafdelningen 3 113 (däribland 687 grindvakter), vid 

maskinafdelningen 5 041 (däribland 2 891 arbetare vid verkstäderna 

och 197 vid förråden) och vid trafikafdelningen 2 252 

eller vid samtliga afdelningarne 10 460 personer. 

Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter. 

Vederbörande revisorers berättelse rörande dessa anstalters 

förvaltning och räkenskaper för år 1902 uppgifver, beträffande 

Pensionsinrättningen, kapitalbehållningen vid årsslutet 

till 9 499 826.9 8 kronor samt årsinkomsterna till 1001529.7 0 

kronor och, beträffande Enke- och pupillkassan, inkomsterna 

till 899192.60 kronor och kapitalbehållningen till 9 984 306.21 

kronor. De under året utbetalda pensionsbeloppen uppgingo 

i Pensionsinrättningen till 747 634.40 kronor och i Änke- och 

pupillkassan till 281 562.00 kronor. 

Statens järnvägsbyggnader. 

Till fortsättning af arbetena å statsbanorna Boden—Morjärv 

och Gellivare—Riksgränsen samt längdbanan genom .Bohuslän 

hade Riksdagen för året anvisat anslag af respektive 

652 000, 10 407 000 och 2 000 000 kronor, h varjämte Järnvägsstyrelsen 

genom nådigt bref den 20 December 1901 bemyndigades 

att efter ingången af år 1902 till förstberörda statsbanas

fullbordande af tillgängliga medel förskjuta ett belopp af 78 000 

kronor att godtgöras af de medel, som genom försäljning af 

de vid arbetenas afslutande i förråd kvarvarande, nyssnämnda 

statsbana tillhöriga arbetsredskap och effekter kunde komma 

att inflyta. Sedan Riksdagen för år 1903 beviljat anslag till 

utförande af vissa provisoriska anordningar vid centralstationen 

och norra stationen i Stockholm samt påbörjande af permanent 

godsbangård vid Norrtulls station och af en rangeringsbangård 

vid Tomteboda, utanordnados på grund af nådiga 

brefven den 27 Juni och 29 Augusti 1902, under sistberörda 

år såsom förskott från statskontoret dels 414 000 kronor till 

påbörjande af berörda godsbangård dels 250 000 kronor till 

påbörjande af ifrågavarande rangeringsbangård vid Tomteboda. 

Af förenämnda anslag till statsbanorna Boden—Morjärv 

och Gellivare—Riksgränsen lyftes emellertid redan under år 

1901 på grund af nådiga brefvet den 3 Maj samma år respektive 

500 000 och 5 000 000 kronor. 

A statsbanorna Boden—Morjärv och Gellivare—Riksgränsen 

samt längdbanan genom Bohuslän bedrefvos arbetena i 

öfverensstämmelse med för året gällande arbetsplaner, som af 

Kungl. Maj:t fastställdes, för de två förstnämnda banorna den 

20 December 1901 och för den sistnämnda den 31 i samma 

månad samt i vissa ändrade delar den 23 Maj 1902. 

Statsbanan Boden—Morjärv. 

Terrasseringon för banvallens bildande kompletterades, 

hvarigenom omflyttades 24 626 kubikmeter jord och sten. 

För bro öfver Töreån med 1 spann om 15 meter uppsattes 

öfverbyggnaden, som består af vid inhemsk verkstad tillverkade 

plåtreglar af götmetall, hvilka direkt uppbära farbanan. 

För hufvudspårets ballastning utfördes 26 746 kubikmeter 

grus, hvarigenom 11 820 meter spår färdigballastades. 

Samtliga terrasserings-, spårläggnings-, ballastnings- och 

husbyggnadsarheten fullbordades å Morjärvs bangård, hvarjämte 

ballastning utfördes å mötesplatserna vid Hataträsk och 

Sågbäcken. 

7 banbevakningsbostäder fullbordades. 

För banan korsande by- och ägovägar anordnades 31 

mindre vägöfvergångar i banans plan, och omlades mindre 

vägar till en längd af 950 meter. 

Permanent telegrafledning samt signaler uppsattes å linjen 

Niemisel—Morjärv. 

Den använda arbetsstyrkan utgjorde i medeltal under 

första kvartalet 64 man, under andra 224 och under tredje 

kvartalet 234 man. Arbetsstyrkan var störst under Juni 

månad och utgjorde då 378 man samt minst under Mars 

månad, då den var 55 man. 

