12.09.2013 Views

här - Svenska Narkotikapolisföreningen

här - Svenska Narkotikapolisföreningen

här - Svenska Narkotikapolisföreningen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SVENSKA<br />

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT<br />

TEMA: Cannabis<br />

odling-smuggling-missbruk<br />

Nr 3/2010<br />

Läkare som langar - några nya fall<br />

Pillerärendet med bas i Borlänge<br />

Röstidentifiering och annan rättsfonetik<br />

De kriminella i den organiserade brottsligheten – ett B-lag?


<strong>Svenska</strong><br />

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs<br />

Tidskrift<br />

ANSVARIG UTGIVARE:<br />

Mika Jörnelius<br />

CHEFREDAKTÖR:<br />

Gunnar Hermansson<br />

REDAKTIONSKOMMITTÉ:<br />

Gunnar Hermansson (GH)<br />

Jonas Hartelius (JH)<br />

Lennart Karlsson (LK)<br />

Jessica Vikberg (JV)<br />

ADRESS:<br />

SNPF:s Tidning<br />

Polismyndigheten i Västra Götaland<br />

LKP – NarkR<br />

Box 429<br />

401 26 Göteborg<br />

Telefon: 070-751 53 71<br />

Webb: www.snpf.org<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS-<br />

FÖRENINGENS<br />

ANNONSAVDELNING:<br />

c/o Mediahuset i Göteborg AB<br />

Marieholmsgatan 10<br />

415 02 Göteborg<br />

Telefon: 031-707 59 55<br />

Fax: 031-84 86 82<br />

annonser@snpf.org<br />

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR<br />

Ansökan om medlemskap inges till<br />

styrelsen <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>;<br />

Box 429, 401 26 Göteborg<br />

Tel: 0703-74 13 93.<br />

Ansökan via hemsidan www.snpf.org<br />

Postgiro SNPF 63 73 06-2<br />

ADRESSÄNDRING:<br />

Skicka e-post till snpf@snpf.org eller<br />

ring tel 0703-74 13 93.<br />

MANUSSTOPP:<br />

1 november 2010.<br />

Utgivning v. 51, 2010. Skicka in bidrag<br />

och bilder i god tid före manusstopp till<br />

gunnar.hermansson@snpf.org<br />

OMSLAGET:<br />

Inomhusodling av cannabis.<br />

PRODUKTION OCH TRYCK:<br />

Åkessons Tryckeriaktiebolag<br />

Box 148, 361 22 Emmaboda<br />

Telefon. 0471-482 50<br />

ISSN 1101-6817<br />

3/10 Årgång 23<br />

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI<br />

LICENSNUMMER 341093<br />

INNEHÅLL<br />

Ordföranden har ordet........................................................................... 2<br />

Info från styrelsen...................................................................................3<br />

Redaktörens spalt ..................................................................................3<br />

Tema: Cannabis – odling, smuggling, missbruk<br />

Cannabis från planta till preparat...............................................6<br />

Operation Nordic Grow ............................................................10<br />

Schysst röka?...........................................................................14<br />

Cannabisnotiser .......................................................................22<br />

Riktade satsningar mot cannabis ger goda resultat.................26<br />

Hasch i första klass..................................................................30<br />

Ett annorlunda narkotikaärende...............................................34<br />

Håranalyser – ett bra alternativ för att bevisa drogpåverkan<br />

eller styrka drogfrihet...........................................................................38<br />

Läkare som langar - några nya fall ......................................................42<br />

Pillerärendet med bas i Borlänge.........................................................46<br />

Röstidentifiering och annan rättsfonetik ...............................................50<br />

Rättsrutan ............................................................................................51<br />

Notiser: Världen runt ...........................................................................54<br />

Landet runt ............................................................................55<br />

Operation Treudd - med öppenheten som vapen................................58<br />

Idrotten tar ansvar mot steroidmissbruk i samhället ............................61<br />

De kriminella i den organiserade brottsligheten – ett B-lag? ...............64<br />

Narkotikaindustrins påverkan på samhällen ........................................69<br />

Mättad heroinmarknad i Stockholm......................................................72<br />

Boktips..................................................................................................76<br />

Lösning och vinnare till Kryss 2-10 .....................................................78<br />

Stipendierutan ......................................................................................78<br />

Kryss 3-10 ........................................................................................80<br />

Håranalyser<br />

– ett bra alternativ för att bevisa<br />

drogpåverkan eller styrka drogfrihet<br />

TEXT: GUNNAR HERMANSSON<br />

Analys av hårprover, för att upptäcka bland annat drogningar bakåt i tiden, är en effektiv<br />

men fortfarande relativt outnyttjad metod i polisarbetet. Håranalyser kan vara ett utmärkt<br />

komplement till blod- och urinprovsanalyser i vissa sammanhang.<br />

Sidan 72<br />

Från bakre delen av huvudet klipper man tre hårlockar tätt intill hårbotten. Hårproverna läggs därefter i de tre foliebitarna som<br />

finns i provkuvertet. Foto: Mark Olson<br />

uppgifter fyllts i, skickas kuvertet till Rättskemiska<br />

avdelningen för analys.<br />

En grundförutsättning för ett bra provresultat är att<br />

analysen görs av huvudhår. Visserligen lagras substanser<br />

även i skägg, i hår under armarna och på bröstet<br />

samt i könshår, men på dessa ställen växer håret olika<br />

fort jämfört med huvudhår.<br />

Robert Kronstrand anser att om provlämnaren inte<br />

har huvudhår, ska man vara mycket restriktiv med att<br />

begära håranalys, och i vart fall inte ta könshår för<br />

analys. Dessutom är analys av annat än huvudhår inte<br />

tillräckligt studerat ännu, varför sådana prover kan bli<br />

ifrågasatta vid rättsliga prövningar.<br />

enstaka analys av kroppsvätskor syns endast mängd,<br />

inte missbrukets intensitet över en viss tid.<br />

Nackdelar<br />

Tidpunkten för intag av en substans kan inte<br />

bestämmas med större noggrannhet än plus/minus 14<br />

dagar och med reservation för skillnader i hårväxt mellan<br />

olika individer.<br />

Sidan 38<br />

å Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik<br />

Poch rättskemi i Linköping analyseras årligen tiotusentals<br />

blod- och urinprover på uppdrag av polisen i<br />

olika brottmål. Vanligtvis gäller det misstanke om eget<br />

bruk av förbjudna substanser som narkotika och anabola<br />

steroider, och en hel del ärenden avser rattfylleri<br />

eller drograttfylleri. En mindre men ökande mängd prover<br />

är tagna vid misstanke om frivilligt eller ofrivilligt<br />

drogintag i samband med våldsbrott och drogningar.<br />

Det är särskilt i det senare fallet som håranalyser<br />

är tillämpliga, eftersom det <strong>här</strong>, av olika anledningar,<br />

ibland förflutit någon eller några veckor sedan brottstillfället<br />

innan provtagning sker. Håranalyser kan<br />

påvisa och ungefär tidsbestämma drogintag som skett<br />

flera månader tillbaka. Metoden uppmärksammas allt<br />

mer av polismyndigheterna, som fram till mitten av<br />

juli i år hade skickat in 21 ärenden med begäran om<br />

håranalys.<br />

Analysmetoderna har blivit känsligare<br />

Kemisten Robert Kronstrand berättar att man på<br />

Rättskemiska avdelningen forskat fram metoder för<br />

droganalys i hårstrån sedan 1990. Från år 2000 började<br />

man analysera hårprover som kom från rättmedicinska<br />

obduktioner vid fall där man misstänkte att<br />

dödsorsaken kunde vara överdos av narkotika eller<br />

andra gifter. Även vid rättspsykiatriska undersökningar<br />

har håranalyser använts för att undersöka eventuell<br />

droganvändning i förfluten tid.<br />

Under 2000-talet har analysmetoderna efterhand<br />

förfinats och gjorts mycket känsligare än tidigare<br />

genom den nya LCMSMS-tekniken. Med håranalyser<br />

kan numera enstaka intag av en enda tablett påvisas<br />

flera månader efter intag. De nya instrumenten<br />

används också för blod- och urinprovsanalyser och kan<br />

där påvisa drogsubstanser i mindre mängd undersökningsmaterial<br />

än tidigare.<br />

– Vi har metoder för att i hårstrån spåra de fyra<br />

Analysförfarandet<br />

När Rättskemiska avdelningen får in ett provkuvert<br />

med tre hårlockar, klipper man först en av lockarna i<br />

tre centimeter långa segment. Håret på huvudet växer<br />

cirka 1 centimeter i månaden. Om provhåret är sex<br />

centimeter, analyseras således två olika tremånadersperioder.<br />

Om det ena eller båda proven visat förekomst<br />

av en eller flera substanser, klipps nästa hårlock i mindre<br />

segment om 0,5-1,0 centimeter. Vid analys av de<br />

olika segmenten kan man då uppskatta tidpunkten för<br />

drogintaget på några veckor när. Den tredje hårlocken<br />

i provkuvertet används vid behov för verifikation.<br />

Hår kan vara kontaminerat utifrån av olika substanser<br />

om provlämnaren tagit i droger eller i övrigt vistats<br />

i missbruksmiljö.<br />

Analyser av hår är dyrare än analyser av blod eller<br />

urin. I de flesta ärenden på Rättskemiska avdelningen<br />

blir kostnaden 2500 kronor per analyserat hårprov.<br />

Håranalyser tar minst två veckor att utföra, vilket är<br />

längre tid än för blod/urinanalyser.<br />

Bortklippta hårlockar lämnar oftast synliga spår i<br />

frisyren.<br />

Framtiden<br />

Håranalyser är ett bra alternativ för att styrka drogfrihet<br />

i till exempel drograttfylleriärenden. Detta skrev<br />

vanligast förekommande bensodiazepinerna diazepam,<br />

Transportstyrelsens trafikmedicinska råd i nyhetsbre-<br />

alprazolam, klonazepam och flunitrazepam, säger<br />

Fördelar med hårprov<br />

vet Trafikmedicin nr 18 i juni 2009. Metoden används<br />

Robert Kronstrand. – I övrigt kan vi i hår detektera<br />

Hårprov kan användas när det är för sent att ana- rutinmässigt i bland annat Tyskland, Frankrike och<br />

ungefär samma substanser som går att se i blod och Mättad lysera drogsubstanser heroinmarknad<br />

i blod och urin. Substanser som Italien i samband med lämplighetsprövning för kör-<br />

urin, förutom GHB och anabola steroider. Om dessa<br />

lagrats i hårstrån försvinner inte. Hårprover kan därför<br />

substanser behöver analyseras i hår, finns utländ-<br />

spegla droganvändning under flera månader tillbaka,<br />

ska laboratorier, berättar Robert Kronstrand vidare.<br />

till skillnad från blod- och urinprover där drogintag<br />

– Nackdelen är att analyserna blir förhållandevis dyra,<br />

bara kan spåras några dagar eller någon vecka i de<br />

minst 5000 kr styck. i Stockholm<br />

flesta fall.<br />

kort. Troligen kommer det inom en snar framtid att bli<br />

så även i Sverige.<br />

Ett annat område där drogfrihet behöver styrkas<br />

är inom missbruksvården. Rättskemiska avdelningen<br />

startade 2007 tillsammans med Beroendekliniken i<br />

Man bör dock komma ihåg att de första två-tre Linköping ett forskningsprojekt där man analyserade<br />

Tagning av hårprov<br />

millimetrarna av ett hårstrå finns under huden. I ett<br />

TEXT: LENNART KARLSSON<br />

Rättskemiska avdelningen tillhandahåller ett enkelt<br />

avklippt hårstrå syns därför bara de substanser som<br />

hårprover från 84 klienter som gick på kontroll för att<br />

visa drogfrihet. Håranalyserna visade sig vara bättre<br />

provtagningsset med anvisningar, som bör användas<br />

intogs och lagrades minst en vecka tillbaka.<br />

än urinscreening eftersom hårprover avslöjade att sju<br />

när man beslutat sig för att ta hårprov.<br />

Om håret rycks av med hårsäckar, kan intag spåras personer, som lämnat rena urinprover, hade använt<br />

Sedan man kammat bort lösa hårstrån klipper man<br />

redan efter någon dag, men den metoden tillämpas<br />

kontrolltiden.<br />

av en liten hårbunt, hårlock, alldeles intill hårbotten. Under senvintern 2009 och endast våren på avlidna 2010människor. spanade och ingrep Citypolisens spaningsrotel i ett idag utan konkurrens i<br />

Kemisterna Malin Forsman och Robert Kronstrand behand- Därefter viker man in hårlocken i en av de tre foliebi-<br />

Sverige när det gäller analys av hårprover, och man får<br />

antal heroinärenden. Den sammantagna bilden ger en skrämmande insikt. Det finns mer<br />

lar hårprover som skickats till Rättskemiska avdelningen för tarna som finns i provkuvertet. Ytterligare två hårlock-<br />

Omfattning av missbruk kan bedömas i hårprov<br />

på en ökning av denna typ<br />

droganalys. Foto: Gunnar Hermansson<br />

ar ska klippas av och vikas in i folie. Sedan nödvändiga heroin i Stockholm än det eftersom finnsman efterfrågan.<br />

kan se enstaka eller upprepade intag.<br />

<br />

Off White, dvs. brunt heroin doldes i botten på en parfym-<br />

38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENlåda. 3-10 39<br />

Sönderklippt plast är en viktig detalj som kan indikera förpackning<br />

av narkotika.<br />

Heroinförsäljande nätverk<br />

Lyxknarkande på statens bekostnad?<br />

I slutet av 2009 inleddes spaningar mot en man som Hur kan det komma sig att heroinmarknaden har blivit<br />

dition som till stora delar skiljer sig från övriga landet. hetsaffär. När hans kvinna fick reda på detta blev hon<br />

sålde heroin i Stockholms innerstad. Ganska snabbt mättad? Det finns inga enkla förklaringar. En bidra-<br />

Under början av 2010 kom underrättelser där snacket så arg att hon som hämnd började klippa sönder hans<br />

stod det klart att mannen var en del av ett större gande orsak kan nog vara ett omfattande utdelande av<br />

gick om en ny sorts heroin i Stockholm. Heroinet kal- kläder. I kläderna hittar hon heroinet. För att hämnas<br />

nätverk. Aktörerna i det aktuella nätverket har sitt heroinsubstitut. På sätt och vis kan man säga att stat<br />

lades för off-white. Vid ett beslag av sådant heroin ytterligare så tar hon heroinet och ger det till sina<br />

ursprung i Västafrika, främst Gambia. I Stockholm och landsting har konkurrerat ut nätverken.<br />

visade det sig att det i själva verket var frågan om brunt kompisar. Kompisarnas omdöme sviktar, troligtvis<br />

finns flera löst sammansatta nätverk där aktörerna En stor del av köparna i det aktuella ärendet är<br />

heroin, dvs. rökheroin. Samma produkt men med nytt påverkat av överdriven cannabis och parfyminhalering.<br />

har samma etniska bakgrund. Dessa konstellationer metadonpatienter. De har sin vardagliga tillförsel av<br />

namn, i ny förpackning. Allting går att sälja med mör- De unga kvinnorna bestämmer sig för att försöka tjäna<br />

har dominerat gatuhandeln i Stockholm i mer än 20 opiater. De behöver aldrig riskera att vakna upp med<br />

dande reklam.<br />

pengar på att sälja heroinet.<br />

års tid.<br />

abstinens.<br />

Som tur var kom aldrig heroinet ut på marknaden.<br />

De fysiska spaningarna kompletterades gan- I stället kan de lugnt och tryggt ägna tiden åt att ge<br />

ska snabbt med beslut om hemlig telefonavlyssning.<br />

Ärendet utvidgades och spaningarna riktades mot<br />

flera misstänkta i ärendet. Ärendet var som sådant<br />

sig ut i City där det finns ett stort ”smörgåsbord” av<br />

heroin. Där kan de välja och vraka och se till att skaffa<br />

sig den bästa produkten för att ”lyxa till” sitt missbruk<br />

Heroinbeslag på grund av otrohet<br />

I mars 2010 gjordes ett beslag av off-white, brunt<br />

heroin. Ärendet var från början ett vanligt gatulang-<br />

Att sälja brunt heroin i Stockholm på en mättad heroinmarknad<br />

utan nödvändiga kontakter, det är nog<br />

ungefär lika enkelt som att sälja sand i Sahara. <br />

inte unikt, utan följde tvärt om de mönster som man med.<br />

brukar se i liknande ärenden. Det som däremot var lite Ett stötande bevis för att en slentrianmässig utdelningsärende.<br />

Tips kom in om konstig doft ifrån en<br />

lägenhet på Södermalm. Doften visade sig vara can-<br />

omskakande var insikten om den höga tillgängligheten ning av legalförskrivna droger bara är en eftergiftsponabis.<br />

De unga flickor som bodde i lägenheten hade<br />

på heroin.<br />

litik. Ett bevis för att vissa individers missbruk aldrig<br />

dessutom försökt dölja doften från cannabisrökningen<br />

I avlyssningen kunde det snabbt konstateras att kan botas genom fri utdelning av droger. En utdelning<br />

med ett överdrivet sprayande av parfym. Detta gav en<br />

det var köparens marknad. Köpare vände sig till som inte alltid följs upp med en oerhört stark kontroll<br />

doftsensation utöver det vanliga.<br />

olika aktörer och genomförde regelrätta prutningar och fokus på behandling av de bakomliggande orsa-<br />

När poliserna genomförde husrannsakan påträf-<br />

på priset. Köpare kom till försäljningssituationer utan kerna till missbruket.<br />

fades en mindre mängd cannabis. I köket påträffades<br />

pengar. En situation som hade varit helt omöjlig för<br />

dock plast med klippta hål. Något som fick poliserna<br />

10 år sedan. Då var det allmänt känt att man aldrig<br />

att fundera över om det även hade hanterats annan typ<br />

fick köpa om man inte hade kontanter. Heroinsäljaren White Lady, Black Lady och Off White<br />

av narkotika. Misstankarna visade sig snart stämma.<br />

kunde utan vidare problem hålla denna hårda linje mot Hur möter då Stockholms heroinlangare den ökade<br />

Dolt i botten av en parfymlåda påträffas en relativt<br />

köparen. Han visste att köparen alltid kom tillbaks så konkurrensen från de legala drogutdelarna? Jo genom<br />

stor mängd heroin. Detta var tämligen förvånande.<br />

fort han fick pengar. Men det var då! Nu är läget helt att ge sig in på marknaden med nya preparat. De<br />

Ingen av de unga kvinnorna föreföll ha någon naturlig<br />

annorlunda. Under det aktuella ärendet framstod vissa nätverk som tidigare nästan uteslutande hållit på med<br />

koppling till heroin. Två kvinnor greps och fördes in<br />

försäljningssituationer nästan lite komiska. Säljaren heroin säljer idag kokain i mycket stor omfattning.<br />

till förhör. Husrannsakan avslutades. I samband med<br />

tvingades uppgivet rota runt bland påsar med diverse Under det aktuella spaningsärendet använde en<br />

förhören kommer det dock fram att poliserna inte har<br />

nystulet gods.<br />

del av säljarna två olika begrepp. Vid flera tillfällen<br />

hittat allt heroin. Det blir bakläxa. Inskruvat i en hål-<br />

Som lägst var priserna nere på förbluffande 200 talades det om White och Black Lady. Den vita damen<br />

lare för toalettpapper påträffas mer heroin. I samband<br />

kronor för en boll med 0,2 gram heroin.<br />

var beteckning för kokain och den svarta damen var<br />

med den nya husrannsakan dyker ytterligare en kvinna<br />

I grossistledet talades det tämligen öppet om vem beteckning för heroin. Som ett resultat av mättningen<br />

samt en man upp på adressen. Mannen visar sig senare<br />

som hade den bästa kvalitén och därmed den högsta på heroin kunde man snabbt konstatera att det var<br />

vara heroinets rättmätige ägare.<br />

konkurrensfördelen. Någon säljare hade heroin som bättre fart på efterfrågan av vita damer.<br />

Hur kom det sig då att två unga oerfarna kvinnor<br />

var av en lite sämre kvalité. Detta heroin gick helt Det heroin som efterfrågas i Stockholm och delar av<br />

sitter med nästan ett hekto brunt heroin i sin lägenhet? Kokain även kallat White Lady. I det <strong>här</strong> fallet dolt i en<br />

enkelt inte att bli av med. Det fanns inga köpare. Mälardalen är nästan uteslutande vitt heroin. En tra-<br />

Jo det visade sig att huvudmannen hade haft en otro- hårborste.<br />

72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10 73<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

1


Hur skall vi ha det?<br />

I Europa minskar användandet av cannabis, banbrytande<br />

nation är Storbritannien.<br />

I USA är det tvärs om, redan i november skall det<br />

ske en folkomröstning i Kalifornien. Frågan är om det<br />

skall bli lagligt att inneha och bruka marijuana samt<br />

även odla i mindre mängder för alla över 21 år. Detta<br />

kan väl inte minska missbruket, eller?<br />

I USA fanns det i februari fler ”kliniker” för att<br />

köpa marijuana i storstaden Los Angeles, än det fanns<br />

Starbucksfik. Det betyder i rena siffror ca 800 platser<br />

att köpa s.k. medicinsk marijuana! Recept får man<br />

direkt på plats alternativt via Internet.<br />

Uppföljningar visar att ca 47 procent av alla 31-45<br />

åriga män är så sjuka i Los Angeles att de behöver<br />

”alternativ” medicin. Förvisso var tanken med medicineringen<br />

att bl.a. lindra värk vid allvarligare sjukdomar<br />

såsom cancer och AIDS. Men verkligheten visar istället<br />

på sömnproblem, ledverk samt sjukdomar i klass med<br />

skoskav. Endast två procent av dessa relativt unga män<br />

påvisade någon av de allvarliga sjukdomarna.<br />

Att allt sker just i Kalifornien är inte slumpen, vi<br />

kan inte blunda för att detta är en fråga om pengar,<br />

historia och geografi.<br />

Att just Kalifornien har problem med ekonomin är<br />

ju intet nytt, men är medborgarna trötta på att vara<br />

fattiga eller är de än tröttare på alla missbrukare i<br />

delstaten, blir ju frågan till slut. Helt klart är att det<br />

finns 433 971 ja-sägare eftersom de har skrivit på<br />

”Proposition 19” och därmed fått till en folkomröstning.<br />

Ett resultat vid ett ja, blir att gå ifrån det ”medicinska<br />

syftet” med marijuana, som röstades igenom 1996,<br />

till att bli en rekreationsdrog 2010. I förlängningen<br />

innebär detta pengar i flera led till delstaten i form<br />

av skatt på odlingar och skatt på slutprodukten till<br />

konsument. Det finns beräkningar på att detta skulle<br />

generera intäkter på 10 – 15 miljarder om året. Vilka<br />

delstater står då på tur, och i förlängningen, vilka länder<br />

hakar på??<br />

Vart tar FN:s konvention om en värld utan olaglig<br />

hantering av droger m.m. vägen?<br />

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Ordföranden<br />

har ordet<br />

Bland ja-sägarna förekommer argumenten att våldet<br />

och kartellernas makt i Mexico kommer att minska<br />

genom inhemsk odling. Jag är tveksam, kartellerna<br />

är redan på plats i Kalifornien med egna gigantiska<br />

odlingar. De har ju insett för flera år sedan att det<br />

är ju dumt att bara odla i Central-Amerika, när man<br />

kan odla det på plats. Fördelarna är givna, man har<br />

minimerat antalet gränser att passera, antalet dollar<br />

att muta tjänstemän osv. Distributionsnätet är sedan<br />

flera år tillbaka utbyggt som en solfjäder med basen i<br />

Kalifornien och fjädrarna över hela USA.<br />

Våldet finns därmed på plats. Förutom att de för<br />

krig mellan olika karteller, hinner de med att använda<br />

våld och hot mot rättsväsendet ifrån att stoppa dessa<br />

odlingar och transporter. Förarna av transportbilarna<br />

med narkotika verkar f.n. ha en förkärlek att ha ett<br />

gäng handgranater med i fordonen som används flitigt<br />

när polisen vill genomföra fordons och förarkontroller.<br />

Bland nej-sägarna finns självklart alla våra likasinnade<br />

narkotikapolisföreningar i USA. De ser konsekvenserna<br />

i dagsljus och radar upp ett antal exempel.<br />

Rökraster som är tillåtna av arbetsgivaren sätter<br />

inga gränser på vad som bolmar i rökrutan. Det blir<br />

lite svårt med en drogfri arbetsplats oavsett om det är<br />

på ett sjukhus eller i skolmiljö. Lika illa blir det i tranportsektorn,<br />

bara man låter bli att röka marijuana när<br />

man kör så är det inga problem.<br />

Det hela blir absurt och SNPF kommer att vara på<br />

plats just i Los Angeles i november vid CNOA:s årliga<br />

utbildningskonferens för att se vad som händer och<br />

sker.<br />

Jag lämnar omvärlden för denna gång och styrelsen<br />

samlas som vanligt snart i Fjällbacka för att planera<br />

jubileumskonferensen i Örebro 2011. Vi har en utbildningsdag<br />

i Kalmar planerad till den 1 oktober och dit<br />

är ni välkomna för att ta det av aktuella ämnen.


Info från styrelsen<br />

SNPF-aktiviteter under hösten<br />

Den 1 oktober anordnas en halv utbildningsdag i<br />

Kalmar. Kolla in program m.m. på www.snpf.org.<br />

Deltagandet är kostnadsfritt och man behöver ännu inte<br />

vara medlem i SNPF.<br />

Anmälan görs till jan.westling@polisen.se eller till<br />

gunnar.hermansson@snpf.org.<br />

Den 25 november går årets Norrlandsseminarium av<br />

stapeln i Luleå. Detta är likaledes en kostnadsfri och<br />

öppen heldagsutbildning för rättsväsendets anställda.<br />

Inbjudan skickas ut till myndigheterna i Norrlandslänen<br />

och kommer också att finnas på www.snpf.org.<br />

2011 års utbildningskonferens i Örebro<br />

Nästa års stora utbildningskonferens blir den 25:e i ordningen<br />

och det kommer vi att uppmärksamma på något<br />

sätt.<br />

Boka redan nu in helgen 6-8 maj 2011 för en lärorik och<br />

givande samvaro på Conventum i Örebro och kanske<br />

Örebro slott. Vid förra konferensen i Örebro 2007 hade<br />

vi 600 deltagare.<br />

Nu är det således rätt tid att skicka in idéer och tips om<br />

föreläsningar/föreläsare till snpf@snpf.org.<br />

Stödmedlem/stöttepelare<br />

För att bli medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong> ska<br />

man i princip vara anställd vid någon av rättsväsendets<br />

myndigheter. Därför påminner vi om möjligheterna som nu<br />

finns för privatpersoner och företag att bli stödmedlemmar/stöttepelare<br />

i SNPF. Medlemskap innebär prenumeration<br />

på medlemstidningen samt utskick av ett par extra<br />

nyhetsbrev under året och inbjudan till speciella seminarier.<br />

Mer information finns på hemsidan.<br />

Redaktörens<br />

spalt<br />

Jag vill rikta ett stort tack till alla<br />

er som medverkar som skribenter i<br />

vår tidning. Ni behövs, och som jag<br />

tidigare har sagt, det finns mycket av<br />

allmänt intresse att redovisa från era<br />

olika verksamheter.<br />

Vi har återigen ett cannabistema,<br />

ett ämne som alltid är lika aktuellt.<br />

Inomhusodling har blivit en ny olaglig<br />

industri, understödd av alltfler<br />

affärsmän i gråzonen som inser möjligheterna<br />

att göra stora förtjänster<br />

på försäljning av frön, allehanda<br />

odlingsutrustning och olika tillbehör<br />

för missbrukaren, utan att direkt<br />

bryta mot lagen.<br />

Risker och skadeverkningar av<br />

cannabisrökning tonas ner och när<br />

läkemedelsindustrin går in med obegränsade<br />

resurser för att marknadsföra<br />

cannabis som medicin, då är det<br />

bara pengar som talar. Snart är halva<br />

befolkningen i behov av medicinsk<br />

marijuana och all historisk kunskap<br />

om drogens skadeverkningar har gått<br />

upp i rök. Historien talar ju sitt tydliga<br />

språk för den som vill forska lite.<br />

Ett vanligt motargument idag är<br />

att cannabisrökning minsann inte<br />

är mer skadligt än att dricka alkohol.<br />

Ja, alla vet väl att alkohol kan<br />

användas på ett mycket skadligt sätt<br />

och argumenten från cannabisivrarna<br />

visar därför att man inte förmått<br />

tänka klart. Marijuana blir inte<br />

mindre farligt av att jämföras med<br />

en laglig drog som också orsakar<br />

mycket elände.<br />

Cannabis har använts som berusningsmedel<br />

långt tillbaka i historien<br />

och det enda vi vet med säkerhet om<br />

framtiden är att vi som arbetar mot<br />

cannabis och andra illegala droger i<br />

samhället, vi blir aldrig arbetslösa.<br />

GUNNAR HERMANSSON<br />

070-751 53 71<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

3


Tema: Cannabis<br />

Cannabis från planta till preparat<br />

Hampan är den vanligaste narkotikan över hela världen. Den beredes och konsumeras i<br />

många former.<br />

Hampa är en växt som varit känd i årtusenden.<br />

Under det latinska namnet Cannabis sativa L.<br />

infördes den av Linné själv i hans botaniska system.<br />

Plantan tros ha sitt ursprung i Asien. Den har använts<br />

6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

för framställning av fibrer (bl.a. rep) och droger. Idag<br />

odlas hampa på friland i stora delar av världen, främst<br />

för drogproduktion.<br />

Jonas Hartelius<br />

Cannabis har flikiga blad som är lätta att känna<br />

igen.<br />

Fotograf okänd<br />

Hampa kan odlas inomhus<br />

under artificiella förhållanden<br />

för drogframställning.<br />

Genom noggrann kontroll<br />

av belysning, temperatur och<br />

fuktighet kan produktionen<br />

ge beredningar med hög halt<br />

av den rusgivande substansen<br />

-9-tetrahydrocannabinol.<br />

Foto: Polisen Örebro<br />

Hampa förekommer i en variant som primärt<br />

odlas för fiberproduktion.<br />

Foto: Janne Ericsson<br />

Hampa (Cannabis sat<br />

årtusenden för framstä<br />

droger. (Sandahl, 187


Marijuana (marihuana) är en inofficiell benämning<br />

på torkade ovanjordiska växtdelar från hampa.<br />

Den officiella termen är cannabis. Vid riktlig tillgång<br />

på cannabis rensas materialet i samband<br />

med skörd så att endast blomställningar med riklig<br />

kådutsöndning tas till vara.<br />

Foto: Polisen Köpenhamn<br />

iva L.) har odlats i<br />

llning av fibrer eller<br />

3)<br />

Haschisch består av kåda och körtelhår<br />

från hampa. Den kan utvinnas<br />

genom avskrapning eller skakning<br />

av växten för att sedan pressas<br />

och torkas till kakor. Färgen och<br />

finstrukturen kan variera med olika<br />

ursprungsländer.<br />

Foto: Lennart Karlsson<br />

Cannabisextrakt (”hascholja”) utvinnes<br />

genom urlakning av växtmaterial<br />

med exempelvis etanol, bortfiltrering av<br />

växtmaterialet och indunstning av den<br />

kvarvarande lösningen. Resultatet kan<br />

bli mycket koncentrerat. Extraktet konsumeras<br />

vanligen genom att droppas<br />

på tobak, som röks.<br />

Foto: SKL<br />

Tema: Cannabis<br />

Syntetiska cannabinoider kan droppas på växtmaterial och säljas i påsar under benämningar<br />

som ”Spice”.<br />

Montage: Gunnar Hermansson (bilderna hämtade från försäljningssidor på Internet)<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

7


Tema: Cannabis<br />

Operation Nordic Grow<br />

TEXT: JONAS ENGSTRÖM,<br />

gruppchef för spanings- och insatsgruppen<br />

vid Norrortspolisen i Stockholms län.<br />

FOTO: NORRORTSPOLISEN.<br />

Den olagliga inomhusodlingen av cannabis har skapat en ny marknad för en lönsam,<br />

men inte direkt olaglig, handel med diverse odlingsutrustning.<br />

Företaget Nordic Grow är ett av flera företag i<br />

Sverige som säljer all nödvändig utrustning för<br />

cannabisodling inomhus, dock utan att nämna ordet<br />

cannabis i sin marknadsföring. De har en fysisk butik<br />

i Märsta norr om Stockholm och en hemsida där man<br />

enkelt kan beställa varor och få dessa levererade till<br />

hemadressen. Företagets omsättning under det senaste<br />

året var ca 3 miljoner kronor.<br />

Under våren och försommaren 2009 spanade gatulangningsgruppen<br />

från Uppsala och Länskriminalens<br />

Ungdomssektion i Stockholm utanför företaget.<br />

Spanarna stoppade kunder som varit i butiken och<br />

10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

handlat, vilket resulterade i flera bra odlingsärenden<br />

med fina beslag i både Uppsala och Stockholms län.<br />

Under hösten bestämde sig även Norrortspolisen för<br />

att på något vis försvåra Nordic Grows verksamhet<br />

och lagföra personer med anknytning till företaget. En<br />

svårighet var att företagets produkter i sig inte är olagliga<br />

att sälja, då de enbart säljer utrustning och inga<br />

cannabisfröer. Med en viss insikt i vad som behövs<br />

för inomhusodling av cannabis, var det dock inte svårt<br />

att räkna ut att andelen tomatodlare som handlar hos<br />

företaget torde vara mycket låg.


Spaningen<br />

Spaningen inleddes i slutet av november mot Patrik<br />

G som var hemmahörande i Sigtuna, någon mil från<br />

Märsta. Han hade ingen formell anknytning till Nordic<br />

Grow, men vi visste att han var inblandad i cannabisodlingar<br />

som fanns på platser runt om i Stockholms län<br />

och var bekant med personer som fanns kring företaget.<br />

Patrik G hade även observerats vid butiken Nordic<br />

Grow vid ett antal tillfällen.<br />

Efter en tids inledande kartläggande spaning hade<br />

vi fått fram flera platser som kunde vara aktuella.<br />

Det visade sig också att Patrik G hade två medhjälpare,<br />

Alexander L och Ludwig S, som bodde i Märsta.<br />

Nästa steg i spaningen blev att knyta de misstänkta till<br />

odlingsplatserna och vi fick förlita oss till konventionell<br />

spaning.<br />

Genom spaningen utkristalliserade sig tre platser<br />

som troliga odlingsplatser. Det var i Nynäshamn,<br />

Akalla och Märsta. I Nynäshamn lyckades vi inte<br />

genom spaningen knyta de misstänkta till en specifik<br />

lägenhet. Till Akalla visste vi vilket våningsplan i ett<br />

höghus på Sibeliusgången som var aktuellt. Vi kunde<br />

också genom luktsinnet minimera antalet lägenheter<br />

till några stycken. Detta gjordes då de misstänkta<br />

precis lämnat lägenheten och ”dragit” med sig den<br />

karaktäristiska lukten av cannabis. Det var nämligen<br />

omöjligt att känna någon lukt genom brevlådan på<br />

grund av den sofistikerade utrustning som användes<br />

för att dölja lukten.<br />

I Märsta hade vi en hyfsad uppfattning om var<br />

odlingen kunde finnas, men svårigheten var att de<br />

misstänkta besökte flera platser inom ett begränsat<br />

Tema: Cannabis<br />

Odlingstält med reflekterande väggar, belysningsarmatur, ventilationsfläktar med mera ingår i färdiga paketlösningar från<br />

Nordic Grow. Bilderna är tagna i lägenheten i Märsta där cannabisplantor växte i flera tält.<br />

området och det var lite knepigt att utesluta några<br />

adresser. Ytterligare en svårighet var att de misstänkta<br />

var väl hemmastadda i området och kände flertalet<br />

av de boende i samma åldersgrupp. Möjligheten att<br />

fotskugga i det området var därför begränsad. Efter ett<br />

tag kunde vi ändå misstänka att de hade en lägenhet på<br />

Tingvallavägen 9L, då de frekvent gick till denna port.<br />

Tillslaget<br />

I mellandagarna mellan jul och nyår, när spaningen<br />

till viss del gick på lågvarv, blev vi uppringda av en<br />

kollega från Södertörnspolisen som berättade att de<br />

den 23 december beslagtagit en större cannabisodling<br />

i Nynäshamn. Vi förstod att det var den odlingen vi<br />

letat efter. Odlingen hade upptäckts av en slump då<br />

personal från Nynäshamnsbostäder skulle kontrollera<br />

lägenheten eftersom att ett fönster stod öppet.<br />

Den 30 december kunde vi dokumentera hur en<br />

bil kom till Tingvallavägen 9L i Märsta. Alexander L<br />

och Ludwig S mötte upp bilen utanför adressen. Ur<br />

bilen bars flera svarta säckar som inte verkade speciellt<br />

tunga. De gick in i porten med säckarna samtidigt<br />

som bilen lämnade. Bilen som kom ägdes vid den<br />

tidpunkten av en känd kriminell person, som observerats<br />

tillsammans med Patrik G vid ett par tillfällen<br />

tidigare under spaningarna. Säckarna visade sig senare<br />

under utredningen vara skördad marijuana som skulle<br />

torkas. Vi spanare började känna att det nog var läge<br />

för tillslag inom kort, då odlingen i Nynäshamn var<br />

upptäckt. Vi fick också veta att odlingen i Märsta var<br />

på gång att skördas och att man skulle göra sig av med<br />

den lägenheten.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

11


Tema: Cannabis<br />

Den 4 januari kom så tillfället vi väntat på och det<br />

skulle bli några mycket intensiva dagar. Då Patrik<br />

G och Ludwig S var på väg till Tingvallavägen 9L<br />

i Märsta, hade vi en spanare på plats i trapphuset.<br />

Spanaren kunde konstatera att Patrik G öppnade<br />

lägenhetsdörren med nycklar då de gick in vid 11-tiden.<br />

Sedan följde en lång väntan fram till klockan 19. De<br />

kom ut bärandes på en svart sopsäck, som lastades in<br />

i en bil. Patrik G och Ludwig S lämnade till fots och<br />

bilen körde ifrån platsen. Bilen följde vi någon kilometer<br />

till en parkering, där personerna i bilen mötte<br />

upp en annan bil. Det var ett kort möte och vi förstod<br />

att en överlåtelse skett. Den sistnämnda bilen följdes<br />

till Jakobsberg, där kollegor från ordningsavdelningen<br />

kunde gripa två köpare med ett halvt kilo cannabis i<br />

bakluckan.<br />

Samtidigt beslutade vi oss för att gå in i lägenheten<br />

på Tingvallavägen, då våra huvudmisstänkta vistades<br />

på sina respektive hemadresser. Planen var att försöka<br />

hinna skörda innan de misstänka kom tillbaka till<br />

adressen och på så vis kunna fortsätta spaningen. Synen<br />

som mötte oss överträffade våra egna förväntningar. I<br />

lägenheten på 60 kvm fanns sju odlingstält i olika storlekar<br />

och fullt med utrustning och reservdelar till tält<br />

och armaturer m.m. Till och med i kök och badrum<br />

stod cannabisplantor på tillväxt. I princip hela golvet<br />

i lägenheten var grönt. Vi förstod att det skulle bli ett<br />

långt arbetspass. Efter 19 timmars arbete hade vi hunnit<br />

dokumentera och skörda alla plantor, det blev 25<br />

kg, varav det mesta var otorkat. All annan utrustning<br />

fick vara kvar till dagen efter, då vår ungdomsgrupp<br />

hjälpte oss med att beslagta allt övrigt material.<br />

Samtidigt som spanare bevakade de misstänktas<br />

hemadresser, bar ett 10-tal poliser ut utrustning från<br />

lägenheten och sopade upp cannabis från golven. När<br />

de sista grejerna bars ut från lägenheten, så fick vi<br />

information om att de misstänkta började röra på sig.<br />

Det blev ett par sista rusher upp och ner för trapporna<br />

innan bilar och släp med utrustning kunde köra från<br />

platsen.<br />

I lägenheten fann spanarna nyskördad cannabis som hängde<br />

på tork eller som låg utspritt på golven på kartonger för att<br />

torka fullständigt.<br />

12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Som tur fanns vår gamla skjutbana på polisstationen<br />

i Sollentuna tillgänglig för förvaring av allt material.<br />

Då all cannabis lagts på tork och all annan utrustning<br />

stuvats in var den 30 x 5 meter stora gamla skjuthallen<br />

helt full!<br />

Samtidigt som husrannsakan pågick den 5 januari,<br />

fortsatte spaningen för att bättre knyta de misstänkta<br />

till övriga odlingar. När Patrik G och hans medhjälpare<br />

dagen efter tillslaget mot lägenheten på Tingvallavägen<br />

kom dit för att fortsätta pyssla om odlingen, hade de<br />

lite svårt att komma in i lägenheten. Vi fick ett mycket<br />

gott skratt och ett klart bevis för att cannabisrökande<br />

inte gör människor smartare. Spanaren som stod på<br />

våningsplanet ovanför kunde höra en 20 minuter lång<br />

diskussion om varför inte nyckeln passade och ”att det<br />

fanns sjukt mycket pengar därinne”. Bland annat trodde<br />

Patrik G att låset kunde ha frusit, varför de prövade<br />

att elda på nyckeln och inhandla låsolja. När det inte<br />

ens fungerade med låsoljan, beslöt de sig för att vänta<br />

ett par timmar. Det skulle ju nog ta en stund innan<br />

oljan började verka. Tro oss när vi säger att spanaren<br />

i trapphuset hade svårt att hålla sig för skratt under<br />

diskussionen. Nog för att det var kallt de <strong>här</strong> dagarna,<br />

men riktigt så kallt blev det aldrig i trapphuset. Vi är<br />

än idag osäkra på om de förstått att det var så enkelt<br />

som att vi bytt låskolv...<br />

Norrortspoliserna hade jobb i flera timmar med att ta hand<br />

om allt bevismaterial i lägenheten i Märsta, inte minst att<br />

sopa upp all torkad cannabis från golven.<br />

forts s 18


Tema: Cannabis<br />

Schysst röka?<br />

TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON<br />

Under 2009 och början på 2010 levererades försändelser runt om i Sverige på ett diskret<br />

och anonymt sätt. Avsändaren kallade sig själv för Tårtan. Försändelserna innehöll dock<br />

inga bakverk lagom till födelsedagen. Istället innehöll försändelserna rökverk som med<br />

stor sannolikhet lockat unga i såväl storstäder som glesbygd. Allt fungerade smärtfritt<br />

ända tills en nyfiken polis i Piteå lyckades lägga beslag på en försändelse. I ett vadderat<br />

kuvert adresserad till en ung kvinna anträffades ett en ört/gräsblandning med produktnamnet<br />

Black Widow. Misstanke om narkotikabrott uppstod. Innehållet sändes ned till<br />

SKL för analys. Några veckor senare kom beskedet. Blandningen var besprutad med den<br />

narkotikaklassade syntetiska cannabinoiden JWH 073.<br />

Detta var startskottet till en utredning som i skrivande stund fortfarande pågår.<br />

Narkotikaspanarna på Citypolisens spaningsrotel i<br />

Stockholm gav sig ut på jakt. Till sin hjälp hade<br />

man avsändaradressen på den aktuella försändelsen.<br />

Vid kontakter med det lokala postkontoret så fick man<br />

snabbt bilden klar för sig. Här var det fråga om omfattande<br />

verksamhet. Ett 50-tal försändelser dagligen. Nu<br />

gällde det att snabbt sätta stopp för hanteringen. Två<br />

dagars spaning ledde fram till en misstänkt samt ett<br />

stort antal postförsändelser i beslag. Vid kontroll av<br />

dessa försändelser anträffades ört/gräsblandningar av<br />

märket Black Widow och Eclipse Mars.<br />

Kärt barn har många namn<br />

Forskningen kring cannabinoider är ingen ny företeelse.<br />

En väl känd forskare på området är professorn i<br />

organisk kemi John W Huffman verksam vid Clemson<br />

university i South Carolina.<br />

Huffman har publicerat forskningsrapporter i ämnet<br />

sedan slutet av 90-talet. Huffman har i sin forskning<br />

lyckats identifiera många av de aktiva beståndsdelarna<br />

i THC. De olika beståndsdelarna identifieras med en<br />

förkortning av Huffmans initialer JWH samt en sifferbeteckning.<br />

Huffman varnade tidigt för skador av<br />

användning av cannabinoider. Han liknade användandet<br />

vid att spela rysk roulette. ”Man vet aldrig vad som<br />

händer”.<br />

Självklart plockades ändå Huffmans forskning upp<br />

av de som snabbt såg sin möjlighet att tjäna grova<br />

pengar. Det dröjde inte länge förrän produkter började<br />

komma ut på marknaden som innehöll syntetiskt<br />

framställda cannabinoider. Det gemensamma för dessa<br />

produkter är att de alla innehåller en i grunden ofarlig<br />

ört/gräsblandning som sprayats med cannabinoider.<br />

För den breda allmänheten blev dessa blandningar<br />

kända som ”Spice”. Spice var dock bara ett produktnamn<br />

i mängden. Förutom Spice såldes även dessa<br />

blandningar under produktnamnen K2, Sence, Gonjah,<br />

14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Butiken är stängd för tillfället och förundersökningen pågår<br />

fortfarande.<br />

Fake Weed, Supernova etc. En snabb koll på internet<br />

ger information om ytterligare minst 20 produktnamn.<br />

De märken som togs i beslag i detta ärende, Black<br />

Widow och Eclipse Mars, är alltså samma produkt<br />

men i ny förpackning.<br />

Slut på leveranser<br />

Efter beslagen av postförsändelser och utrustade med<br />

åklagarbeslut, genomförde poliserna i början av mars<br />

ett tillslag mot en fashionabel innerstadsadress. Vid<br />

husrannsakan anträffades ett medelstort postorderföretag<br />

i ”röka-branschen”.<br />

Bakom avsändaren Tårtan dolde sig ett företag som<br />

på internet marknadsfört och sålt sina produkter under<br />

domännamnet goodsmoke.se. Beslagen var omfattande.<br />

Ett stort antal förpackningar med rökblandningar<br />

anträffades. Tillbehör såsom pipor, cigarettpapper och<br />

dylikt fanns också i sortimentet. En första snabbanalys<br />

visade att en del av rökblandningarna innehöll de narkotikaklassade<br />

substansen JWH 018 samt JWH 073.<br />

En del av rökblandningarna innehöll JWH 250 (ännu<br />

ej klassat). Som en direkt följd av beslagen greps och<br />

anhölls två misstänkta personer, misstänkta för grovt<br />

narkotikabrott.