Statsbanan Gellivare—Riksgränsen. 

Södra distriktet. 

För banvallens bildande omflyttades 98126 kubikmeter 

jord och sten. 

För ett mindre vattendrags ledande genom banvallen anlades 

en öppen trumma med 1 meters spännvidd. 

STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER. 25 

Provisoriskt spår i hufvudlinjen utbyttes mot permanent 

dylikt å en sammanlagd sträcka af 62 670 meter. 

För spårets ballastning utfördes 111 735 kubikmeter grus, 

hvarigenom 64 630 meter förut undergrusadt spår färdigballastades. 

Samtliga terrasserings-, sparläggnings-, ballastnings- och 

husbyggnadsarbeten afslutades fullständigt a Fjällåsens och 

Kalixfors bangårdar samt å mötesplatserna Linaälf, Harrå, 

Lappborg, Krokvik, Rantas, Rensjön, Bergfors och Torneträsk 

samt i hufvudsak å Kiruna bangård. Likaledes afslutades 

terrasserings-, spårläggnings- och ballastningsarbetena åmötesplatserna 

Sikträsk, Risbäck' och Gäddmyr samt ballastningsarbetena 

â Gellivare bangård, hvarjämte växel- och signalsäkerhctsanläggningar 

anordnades å do tre förstnämnda bangårdarna 

samt å distriktets norr om Kiruna belägna mötesplatser. 

38 banbevakningsbostäder fullbordades. 

Mindre vägar anlades till en längd af 90 meter. 

För banans inhägnande uppsattes 24 910 meter stängsel 

af trä, hvarjämte s. k. ledningsstängsol vid renvägsöfvergångar 

till en sammanlagd längd af 2 126 meter anordnades. 

Permanent telografledning samt signaler uppsattes å 

distriktet. 

Den använda arbetsstyrkan utgjorde i medeltal: under 

första kvartalet 498 man, under andra 807, under tredje 1 066 

och under fjärde kvartalet 272 man. Arbetsstyrkan var störst 

under Juli månad och utgjorde då 1207 man samt minst 

under December månad, då den var 45 man. 

Norra distriktet. 

För banans terrassering omflyttades 178 736 kubikmeter 

jord och ston samt utsprängdes 42 444 kubikmeter berg, hvarigenom 

banvall fullbordades — med undantag för en mindre 

del bankar, som måste påfyllas — å en sammanlagd längd af 

26,424 meter, däraf 7 729.5 meter bildades genom skärning 

och bankfyllning med större djup respektive höjd än 2,5 meter, 

510 meter genom tunnelsprängning och 17 990.4 meter genom 

terrassering å jämnare torräng, hvarjämte 194.1 meter utgjordes 

af bro-och trumöfverbyggnader. Af förenämnda 26 424 

meter banvall utgjorde 1828 meter bergskärningar, däraf 1276 

meter med större djup än 2.5 meter. 

För mindre vattendrags ledande genom banvallen anlades 

9 öppna trummor med spännvidder från 1 till 3 meter samt 

2 dubbla och 4 enkla, täckta trummor med vattenöppningar 

växlande mellan 0.36 och 2.88 kvadratmeter och med en 

sammanlagd längd af 52.9 meter. 

En vattentunncl fullbordades. 

Stenarbetena fullbordades för följande broar nämligen vid 

sektionerna 172 + 040 med 1 spann om 5.8 meter, 189 + 899 

med 1 spann om 4 meter och vid 193 + 500 med 1 spann 

om 5 meter samt öfver Vassijokk och Kaderjokk, båda med 

1 spann om 15 meter, äfvensom för en kulvert med 17 kvadratmeters 

vattenöppning vid Kedkejokk. 

Öfverbyggnaderna uppsattes för nyssnämnda äfvensom 

för följande broar, för hvilka stenarbetena förut afslutats, nämligen 

vid sektionerna 170 + 290, 178 + 166 och 184 + 915 

samt öfver Juovajokk, alla med 5.5 meters spann, vid 183 +

26 STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER. 

797 med 1 spann om 5,8 meter, öfver Mjellijokk, Eapasjokk 

och Låktajokk, hvardera med 1 spann om resp. 15,20 och 12 

meter; och utgöras ifrågavarande öfverbyggnader för hvar och 

en af broarno mod 4, 5 och 5,5 meters spann af 4 helvalsade 

I-balkar, för broarne med 5.8, 12.0 och 15.0 meters spann af 

plåtreglar, som direkt uppbära farbanan samt för bron med 

20 meters spann af fackverksreglar med raka topp- och bottenflänsar 

samt mellan hufvudreglarna anbragta tvär- och långreglar 

för farbanans uppbärande. 