Öppnad brevförsändelse med Black Widow rökblandning<br />

innehållande den syntetiska cannabinoiden JWH 073.<br />

Lömsk men lönsam verksamhet<br />

Tämligen snabbt kunde det konstateras att de inblandade<br />

personerna hade tjänat stora pengar på sin verksamhet.<br />

På hemsidan kunde man läsa att GoodSmoke<br />

omsorgsfullt endast levererade sina produkter till<br />

kunder som hade fyllt 18 år. Vidare kunde man läsa<br />

att produkterna salufördes som rökelse och ingenting<br />

annat. Ett vitt pulver salufördes som badsalt under<br />

produktnamnet Escobar. Ett namn som man kanske<br />

inte i första hand associerar till ett avkopplande bad.<br />

För att undvika snokande föräldrar hade leverantören<br />

påpassligt nog en service med sms-avi. På så sätt kunde<br />

den unge kunden välja att få paketet till valfritt utlämningsställe<br />

och erhålla leveransbesked till sin mobiltelefon.<br />

Anonymt och smidigt.<br />

”Badsalt” som i själva verket är lidokain (Xylocain). Notera<br />

att pulvret ger positivt utslag för kokain på kokainsvabb.<br />

Att produkterna användes som rökelse och badsalt<br />

verkade ingen annan än leverantören tro på. Vid en<br />

snabb koll på diverse internetforum kunde man snabbt<br />

utläsa vilka effekter som uppnåddes med de olika produkterna.<br />

I många avseenden en skrämmande läsning.<br />

Badsaltet, som sålts och leverats under namnet<br />

Escobar, hade enligt användare uppfattats vara<br />

Dimethocaine, ett lokalbedövningsmedel som är<br />

kemiskt besläktat med kokain. Dimethocaine är en<br />

av de oklassade RC-drogerna som fortfarande säljs på<br />

internet. Badsaltet visade sig istället innehålla lidokain<br />

(även detta ett kokainbesläktat lokalbedövningsmedel<br />

som på apotek säljs under namnet Xylocain m.fl.). Här<br />

vittnade många användare om den dåliga effekten vid<br />

inhalerande av pulvret. Någon forumanvändare tipsade<br />

då om att man kanske kunde använda pulvret intravenöst.<br />

Några forumkommentarer senare återkom flera<br />

användare och prisade effekterna av just detta försök.<br />

Eftersom många av kunderna antas ha varit ungdomar<br />

vittnade de ingripande poliserna om att de var särskilt<br />

tillfredställande att få sätta stopp för leveranserna<br />

av ”schysst röka”. <br />

Eclipse Mars är en av de<br />

rökblandningar som blir<br />

olagliga i Sverige.<br />

Syntetiska cannabinoider<br />

Sju syntetiska cannabinoider blev klassade som narkotika<br />

i Sverige under 2009. Substanserna hade identifierats<br />

i olika rökblandningar av torkade örter som<br />

såldes på Internet med benämningar som Spice och<br />

Genie med flera.<br />

I mitten av augusti lämnade Folkhälsoinstitutet förslag<br />

till Socialdepartementet om narkotikaklassning av<br />

fyra nya syntetiska cannabinoider och ytterligare elva<br />

sådana substanser föreslås bli klassade som hälsofarlig<br />

vara. Substanserna har på nytt upptäckts som tillsatser<br />

i olika växtblandningar som numera säljs under ett<br />

flertal andra namn. Webbutiken Spice Nordic meddelade<br />

att man säljer ut sitt lager under augusti månad.<br />

Av de 15 cannabinoiderna som nu begärs klassade<br />

har 12 bokstavsbeteckningen JWH (John W Huffman)<br />

Huffman lär ha identifierat 17 olika syntetiska cannabinoider,<br />

varav de flesta snart står under laglig kontroll<br />

i Sverige.<br />

GH<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

15


Tema: Cannabis<br />

Den 6 januari bestämde vi oss för att gripa de<br />

misstänkta och samtidigt göra husrannsakan i Akalla.<br />

Vi kunde synkronisera gripandena av Patrik G och<br />

Ludwig S, men hittade inte Alexander L förrän några<br />

dagar senare. Vid husrannsakningarna hemma hos<br />

dem hittades ytterligare marijuana.<br />

Utredningen<br />

Ett mycket omfattande utredningsarbete tog vid. Det<br />

inleddes ett samarbete mellan Norrort och Södertörns<br />

polismästardistrikt. Redan i 24:8-förhöret lade Patrik<br />

G sina medbrottslingar liksom de tre odlingsplatserna<br />

vi kände till. Trots att vi inte med 100-procentig säkerhet<br />

visste vilken lägenhetsdörr det var i trapphuset i<br />

Akalla, så ritade Patrik G en skiss åt oss så vi kunde ta<br />

oss in. Han sa även att vi skulle skynda oss på så att<br />

grejerna fanns kvar när vi kom dit. Det var dock uppgifter<br />

som han inte ville kännas vid hela vägen.<br />

Under utredningen kunde man genom de tidigare<br />

spaningarna knyta ytterligare personer och adresser till<br />

framför allt Patrik G. Spanare från Södertörn begav sig<br />

till en adress i Högdalen, där Patrik G observerats vid<br />

ett tillfälle under spaningarna. När man klev in i det<br />

trapphuset så kände man direkt en doft av cannabis.<br />

Man kunde lokalisera detta till en lägenhet på bottenvåningen<br />

som var full med tält med cannabisplantor.<br />

Hemma hos Patrik G hade beslagtagits låskolvar<br />

som låg löst och även nycklar. En av nycklarna kunde<br />

vi spåra till ytterligare en adress, där vi observerat<br />

Patrik G vid ett tillfälle. Även denna lägenhet var full<br />

med tält och cannabisplantor. I samråd med åklagaren<br />

så beslutade vi att under ett dygn ha bevakning inne i<br />

lägenheten efter skörd, då det märktes att plantorna<br />

fortfarande sköttes om. När ett dygn förlöpt och ingen<br />

kommit till lägenheten, var vi på grund av resursbrist<br />

tvungna att lämna bostaden, utan att veta vem mer det<br />

var som skötte om den <strong>här</strong> lägenheten.<br />

Utredningsarbetet kom mycket att handla om att<br />

knyta de olika personerna till de aktuella odlingsplatserna,<br />

samt visa vilken inblandning de haft i nätverket.<br />

Detta lyckades mycket bra genom ett effektivt och<br />

kvalificerat polisarbete såsom analys av telefonlistor,<br />

nyckelspårningar, övervakningsbilder, teknisk bevisning<br />

genom DNA och fingeravtryck samt förhör.<br />

Modus var genomgående i samtliga fall att man<br />

letade upp lägenheterna på internetsajten Blocket.<br />

Man hyrde sedan lägenheterna i andra hand. I några<br />

fall stod man själv som lägenhetshyrare, i andra<br />

fall ordnade man en s.k. målvakt som fick stå som<br />

andrahandshyrare.<br />

Övriga åtgärder<br />

Samma vecka som åtal väcktes i ärendet, kontaktade<br />

vi de distributionsföretag, Posten och Schenker, som<br />

vi kände till att Nordic Grow använde sig av för att<br />

skicka ut varor till sina kunder. Vi kontaktade även<br />

Swedbank i Sigtuna, som var inlösare av nätkundernas<br />

betalning, samt det företag som hyrde ut lokalen till<br />

Nordic Grow. Vi förklarade vad Nordic Grow sysslar<br />

med och vädjade till företagens samhällsengagemang.<br />

18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Resultatet blev att Posten, Schenker och Swedbank<br />

genast sade upp sina avtal med Nordic Grow, då<br />

företagens policy inte stämde överens med det Nordic<br />

Grow står för.<br />

Nordic Grow fick problem med sin ekonomi och ett<br />

tag var företaget till salu på Blocket. De ekonomiska<br />

problemen fick till följd att hyran inte kunde betalas i<br />

tid och företaget som hyr ut lokalen till Nordic Grow<br />

skickade redan dagen efter en missad inbetalning hyreskravet<br />

till inkasso.<br />

Vi förberedde och fick bra massmedial uppmärksamhet,<br />

då åtalet uppmärksammandes genom artiklar<br />

i DN och SvD samt inslag i ABC-nytt och i TV4, både<br />

lokalt och i rikssändningar.<br />

Samma dag åtalet väcktes lade vi även ut information<br />

på nätet, ”Nordic Grow – information från<br />

polisen”, på sidorna Flashback och SweCan (Swedish<br />

Cannabis Organisation). Inläggen har haft en bra bit<br />

över 10 000 visningar och en del inlägg, och det var<br />

skojigt att följa ”debatten” som blev. Det märktes att<br />

en och annan kund, och eventuella blivande kunder,<br />

blev lite nojiga.<br />

Samma vecka fanns även radiobilar i nära anslutning<br />

till butiken under öppettiderna. De hade bl.a.<br />

trafikkontroller, vilket nog skrämde bort en del av<br />

kunderna, och Nordic Grow var snabba med att ändra<br />

öppettiderna.<br />

I mitten av juli blev vi uppringa av en kvinna på<br />

transportföretaget Dan Cargo i Malmö. De hade fattat<br />

misstankar mot ett parti med gods som skulle levereras<br />

till Nordic Grow. Då de googlade företaget hittade<br />

de en artikel om vårt ärende. Kvinnan på Dan Cargo<br />

berättade att de hade regelbundna transporter med<br />

gods, både till Nordic Grow och till andra odlingsbutiker<br />

i Sverige. Hon berättade vidare att de fick<br />

godset från ett transportföretag i Tyskland som hämtade<br />

godset på företaget ”Grow in Berlin”. Efter att vi<br />

berättat lite mer Nordic Grow och dess förehavanden,<br />

beslutade transportföretaget på stående fot att inte ta<br />

emot fler leveranser med gods från transportföretaget<br />

i Tyskland!<br />

Domen<br />

I ärendet togs sammanlagt 23 kg torkad marijuana i<br />

beslag. Dessutom beslagtogs ytterligare några kilon<br />

marijuana vid flera överlåtelser och dessa ärenden<br />

utreds fortfarande.<br />

Dom meddelades i Attunda Tingsrätt den 20 maj<br />

2010. Sammanlagt åtalades 7 personer. Sex av dessa<br />

dömdes för grovt narkotikabrott/narkotikabrott, beroende<br />

på vilken inblandning de hade haft i odlingarna.<br />

Straffen varierade från 1 års fängelse till 5 år och<br />

6 månader. Sammanlagt dömdes de sex personer till<br />

fängelse i 18 år och 9 månader. Åtalet mot en kvinna<br />

som varit behjälplig att hyra en lägenhet ogillades.


Tema: Cannabis<br />

Cannabis Starter Kit<br />

bland blomsterlökarna<br />

Besökare i Amsterdam behöver inte direkt leta<br />

efter en coffee shop. Haschkaféerna ligger tätt,<br />

särskilt längs turiststråken i stadens centrala delar.<br />

En coffee shop är också tydligt utmärkt med neonskylt<br />

där cannabisbladet framträder.<br />

I Bloemenmarkt längs Singelkanalen i<br />

Amsterdam säljs blommor och blomsterlökar i<br />

parti och minut. Ett enormt utbud och låga priser<br />

lockar givetvis många turister som har svårt<br />

att motstå frestelsen att köpa en påse lökar, eller<br />

varför inte ett Cannabis Starter Kit som fanns på<br />

framträdande plats i alla försäljningsstånden.<br />

Man får som besökare inte direkt intryck av att<br />

FN:s narkotikakonvention skulle gälla <strong>här</strong>.<br />

22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

GH<br />

Coffee shops stängs<br />

för knarkturister<br />

I Nederländerna har man kommit ett steg närmare<br />

ett förbud för knarkturister att besöka coffee shops.<br />

Staden Maastricht, i landets sydöstra hörn nära<br />

Belgien och Tyskland, beslöt redan 2005 att förbjuda<br />

andra än de som är bosatts i Nederländerna<br />

att besöka coffee shops. Varje år har kommunens<br />

14 coffee shops 3,9 miljoner besökare, av vilka 70<br />

procent kommer från andra länder, främst Belgien,<br />

Frankrike, Tyskland men också från nordiska<br />

länder.<br />

Bakgrunden till beslutet är att den allmänna ordningen<br />

blir allvarligt störd av narkotikaturisterna.<br />

EU-domstolens generaladvokat Yves Bot har<br />

i sitt yttrande i frågan förklarat att EU inte kan<br />

legitimera handel med ett narkotiskt preparat, även<br />

om det tolereras av en av medlemsstaterna. Staden<br />

Maastricht får alltså stöd för sitt beslut som kan<br />

komma att gälla hela landet. Man väntar nu på<br />

EU-domstolens slutliga ställningstagande.<br />

GH<br />

Marijuana för 14 miljarder<br />

i Californiabeslag<br />

450 poliser deltog i slutet av juli vid en räd mot<br />

stora cannabisodlingar norra Sierra Nevada-bergen<br />

i Californen. Resultet blev bl.a. plantor på rot med<br />

ett marknadsvärde närmare 14 miljarder kronor<br />

samt 97 gripna.<br />

BBC 29 juli 2010.<br />

JH<br />

Vakuumpackad marijuana<br />

smugglas in<br />

Tullen har vid några tillfällen under senaste året<br />

beslagtagit vakuumförpackad marijuana i halvkilos<br />

plastpåsar.<br />

Vid Lernacken hittades i december förra<br />

året 25 sådana paket gömda i en personbil.<br />

Marijuanapaketen låg i en specialbyggd större<br />

baslåda i bagagerummet bakom bilens baksäte.<br />

THC-halten i marijuanan uppmättes till mellan<br />

13 och 18 procent.<br />

Ett annat liknande beslag gjordes i maj i år<br />

vid tullstationen i Eda i Värmland. I ett utrymme<br />

under golvet i en minibuss låg 29 halvkilospaket<br />

med vakuumpackad marijuana.<br />

Det är uppenbart att vi inte är helt självförsörjande<br />

på marijuana i Sverige genom våra inhemska<br />

cannabisodlingar.<br />

GH


Tema: Cannabis<br />

Riktade satsningar mot<br />

cannabis ger goda resultat<br />

TEXT: GUNNAR HERMANSSON<br />

Sedan 2004 har polisen och tullen i olika projekt arbetat mot den illegala hanteringen av<br />

cannabis. Resultaten har varit mycket goda i form av större beslag, avslöjande av storskaliga<br />

odlingar och lagföring av ett stort antal personer.<br />

Våren 2004 startades på Rikskriminalen ett cannabisprojekt<br />

i samarbete med dåvarande Mobilisering<br />

mot narkotika (MOB). Syftet var att kartlägga smugglings-<br />

och distributionsvägar och vilka kriminella grupper<br />

som var aktiva i cannabishanteringen.<br />

Efter några månader hade man lyckats identifiera<br />

120-140 kriminella nätverk eller grupperingar med<br />

minst 3-5 personer, som smugglade in och distribuerade<br />

främst hasch.<br />

20-25 av dessa grupper antogs var för sig vara<br />

ansvariga för införsel av minst ett ton hasch per år till<br />

Sverige.<br />

Genom cannabisprojektets målinriktade arbete fördubblades<br />

beslagen av hasch i Sverige under 2005 från<br />

tidigare års 600-800 kilo per år till 1400 kilo.<br />

Polisens nationella cannabisprojekt<br />

fortsatte i Skåne<br />

Rikskriminalens cannabisprojekt avslutades efter tre<br />

år men ett nytt nationellt cannabisprojekt startades i<br />

Skåne i september 2007. Fyra polisen med placering i<br />

Malmö fortsatte att kartlägga och bearbeta information.<br />

Vid denna tid hade flera storskaliga inomhusodlingar<br />

avslöjats i bl.a. Norge, England, Danmark och<br />

Tyskland. Den gemensamma nämnaren var att de sköttes<br />

av vietnameser. Tullen i Skåne bidrog med information<br />

om att vietnameser vid olika inresekontroller<br />

hade ertappats med att införa utrustning för storskalig<br />

inomhusodling av cannabis.<br />

Fortsatta kontroller visade att vietnameserna nyligen<br />

köpt ett antal relativt billiga hus i nordöstra Skåne.<br />

Spaningsroteln i Kristianstad uppdagade på kort tid<br />

cannabisodlingar i elva hus. Informationen spreds till<br />

andra polismyndigheter och ytterligare åtta vietnamesiska<br />

odlingar upptäcktes i byggnader i flera olika län.<br />

Cannabisprojektet i Malmö avslutades vid halvårsskiftet<br />

2009 och polisens cannabisbekämpning bedrivs<br />

sedan dess löpande i regionerna.<br />

26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Tullen ökade insatser mot smuggling<br />

i tung trafik<br />

Men redan i mars 2009 startade tullen i Malmö ett<br />

metodutvecklingsprojekt med inriktning mot narkotikasmuggling<br />

i tung trafik. I en långtradare från<br />

Holland hade man just hittat en stor mängd hasch i<br />

lasten. Bilen innehöll enligt godsmanifestet tomma lastpallar<br />

som skulle fraktas till Finland. Efter samtal med<br />

chauffören togs fordonet ut för en närmare kontroll. I<br />

en trälåda som stod på flaket inne bland lastpallarna<br />

anträffades 150 kilo hasch. Med tanke på att 2500<br />

lastbilar varje dygn kommer in i Sverige via tullregion<br />

syd, fanns all anledning att skaffa sig mer kunskap om<br />

den tunga trafiken.<br />

Thomas Petersson<br />

vid Tullverkets brottsbekämpningsenhet<br />

i Malmö blev projektledare.<br />

Han startade<br />

med att hämta<br />

in information om<br />

beslag över 50 kilo<br />

narkotika som anträffats<br />

i tunga lastbilar<br />

av den norska tullen.<br />

Oftast handlar det<br />

om cannabis, hasch,<br />

när det gäller sådana<br />

mängder.<br />

Han fick information<br />

om ett tiotal<br />

ärenden och gjorde en<br />

kartläggning av åke-<br />

Thomas Petersson, projektledare<br />

vid Tullverket i Malmö.<br />

Foto: Gunnar Hermansson<br />

rierna och chaufförerna. På det sättet skapades vissa<br />

mönster, profiler, och Thomas Petersson skrev ner<br />

lämpliga frågor som hans kollegor kunde ställa vid<br />

kontroller.


På ett långtradarflak bland tomma lastpallar stod en synlig trälåda som innehöll 150 kilo hasch. Foto: Tullverket<br />

Efter ungefär tre månaders kartläggning, i mitten<br />

av juni 2009, gjordes den första riktade insatsen i<br />

Trelleborg med hjälp av Thomas Peterssons framtagna<br />

profiler. Resultatet blev ett beslag av 50 kilo hasch och<br />

7 kilo kokain i en lastbilshytt. Petersson vill inte närmare<br />

avslöja vad man tittade efter för att kontrollera<br />

en viss bil, men resultaten blev över förväntan under de<br />

närmaste månaderna. Här följer några exempel:<br />

<br />

Sverige och köra in i Finland där finska tullen<br />

beslagtog 150 kilo cannabis i lasten.<br />

<br />

holländsk lastbil som kom via Öresundsbron.<br />

Trailern och den beslagtagna narkotikan fyllde<br />

tullens undersökningshall vid Lernacken.<br />

<br />

hasch i en trailer som kom körande över bron.<br />

Profilen stämde och bilen och bilen blev därför<br />

kontrollerad.<br />

<br />

från Holland. Några märkliga omständigheter<br />

ledde till kontroll av bilens reservdäck och där<br />

hittades 90 kilo hasch samt 10 kilo amfetamin.<br />

Under 2009 tog den svenska tullen närmare 1,2 ton<br />

hasch i beslag i lastbilstrafiken, en fyrdubbling sedan<br />

året innan. En stor del av beslagen gjordes i bilar som<br />

var på väg till Norge.<br />

50 kilo hasch och 7 kilo kokain hittades i två väskor hos i<br />

förarhytten på en långtradare. Foto: Tullverket<br />

Tema: Cannabis<br />

Thomas Peterssons metodutvecklingsprojekt avslutades<br />

i november 2009 och kontrollerna av den tunga<br />

trafiken fortsatte nu i den löpande verksamheten.<br />

Under de närmaste sex månaderna sjönk beslagen<br />

drastiskt och det riktade kontrollarbetet mot lastbilstrafiken<br />

kommer att tas upp på nytt.<br />

Europol samordnar cannabisbrottsligheten<br />

De storskaliga vietnamesledda cannabisodlingarna,<br />

som avslöjades i ett flertal europeiska länder under<br />

2007-2008, genererade stora vinster och denna organiserade<br />

brottslighet väckte intresse även hos Europol.<br />

Man inledde i början av 2009 en studie för att<br />

kartlägga omfattningen av dels organiserade illegala<br />

odlingar inom Europa och dels smugglingen av hasch<br />

från Marocko.<br />

Missbruk av cannabis är ingen prioriterat område i<br />

de flesta europeiska länder, men den grova organiserade<br />

internationella brottsligheten som ligger bakom<br />

såväl smuggling som odling av cannabis, motiverade så<br />

gott som alla medlemsländerna att delta i studien.<br />

Kartläggningen kom att ligga till grund för att starta<br />

en AWF, Analyse Work File, inom Europol. I en AWF<br />

samlas data från olika länder inom ett brottsområde,<br />

information som kan förmedlas och användas i utredningar<br />

i enskilda medlemsländer enligt de regler som<br />

gäller.<br />

I Sverige är Tullverket ’Focal Point’, kontaktmyndighet,<br />

eftersom merparten av den inkommande informationen<br />

till AWF-filen numera gäller smuggling av hasch.<br />

Odlingar avslöjas inte längre i samma omfattning.<br />

Steve Alm, strategisk analytiker vid Rikskriminalpolisen,<br />

representerar svensk polis och ansvarar för<br />

den strategiska delen som avser data från Sverige om<br />

internationella organiserade odlingar med vietnameser<br />

inblandade.<br />

– Numera avslöjas sällan sådana odlingar och det<br />

kan bero på att ligorna ändrat modus operandi, menar<br />

Steve Alm. Han nämner som exempel att den senaste<br />

vietnamesiska odlingen, som avslöjades i Bergslagen,<br />

tyder på det. Där använde man en bulvan som stod<br />

som ägare till huset där cannabis odlades. Tidigare var<br />

vietnameserna själva registrerade som ägare, vilket var<br />

lättare att spåra.<br />

Europols AWF startade i början av 2010 och är<br />

fortfarande under uppbyggnad. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

27


Tema: Cannabis<br />

Hasch i första klass<br />

TEXT: JESSICA VIKBERG<br />

”Det ordnar sig gubben. Du måste se till att få hjälp med hyran. Och jag ska begära vård.<br />

– Jag älskar dig pappa. – Jag älskar dig gubben.”<br />

Mitt möte med X startar med att han får ringa<br />

sin tonåriga son. X sitter häktad i ett cannabisärende.<br />

X:s berättelse<br />

– Vi var 20-25 killar som bodde runt Opaltorget i<br />

Frölunda. Minst hälften är döda i dag. Bara två av dem<br />

som fortfarande lever är inte heroinister. Alla är kriminella.<br />

De få tjejer som var med är vrak idag.<br />

– I tvåan rånade jag för första gången en snubbe<br />

på hans moppe.<br />

När jag tittar på min kompis tioåring och tänker på<br />

att jag rånade folk i den åldern fattar jag egentligen inte<br />

hur det gick till.<br />

– Vi åkte in till Kungsparken och handlade. Den som<br />

inte gick med på att sälja till oss rånade vi.<br />

– Jag var sju år första gången jag rökte på. Vi rökte<br />

hasch dagligen, jag och kompisarna. Det var skönt. Det<br />

tog bort all ilska. Jag minns inte så mycket från åren<br />

innan det. Jag minns inte allra första gången, men jag<br />

minns första gången jag var full. Vi var sju år då också<br />

och handlade av a-lagarna på Frölunda torg. Jag blev<br />

hemburen. Alkohol blev aldrig min grej efter det.<br />

– Jag har en syster som det har gått bra för. Mamma<br />

och pappa var gifta. Vi har inte haft kontakt sedan jag<br />

var 15 eller nåt.<br />

– Hela min generation, 65-68:or var helt vilda och<br />

fick lov att vara det. De vuxna var blinda. Föräldrar,<br />

lärare, alla.<br />

– Grundskolan var ett skämt. BUP hade en egen<br />

skola för såna som mig. Inte förrän i sjätte eller sjunde<br />

klass kom en lärare på oss med att vi rökte hasch.<br />

Reaktionen var löjlig. Vi var redan för erfarna för att<br />

erkänna något. Vi blånekade. Man tog inte pisseprov<br />

på den tiden.<br />

30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

– Ibland gjorde olika myndigheter studiebesök på vår<br />

skola. Vi fick också göra studiebesök på olika ställen.<br />

Soc ville ge oss ”morötter” sa dom. Hela strulgänget<br />

på samma gång. Det mest omtalade var när vi skulle<br />

besöka moskén i Frölunda. Vi plundrade moskén på<br />

allt vi kom över; pengar, ljusstakar, allt av värde. Det<br />

var ganska omskrivet.<br />

– I skolan var vi råaggresiva. Abstinenta och råaggresiva.<br />

Vi var dampbarn som redan som väldigt unga<br />

befann oss så långt ut i soc-nätet som möjligt.<br />

– En polis från ungdomskrim satt och väntade utanför<br />

mitt hem varje dag. Han tog för givet att det var jag<br />

som var den skyldige så fort något hänt.<br />

– När jag hade suttit gripen blev jag ofta omgripen<br />

direkt. Det fanns nå´n slags lag som gjorde att jag<br />

kunde gripas så fort jag blivit släppt; ”för min egen<br />

säkerhet”.<br />

Jag tyckte att vuxna var värdelösa när jag var liten<br />

Minns bara en enda lärare på BUP som var bra för oss<br />

när vi var lite äldre.<br />

– I åttan fick jag välja mellan Nerebyhemmet<br />

eller att bo hos farfar. Alla kompisar satt på Nereby<br />

ungdomsvårdsskola. Jag valde farfar. Sen flyttade jag<br />

hemifrån efter 9:an.<br />

– Jag har suttit för allt möjligt. Smuggling också.<br />

Cigaretter. Har blivit jagad med kulsprutor och pansarvagn<br />

genom Östtyskland. Att man överlevde.<br />

– 1998 hade jag rökt i över 20 år. Jag var<br />

30 och satt häktad. Då beslöt jag att ge upp skiten.<br />

Jag hade gått på amfetamin sedan 13-14-årsåldern.<br />

Injicerade sedan jag var 16. Amfetaminet gjorde mig<br />

lugn. Det var min medicin. Jag var ju dampig.<br />

– Min tjej gav mig en chans att komma hem efter<br />

häktestiden om jag la av. Jag hade en väldigt bra


advokat. Han är tyvärr död nu. Han sa till mig att jag<br />

skulle gå hem, men på vägen skulle jag gå via narkpol<br />

på Nordhemsgatan. Där fick jag den hjälp jag behövde,<br />

stöd i form av samtal och mediciner.<br />

– De första tre månaderna sov jag eller drack Coca<br />

Cola. Sedan funkade livet i tolv år. Jag fick barn och<br />

levde familjeliv med hund och jobb och hela paketet.<br />

Jag umgicks inte med mina gamla kompisar. Mitt arbete<br />

som försäljare tog mig över hela världen. Jag jobbade<br />

väldigt mycket. Det var mitt knark. Amfetamin och<br />

alkohol var ute ur mitt liv. Jobbet tog allt. Det hände<br />

att jag rökte på. Bara några gånger om året.<br />

– Jag tycker inte<br />

att cannabis är ett<br />

led i fortsatt missbruk.<br />

Möjligen för<br />

de riktigt unga. De<br />

som börjar som<br />

äldre, 16-17 år, kan<br />

hålla sig till haschet.<br />

– Jag gillar inte<br />

majja. Vet inte var<br />

jag har det. Det är<br />

för starkt. När jag<br />

var ung pratade vi<br />

”bra marre” eller<br />

”standard marre”.<br />

Idag snackas det<br />

”semi” och annat<br />

jag inte kopplar.<br />

– Det är stor skillnad<br />

på att vara inrökad<br />

och nerrökad. Är<br />

du inrökad röker du<br />

en till två gånger om<br />

dagen för att hålla<br />

abstinensen borta.<br />

För att må bra. Bli<br />

frisk Jag anser inte<br />

att det är missbruk.<br />

Är du nerrökt är det<br />

bara blossa, blossa,<br />

blossa som gäller.<br />

– Jag hade kompisar<br />

som bodde i Holland ett tag. Där såg jag AIDSsjuka<br />

unga heroinister och blev avskräckt. Fast jag blev<br />

torsk på kokain ett tag.<br />

Ett par av mina gamla kompisar bor i Christiania<br />

nu. Utåt sett röks där bara braj. Du får inte injicera<br />

men på insidan röks lika mycket horse som någon<br />

annan stans.<br />

– Jag hade fotboja en gång. Funkade bra! När bojan<br />

försvann, försvann allt stöd. Jag självmedicinerade med<br />

amfetmin och pissade därför positivt. Så fick jag ingen<br />

Conzerta. Det blev en ond cirkel.<br />

Tema: Cannabis<br />

–För några år sedan blev jag indragen i en affär<br />

med folk från Stockholm. Jag blev råblåst och anser att<br />

jag blev dömd på gamla papper. Det kostade mig inte<br />

bara 3,5 år utan familj och rubbet.<br />

– När jag kom ut gick jag på amfetaminet direkt.<br />

Och hasch. Mina barn kände inte till min bakgrund<br />

och blev chockade.<br />

– I dag sitter jag för att jag var tvungen att betala av<br />

en skuld snabbt. Jag hade inget val. Liv stod på spel.<br />

– Jag är en sådan som inte kan sitta still. Gör jag<br />

det har jag ändå 60 bollar på gång i huvudet samtidigt.<br />

Om jag var sju år i dag hade jag fått diagnos ADHD<br />

rakt av. Nu när jag<br />

sitter häktad skriver<br />

jag mycket. Till<br />

mina barn och river<br />

sönder sedan. Jag<br />

gillar att läsa. Men<br />

jag läser inte en bok<br />

i taget. Helst ska<br />

det vara 2-3 böcker<br />

samtidigt.<br />

Jag satte upp en<br />

lapp i häktesfönstret<br />

med tre kryss på:<br />

XXX. Det var ett<br />

meddelande till mina<br />

barn ”Jag älskar<br />

dig”. Det misstolkades<br />

av personalen<br />

<strong>här</strong> och jag blev satt<br />

med restriktioner.<br />

– Jag har lovat<br />

mig själv och mina<br />

barn att jag ska bli<br />

ren nu. När jag kommer<br />

ut vill jag ha<br />

vård. Jag vill verkligen<br />

det.<br />

Egentligen har<br />

jag ju aldrig varit<br />

utan haschet. Jag<br />

har tänkt mycket<br />

på det sista. Det sitter<br />

ju kvar så länge.<br />

Konstigt att det är<br />

lagligt i halva världen. Man kan ju till och med få det<br />

på recept i vissa länder läste jag.<br />

– Hur mitt liv hade blivit om jag aldrig hade börjat<br />

med röka? Ingen aning.<br />

– Jag läste in gymnasiebehörighet när jag satt inne en<br />

gång. Min 19-årige son, som är den enda som inte har<br />

brutit med mig, är intelligent. Han pluggar och sköter<br />

sig. Kanske var jag egentligen lika smart som honom.<br />

Skillnaden är att han inte röker brass. Han ska bli<br />

advokat. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

31


Tema: Cannabis<br />

Ett annorlunda narkotikaärende<br />

TEXT: DANIEL LINDER, narkotikaroteln i Kristianstad<br />

FOTO: POLISEN KRISTIANSTAD<br />

Ett ärende som från början var väldigt rutinartat för en narkotikapolis på gatunivå, slutade<br />

med att en 19 årig kille dömdes såväl i tingsrätt som hovrätt till grovt narkotikabrott,<br />

trots att det i utredningen inte användes några hemliga tvångsmedel och att det endast<br />

fanns 70 gram cannabis i beslag.<br />

Den 4 januari 2010 kontrollerades en vit Volvo kombi<br />

av äldre modell i centrala Kristianstad. I bilen fanns<br />

två killar och tre tjejer i åldrarna 13-19 år. På passagerarplats<br />

höger fram satt en 19-årig kille som det<br />

senare skulle visa sig blev huvudman i ärendet. Bredvid<br />

19-åringen, som vi kan kalla för Anders, anträffades<br />

ca 70 gram cannabis, en digitalvåg samt redlinepåsar,<br />

både tomma och vissa med cannabis i. Personerna greps<br />

såklart och hördes gentemot narkotikan som anträffades<br />

i bilen. Vid kontroll av Anders mobiltelefon kunde<br />

vi konstatera att många av de kontakter som han hade<br />

i telefonen gick till ungdomar som vi hade kunskap om<br />

sedan tidigare och som i en del fall även var dokumenterade<br />

för narkotikabrott. Det fanns även ett antal sms<br />

som tydde på att Anders sålde cannabis, som till exempel;<br />

kan du hjälpa, kan vi träffas, har du något.<br />

Hos 19-årige Anders, som dömdes för<br />

grovt narkotikabrott, togs endast 70 gram<br />

hasch i beslag. Han dömdes på uppgifter<br />

om försäljning.<br />

De viktiga första förhören<br />

Anders var sedan tidigare för oss en känd cannabismissbrukare<br />

och vi hade haft med honom att göra i<br />

tidigare ärende. Några av oss hade även pratat och hälsat<br />

på honom ute på stan när vi jobbat. Anders kände<br />

således till oss och respekterade oss och detta var en<br />

viktig detalj för att lyckas i de inledande förhören.<br />

Anders erkände att han under den senaste tiden åkt<br />

några gånger till Christiania i Köpenhamn och handlat<br />

cannabis, för att sedan använda en del själv och sälja<br />

en del. Anders förklarade att han var tvungen att göra<br />

på detta sätt för att finansiera sitt eget missbruk och<br />

34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

att få pengar till mat och kläder. Anders själv var inne<br />

i ett aktivt missbruk och han ville självklart inte sitta<br />

kvar hos oss för länge. Han hoppades nog att om han<br />

pratade i förhör om en liten del av sin brottslighet,<br />

skulle han bli släppt ganska snart. Men nu hade vi fått<br />

blodad tand och en tanke hade vuxit fram hos oss. Vi<br />

ville få möjlighet att höra misstänkta köpare utifrån<br />

Anders egna uppgifter om vilka han sålt cannabis till,<br />

samt att höra misstänkta köpare utifrån informationen<br />

i Anders telefon, för att kunna beslå honom med ny<br />

kunskap i nya förhör.<br />

Personerna som vi identifierade i telefonen var alla i<br />

åldrarna 13 till 25 år, vilket gjorde att åklagare involverades<br />

i ärendet. Målet var nu att få Anders häktad<br />

så att vi kunde få tid att arbeta med ärendet.<br />

Samarbetet med åklagaren<br />

Nu gällde det ”bara” att övertyga åklagaren om att vi<br />

skulle köra detta ärende där det bara fanns 70 gram<br />

cannabis i beslag och den misstänkte bara var 19 år.<br />

Omöjligt, eller??<br />

I Kristianstad har vi ett mycket bra samarbete mellan<br />

polis och åklagare. Just samarbetet med åklagaren<br />

genom hela ärendet var en av de viktigaste nycklarna<br />

för att nå fram till det resultat vi gjorde. Ärendet föredrog<br />

för åklagaren och Anders blev häktad.<br />

15-20 personer i åldrarna 13-25 år identifierades<br />

som potentiella kunder till Anders och åklagaren beslutade<br />

om hämtning till förhör och kroppsbesiktning<br />

(provtagning) på ungdomarna. Det beslutades i operativa<br />

ledningsgruppen att vi under de fyra kommande<br />

veckorna skulle fokusera på ärendet. Det utsågs en<br />

person som skulle vara ansvarig och två förhörsledare<br />

knöts till ärendet.<br />

Vi arbetade intensivt med att hitta ungdomarna och<br />

med att hålla förhör med dessa. Taktiskt så valde vi<br />

att hålla förhör i hemmet med dem som var under 18<br />

år med tanke på att föräldrar och sociala myndigheter<br />

skulle beredas möjlighet att närvara vid förhören. Det<br />

visade sig att vi tidigare haft att göra med många av de<br />

ungdomar som trillade in i ärendet och det underlättade<br />

mycket i förhörssituationerna. Det fanns en ömsesidig<br />

respekt från början. De allra flesta erkände att<br />

de köpt eller att de hade blivit bjudna på cannabis av


Anders och därmed erkände de även. Att det ändå blev<br />

ett lyckat resultat i förhören tror vi är en kombination<br />

av att Anders var häktad, intresserade och engagerade<br />

förhörsledare samt att en del av de hörda nog trodde<br />

att vi hade en omfattande spaningsdokumentation och<br />

hemliga tvångsmedel. Det framkom även i utredningen<br />

att Anders inte var omtyckt av alla som hördes i ärendet<br />

och detta var naturligtvis en fördel för oss.<br />

Parallellt med det arbete som spangrupperna utförde,<br />

arbetade två utredare på heltid med att hålla<br />

förhör med Anders och andra personer som kallats<br />

till förhör. De hade även ett administrativt ansvar för<br />

materialet i utredningen. Att ha utpekade utredare är<br />

ett måste för att nå framgång i denna typ av ärende.<br />

Den stora mängd kontaktuppgifter som fanns<br />

i 19-åringens mobiltelefon är <strong>här</strong> åskådliggjorda<br />

som ekrarna i ett hjul.<br />

Vägledande domar<br />

Efter mycket hårt arbete av samtliga inblandade i<br />

ärendet, och efter ett antal omhäktningar, var det dags<br />

att ”knyta ihop säcken”. Vi hade nu ett stort material,<br />

men vi var ändå osäkra om det skulle räcka till en<br />

fällande dom för grovt narkotikabrott i tingsrätten.<br />

Anledningen var att det inte fanns någon praxis vad<br />

det gäller bedömning av hur många överlåtelser av cannabis<br />

det måste till för att brottet skulle bedömas som<br />

grovt, samt om vi hade förhört tillräckligt många unga<br />

missbrukare som handlat av Anders.<br />

Efter tingsrättsförhandlingen där Anders blev dömd<br />

för grovt narkotikabrott så var vi alla rätt nervösa<br />

inför vad hovrätten skulle komma fram till. Hovrätten<br />

fastställde tingsrättens dom och Anders dömdes för<br />

grovt narkotikabrott till fängelse i ”bara” 1 år och<br />

6 månader på grund av hans låga ålder. Det positiva<br />

med domen, förutom själva påföljden, är att hovrätten<br />

utvecklade resonemanget kring om brottet skulle bedömas<br />

som grovt brott samt vilka rekvisit som måste vara<br />

uppfyllda och varför det bedömdes som grovt brott<br />

just i detta fall. Hovrätten skriver bla:<br />

– Då brottsligheten bedrivits systematiskt och i<br />

stor omfattning, varit inriktad på unga personer, och<br />

Anders har utnyttjat deras okunnighet och nyfikenhet,<br />

Tema: Cannabis<br />

ska Anders gärningar sammantagna bedömas som ett<br />

grovt narkotikabrott.<br />

Se mål 922-10 Hovrätten över Skåne och Blekinge.<br />

Erfarenheter av ärendet<br />

När ärendet slutligen var avgjort i hovrätten, hade<br />

vi en sittning med alla inblandade personer i ärendet.<br />

Detta gjordes för att diskutera och utvärdera<br />

vad som fungerat bra samt vad som kunde ha<br />

gjorts bättre. Nedan följer en kort presentation av<br />

de viktigaste erfarenheterna vi har tagit med oss.<br />

- Från början måste man ha en klar tanke och ett uttalat mål<br />

med ärendet så att man inte lägger ner kraft i onödan.<br />

- En person bör utses som ansvarig för ärendet så att all<br />

involverad personal vet vem man skall vända sig till under<br />

resans gång.<br />

- Åklagaren måste tro på denna typ av arbetsmetodik och<br />

spanare/utredare måste ha ett fortlöpande bra samarbete<br />

med åklagaren under utredningen.<br />

- Att ärendet tilldelas nödvändiga resurser i form av personal<br />

och tid för att kunna driva denna typ av ärende.<br />

- Använda sig av kriminalunderrättelsetjänsten för att få<br />

information och olika typer av teknisk hjälp.<br />

- Använda engagerad och driven personal som vill arbeta<br />

med denna typ av ärende, som inte är ”normalt” arbete för<br />

en spanare.<br />

- Använda sig av bandspelare vid förhören eftesom bevisningen<br />

i ärendet till stor del handlar om förhörsutsagor.<br />

Till sist<br />

Förutom domen som avser grovt narkotikabrott på<br />

Anders så har ärendet genererat att 19 ungdomar<br />

lagförts för olika typer av narkotikabrott. Några av<br />

brotten är exempelvis smugglingsbrott, medhjälp till<br />

narkotikabrott, narkotikabrott genom innehav samt<br />

narkotikabrott eget bruk. Detta är en viktig del, men<br />

en minst lika viktig del är alla de nyupptäckta ungdomar<br />

som missbrukar cannabis som vi fått kännedom<br />

om under resans gång. Då menar jag inte bara de ungdomar<br />

som vi lagfört, utan även alla de namn på ungdomar<br />

som vi fått kännedom om och som kan tänkas<br />

missbruka cannabis.<br />

Det har framförts positiv kritik från sociala myndigheter<br />

och de är tacksamma för att de har fått kunskap<br />

om unga personer som missbrukar. De har även fått<br />

upp ögonen för att missbruket av cannabis är rätt så<br />

omfattande bland ungdomar i Nordöstra Skåne. Också<br />

en del föräldrar till missbrukande ungdomar som<br />

förekom i utredningen har i efterhand hör av sig till<br />

oss. Det har i dessa fall uteslutande rört sig om positiv<br />

kritik där föräldrarna är tacksamma för att deras ungdomars<br />

problem uppdagats tidigt, så att ungdomarna<br />

kan få hjälp och stöd för att ta sig ur missbruket.<br />

Sammanfattningsvis vill jag nog påstå att det finns<br />

många vinster med att ”köra” ett ärende av denna typ.<br />

Om det är någon som vill ha mer information eller<br />

har några frågor är ni varmt välkomna att ringa rotelchefen<br />

Tommy Börjesson på tel 0702-826941 eller<br />

Daniel Linder på tel 0733-399753. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