Materialierna till alla dessa öfverbyggnader, som mod 

undantag för de helvalsade balkarne äro tillverkade vid inhemska 

verkstäder, bestå af götnretall. 

Genom utläggande i bufvudlinien af syllar och räler å en 

sammanlagd längd af 30 425 meter utsträcktes rälsläggningen 

till riksgränsen mot Norge, hvarjämte provisoriskt spår på en 

sträcka af 4 070 meter utbyttes mot permanent dylikt. 

För spårets ballastning utfördes å linien 283 233 kubikmeter 

grus, hvarigenom 69 435 meter, å vissa delar förut 

undergrusadt, spår färdigballastados, mod undantag dock för 

några mindre sträckor, där ballasten måste kompletteras. 

A mötesplatserna Stenbacken, Kaisepakte, Stordalen, 

Abisko, Björkliden, Kopparåsen och Vassijaure afslutades terrasserings-, 

spårläggnings-, ballastnings- och husbyggnadsarbetena 

fullständigt samt å Riksgränsens bangård i hufvudsak, 

hvarjämte växel- och signalsäkerhetsanläggningar å berörda 

mötesplatser och bangård utfördes samt 3:no — i närheten af 

mötesplatserna Stenbacken, Abisko och Kopparåsen belägna — 

vattentorn med tillhörande pumparebostäder fullbordades. 

14 banbevakningsbostäder fullbordades hvarjämte 6, å 

provisorisk grund uppförda sådana, öfverflyttades på permanent 

grund. 

Permanent telegrafledning samt signaler uppsattes å 

distriktet. 

Snöskärmar till en längd af 32 509 meter och snögallerier 

å en sträcka af 1 923 meter anordnades. 

Antalet arbetare utgjorde i medeltal: under första kvartalet 

617 man, under andra 845, under tredje 1544 och 

under fjärde kvartalet 633 man. Arbetsstyrkan var störst 

under september månad och utgjorde då 1731 man samt 

minst under december månad, då den var 200. 

Längdbanan genom Bohuslän. 

På grund af nådiga brefvet den 22 november 1901 utfördes 

undersökningar och utredningar angående längdbanans 

framdragande å delen Skafteröd—Göteborg i de olika ifrågasatta 

sträckningarna, dels öfver Ytterby och öfver Kungälf 

dels ock väster och öster om sjön Stora Hällungen. 

Terrasseringsarbetena i hufvudlinjen fortgingo mellan 

Uddevalla och Skee samt påbörjades i en del större skärningar 

å linjen Uddevalla—Skafteröd. Härvid omflyttades 

629 301 kubikmeter jord och sten samt utsprängdes 69 557 

kubikmeter berg, hvarigenom banvall fullbordades å en sammanlagd 

längd af 25 958 meter, däraf 8 890.5 meter bildades 

genom skärning och bankfyllning med större djup respektive 

höjd än 2.5 meter, 86.5 meter genom tunnelsprängning och 

16 916 meter genom terrassering å jämnare mark, hvarjämte 

65 meter upptogs af en broöfverbyggnad. Af förenämnda 

25 958 meter banvall utgjorde 3 257 meter bergskärningar, 

däraf 1 425 meter med större djup än 2.5 meter. 

För mindre vattendrags ledande genom banvallen anlades 

2 dubbla och 21 enkla, täckta trummor med vattenöppningar 

växlande mellan 0.2 7 och 4.3 2 kvadratmeter och med en sammanlagd 

längd af 326.5 meter. 

För bro öfver Örekilsälfven med 1 spann om 65 meter 

samt för broarne vid Öfverby och Mjölkeröd, hvardera med 

1 spann om 5 meter, vid Orrekläpp och Säm, båda med 1 

spann om 5.6 meter, vid Kragenäs med 1 spann om 10 meter 

och vid Vettelanda med 1 spann om 14 meter fullbordades 

stenarbetena, hvarjämte för förstnämnda bro uppsattes öfverbyggnaden, 

som utgöres af fackverksreglar med paraboliska 

toppflänsar och raka bottenflänsar samt mellan hufvudreglarna 

anbragta tvär- och långreglar för farbanans uppbärande. Materialierna 

till denna öfverbyggnad, som är tillverkad vid inhemsk 

verkstad, bestå af götmetall. 