35


Håranalyser<br />

– ett bra alternativ för att bevisa<br />

drogpåverkan eller styrka drogfrihet<br />

TEXT: GUNNAR HERMANSSON<br />

Analys av hårprover, för att upptäcka bland annat drogningar bakåt i tiden, är en effektiv<br />

men fortfarande relativt outnyttjad metod i polisarbetet. Håranalyser kan vara ett utmärkt<br />

komplement till blod- och urinprovsanalyser i vissa sammanhang.<br />

På Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik<br />

och rättskemi i Linköping analyseras årligen tiotusentals<br />

blod- och urinprover på uppdrag av polisen i<br />

olika brottmål. Vanligtvis gäller det misstanke om eget<br />

bruk av förbjudna substanser som narkotika och anabola<br />

steroider, och en hel del ärenden avser rattfylleri<br />

eller drograttfylleri. En mindre men ökande mängd prover<br />

är tagna vid misstanke om frivilligt eller ofrivilligt<br />

drogintag i samband med våldsbrott och drogningar.<br />

Det är särskilt i det senare fallet som håranalyser<br />

är tillämpliga, eftersom det <strong>här</strong>, av olika anledningar,<br />

ibland förflutit någon eller några veckor sedan brottstillfället<br />

innan provtagning sker. Håranalyser kan<br />

påvisa och ungefär tidsbestämma drogintag som skett<br />

flera månader tillbaka. Metoden uppmärksammas allt<br />

mer av polismyndigheterna, som fram till mitten av<br />

juli i år hade skickat in 21 ärenden med begäran om<br />

håranalys.<br />

Kemisterna Malin Forsman och Robert Kronstrand behandlar<br />

hårprover som skickats till Rättskemiska avdelningen för<br />

droganalys. Foto: Gunnar Hermansson<br />

38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Analysmetoderna har blivit känsligare<br />

Kemisten Robert Kronstrand berättar att man på<br />

Rättskemiska avdelningen forskat fram metoder för<br />

droganalys i hårstrån sedan 1990. Från år 2000 började<br />

man analysera hårprover som kom från rättmedicinska<br />

obduktioner vid fall där man misstänkte att<br />

dödsorsaken kunde vara överdos av narkotika eller<br />

andra gifter. Även vid rättspsykiatriska undersökningar<br />

har håranalyser använts för att undersöka eventuell<br />

droganvändning i förfluten tid.<br />

Under 2000-talet har analysmetoderna efterhand<br />

förfinats och gjorts mycket känsligare än tidigare<br />

genom den nya LCMSMS-tekniken. Med håranalyser<br />

kan numera enstaka intag av en enda tablett påvisas<br />

flera månader efter intag. De nya instrumenten<br />

används också för blod- och urinprovsanalyser och kan<br />

där påvisa drogsubstanser i mindre mängd undersökningsmaterial<br />

än tidigare.<br />

– Vi har metoder för att i hårstrån spåra de fyra<br />

vanligast förekommande bensodiazepinerna diazepam,<br />

alprazolam, klonazepam och flunitrazepam, säger<br />

Robert Kronstrand. – I övrigt kan vi i hår detektera<br />

ungefär samma substanser som går att se i blod och<br />

urin, förutom GHB och anabola steroider. Om dessa<br />

substanser behöver analyseras i hår, finns utländska<br />

laboratorier, berättar Robert Kronstrand vidare.<br />

– Nackdelen är att analyserna blir förhållandevis dyra,<br />

minst 5000 kr styck.<br />

Tagning av hårprov<br />

Rättskemiska avdelningen tillhandahåller ett enkelt<br />

provtagningsset med anvisningar, som bör användas<br />

när man beslutat sig för att ta hårprov.<br />

Sedan man kammat bort lösa hårstrån klipper man<br />

av en liten hårbunt, hårlock, alldeles intill hårbotten.<br />

Därefter viker man in hårlocken i en av de tre foliebitarna<br />

som finns i provkuvertet. Ytterligare två hårlockar<br />

ska klippas av och vikas in i folie. Sedan nödvändiga


Från bakre delen av huvudet klipper man tre hårlockar tätt intill hårbotten. Hårproverna läggs därefter i de tre foliebitarna som<br />

finns i provkuvertet. Foto: Mark Olson<br />

uppgifter fyllts i, skickas kuvertet till Rättskemiska<br />

avdelningen för analys.<br />

En grundförutsättning för ett bra provresultat är att<br />

analysen görs av huvudhår. Visserligen lagras substanser<br />

även i skägg, i hår under armarna och på bröstet<br />

samt i könshår, men på dessa ställen växer håret olika<br />

fort jämfört med huvudhår.<br />

Robert Kronstrand anser att om provlämnaren inte<br />

har huvudhår, ska man vara mycket restriktiv med att<br />

begära håranalys, och i vart fall inte ta könshår för<br />

analys. Dessutom är analys av annat än huvudhår inte<br />

tillräckligt studerat ännu, varför sådana prover kan bli<br />

ifrågasatta vid rättsliga prövningar.<br />

Analysförfarandet<br />

När Rättskemiska avdelningen får in ett provkuvert<br />

med tre hårlockar, klipper man först en av lockarna i<br />

tre centimeter långa segment. Håret på huvudet växer<br />

cirka 1 centimeter i månaden. Om provhåret är sex<br />

centimeter, analyseras således två olika tremånadersperioder.<br />

Om det ena eller båda proven visat förekomst<br />

av en eller flera substanser, klipps nästa hårlock i mindre<br />

segment om 0,5-1,0 centimeter. Vid analys av de<br />

olika segmenten kan man då uppskatta tidpunkten för<br />

drogintaget på några veckor när. Den tredje hårlocken<br />

i provkuvertet används vid behov för verifikation.<br />

Fördelar med hårprov<br />

Hårprov kan användas när det är för sent att analysera<br />

drogsubstanser i blod och urin. Substanser som<br />

lagrats i hårstrån försvinner inte. Hårprover kan därför<br />

spegla droganvändning under flera månader tillbaka,<br />

till skillnad från blod- och urinprover där drogintag<br />

bara kan spåras några dagar eller någon vecka i de<br />

flesta fall.<br />

Man bör dock komma ihåg att de första två-tre<br />

millimetrarna av ett hårstrå finns under huden. I ett<br />

avklippt hårstrå syns därför bara de substanser som<br />

intogs och lagrades minst en vecka tillbaka.<br />

Om håret rycks av med hårsäckar, kan intag spåras<br />

redan efter någon dag, men den metoden tillämpas<br />

endast på avlidna människor.<br />

Omfattning av missbruk kan bedömas i hårprov<br />

eftersom man kan se enstaka eller upprepade intag. Vid<br />

enstaka analys av kroppsvätskor syns endast mängd,<br />

inte missbrukets intensitet över en viss tid.<br />

Nackdelar<br />

Tidpunkten för intag av en substans kan inte<br />

bestämmas med större noggrannhet än plus/minus 14<br />

dagar och med reservation för skillnader i hårväxt mellan<br />

olika individer.<br />

Hår kan vara kontaminerat utifrån av olika substanser<br />

om provlämnaren tagit i droger eller i övrigt vistats<br />

i missbruksmiljö.<br />

Analyser av hår är dyrare än analyser av blod eller<br />

urin. I de flesta ärenden på Rättskemiska avdelningen<br />

blir kostnaden 2500 kronor per analyserat hårprov.<br />

Håranalyser tar minst två veckor att utföra, vilket är<br />

längre tid än för blod/urinanalyser.<br />

Bortklippta hårlockar lämnar oftast synliga spår i<br />

frisyren.<br />

Framtiden<br />

Håranalyser är ett bra alternativ för att styrka drogfrihet<br />

i till exempel drograttfylleriärenden. Detta skrev<br />

Transportstyrelsens trafikmedicinska råd i nyhetsbrevet<br />

Trafikmedicin nr 18 i juni 2009. Metoden används<br />

rutinmässigt i bland annat Tyskland, Frankrike och<br />

Italien i samband med lämplighetsprövning för körkort.<br />

Troligen kommer det inom en snar framtid att bli<br />

så även i Sverige.<br />

Ett annat område där drogfrihet behöver styrkas<br />

är inom missbruksvården. Rättskemiska avdelningen<br />

startade 2007 tillsammans med Beroendekliniken i<br />

Linköping ett forskningsprojekt där man analyserade<br />

hårprover från 84 klienter som gick på kontroll för att<br />

visa drogfrihet. Håranalyserna visade sig vara bättre<br />

än urinscreening eftersom hårprover avslöjade att sju<br />

personer, som lämnat rena urinprover, hade använt<br />

illegal narkotika under kontrolltiden.<br />

Rättsmedicinalverket är idag utan konkurrens i<br />

Sverige när det gäller analys av hårprover, och man får<br />

av allt att döma vara beredd på en ökning av denna typ<br />

av ärenden. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

39


Läkare som langar<br />

- några nya fall<br />

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSONeba<br />

Vissa läkare som skriver ut frikostigt med narkotikapreparat till missbrukare kan jämställas<br />

med langare, men samhällets lagar kommer inte åt dem. Deras enda hot är Socialstyrelsens<br />

tillsynsenheter och där är överförskrivningsärenden inte högprioriterade.<br />

Vid Socialstyrelsens tillsyn, Region syd i Malmö,<br />

handlägger inspektörerna Nils René och Jonas<br />

Rönnqvist överförskrivningsärenden. Varje år utreds<br />

i södra regionen ett 20-tal läkare som överförskriver<br />

narkotiska preparat och därmed inleder eller underhåller<br />

patienters missbruk, eller i vissa fall sitt eget missbruk<br />

av läkemedel.<br />

Socialstyrelsen (SoS) kan i lindrigare fall rikta kritik<br />

mot en förskrivares agerande, men de flesta ärenden<br />

anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,<br />

HSAN, som fungerar som en domstol. HSAN kan<br />

besluta om disciplinär påföljd som att utfärda varning<br />

eller förordna om prövotid. Vid allvarligare fall beslutar<br />

HSAN att dra in förskrivningsrätten av narkotikaklassade<br />

preparat och som yttersta åtgärd återkalla<br />

förskrivarens legitimation.<br />

Problemet med överförskrivningar har varit känt<br />

och påtalat i närmare 20 år. Trots statliga utredningar<br />

och löften om förändringar för att försvåra otillbörliga<br />

överförskrivningar och för att göra tillsynen<br />

effektivare, har inte mycket förändrats till det bättre.<br />

Socialstyrelsens utredningar är fortfarande mycket<br />

tungrodda och tidsödande jämfört med polisens förundersökningar<br />

i brottmål. Men förändringar är på<br />

gång.<br />

– I juni tog Riksdagen beslut om en ny lag om<br />

patientsäkerhet och tillsyn och det kommer att från<br />

årsskiftet innebära betydande förbättringar i vårt<br />

arbete, säger Nils René.<br />

Här följer korta referat av några ärenden som Nils<br />

René och Jonas Rönnqvist arbetat med under senare<br />

tid.<br />

Fall 1.<br />

En 61-årig allmänpraktiserande läkare i Malmö skrev<br />

under två månader ut 529 recept på narkotikaklassade<br />

läkemedel. Några av hans patienter fick doser som var<br />

betydligt högre än normala ordinationer. En patient<br />

fick 8 tabletter Stesolid och 6 Flunitrazepam per dag<br />

42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

under ett års tid, vilket ledde till att patienten fick läggas<br />

in på Beroendecentrum för avgiftning.<br />

Den aktuelle läkaren hade redan 2002 kritiserats av<br />

Socialstyrelsen för överförskrivning. I det nu aktuella<br />

ärendet anmäldes läkaren till HSAN och Socialstyrelsen<br />

yrkade på indragen förskrivningsrätt för narkotiska<br />

läkemedel. HSAN gick på Socialstyrelsens linje.<br />

Fall 2.<br />

En läkare på en akutmottagning i Skåne anmäldes av<br />

sin arbetsgivare för att i flera år ha missbrukat morfin,<br />

fentanyl och kodein. Han skrev ut Fentanyl-plåster till<br />

sin fru och andra anhöriga och köpte sedan plåsterna<br />

av dem. Han klippte plåsterna i bitar och tuggade på<br />

dem. Under jourkompensationsledigheter arbetade han<br />

som läkare i USA. Läkaren intogs för avgiftning och<br />

kunde senare återgå till sin tjänst, som han skötte.<br />

Socialstyrelsen yrkade hos HSAN på indragning av<br />

förskrivningsrätten gällande narkotiska läkemedel och<br />

3-årig prövotid. Dessutom informerade Socialstyrelsen<br />

åklagarmyndigheten om läkarens och de anhörigas<br />

narkotikahantering och ifrågasatte om de inte borde bli<br />

föremål för åtal enligt narkotikastrafflagen. Läkarens<br />

oriktiga Fentanyl-förskrivning till de anhöriga var en<br />

tillsynsfråga av medicinsk natur, medan hans köp och<br />

innehav av Fentanyl utan recept samt de anhörigas<br />

försäljning av plåsterna borde kunna anses vara olaglig<br />

narkotikahantering.<br />

HSAN gick på Socialstyrelsens linje och föreskrev<br />

läkaren prövotid samt återkallade hans förskrivningsrätt<br />

gällande narkotiska läkemedel. Beslutet har överklagats.<br />

Fall 3.<br />

En 35-årig läkare från Lund har under Socialstyrelsens<br />

utredning medgett att han sedan 2001 periodvis missbrukat<br />

ecstasy och cannabis. Han har på senare tid<br />

missbrukat opiatmedlet OxyContin, som han skrivit ut<br />

i sin hustrus namn men använt själv. Läkaren har också<br />

missbrukat bensodiazepiner och drogat sig med lustgas.


Han har vidare försökt manipulera ett urinprov som<br />

han skulle lämna vid ett drogtest när han vid ett tillfälle<br />

gick på behandling mot sitt eget missbruk. Läkaren har<br />

på det hela taget uppvisat en drogliberal attityd.<br />

HSAN ska ta ställning till beslut om en prövotid om<br />

tre år för läkaren. Detta innebär, att Socialstyrelsen<br />

särskilt granskar läkarens verksamhet och hans drogfrihet.<br />

Han kallas till samtal, hans förskrivningar<br />

nagelfars, hans medicinska status kontrolleras med<br />

bl.a. drogtester m.m. Om granskningen inte utfaller väl<br />

anmäls läkaren till HSAN med yrkande på återkallelse<br />

av läkarlegitimationen. Går allt väl under prövotiden,<br />

får han behålla legitimationen.<br />

Fall 4.<br />

I början av 2009 fick Socialstyrelsen indikationer om<br />

att en 81-årig läkare i Karlskrona överförskrev narkotiska<br />

läkemedel i stor omfattning. Även polisen i<br />

Karlskrona anmälde till SoS att några av den gamle<br />

läkarens patienter sålde preparat vidare till andra<br />

missbrukare.<br />

SoS granskade 14 patientjournaler och konstaterade<br />

att i samtliga fall hade förskrivningarna medfört<br />

läkemedelsberoende och underhåll av missbruk hos de<br />

enskilda patienterna. Några exempel:<br />

En patient hämtade ut 400 Xanor och 200<br />

Flunitrazepam under 13 dagar.<br />

En annan missbrukare fick recept på 300<br />

Flunitrazepam under drygt två månader. Han kunde<br />

också hämta ut 200 Xanor under tre dagar och 200<br />

Flunitrazepam under 13 dagar.<br />

Till en av sina patienter skrev läkaren ut 700 Sobril<br />

och 400 Mogadon under två månader.<br />

Vid ett tillfälle skrev läkaren ut ett recept på 100<br />

Iktorivil, 100 Sobril, 20 Spasmofen, 100 Stesolid, 200<br />

Fluscand och 100 Xanor till en missbrukare, mot att<br />

denne hjälpte läkaren med en tjänst. Patienten tog<br />

alla tabletterna under tio dagar, fick hallucinationer<br />

och kramper och hamnade på sjukhus. Detta har<br />

upprepats, trots att läkaren varit medveten om den<br />

pågående utredningen. Han har t.o.m. med hänvisning<br />

till sin ålder vägrat att infinna sig för samtal hos<br />

Socialstyrelsen.<br />

Läkaren gav inte i något fall sina patienter någon<br />

behandling utöver förskrivning av narkotiska läkemedel.<br />

Hans journaler skrevs i efterhand sedan<br />

Socialstyrelsen begärt in dem.<br />

Redan 2004 varnades den 81-årige läkaren av<br />

HSAN för liknande tilltag. Nu yrkar Socialstyrelsen på<br />

återkallelse av läkarens legitimation.<br />

Fall 5.<br />

I SNPF-tidningen nr 1-2007 skrev vi om detta överförskrivningsärende<br />

under rubriken Segt, fegt eller<br />

något annat (artikeln kan läsas i Artikelarkivet på vår<br />

hemsida).<br />

Den läkare som avsågs fick sin förskrivningsrätt gällande<br />

narkotikaklassade läkemedel indragen av HSAN<br />

2006, eftersom han bl.a. förskrivit morfin till missbrukare<br />

och därmed underhållit missbruk.<br />

Nils René (tv) och Jonas Rönnqvist på Socialstyrelsens tillsyn<br />

i Malmö lägger mycket energi på att utreda ärenden<br />

som avser överförskrivning av narkotikaklassade och andra<br />

begärliga läkemedel.<br />

Redan 2004 granskades läkaren av SoS, men han tog<br />

då ingen notis om den kritik som riktades mot honom<br />

för hans sätt att förskriva narkotika till missbrukare.<br />

Läkaren överklagade HSAN:s beslut 2006 till<br />

Länsrätten, som omgående inhiberade beslutet och<br />

återgav läkaren förskrivningsrätten tills vidare. Efter<br />

något års utredning beslutade Länsrätten dock att förskrivningsrätten<br />

skulle vara begränsad.<br />

Läkaren överklagade då skyndsamt till Kammarrätten<br />

som lika skyndsamt inhiberade Länsrättens beslut och<br />

läkaren fick fortsätta sin förskrivning av narkotika.<br />

Men även Kammarrätten ansåg efter sin årslånga<br />

utredning i december 2008 att läkarens förskrivningsrätt<br />

skulle vara begränsad med anledning av hans<br />

agerande.<br />

Det hade då förflutit 2 år och 3 månader sedan<br />

HSAN beslutade om begränsad förskrivningsrätt.<br />

Genom inhibitioner i de högre instanserna har läkaren<br />

ändå under nästan hela den tiden haft full rätt att förskriva<br />

narkotika.<br />

I december 2009, ett år efter Kammarrättens beslut,<br />

beviljade HSAN en ny begäran från den 62-årige<br />

läkaren från Lund, om att han nu skulle återfå full<br />

förskrivningsrätt.<br />

Utdragna och kostsamma utredningar av<br />

Socialstyrelsen, HSAN, Länsrätten och Kammarrätten<br />

under närmare sex år, resulterade alltså endast i<br />

begränsad förskrivningsrätt under sammanlagt drygt<br />

ett år för en läkare som öppet har deklarerat att han<br />

inte vill kommunicera eller samarbeta med ”de etablerade<br />

myndigheterna” om sina arbetsmetoder.<br />

Detta fall är en uppvisning i svenska myndigheters<br />

oförmåga att stoppa narkotikalangning via recept.<br />

Segt, fegt eller något annat. <br />

Vi återkommer i nästa nummer med bl.a. fler fallrapporter.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

43


Pillerärendet med bas i Borlänge<br />

TEXT: MAGNUS SJÖDÉN, länsnarkotikaroteln Dalarna<br />

Det som från början såg ut som en småskalig hantering på lokalt plan visade sig vara<br />

en storskalig hantering i ett nätverk med förgreningar över stora delar av Sverige samt<br />

ett antal orter i utlandet. P. g. a. diverse tillfälligheter, som innebar dålig timing samt en<br />

något bristfällig ”synkning” gentemot åklagarkammaren, så blev slutresultatet något av<br />

en flopp trots att det fanns potential till att bli något riktigt bra.<br />

Under hösten 2008 inrättades en tillfällig grupp<br />

inom Dalapolisen som skulle arbeta med narkotikabrott<br />

på gatulangningsnivå i företrädesvis Borlänge<br />

och Falun. Ett av objekten som gruppen riktade sitt<br />

arbete mot var en man i 30-årsåldern, mot vilken det<br />

fanns misstankar om att han överlät bensodiazepiner<br />

och anabola steroider.<br />

Efter en tid kunde en samlad bild av inre och yttre<br />

spaning ge vid handen att 30-åringen omsatte ganska<br />

stora mängder narkotikaklassade Xanor och Iktorivil.<br />

Tabletterna smugglades tydligen in från utlandet och<br />

det mesta såldes sedan vidare över Internet.<br />

30-åringens Internetkunder fick sina beställda piller<br />

med posten i gröna vadderade kuvert. Betalningen sattes<br />

in på angivet bankkonto eller skickades kontant i<br />

rekommenderade brevförsändelser.<br />

I början av mars 2009 hörde tullen på Arlanda av<br />

sig. De hade beslagtagit två postpaket med sammanlagt<br />

10 000 Iktorivil och 10 000 Xanor. Paketen var<br />

avsända från Österrike. Mottagarna till dessa paket<br />

fanns i Borlänge och visade sig vara 30-åringens granne<br />

samt en av 30-åringens bästa vänner.<br />

Bägge mottagarna hämtades till förhör men förnekade<br />

brott. De hade ingen aning om varför någon hade<br />

skickat narkotikaklassade läkemedel till dem.<br />

I slutet av mars 2009 fick vi kontakt med tullen i<br />

Göteborg. De hade två ärenden som i stora delar liknade<br />

vårt pillerärende. Där hade de misstänkta beställt<br />

Xanor och Iktorivil i Belgrad genom att skicka pengar<br />

via Western Union. Beslag av samma sorts preparat<br />

hade sedan gjorts i postpaket avsända från Österrike.<br />

Vid kontroll med Western Union så framkom<br />

att även 30-åringen och tre vänner till honom hade<br />

skickat pengar till Belgrad. Det rörde sig dessutom om<br />

samma mottagare som i tullens ärenden. Sammanlagt<br />

hade det skickats ca 500 000 kronor från Borlänge till<br />

Belgrad mellan augusti 2008 och januari 2009. Enligt<br />

Tullverkets beräkningar motsvarade denna summa ca<br />

250 000 piller.<br />

En försvårande omständighet för 30-åringens granne<br />

var nu att han, förutom att han var mottagare till ett av<br />

tullbeslagen ovan, dessutom hade skickat ca 200 000<br />

kronor till Belgrad.<br />

46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Magnus Sjödén från länsnarkotikaroteln i Dalarna, som<br />

arbetat med pillerärendet.<br />

Foto: Gunnar Hermansson<br />

Ingen prioritet från polisledningen<br />

Trots att det nu fanns ganska bra bevisning och att<br />

vi hade god kännedom om hur verksamheten var<br />

upplagd, samt att vi visste vilka som deltog i den, så<br />

beslutade Polismyndigheten att detta ärende skulle<br />

prioriteras bort. Det fanns helt enkelt inte resurser till<br />

att jobba vidare med det.<br />

I slutet av april 2009 gjorde dock två vaksamma<br />

poliser en intressant iakttagelse. 30-åringen gick till<br />

en av postens gula lådor och lade i fem vadderade<br />

kuvert. Dessa fem kuvert togs därefter i beslag och<br />

visade sig innehålla sammanlagt ca 1000 Iktorivil och<br />

1000 Xanor. Mottagarna var spridda över landet och<br />

alla fem var sedan tidigare kända i narkotikasammanhang.