Syllar och räler utlades på en sträcka af 41172 meter, 

hvarigenom rälsläggningen utsträcktes till Eabbalshede bangård. 

Hufvudspåret underballastades å en längd af 34 442 meter, 

och utfördes härför 42 960 kubikmeter grus. 

Terrasseringsarbetena fortgingo å Uddevalla, Hogstorps, 

Munkedals, Dingle, Hällevadsholms, Rabbalshede och Orrekläpps 

samt påbörjades å Tanums och Öfverby bangårdar, 

hvarjämte utfördes spårläggning och ballastning å de fyra 

förstnämnda bangårdarna. Dessutom pågingo grundläggningsarbeten 

för husbyggnader å en del bangårdar. 

För 12 banbevakningsbostäder fullbordades grund- och 

sockelmurning. 

För Uddevalla—Lelångens järnvägs förande öfver statsbanan 

vid Uddevalla anlades en vägbro med 1 spann om 9.8 7 

meter, och med öfverbyggnad, bestående af plåtreglar mellan 

hvilka äro anbragta tvär- och långreglar för farbanans uppbärande. 

Materialierna till denna öfverbyggnad, som tillverkats 

vid inhemsk verkstad, bestå af götmetall. 

För vägbroar vid Svinbacka och Svarteborg, hvarje med 

3 spann om 8 meter, fullbordades stenarbetena. 

2 376 meter större och 3 654 meter mindre vägar omlades, 

hvarvid en bro med 3 spann om 8 meter och med 

öfverbyggnad af helvalsade I-balkar uppfördes. 

För banans inhägnande uppsattes 12 080 meter ståltrådsstängsel. 

Permanent, tvåtrådig telegrafledning uppsattes på en 

sträcka af 30 600 meter. 

Antalet arbetare utgjorde i medeltal under första kvartalet 

1 434 man, under andra 1 414, under tredje 1 262 och 

under fjärde kvartalet 1 027 man. Arbetsstyrkan var störst 

under Mars månad och utgjorde då 1 523 man samt minst 

under December månad, då den var 833 man.

År 1902 beslutade bangårdsanordningar i 

och invid Stockholm. 

Sedan Kungl. Maj:t fastställt definitiva planer för påbörjande 

af permanent godsbangård vid Norrtulls station och 

af en rangeringsbangård vid Tomteboda, togo terrasseringsarbena 

å dessa bangårdar sin början i Augusti månad, och 

omflyttades därvid sammanlagdt 40 530 kubikmeter jord och 

sten samt utsprängdes 4 230 kubikmeter berg. 

En enkel täckt ailoppstrumma med 0.5 4 kvadratmeters 

vattenöppning och 17.5 meters längd anlades vid Norrtull. 

250 meter mindre vägar omlades, och verkställdes grundgräfning 

och grundläggning för samt påbörjades uppmurning 

af en vägport för allmänna landsvägens vid Norrtull förande 

under spåret. 

Antalet arbetare utgjorde i medeltal under de två sista 

månaderna af tredje kvartalet 110 man och under fjärde kvartalet 

287 man. Arbetsstyrkan var störst under November 

månad och utgjorde då 304 man samt minst under Augusti 

månad, då den var 47 man. 

I sammanhang med ofvan omförmälda undersökningar 

rörande längdbanans genom Bohuslän olika ifrågasatta sträckningar 

mellan Skafteröd och Göteborg utfördes äfvenledes 

undersökningar och utredningar för omgestaltning af bangårdsförhållandena 

i och invid berörda stad. 

Förslag till definitiv plan för provisoriskt förändrande af 

Stockholms centralstation och norra station ingafs till Kungl. 

Maj:t, hvarjämte flera förslag till slutligt ordnande af bangårdsförhållandena 

i och invid Stockholm utarbetades och åtskilliga 

af »1901 års bangårdskommitté» begärda utredningar i samma 

ärende verkställdes. 