Vid följande husrannsakan hemma hos 30-åringen<br />

hittades ytterligare ca 2000 piller, oanvända gröna<br />

vadderade kuvert, lite amfetamin och en del anabola<br />

steroider.<br />

I två av de fem mottagarnas datorer hittades uppgifter<br />

som styrkte överlåtelserna. Hos en av dessa fanns<br />

dessutom lappar med 30-åringens adress och hans sambos<br />

bankkonto, på skrivbordet vid datorn.<br />

Vid kontroll av sambons bankkonto så framkom<br />

att hon regelbundet fick in små summor, mellan 500<br />

och 7000 kronor, på kontot. Många av summorna var<br />

likadana. 1525 var en sådan summa som var ständigt<br />

återkommande. Det rörde sig om ca 100 000 kronor i<br />

halvåret. De flesta inbetalarna var omöjliga att identifiera.<br />

Dessa hade inte skrivit sitt riktiga namn eller sin<br />

riktiga adress utan bara skrivit t.ex. ”Tradera 45” i<br />

fältet för inbetalare. Sådana instruktioner fanns också<br />

till köparna i de datorer som beskrevs ovan.<br />

Ca 20 inbetalare kunde dock identifieras. 19 av dessa<br />

var sedan tidigare kända i narkotikasammanhang. De<br />

flesta ville inte av förklarliga skäl inte kännas vid någon<br />

inbetalning över huvud taget. 5 av 20 erkände dock att<br />

de handlat bensodiazepiner från en sida på Internet. I<br />

samband med köpet så hade de fått instruktioner om<br />

hur betalningen skulle sättas in på det bankkonto som<br />

sedan visade sig tillhöra 30-åringens sambo.<br />

30-åringen häktades en tid men förnekade hela tiden<br />

brott. Med anledning av bankkontot så delgavs även<br />

sambon misstanke om narkotikabrott genom flera<br />

fall av överlåtelse. Ingen av dem ville prata om bankkontot.<br />

Bägge två hävdade att det var den andre som<br />

hade kontrollen över kontot. Alla dessa insättningar<br />

förnekade bägge två all kännedom om.<br />

Eftersom inga utredningsresurser fanns så beslutades<br />

att ingen i ärendet skulle vara frihetsberövad. Ärendet<br />

skulle slås ihop och redovisas under sommaren. Ingen<br />

tid skulle ägnas åt att styrka upp den förhållandevis<br />

stora penningström som hade gått till Belgrad och som<br />

med hjälp av tullens beslag och ärenden ju faktiskt<br />

kändes ganska het.<br />

Valium från Pakistan<br />

Mot slutet av sommaren, när vårens händelser började<br />

bli klara för redovisning, så inkom information som<br />

gjorde gällande att 30-åringen nu hade börjat skicka<br />

pengar till Pakistan istället. Det visade sig att två mottagare<br />

i Karachi hade tagit emot ca 200 000 kronor<br />

under juli och augusti. Det mesta tydde på att detta var<br />

betalning för Valium.<br />

Framme i september och med ett något bättre personalläge<br />

så inleddes en förundersökning med misstanke<br />

om grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott.<br />

Ytterligare 100 000 kronor gick iväg till Pakistan<br />

under hösten men trots ett jättebra samarbete med tullen<br />

så gick det aldrig att beslagta något mer postpaket<br />

vid gränsen.<br />

30-åringens verksamhet hade dessutom blivit lite<br />

vassare. Han hade medhjälpare och s.k. målvakter i<br />

alla delar av hanteringen; t ex mottagare av både piller<br />

och pengar, avsändare av både piller och pengar,<br />

lagerhållare och säljare på gatunivå. Det var dessutom<br />

Stora mängder av det ångestdämpande medlet Xanor omsattes<br />

i pillerärendet.<br />

Foto: Magnus Sjödén<br />

stor omsättning på medhjälparna och omständigheten<br />

att de ständigt byttes ut gjorde att vi hela tiden låg<br />

steget efter.<br />

När vi började ligga i fas med verksamheten, en bit<br />

in i december, så blev det strul med 30-åringens leveranser.<br />

Beställningar för ca 120 000 kronor fastnade<br />

på något vis på vägen och under ca en månad så var det<br />

tomt på piller och verksamheten låg nere. 30-åringen<br />

fick dessutom problem på det personliga planet och<br />

häktades istället misstänkt för diverse våldsbrott.<br />

Med anledning av detta samt att 30-åringen med<br />

största sannolikhet skulle sitta inlåst ett år eller två<br />

så avvecklades ärendet på nytt. Beslagen från vårens<br />

husrannsakan samt försöken till överlåtelser i samband<br />

med händelsen vid gula postlådan bakades in i det nya<br />

åtalet gällande misshandel mm. 30-åringen fick 18<br />

månaders kontraktsvård.<br />

Den storskaliga hanteringen med pengar till Serbien<br />

och Pakistan samt de misstänkta överlåtelser som<br />

gjorts över Internet, med bl.a. bankkontot som bevisning,<br />

valde åklagaren att inte gå till åtal med.<br />

Målvakten fick straff<br />

30-åringens granne åtalades dock för narkotikasmuggling<br />

av det paket med 10 000 Xanor och Iktorivil från<br />

Österrike som togs i tullen. Pengarna som han skickat<br />

till Belgrad var avgörande i denna dom. Han fick ett<br />

års fängelse för detta.<br />

Trots det magra resultatet så har ärendet ändå varit<br />

lärorikt och givande. Särskilt roligt har det varit att få<br />

till ett så bra samarbete med Tullverket. Dessa kontakter<br />

har redan resulterat i andra roliga ärenden med<br />

mycket lyckade resultat som följd.<br />

30-åringens verksamhet har inte upphört. Trots vården<br />

så rullar det på med oförminskad intensitet. Med<br />

den kunskap som vi besitter idag samt de kanaler som<br />

vi har gentemot tullen så hoppas vi på att snart få återkomma<br />

med en ny artikel om ett lite mer lyckat avslut<br />

beträffande denna verksamhet. <br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

47


Röstidentifiering och annan rättsfonetik<br />

utförs numera av Voxalys AB, en underleverantör till SKL<br />

Jonas Lind t.v. och Joel Åkesson utför fonetiska undersökningar åt bl.a. polisen i<br />

Voxalys laboratorium i Göteborg. Foto: Gunnar Hermanssons<br />

Vid utredningar av grova narkotikabrott, där hemlig<br />

telefonavlyssning är en del av bevisningen, är<br />

man ibland osäker på vem som talar i telefonen. För<br />

att få en forensisk fonetisk jämförelse av inspelade<br />

röster för identifikation av en person eller personer,<br />

vänder man sig kanske som polis eller åklagare till<br />

Dokumentenheten på Kriminaltekniska laboratoriet,<br />

SKL. Där gjorde man fram till för några år sedan<br />

sådana undersökningar, men numera hänvisas denna<br />

typ av ärenden till Voxalys AB, ett kunskapsföretag<br />

från Göteborgs universitet.<br />

Voxalys AB har sedan 2005 skrivit rättsfonetiska<br />

utlåtanden åt polis, åklagare, försvarare och utfört<br />

uppdrag åt SKL samt agerat sakkunnig i tingsrätt och<br />

hovrätt.<br />

Företagets vd Jonas Lind berättar att han och<br />

ljudteknikern Joel Åkesson handlägger 30-35 rättsfonetiska<br />

ärenden per år, huvudsakligen från polisen.<br />

Förutom narkotikamål kan det gälla olaga hot, människosmuggling,<br />

bankbedrägerier eller andra brott där<br />

telefonsamtal eller samtal från rumsavlyssning har<br />

spelats in.<br />

Oftast vill uppdragsgivaren ha en röstidentifikation,<br />

men det kan också gälla transkription av tal, dvs. vad<br />

det är som sägs. Mer om dessa undersökningar och<br />

om företagets övriga tjänster kan man läsa på www.<br />

voxalys.se.<br />

Ett rättsfonetiskt uppdrag kan ta allt från 3-4<br />

dagar till månader att utföra beroende på uppdragets<br />

art. Först går man igenom det inspelade materialet<br />

för att konstatera om det är användbart för uppdraget.<br />

Därefter görs den fonetiska undersökningen som<br />

50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

ibland kan bli utdragen, till exempel beroende på att<br />

mer undersökningsmaterial tillförs.<br />

Jonas Lind och Joel Åkesson ägnar knappt en fjärdedel<br />

av sin arbetstid åt Voxalys, eftersom båda är<br />

anställda av Göteborgs universitet för andra arbetsuppgifter.<br />

Men de vill gärna ha fler uppdrag från polisen,<br />

dels för att få mer erfarenhet och dels för att kunna<br />

hålla verksamheten igång.<br />

Vid hemlig avlyssning av telefoner och lokaler<br />

använder polisen ibland utrustning som inte främjar<br />

ett bra undersökningsresultat, men detta är påtalat och<br />

åtgärdas efterhand. Däremot vill Jonas och Joel nämna<br />

några saker att tänka på när polisen gör referensinspelningar,<br />

till exempel under ett förhör gör en inspelning<br />

som sedan används för att jämföra rösten från ett inspelat<br />

telefonsamtal. Polisen ska då inte använda sina centralt<br />

inköpta Olympus diktafoner, eftersom de inspelningarna<br />

blir väldigt dåliga ur undersökningssynpunkt.<br />

Inte heller ska inspelningar göras i s.k. DSS-format eller<br />

MP3, som gör ljudet väldigt komprimerat.<br />

Bra inspelningsapparatur är ZOOM H2 eller Edirol<br />

R02 eller R03 som kan köpas in för knappt 2000 kronor.<br />

Voxalys har på senare tid också lånat ut inspelningsutrustning<br />

till polisen i Göteborg.<br />

Ett annat tips att tänka på vid referensinspelningar<br />

är att det inte ska förekomma några ovidkommande<br />

störande ljud i bakgrunden som till exempel samtal<br />

eller tangentljud från en dator. <br />

Det går bra att kontakta Voxalys om man har frågor<br />

som rör forensisk fonetik. E-post: jonas@voxalys.se<br />

eller joel@voxalys.se. Tel. 031-786 4627 resp. 031-786<br />

5248 eller mobil 0706-919842. GH


§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />

Tips för den vetgirige om narkotika<br />

Tänkte ge er läsare en liten inblick i hur man kan<br />

skaffa fram relevant information om narkotikabeslag,<br />

beslagsstorlek, prisnivåer på gatunivå, m<br />

m. inom EU, inkluderat Sverige. Tyvärr har ju<br />

det havererat lite hos polisen i Sverige att t.ex<br />

lämna uppdaterade uppgifter om narkotikabeslag.<br />

Senaste uppgifterna på polisens hemsida<br />

om narkotikabeslag kom nu i sommar avseende<br />

2009 men tidigare årsrapport är från 2007 !!<br />

Denna årsrapport är skriven av polisen och tullen<br />

tillsammans. Den har i och för sig förbättrats så<br />

där finns prisbilder på gatunivå och grossistnivå<br />

angivna. På Tullens hemsida hittar man däremot<br />

en uppdatering varje halvår men det täcker givetvis<br />

inte polisbeslagen, så skall man ha en samlad<br />

bild över narkotikabeslag i Sverige så saknas det<br />

helt enkelt.<br />

När man skall presentera ett narkotikamål i<br />

domstol och kanske gjort förverkandeyrkande på<br />

de vinster som gjorts av narkotikaförsäljning så<br />

väcks ofta frågan om vad narkotikan var värd.<br />

Hur övertygar man tingsrätten om prisnivåerna<br />

om de tilltalade blånekar till allt? Vi skall ju dessutom<br />

under mottot ”Go for the money” göra tillgångsutredningar<br />

och dra in pengar till staten och<br />

vår egen lön. Ett annat återkommande spörsmål<br />

är vilken halt narkotika normalt skall anses ha, för<br />

att inte domstolen skall anse att straffvärdet blir<br />

så lågt att man sänker påföljden. Ibland tror man<br />

att procenthalten är så låg att sådan narkotika inte<br />

borde finnas på marknaden. Ändå finns den där<br />

för försäljning.<br />

Inom EU finns sedan 1993 Europeiska centrumet<br />

för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk,<br />

ECNN, eller på engelska förkortningen<br />

EMCDDA (googla på något av dessa sökord så<br />

hamnar du på deras hemsida). ECNN publicerar<br />

under rubriken Statistical bullentin för varje<br />

år nya uppgifter om antal narkotikabeslag, hur<br />

stora beslagen varit, prisnivåer, renhetsgrad m m.<br />

Dessa uppgifter brukar jag vid behov presentera<br />

i domstolen. Kika gärna på renhetsgrader som är<br />

förbluffande låga i vissa fall vilket visar att missbrukarna<br />

inte alltid behöver 20-30 % -halter utan<br />

liksom vi alkoholintagare också kan bli påverkade<br />

i starkölsprocenthalter. Vi kan med gott mod jämföra<br />

oss internationellt och i tingsrätten hänvisa<br />

till dessa tabeller.<br />

En annan sak att påpeka är frågan om jämförelseanalyser.<br />

Tyvärr blir det nog en viss känga åt<br />

SKL i detta sammanhang. Som alla vet har det förekommit<br />

jämförelseanalyser av narkotika i många<br />

år. SKL har som forensiskt institut varit pionjär<br />

och ledande i Europa på amfetaminområdet inom<br />

det s.k CASE-projektet. Jämförelseanalyser görs<br />

också hos SKL på heroin (brunt) och cannabisharts.<br />

Tyvärr så anser SKL att man för närvarande<br />

saknar kompetens och ackreditering för<br />

att uttala sig om jämförelser vad avser kokain<br />

och metamfetamin. Detta ställer till problem.<br />

Beslagen har ökat mångfalt de senaste 10 åren och<br />

behovet är stort att kunna knyta både personer<br />

och narkotikapartier till varandra. Själv har jag,<br />

dock via benäget bistånd från SKL, fått hjälp från<br />

Bundeskriminalamt i Tyskland vad avser jämförelser<br />

på metamfetamin och från Århus universitet i<br />

Danmark vad avser kokain.<br />

Hoppas att ni nu fått tips att kunna användas<br />

praktiskt och saknar ni något så<br />

hör av er till mig.<br />

hans-jorgen.hanstrom@aklagare.se<br />

§ Rättsrutan § § Rättsrutan §<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

51


Världen runt<br />

Kan man bli hög av<br />

digitala droger?<br />

I amerikansk press har man under sommaren varnat<br />

för en ny trend bland ungdomar, ”i-dosing”.<br />

Det innebär att man genom hörlurar lyssnar på<br />

ljud som laddas ner från Internet. Ljuden, eller<br />

tonerna, påstås ge drogliknande effekter men<br />

på helt laglig väg. Effekterna ska uppstå genom<br />

att olika toner spelas upp i respektive öra, vilket<br />

påverkar frekvensen i hjärnan. På YouTube finns<br />

flera filmer av ungdomar som provar ”i-dosing”<br />

och blir synbart påverkade.<br />

Flera läkare har uttalat sig i olika media och<br />

de menar att det är placeboeffekten som gör att<br />

ungdomarna upplever att de är påverkade. De<br />

vill så gärna bli höga att de tror att de blir det<br />

och det finns ingen forskning som stöder någon<br />

annan teori.<br />

Forskning eller ej, marknadsföring av något<br />

som ger effekter jämförbara med illegala droger<br />

kan ändå vara en inkörsport till att vilja prova.<br />

För 3,95 $, knappt 30 kronor, lockas ungdomar<br />

att ladda ner en tiominuters ljudslinga med<br />

benämningar som ”alkohol”, ”opium”, ”marijuana”,<br />

”peyote”, ”orgasm” med flera.<br />

54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

GH<br />

Tretton björnar i en cannabisodling<br />

När Royal Canadian Mounted Police i slutet av juli<br />

avslöjade två cannabisodlingar i British Colombia,<br />

kunde de räkna in ca 2300 plantor och 13 svarta<br />

björnar som vandrade omkring i fälten.<br />

De båda ägarna till cannabisodlingarna greps<br />

misstänkta för olaglig framställning och innehav av<br />

förbjudna substanser.<br />

Björnarna verkade vara tama och vana vid<br />

människor och det är oklart om de användes som<br />

vakter vid fälten eller om de bara var husdjur.<br />

Björnarna hade i alla fall matats med hundfoder.<br />

Källa: Associated Press<br />

Foto: AP<br />

Livsfarligt badsalt<br />

Sedan förra hösten har både svenska och utländska<br />

drogbutiker på Internet sålt badsalt som vid analys<br />

visat sig innehålla olika blandningar av de senaste<br />

RC-drogerna som MDPV och butylon och i vissa<br />

fall någon oidentifierad substans. Badsaltet säljs i<br />

påsar om 500 mg för ca 30 euro med namn som<br />

bland andra Ivory Wave, Purple Wave, Vanilla<br />

Sky, Escobar och Dancing Shoes.<br />

I början av 2010 drabbades Australien av badsaltsmissbruk<br />

och sedan mitten av augusti har<br />

brittiska media rapporterat om att flera personer<br />

hamnat på sjukhus efter att ha tagit Ivory Wave.<br />

Ett misstänkt dödsfall har också rapporterats.<br />

Symptomen har varit ökad hjärtverksamhet,<br />

förhöjt blodtryck, ångest, panikattacker, minskad<br />

hunger och svårigheter att somna.<br />

Enligt drogbutikerna innehåller badsaltet just<br />

olika salter och inget annat och man varnar i vanlig<br />

ordning för annan användning än som badsalt.<br />

Svensk kroppsbyggare<br />

gripen i Thailand<br />

GH<br />

En 29-årig svensk greps i mitten av juli i Rayong,<br />

ca 18 mil sydost om Bangkok, av thailändsk polis<br />

i samarbete med DEA. Svensken hade ett laboratorium<br />

i sitt garage där han tillverkade Ya Ice, en<br />

variant av kristalliserat metamfetamin. Mer än<br />

två kilo av drogen hittades i kylskåpet förpackat<br />

i små påsar.<br />

Den 29-årige kroppsbyggaren, som är känd<br />

av svensk narkotikapolis sedan flera år, dömdes<br />

sommaren 2009 till två års fängelse för storskalig<br />

tillverkning av anabola steroider, ett straff som<br />

han ännu inte avtjänat.<br />

GH


Ny åklagarpromemoria<br />

om narkotikafarlighet<br />

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum<br />

Stockholm har nu släppt den femte upplagan av<br />

sitt RättsPM (2009:1) om farlighetsbedömningar<br />

av narkotika. Den senaste upplagan behandlar<br />

nyligen narkotikaklassade preparat som butylon<br />

och MDPV samt aktuell praxis. Den nya upplagan<br />

är avstämd den 2 juli 2010.<br />

JH<br />

Trendbrott vid Uppsala<br />

Reggae 2010<br />

Den 5-7 augusti genomfördes Uppsala Reggaefestival,<br />

för tionde året i rad.<br />

I anslutning till festivalen genomfördes även<br />

den sedvanliga poliskommenderingen där arbetsuppgifterna<br />

till stor del handlar om att förebygga<br />

och förhindra användning av narkotika. I år<br />

rapporterades och misstänktes 234 personer för<br />

narkotikabrott. Poliserna som arbetade i år vittnar<br />

om ett trendbrott. Tidigare års relativt öppna<br />

hantering och bruk av narkotika förekom inte. Ett<br />

bra betyg till polismyndigheten i Uppsala och ett<br />

bevis på att uthållighet och effektivt polisarbete<br />

kan åstadkomma skillnad.<br />

LK<br />

Foto: Lennart Karlsson<br />

Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk<br />

Tar du värktabletter minst tio dagar varje månad i<br />

minst tre månader kan du drabbas av läkemedelsöveranvändningshuvudvärk,<br />

enligt en studie vid<br />

Göteborgs universitet. 150 000 svenskar beräknas<br />

lida av denna s.k. sjukdom, som ofta orsakas av<br />

receptfria läkemedel som Alvedon. Det är mest<br />

kvinnor som drabbas.<br />

GH<br />

Landet runt<br />

Tapentadol narkotikaklassas<br />

Regeringen har på förslag av Läkemedelsverket<br />

beslutat att Tapentadol skall klassas som narkotika.<br />

Tapentadol är en syntetisk opiat som<br />

används för behandling av smärta i samband med<br />

operationer. Klassningen har initierats av tillverkaren<br />

Grünenthal. Klassningen träder i kraft den<br />

1 september. Missbruket av Tapentadol är hittills<br />

mycket ringa. SFS 2010:1081.<br />

Snabbare lagföring av nya droger<br />

dröjer<br />

Regeringen presenterade i somras en försenad lagrådsremiss<br />

med bland annat förslag på effektivare<br />

insatser mot nätdroger. Regeringens förslag bygger<br />

på lagändringar som föreslogs i december 2008 i<br />

Narkotikautredningens betänkande Bättre kontroll<br />

av missbruksdroger (se SNPF-tidningen nr 1-09).<br />

Narkotikautredningens förslag till en ny lag<br />

om skyddsomhändertagande av nya och ännu inte<br />

klassade droger vill regeringen genomföra, men<br />

man vill att lagen ska benämnas Lag om förstörande<br />

av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser.<br />

Den lagen ska ge polisen och tullen befogenhet att<br />

omhänderta en substans som ännu inte är klassad<br />

som narkotika eller hälsofarlig vara, men som kan<br />

antas komma att bli klassad. Omhändertagandet<br />

ska anmälas till åklagaren som så snart som möjligt<br />

kan besluta om förstörande.<br />

Eftersom detta lagförslag inte hinner behandlas<br />

av riksdagen förrän efter valet i höst, kommer<br />

datum för ikraftträdande att bli tidigast den 1<br />

december 2010.<br />

Regeringen vill också att industrikemikalierna<br />

GBL och 1,4-butandiol ska bli klassade som narkotika.<br />

Problemet har varit att båda substanserna har<br />

ett stort legalt användningsområde, men byråkratin<br />

kring frågan hur detta ska hanteras är nu löst.<br />

I Narkotikautredningens betänkande föreslogs<br />

kraftfullt höjda straff för dopningsbrott, t.o.m. en<br />

fördubbling av straffet för grovt dopningsbrott.<br />

Här går regeringen betydligt försiktigt fram och<br />

den enda föreslagna ändringen i straffskalan är en<br />

höjning av maxstraffet för grovt dopningsbrott<br />

från 4 till 6 års fängelse.<br />

Narkotikautredningen kom efter noggrann<br />

utredning fram till att anabola steroider är preparat<br />

vars farlighet är att näst intill jämställa med<br />

narkotika. Men regeringen tonar ner farligheten i<br />

jämförelse med narkotika och nöjer sig därför med<br />

en försiktig höjning av maxstraffet. Den växande<br />

skara som idag ägnar sig åt missbruk och illegal<br />

handel med anabola steroider kommer säkert inte<br />

att låta sig avskräckas.<br />

Längre fram i höst får vi alltså besked om vad<br />

som ska gälla i dessa frågor.<br />

GH<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

55


OPERATION TREUDD<br />

– med öppenheten som vapen<br />

JONAS BERG, polismyndigheten i Helsingborg<br />

Det är första passet på Operation Treudd och vår uppgift är att patrullera norra Öresund<br />

på jakt efter narkotikasmugglare.<br />

Klockan är strax efter 23 och mörkret har lagt sig över<br />

Öresund. Vår kurs är nordlig och när vi kommer ut på<br />

öppnare hav i höjd med Höganäs möts vi av två meter<br />

tunga höga dyningar som rullar in från Kategatt.<br />

2005 slog Hallandspolisen till mot en liga som med<br />

hjälp av gummibåt smugglade över 100-tals kilo hasch<br />

just vid den <strong>här</strong> platsen i sundet. Ett av få exempel på<br />

när svenska myndigheter avslöjat narkotikasmuggling<br />

med mindre båtar i Öresund.<br />

Jag spanar ut över havet i mina goggles (mörkerkikare)<br />

och havet avtecknar sig i ett grönt sken. Till<br />

skillnad från dem som inte har goggles ser jag dyningen<br />

som kommer emot oss och hinner förebereda mig för<br />

kollisionen. Dyningen blir som en ramp för RIB-båten<br />

som lättar och under någon sekund svävar fritt med<br />

sina 3 ton genom luften i 40 knop. När de 3 tonnen<br />

landar med en dov smäll i nästa dyning trycker kraften<br />

ner oss mot durken och påminner oss att hålla hårt i de<br />

handtag som finns.<br />

Bredvid mig i båten står min poliskollega Kristian<br />

som är van fritidsseglare och har med sig egna fodrade<br />

vattentäta handskar. Ulf och Henrik är tullare med<br />

mångårig erfarenhet av att jaga narkotikasmugglare.<br />

Ulf är gruppchef och narkotikahundförare i den brottsbekämpningsgrupp<br />

de tillhör. Beslutet att låta hunden<br />

Pepsi stanna på land känns rätt nu.<br />

– Det är ingen fara, just den <strong>här</strong> typen av RIB-båt är<br />

gjord för att köras fort under förhållanden som dessa,<br />

säger André som är kustbevakningsinspektör och<br />

tjänstgör som navigatör den <strong>här</strong> natten.<br />

André och hans kollega Christian, som står vid rodret,<br />

är två av en handfull kustbevakare som under sommarmånaderna<br />

tjänstgör inom det s.k. RIB-projektet<br />

där Kustbevakningen leasat en större RIB-båt för att<br />

Kustbevakningens RIB-båt är gjord för att köras fort under<br />

svåra förhållanden.<br />

58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

kunna köra ikapp och kontrollera fritidsbåtar och<br />

mindre fartyg.<br />

Samverkan på alla nivåer<br />

Under 10 dagar i månadsskiftet maj-juni genomförde<br />

Polismyndigheten i Skåne, Tullverket och<br />

Kustbevakningen en gemensam insats mot narkotikasmugglingen<br />

över Öresund. Insatsen gick under namnet<br />

Operation Treudd vilket fick symbolisera samlingen av<br />

de tre myndigheterna och det marina temat.<br />

Initiativtagare och insatsledande var Helsingborgspolisens<br />

Ungdoms- och Narkotikagrupp (UNG). Från<br />

Tullverket deltog en brottsbekämpningsgrupp och från<br />

Kustbevakningen den s.k. RIB-båtsgruppen. Förutom<br />

denna personal tillkom stödjande resurser i form av<br />

kriminalunderrättelsetjänst, narkotikahundar, kustbevakningsflyget,<br />

försvarsmaktens Marinkommando Syd<br />

(radar), Kustbevakningens spaningsgrupp (RUT) samt<br />

Kronofogdemyndigheten.<br />

Kustbevakningens flyg kunde med sin avancerade radar och<br />

FLIR-utrustning stödja RIB-båten och spanarna på land med<br />

information som annars hade varit svår att få.<br />

Tidigare samverkansinsatser mellan Helsingborgspolisen<br />

och Tullverkets brottsbekämpningsgrupper hade<br />

visat att det fanns stora vinster i att arbeta ingripande<br />

sida vid sida med respektive myndighets befogenheter.<br />

Framför allt på individnivå.


Med bakgrund i detta, och i gamla och nya underrättelser<br />

om hur både större och mindre narkotikapartier<br />

smugglas in i Sverige via Öresund och<br />

Helsingborgsområdet, började planeringen för en<br />

gemensam punktinsats. Insatsens syfte formulerades<br />

enligt följande;<br />

- att öka den upplevda upptäcksrisken hos<br />

narkotikasmugglarna<br />

- att på det operativa planet utarbeta och stärka<br />

samverkansformer mellan de tre myndigheterna<br />

- att öka mängden underrättelser om narkotikasmuggling<br />

till Nordvästra Skåne.<br />

Resurserna fördelades till att verka på tre fronter;<br />

1. Rörlig spaning och reguljär kontrollverksamhet<br />

på Knutpunkten, på färjorna och i tullfiltret<br />

från färjorna.<br />

2. Båtburen spaning och kontrollverksamhet i<br />

Öresund utanför Helsingborg.<br />

3. Rörlig spaning mot personer och platser med<br />

utgångspunkt i det rådande underrättelseläget<br />

gällande narkotikasmuggling.<br />

Spaning och uppsökande verksamhet varvas<br />

Till sjöss dominerades verksamheten av bordning<br />

och kontroll av fritidsbåtar. Kontrollen grundades på<br />

befogenheterna i tullagstiftningen som även omfattar<br />

kustbevakningen. Kontrollen började med att kustbevakarna<br />

tog täten och genomförde nykterhetskontroll<br />

samt topsade efter narkotikarester. Parallellt med detta<br />

sökte tullare och polis igenom båten och intervjuade<br />

personerna ombord.<br />

Även om detta sätt att arbeta inte resulterade i några<br />

beslag av narkotika på fritidsbåtar var det samtliga<br />

deltagares uppfattning att denna metod skulle vara den<br />

mest effektiva om den praktiserades under längre tid.<br />

Knutpunkten i Helsingborg, där färje-, buss- och<br />

tågtrafik möts, var den plats där det inte helt oväntat<br />

kom att rapporteras dussinet narkotikabrott. Tre av<br />

dessa gällde narkotikasmuggling och upptäcktes framför<br />

allt med hjälp av narkotikahund i filtret där rese-<br />

Narkotikapolis(UNG) och Kustbevakare från RIB-gruppen<br />

genomför kontroll av Black Cobra medlemmar utanför<br />

Knutpunkten i Helsingborg.<br />

närerna går iland från färjorna. Beslagen var emellertid<br />

mindre och motsvarade endast narkotika för eget bruk<br />

eller överlåtelse i mindre omfattning.<br />

Ingen tid förspilldes och när en spanare observerade<br />

hur några medlemmar från det lokala Black Cobragänget<br />

lämnade Knutpunkten i bil följde man efter<br />

och initierade en kontroll enligt polislagen. Nu var det<br />

ombytta roller där kustbevakare plötsligt befann sig i<br />

en ovan situation som för narkotikapoliserna är vardag.<br />

Kontrollen resulterade i misstänkt rattfylleri samt<br />

mindre beslag av marijuana.<br />

Treudd – en informationsoperation<br />

Risken att åka fast finns och vi är samlade och professionella!<br />

Det var det budskap som vi ville nå ut med.<br />

Jag är av uppfattningen att den sekretess vi lägger på<br />

vår verksamhet ofta är kontraproduktiv och att vi<br />

istället kan nå mer långtgående effekter genom att presentera<br />

noga utvald information på ett väl avvägt sätt.<br />

Här måste vi tänka om och på allvar argumentera för<br />

kvalitativa mål.<br />

För ändamålet att öka den upplevda upptäcksrisken<br />

hade därför två hela arbetspass vigts åt att låta massmedia<br />

följa operationen. Den lokala dagstidningen<br />

hade sedan tidigare uttryckt intresse för vår verksamhet<br />

och likaså TV4. Vi visste från tidigare insatser att<br />

den <strong>här</strong> typen av reportage normalt renderar i löpsedel,<br />

förstasida och mittuppslag och därmed når ca 240 000<br />

läsare i regionen. Det skulle visa sig att det blev just<br />

så och TV4 valde att göra ett reportage i två delar om<br />

narkotikasmugglingen över Öresund som sändes i TV4<br />

Nyheterna.<br />

Reaktionerna lät inte vänta på sig och via underrättelsetjänsten<br />

fick vi indikationer på att den verksamhet<br />

vi presenterat i media allvarigt stört de kriminella aktörerna<br />

på området. Målet uppnått!<br />

Epilog<br />

Operation Treudd har förhoppningsvis varit en accelerator<br />

som bidragit till att våra myndigheter kan<br />

samverka mer effektivt framöver. I kölvattnet från<br />

Operation Treudd har Kustbevakningen fortsatt med<br />

kontrollerna av fritidsbåtar, framför allt de som brukas<br />

av yrkeskriminella. Man har även kunnat konstatera<br />

ett ökat inflöde av underrättelser gällande smuggling<br />

av narkotika med fritidsbåt.<br />

Kustbevakningen har även beslutat att permanenta<br />

RIB-projektet och har nyligen upphandlat en ny RIBbåt<br />

som ska levereras under hösten. Vad polisen och<br />

tullen beträffar har vi i Kustbevakningen upptäckt en<br />

kraftfull samverkanspartner med avancerad teknik och<br />

professionell personal.<br />

Operationen bevisade även att information kombinerad<br />

med reella insatser på fältet kan rendera i<br />

mycket goda effekter. Framför allt i det förebyggande<br />

arbetet. <br />

Jonas Berg är till vardags gruppchef för Ungdoms-<br />

och Narkotikagruppen vid Näpo Helsingborg. Under<br />

Operation Treudd verkade han som insatsledare.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

59


Idrotten tar ansvar mot steroidmissbruk<br />

i samhället<br />

Otillåten användning av anabola steroider, AAS, har<br />

länge utgjort ett av idrottens största dopingproblem.<br />

Utanför idrotten har missbruket av anabola steroider<br />

under de senaste 20 åren varit ett känt samhällsproblem,<br />

ett missbruksproblem som efterhand tagit allt<br />

större proportioner.<br />

I brist på engagemang från stat och kommun har<br />

några idrottsförbund i landet, till exempel i Dalarna<br />

och Norrbotten, själva tagit initiativ till åtgärder för att<br />

informera om och stävja det ökande AAS-missbruket i<br />

samhället och den lukrativa illegala verksamhet som<br />

vuxit upp.<br />

I början av 2008 inledde även Skåneidrotten och<br />

Malmö stad en samverkansinsats mot hormondopning.<br />

Man samarbetar med polisen och ett antal gym i syfte<br />

att minska AAS-användning i framförallt gymmiljön.<br />

Bland annat har poliser, gympersonal och gymägare<br />

samt idrotts- och fritidsledare utbildats. I projektet<br />

har också ingått att inventera alla gym i Malmö och<br />

därefter bilda nätverket Gym mot hormondopning i<br />

Malmö.<br />

Samarbetet med polisen<br />

Riksidrottsförbundet har möjlighet att utföra sina<br />

dopingkontroller på exempelvis kommunala gym och<br />

Friskis & Svettis. I Malmöprojektet ville man samordna<br />

detta arbete med polisen, eftersom RF:s dopingkontroller<br />

på gym brukar skapa en viss oro med tränande<br />

som skyndsamt avviker eller vägrar test. Med poliser<br />

på plats skulle sådana beteenden kunna motivera<br />

kroppsbesiktning, dvs. urinprovstagning, då det kan<br />

finnas skälig misstanke om otillåtet bruk av anabola<br />

steroider.<br />

Anders Gustavsson, som är rotelchef på polisens<br />

narkotikarotel i Malmö, berättar att han har haft två<br />

Narkotikarotelns chef, Anders Gustavsson (t h) tillsammans<br />

med Jonas Karlberg, en av de två poliserna som ingår samverkansgruppen.<br />

man som medverkat i samverkansgruppen, och hela<br />

roteln har medverkat vid utbildningen som projektet<br />

anordnat.<br />

Hittills har narkotikaspanare medverkat vid en<br />

dopingkontroll tillsammans med idrottens kontrollanter.<br />

Polisen har också gjort egna insatser mot 5-6 gym<br />

och följt upp tips om att anabola steroider används<br />

eller t.o.m. säljs på vissa gym. Efter rekognosering har<br />

de civilklädda poliserna presenterat sig och inlett samtal<br />

med någon eller några av de tränande. Om samtalet<br />

stärkt misstankarna om steroidmissbruk, har personen<br />

tagits med till urinprovstagning.<br />

Polisnärvaron på gymmen har fått mobiltelefoner<br />

att börja ringa och det har märkts en viss oro bland de<br />

tränande. Insatserna har också gett poliserna nyttiga<br />

erfarenheter och enligt rotelchefen Anders Gustavsson<br />

kommer kontrollerna på gym att fortsätta som ett led i<br />

bekämpningen av det utbredda steroidmissbruket.<br />

GH<br />

Utbildning på avancerad nivå om anabola steroider<br />

Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet har i samverkan med myndigheter inom rättsväsendet<br />

utarbetat en poänggivande utbildning om anabola androgena steroider. Kursen syftar till att utbilda befattningshavare<br />

inom Polisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Kustbevakningen på en avancerad<br />

nivå.<br />

Kursen, som startar i oktober i Uppsala, är uppdelad på sju utbildningsdagar med avslutning i mars 2011. Bland<br />

annat får kursdeltagarna inblick i AAS-beroendets neurobiologi och förändringar i hjärnan, preparatens verkningsmekanismer,<br />

missbruksmönster, skador och epidemiologi. Vidare berörs AAS och våld, preparatkännedom, prevention<br />

och behandling av AAS-missbruk, AAS och Internet med mera. Anmälan senast den 6 oktober.<br />

För ytterligare upplysningar kontakta Myron Zaluha, tel 070-425 0009, E-post: myron.zaluha@farmbio.uu.se<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

61


De kriminella i den<br />

organiserade brottsligheten<br />

– ett B-lag?<br />

TEXT: KRIMINALINSPEKTÖR JONAS TROLLE, Polismyndigheten i Stockholm<br />

De kriminella, även de som håller på med grov organiserad brottslighet, befinner sig<br />

i brottsorganisationerna för att de inte duger till så mycket annat. Men då de har skräckmonopol<br />

bildar de en frizon för sig själva och sina organisationer som är svår att tränga in<br />

i. Mytbildningen kring dessa personer och deras organisationer gör att exempelvis polisen<br />

blir för försiktig och avvaktande gentemot dem.<br />

En av de mest kända i Stockholms undre<br />

värld körde bil utan körkort. Han bar allt som oftast<br />

vapen, på sig eller i bilen. En bil som var både iögonfallande<br />

och framfördes som utav en galning. Givetvis<br />

betalade han aldrig parkeringsavgift. Han pratade<br />

konstant i mobiltelefonen med andra grovt kriminella.<br />

Oftast gjorde han det i klartext. När de bytte mobiltelefoner<br />

i grupperingen gjorde de det oftast inte samtidigt<br />

och många gånger ringde de till varann från nya nummer<br />

till de gamla för att informera om att de bytt nummer.<br />

Han använde också datorn flitigt, sin egen dator.<br />

På den lämnade allsköns spår efter sig. När denna<br />

grovt kriminelle skulle köpa något, såsom bensin eller<br />

något nytt till hemmet, stal han detta eller uppdrog åt<br />

någon att stjäla för hans räkning. Han var också en<br />

fena på att göra sig ovän med både ”kollegor”, grannar<br />

och annat folk som kom i hans väg. Om det inte var<br />

om småsaker kunde det lika gärna vara på grund av att<br />

han aldrig kunde låta bli att försöka ha sex med sina<br />

bekantas flickvänner eller fruar. Sjukpenning hade han<br />

också. Problem med ryggen. Han kränkte sin hustru på<br />

olika sätt. Inte sällan så att även andra blev vittnen till<br />

det. Han påstod sig vara, precis som många andra när<br />

han kom i kontakt med polisen, informatör till polisen<br />

och därför skulle behandlas på ett bättre sätt. Kanske<br />

till och med få ”frikort”. Detta eftersom det han hade<br />

att komma med var så stort och viktigt för polisen i<br />

dess övriga brottsbekämpning. Samtidigt som denne<br />

man levde på det <strong>här</strong> iögonfallande sättet till synes<br />

helt utan tanke på ens vad som skulle kunna komma<br />

att hända så snart som nästa minut, nästa timme, hade<br />

han förmågan att driva en rörelse som omsatte 10-tals<br />

miljoner varje år. Märkligt är bara förnamnet! Smart<br />

går det knappast att säga att det var. Förutsatt att han<br />

ville vara ifred med sina affärer.<br />

64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

En pizzeriaägare i södra Stockholm använde<br />

sin pizzeria som mötespunkt för en stor del kriminella<br />

i Stockholm. Där förvarades vapen. Det gick att köpa<br />

narkotika, illegal sprit och cigaretter. Ville en kund ha<br />

sex gick det få en kvinna efter pizzan. Låg med henne<br />

gjorde kunden med fördel på pizzerians toalett eller<br />

varför inte i köket? Denne man lånade ut pengar till<br />

ockerräntor. Han hade högst bryska metoder för de<br />

som inte betalade tillbaka. Behöver det påpekas att han<br />

redogjorde för detta över telefon när han pratade med<br />

dem som lånat pengarna? Han uppbar sjukpenning,<br />

full ersättning. Problem med ryggen. Det hindrade<br />

honom inte från att vara på sin pizzeria 12-16 timmar<br />

per dag. Han skröt om att han var polisinformatör i<br />

kontakter med polisen. Också den <strong>här</strong> mannen tjänade<br />

oerhört mycket pengar. Hade ett hus på närmare 400<br />

kvadrat och två nya Audi-bilar.<br />

En gangster från södra delarna av Stockholm<br />

hade som huvudsyssla att smuggla in cigaretter<br />

till Sverige samt driva in pengar från ett stort antal<br />

restaurangägare. Pengar som drevs in mot beskydd.<br />

Privat åkte han bil utan körkort. Gärna påtänd eller<br />

berusad. Bilarna var olika och ibland väldigt iögonfallande.<br />

Röd Ferrari var en bil som han använde under<br />

en period. Även denna man kränkte sin flickvän både<br />

genom våldtäkter och misshandel. Personer som inte<br />

ville betala honom fick tydligt veta att de borde göra<br />

det. Förutom att han brände ner deras rörelser drog<br />

han sig inte för att som i ett fall – klippa av fingret på<br />

en man som inte betalat. Han tjallade på sina kamrater.<br />

Vid ett tillfälle drog han iväg med stora delar av<br />

sina kamraters rånbyte, flera miljoner.