Dessutom utfördes på grund af nådiga brefvet den 29 

November 1901 undersökningar och kostnadsberäkningar för 

fortsättning af statsbanan från Morjärv till Karungi by i Carl 

Gustafs socken, Norrbottens län. 

En förteckning å de hufvudsakligaste under år 1902 för 

byggnadsförvaltningens räkning upphandlade och likviderade 

effekter och varor lämnas här nedan: 

STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER. 27 

a) Inhemsk tillverkning eller vara.

28 STATENS JÄRNVÄGSBYGGNADER. 

b) Utländsk tillverkning eller vara.

TABELLER

Statistisk öfversikt for Statens järnvägstrafik åren 1897—1902. 

Tab. 1. 

3

4 

Tab. 1. (Forts.) 

Statistisk öfversikt 1897—1902.

Statistisk öfversikt 1897-1902. 

5 

Tab. 1. (Forts.)

6 


Statistisk öfversikt 1897-1902.

Statistisk öfversikt 1897—1902. 

7 

Tab. 1. (Forts.)

8 



Statistisk öfversikt 1897—1902. 

9 

Tab. 1. (Forts.)

10 



Statistisk öfversikt 1897—1902. 11 

Tab. 1. (Forts.)

12 



Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m. 

13 

Tab. 2.

14 


Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m.



15

16 


Tab. 2. (Forts.)

Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab. 2. (Forts.) 

17

18 


Tab. 2. (Forts.)



19

20 


Tab. 2. (Forts.)

Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m. Tab. 2. (Forts.) 

21

22 


Tab. 2. (Forts.)

Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m. Tab. 3. 

23

24 

Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m. 

Tab. 3. (Forts.)



25

26 


Tab. 3. (Forts.)

Uppgift å vid slutet af år 1902 befintliga vagnar, deras matt, inredning m. m. 


27

28 

Tab. 4. 

Öfversikt af lokomotivtjänsten samt därmed

förenade kostnader under år 1902. 

29 

Tab. 4.

30 


Öfversikt af lokomotivtjänsten samt därmed


31 

Tab. 4. (Forts.)

Tab. 5. 

32 

Öfversikt af vagntjänsten samt därmed


Tillägg: Specifikation för hvarje person-, post-, fång- och packvagnslitera af genomlupna 

vagnaxelkilometer. 

33 

Tab. 5.

34 

Tab. 6. 

Ordinarie bantågens anordning år 1902.

Ordinarie bantågens anordning år 1902. 


35

36 

Tab. 7. 

Sammandrag af trafik och trafikinkomster för särskilda

månader år 1902 samt under föregående tid (1856—1901). 

37 

Tab. 7.

38 

Tab. 8. 

Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 1902.

Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 1902. 

39 

Tab. 8. (Forts.)

40 



Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 1902. 41 

Tab. 8. (Forts.)

42 




Tab. 8. (Forts.)

44 



Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 1902. 

45 

Tab. 8. (Forts.)

46 




Tab. 8. (Forts.)

48 




Tab. 8. (Forts.)

50 




Tab. 8. (Forts.)

52 




Tab. 8. (Forts.)

54 Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 1902. 

Tab. 8. (Forts.)

Summariska uppgifter rörande statsbanornas svenska samtrafik år 1902. 

Anm. Biljettkuponger och inkomster i rundresesamtrafik äro här icke medräknade. Tab. 9 a. 

55

56 

Summariska uppgifter rörande statsbanornas svenska samtrafik år 1902. 

Tab. 9 a. (Forts.)

Summariska uppgifter rörande statsbanornas svenska samtrafik år 1902. Tab. 9 a. (Forts.) 

57.

58 

Tab. 9 b. 

Summariska uppgifter rörande statsbanornas utländska samtrafik år 1902.

Sändningar af fraktgodsmängder i olika tariffklasser år 1902. 

59 

Tab. 10 a.

60 

Tab. 10 a. (Forts.) 

Sändningar af fraktgodsmängder i olika tariffklasser år 1902.


61 

Tab. 10 a. (Forts.)

62 



Sändningar af fraktgodsmängder i olika tariffklasser år 1902. Tab. 10 a. (Forts.) 

63

64 




65 

Tab. 10 a. (Forts.)

66 



Tab. 10 b. Transportmängder för särskilda godsslag i lokal- och 

samtrafik år 1902.

68 

Tab. 10 b. 

Transportmängder för särskilda gods- 

(Angifna i antal tonn, transporterade från och

slag i lokal- och samtrafik år 1902. 

till hvarje statsbanestation och samtrafikled). 

Tab. 10 b. 

69

70 

Tab. 10 b. (Forts.) 





71 

Tab. 10 b. (Forts.)

72 





till hvarje statsbanestation och samtrafikled.) 

73 

Tab. 10 b. (Forts.)

74 





till hvarje statsbanestation och samtrafikled.) 

75 

Tab. 10 b. (Forts.)

76 


Transportalängder för särskilda gods- 

(Angifna i antal tonn, transporterade frän och



77 

Tab. 10 b. (Forts.)

78 






79 

Tab. 10 b. (Forts.)

80 






81 

Tab. 10 b. (Forts.)

82 






83 

Tab. 10 b. (Forts.)

84 






85 

Tab. 10 b. (Forts.)

86 






87 

Tab. 10 b. (Forts.)

88 






89 

Tab. 10 b. (Forts.)

90 






91 

Tab. 10 b. (Forts.)

92 






93 

Tab. 10 b. (Forts.)

94 






95 

Tab. 10 b. (Forts.)

96 






97 

Tab. 10b. (Forts.)

98 






99 

Tab. 10 b. (Forts.)

100 






101 

Tab. 10 b. (Forts.)

102 






103 

Tab. 10 b. (Forts.)

104 

Summariska uppgifter öfver transporterade mängder af särskilda godsslag under åren 1897—1902. 

Tab. 11.

Antal transporterade boskapskreatur år 1902. 

105 

Tab. 12.

106 


Antal transporterade boskapskreatur år 1902.

Antal transporterade boskapskreatur år 1902. 

107 

Tab. 12. (Forts.)

108 


Antal transporterade boskapskreatur år 1902.

Summarisk specifikation öfver afsändning och emottagning af viktigare godstransportslag 

åren 1899—1902. 

109 

Tab. 13.

110 


åren 1899—1902. 

Tab. 13. (Forts.)


åren 1899—1902. 

111 

Tab. 13. (Forts.)

112 

Summarisk specifikation öfver utsändning och emottagning af viktigare godstransportslag 

åren 1899—1902. 

Tab. 13. (Forts.)


åren 1899-1902. 

113 

Tab. 13. (Forts.)

114 


åren 1899—1902. 

Tab. 13. (Forts.)

Stationer och samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik år 1902, 

med angifvande tillika af inkomster i afsänd personoch godstrafik. 

Anm. Stationer (eller trafikleder), hvilka blott under någon del af året varit för trafik (eller samtrafik) upplåtna, finnas icke i denna sammanställning 

upptagna. — De för främmande trafikleder här meddelade uppgifterna afse statsbanornas inkomster af vederbörande samtrafik. Tab. 14. 

115

116 

Stationer och samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik år 1902. 

Tab. 14. (Forts.)



117

118 


Tab. 14. (Forts.)



119

120 


Tab. 14. (Forts.)

Antal vagnaxelkilometer, personkilometer och godstonnkilometer per bankilometer 

för särskilda bandelar år 1902. 

Tab. 15. 

121

122 

Ordinarie tjänstepersonal 

enligt fastställd personalstat för de vid årets början trafikerade banorna samt tilläggsarfvodesstat gällande från och med Augusti månad 

för bandelen Niemisel—Morjärv. 

Tab. 16.

Tab. 17. Kapitalräkning vid Statens järnvägsbyggnader år 1902.

124 

Tab. 17. 

Kapitalräkning vid Statens 

Anm. Ofvan under rubriken» Förskotterade medel» angifna belopp utgöras, hvad statsbanan Boden—Morjärv angår, af hvad som genom nådigt bref den 20 

» » Gellivare—Riksgränsen, norra distriktet angår, af hvad som 

» » genom Bohuslän angår, af hvad som jämlikt Kungl. Styrelsens

järnvägsbyggnader år 1902. 

125 


December 1901 medgifvits att få af trafikmedel förskjutas, för att sedermera genom förrådsbekållningens realiserande godtgöras. 

jämlikt Kungl. Styrelsens beslut den 15 September 1902 i och för uppförande af snöskydd förskjutits af trafikmedel för Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags räkning. 

skrifvelse den 8 December 1902 af Kungl. Styrelsens kassa förskjutits, men som redan i Januari 1903 återgäldats.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik. 41. a ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?