Detta är några av de personer jag har kommit i kontakt<br />

med under de år som jag arbetat med organiserad<br />

brottlighet. Jag tror att berättelserna om dessa personer<br />

inte är särskilt unika. Snarast är de sannolikt ganska<br />

representativa för de kriminella som finns inom just<br />

den organiserade brottsligheten.<br />

Alla har åkt fast<br />

För snart ett år sedan blev jag ombedd av Brottsförebyggande<br />

rådet, BRÅ, att prata litet om mina<br />

erfarenheter kring organiserad brottslighet vid en konferens<br />

om just organiserad brottslighet. Bakgrunden till<br />

det är att jag sedan sex år tillbaka arbetat med den del<br />

av den organiserade brottsligheten som huvudsakligen<br />

sysslar med människohandel. Jag skriver ”huvudsakligen”<br />

eftersom de människor som är involverade i<br />

verksamheten snarast är att anse som multikriminella<br />

med många strängar på sin brottsliga lyra. Parallellt<br />

med människohandelsbrotten sysslar de med exempelvis<br />

narkotikabrott, vapenbrott, utpressningar, organiserade<br />

stölder, penningtvätt m.m. Vid konferensen<br />

menade jag att de organiserat kriminella var ett B-lag<br />

som höll på med brottslighet just för att de inte dög<br />

till något annat. Att samhället och polisen många<br />

gånger satte dessa människor på höga piedestaler och<br />

på så sätt gjorde dem större än de gjort sig förtjänta<br />

av och därmed kanske svårare att bekämpa. Dagen<br />

efter konferensen rånade ett antal personer G4S värdedepå<br />

i Västberga med helikopter… Många tyckte nog<br />

säkerligen att det knappast varit ett B-lag som genomfört<br />

kuppen. Snarast var det en uppvisning i brottslig<br />

uppfinningsrikedom som fick det rånade bolaget och<br />

polisen att se ut som en samling amatörer. Vad vi inte<br />

visste då, men vet nu, är att det stora flertalet utav<br />

rånarna just nu sitter i tingsrätten och förmodligen har<br />

långa fängelsestraff att vänta. Pengarna är dock fortfarande<br />

försvunna.<br />

Gemensamt med rånarna och de tre initialt uppräknade<br />

personerna, är att de alla åkt fast. Men de har<br />

inte åkt fast utan vedermödor, utan stora uppoffringar<br />

från enskilda poliser och andra, målsägare, vittnen,<br />

myndighetspersoner på olika plan. Min övertygelse är<br />

att de <strong>här</strong> personerna såväl som andra hade kunnat<br />

lagföras tidigare och det till en lägre kostnad med ett<br />

annorlunda och mer offensivt, multidisciplinärt* förhållningssätt.<br />

Ett förhållningssätt som kanske inte är<br />

så spännande och inte ger lika bra beslag eller lika bra<br />

påföljder, men minskar deras möjligheter att profitera<br />

på oss andra.<br />

Min bild är den att människohandlare såväl som<br />

andra inom den organiserade brottsligheten, har fullt<br />

upp med att tjäna pengar. Deras enda möjlighet till<br />

inkomst är genom brott. Brott som inte alltid ger utdelning.<br />

Brott som inte alltid resulterar i det som de själva<br />

tänkt. Många gånger har det varit påtagligt att se hur<br />

dessa människor fullständigt jagat livet ur sig för att få<br />

ihop sina pengar, sin verksamhet, sina liv. Inte sällan<br />

på sätt som får dem att framstå som kompletta idioter.<br />

Det är otroligt att se hur mycket risker dessa individer<br />

är beredda att ta för att göra högst kortsiktiga och små<br />

Jonas Trolle föreläste om de kriminellas B-lag på SNPFkonferensen<br />

i Västerås i maj.<br />

Foto: Gunnar Hermansson<br />

vinningar. Hur kan de då under förhållandevis långa<br />

tidsperioder ändå klara sig utan att åka fast?<br />

De kriminella tillmäts för stor respekt<br />

Min uppfattning är att vi inom polisen och samhället<br />

i övrigt tillmäter de grovt kriminella alldeles för stor<br />

respekt. Det gör att förmågan till handling försvåras.<br />

Många gånger väntar vi i våra spaningsärenden för<br />

att få ett större, mer omfattande brott, brott med mer<br />

omfattande beslag, brott som skall ge bättre påföljder.<br />

Inom vår organisation finns hela tiden en väntan på det<br />

största ärendet. Att nå längst upp i en viss organisation.<br />

Att det ärende som vi skall påbörja eller påbörjat,<br />

kommer att bli det absolut största. Självklart är det<br />

inget fel med det. Det är bra att sikta högt. Men enligt<br />

mitt förmenande är denna metod många gånger kontraproduktiv,<br />

då den snarare än att vara brottsbekämpande<br />

tenderar att låta kriminella växa sig starka och<br />

bygga på myterna om sig själva som omöjliga att rå på.<br />

Givetvis är alla intresserade av att bekämpa den största<br />

och mest allvarliga brottsligheten - men hur ofta lyckas<br />

vi med det? Då våra resurser (såväl ekonomiska som<br />

personella) är ändliga, är min uppfattning att polisen<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

65


skulle tjäna på att tidigt och i större utsträckning störa<br />

även de organiserat kriminella i deras mindre brottslighet.<br />

Detta utan hänsyn till vilken typ av brottslighet de<br />

ägnar sig åt eller inom vilket geografiskt område. Visst<br />

vore det bra om de kriminella skulle vara indelade<br />

som polisen. Att narkotikabrottslingar skulle syssla<br />

med enbart narkotika. Att brottslingar i Landskrona<br />

eller i Eskilstuna skulle vara i just Landskrona och<br />

Eskilstuna. Nu är det inte så och vi har allt att vinna<br />

på att söka följa efter i all brottlighet och över olika<br />

geografiska områden.<br />

Media förstärker bilden<br />

Något som jag verkligen tror påverkar allas vår inställning<br />

till organiserad brottslighet är den bild som förmedlas<br />

i media och i litteraturen. De beskriver stora<br />

organisationer med väldiga resurser och ledare oåtkomliga<br />

för lagföring. En maffia med tentakler överallt<br />

med möjligheter att påverka samhällets alla skikt.<br />

Det talas om nätverk. Alltid nätverk! Inte minst inom<br />

människohandelsbrotten är talen om nätverk ofta<br />

förekommande. Ofta är nätverken dessutom kryddade<br />

med inflytelserika personer sådana med mycket makt.<br />

Personligen har jag sällan sett några särskilt väl sammansatta<br />

och seriösa grupperingar eller nätverk. Jag<br />

tror att det är en erfarenhet som jag delar med många.<br />

Kanske vore det bra om polisen tydligare kunde gå ut<br />

med detta. Effekten skulle bli minskad rädsla bland<br />

dem som betalar våra löner – allmänheten. Hur stor<br />

är risken för att råka ut för brottet övergrepp i rättssak<br />

som vanlig samhällsmedborgare? Har verkligen<br />

kriminella, de som anses vara organiserade såväl som<br />

de som icke är det, tid att söka upp människor som<br />

anmält dem, vittnat mot dem? Jag är inte så säker på<br />

det. Men den allmänt rådande bilden gör snart att inte<br />

ens personer som fått sin bil påkörd på stormarknadsparkeringen<br />

av en smitare, vågar vittna om det.<br />

Polisen bör punktmarkera och störa ut<br />

Idag pågår stora satsningar på gemensamma spanings-<br />

och utredningsgrupper som har till uppgift att<br />

tillsammans med andra myndigheter försöka störa ut<br />

och punktmarkera utpekade kriminella grupperingar.<br />

Själv har jag arbetat i en sådan under flera år. Tyvärr<br />

tror jag att arbetet många gånger hos oss, såväl som<br />

i de grupper som startas upp de senaste åren, siktar<br />

väldigt högt. Det blir onödigt svårt att få stopp på de<br />

kriminella. För visst borde det ha gått att tidigare och<br />

inte minst oftare, lagföra de inledningsvis uppräknade<br />

personerna i den <strong>här</strong> artikeln? Vad hade hänt om de<br />

nära nog alltid när de var ute och körde stoppades och<br />

fick sina bilar beslagtagna för att de körde utan körkort?<br />

Att de vid varje sådant tillfälle fick sina tillhörigheter<br />

genomgångna för att eftersöka om det var något<br />

kronofogden kunde vara intresserad av? Om små<br />

beslag av narkotika togs. Kanske skulle de till slut inte<br />

orka? Kanske skulle de ge upp och flytta. Initialt skulle<br />

de säkerligen försöka etablera sin brottslighet någon<br />

annanstans, men det är då vi också skulle vara tvungna<br />

66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

att ”flytta med”. Jag tror att en rejäl ”nednötning”<br />

med lång uthållighet skulle vara oerhört framgångsrik.<br />

Inte särskilt spännande, inte särskilt storslagen, men<br />

mycket effektiv! En kombination av ett sådant förhållningssätt<br />

och färre stora ärenden är det som jag tror är<br />

den bästa framgångsfaktorn. De beskrivna personerna<br />

har alla varit…<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

stora risktagare<br />

haft tur<br />

haft ett våldskapital<br />

ett rykte om detta våldskapital<br />

de har fått sin brottlighet uppblåst av personer<br />

med insyn i deras verksamhet<br />

…och eftersom de organiserat kriminella…<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

inte tvättar sina pengar i ett ordentliga<br />

bolag<br />

åker i iögonfallande fordon, BMW,<br />

Mercedes eller varför inte något italienskt<br />

fullblod<br />

kör bil utan körkort<br />

draperar sig i guld och exklusiva klockor<br />

ibland tatuerar de sig ända upp på huvudet<br />

knarkar<br />

misshandlar och våldtar sina kvinnor<br />

snattar<br />

pratar i telefon om allt<br />

använder sina datorer för allt<br />

… har polisen alla förutsättningar att både identifiera<br />

dem och få dem lagförda!<br />

Dagen då de åker kollektivt. Klär sig i kläder från<br />

Ullared. Är monogama. Ger tusan i knarket. Bara<br />

prånglar ut så mycket pengar som behövs för att uppfattas<br />

som en medelsvensson. Upphör att flasha på<br />

krogen. Slutar att använda sina telefoner och datorer.<br />

Upphör med tjallandet på sina vänner. Då har vi problem!<br />

Gudskelov är vi inte där och jag tror aldrig det<br />

blir så. Därför har vi alla förutsättningar att bekämpa<br />

den organiserade brottsligheten effektivt och framgångsrikt<br />

på alla plan, i alla nivåer, i alla brottsområden,<br />

överallt geografiskt. <br />

Jonas Trolle vikarierar sedan i våras som rotelchef på<br />

bedrägeriroteln i Stockholm, City polismästardistrikt.<br />

Tidigare var han gruppchef och förundersökningsledare<br />

på människohandelskommissionen.<br />

* Multidiciplinärt, d.v.s. samverkan mellan olika<br />

myndigheter såsom exempelvis polis, katten, kronofogde,<br />

åklagarna, försäkringskassan m.fl.


Narkotikaindustrins<br />

påverkan på samhällen<br />

- en ny skrift om vad som händer mellan narkotikaproducent och konsument<br />

ICentralasien och i många andra länder går ungdomar<br />

under av missbruk och delaktighet i produktion<br />

av narkotika. De pengar som missbrukare betalar för<br />

narkotika i Sverige och EU gynnar narkotikaproducenterna<br />

och deras smutsiga verksamhet.<br />

Den som köper och använder narkotika bidrar därför<br />

till lidande och död, miljöskador, terrorism, krig<br />

och konflikter på olika håll i världen, effekter som man<br />

som konsument troligen inte ens reflekterar över.<br />

Men sådana argument borde i lika hög grad kunna<br />

påverka dagens upplysta ungdomar att ta avstånd från<br />

droger som genom information om drogernas farlighet.<br />

Så resonerade Walter Kegö och Erik Leijonmarck vid<br />

Institute for Security & Development Policy (ISDP),<br />

och idén om skriften Narkotikaindustrins påverkan<br />

på samhällen tog form. Kortfattat och rakt på sak har<br />

de beskrivit det mänskliga lidande och de skador på<br />

samhället och naturen som uppstår mellan producent<br />

och konsument.<br />

Den 20-sidiga skriften är rikt illustrerad och har nu<br />

med finansiellt stöd från Socialstyrelsen tryckts upp<br />

i 10 000 ex. Den är också översatt till engelska och<br />

ryska. Skriften ska under hösten användas vid antidroginformation<br />

i skolor. Redan idag genomförs en<br />

stor del av antidroginformationen till skolungdomar<br />

av föreningen Unga KRIS (Unga Kriminellas Revansch<br />

i Samhället). Ett 30-tal Unga KRIS-medarbetare ska<br />

utbildas om skriftens innehåll och förmedla informationen<br />

i skolorna. Målet är att förändra ungdomars<br />

attityder och skapa en starkare opinion mot drogmissbruk<br />

och därmed minska efterfrågan.<br />

Ur skriftens innehåll:<br />

Produktion och export av narkotika är en av världens<br />

största industrier med en uppskattad årsomsättning av<br />

2250 miljarder kronor. Pengar byter händer många<br />

gånger och gör redan rika människor ännu rikare.<br />

Vinsterna är så höga att smugglarna bokstavligen går<br />

över lik för att förse köparna med varor.<br />

Narkotikaproducerande länder är fattiga. Vinsterna<br />

investeras i vapen och mutor, vilket leder till ökat våld<br />

och förtryck.<br />

Det är ingen slump att narkotika ofta produceras<br />

i länder som sedan länge plågas av inbördeskrig.<br />

Barnsoldater drogas för att utföra våghalsiga uppdrag.<br />

Skriften innehåller också miljöargument för att avstå<br />

från narkotika. Det är känt att t.ex. kokainproduktion<br />

kräver kemikalier. För varje kilo kokain produceras<br />

också 600 kilo nedsmutsat avfall som dumpas i naturen.<br />

Författarna har lagt in olika frågeställningar i<br />

skriften för läsaren att begrunda och använda som<br />

argument vid diskussioner med knarkande kompisar.<br />

En fråga lyder: ”Kan du vara för rättvisemärkt och fattigdomsbekämpning<br />

men samtidigt röka hasch?”<br />

Skriften avslutas med olika webbadresser och telefonnummer<br />

dit man kan vända sig om man är orolig för<br />

en kompis som börjat använda narkotika.<br />

För mer info och beställning av exemplar av skriften,<br />

kontakta Walter Kegö (wkego@isdp.eu) eller Erik<br />

Leijonmarck (eleijonmarck@silkroadstudies.org).<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

GH<br />

69


Mättad heroinmarknad<br />

i Stockholm<br />

TEXT: LENNART KARLSSON<br />

Under senvintern 2009 och våren 2010 spanade och ingrep Citypolisens spaningsrotel i ett<br />

antal heroinärenden. Den sammantagna bilden ger en skrämmande insikt. Det finns mer<br />

heroin i Stockholm än det finns efterfrågan.<br />

Heroinförsäljande nätverk<br />

I slutet av 2009 inleddes spaningar mot en man som<br />

sålde heroin i Stockholms innerstad. Ganska snabbt<br />

stod det klart att mannen var en del av ett större<br />

nätverk. Aktörerna i det aktuella nätverket har sitt<br />

ursprung i Västafrika, främst Gambia. I Stockholm<br />

finns flera löst sammansatta nätverk där aktörerna<br />

har samma etniska bakgrund. Dessa konstellationer<br />

har dominerat gatuhandeln i Stockholm i mer än 20<br />

års tid.<br />

De fysiska spaningarna kompletterades ganska<br />

snabbt med beslut om hemlig telefonavlyssning.<br />

Ärendet utvidgades och spaningarna riktades mot<br />

flera misstänkta i ärendet. Ärendet var som sådant<br />

inte unikt, utan följde tvärt om de mönster som man<br />

brukar se i liknande ärenden. Det som däremot var lite<br />

omskakande var insikten om den höga tillgängligheten<br />

på heroin.<br />

I avlyssningen kunde det snabbt konstateras att<br />

det var köparens marknad. Köpare vände sig till<br />

olika aktörer och genomförde regelrätta prutningar<br />

på priset. Köpare kom till försäljningssituationer utan<br />

pengar. En situation som hade varit helt omöjlig för<br />

10 år sedan. Då var det allmänt känt att man aldrig<br />

fick köpa om man inte hade kontanter. Heroinsäljaren<br />

kunde utan vidare problem hålla denna hårda linje mot<br />

köparen. Han visste att köparen alltid kom tillbaks så<br />

fort han fick pengar. Men det var då! Nu är läget helt<br />

annorlunda. Under det aktuella ärendet framstod vissa<br />

försäljningssituationer nästan lite komiska. Säljaren<br />

tvingades uppgivet rota runt bland påsar med diverse<br />

nystulet gods.<br />

Som lägst var priserna nere på förbluffande 200<br />

kronor för en boll med 0,2 gram heroin.<br />

I grossistledet talades det tämligen öppet om vem<br />

som hade den bästa kvalitén och därmed den högsta<br />

konkurrensfördelen. Någon säljare hade heroin som<br />

var av en lite sämre kvalité. Detta heroin gick helt<br />

enkelt inte att bli av med. Det fanns inga köpare.<br />

72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Lyxknarkande på statens bekostnad?<br />

Hur kan det komma sig att heroinmarknaden har blivit<br />

mättad? Det finns inga enkla förklaringar. En bidragande<br />

orsak kan nog vara ett omfattande utdelande av<br />

heroinsubstitut. På sätt och vis kan man säga att stat<br />

och landsting har konkurrerat ut nätverken.<br />

En stor del av köparna i det aktuella ärendet är<br />

metadonpatienter. De har sin vardagliga tillförsel av<br />

opiater. De behöver aldrig riskera att vakna upp med<br />

abstinens.<br />

I stället kan de lugnt och tryggt ägna tiden åt att ge<br />

sig ut i City där det finns ett stort ”smörgåsbord” av<br />

heroin. Där kan de välja och vraka och se till att skaffa<br />

sig den bästa produkten för att ”lyxa till” sitt missbruk<br />

med.<br />

Ett stötande bevis för att en slentrianmässig utdelning<br />

av legalförskrivna droger bara är en eftergiftspolitik.<br />

Ett bevis för att vissa individers missbruk aldrig<br />

kan botas genom fri utdelning av droger. En utdelning<br />

som inte alltid följs upp med en oerhört stark kontroll<br />

och fokus på behandling av de bakomliggande orsakerna<br />

till missbruket.<br />

White Lady, Black Lady och Off White<br />

Hur möter då Stockholms heroinlangare den ökade<br />

konkurrensen från de legala drogutdelarna? Jo genom<br />

att ge sig in på marknaden med nya preparat. De<br />

nätverk som tidigare nästan uteslutande hållit på med<br />

heroin säljer idag kokain i mycket stor omfattning.<br />

Under det aktuella spaningsärendet använde en<br />

del av säljarna två olika begrepp. Vid flera tillfällen<br />

talades det om White och Black Lady. Den vita damen<br />

var beteckning för kokain och den svarta damen var<br />

beteckning för heroin. Som ett resultat av mättningen<br />

på heroin kunde man snabbt konstatera att det var<br />

bättre fart på efterfrågan av vita damer.<br />

Det heroin som efterfrågas i Stockholm och delar av<br />

Mälardalen är nästan uteslutande vitt heroin. En tra-


Off White, dvs. brunt heroin doldes i botten på en parfymlåda.<br />

dition som till stora delar skiljer sig från övriga landet.<br />

Under början av 2010 kom underrättelser där snacket<br />

gick om en ny sorts heroin i Stockholm. Heroinet kallades<br />

för off-white. Vid ett beslag av sådant heroin<br />

visade det sig att det i själva verket var frågan om brunt<br />

heroin, dvs. rökheroin. Samma produkt men med nytt<br />

namn, i ny förpackning. Allting går att sälja med mördande<br />

reklam.<br />

Heroinbeslag på grund av otrohet<br />

I mars 2010 gjordes ett beslag av off-white, brunt<br />

heroin. Ärendet var från början ett vanligt gatulangningsärende.<br />

Tips kom in om konstig doft ifrån en<br />

lägenhet på Södermalm. Doften visade sig vara cannabis.<br />

De unga flickor som bodde i lägenheten hade<br />

dessutom försökt dölja doften från cannabisrökningen<br />

med ett överdrivet sprayande av parfym. Detta gav en<br />

doftsensation utöver det vanliga.<br />

När poliserna genomförde husrannsakan påträffades<br />

en mindre mängd cannabis. I köket påträffades<br />

dock plast med klippta hål. Något som fick poliserna<br />

att fundera över om det även hade hanterats annan typ<br />

av narkotika. Misstankarna visade sig snart stämma.<br />

Dolt i botten av en parfymlåda påträffas en relativt<br />

stor mängd heroin. Detta var tämligen förvånande.<br />

Ingen av de unga kvinnorna föreföll ha någon naturlig<br />

koppling till heroin. Två kvinnor greps och fördes in<br />

till förhör. Husrannsakan avslutades. I samband med<br />

förhören kommer det dock fram att poliserna inte har<br />

hittat allt heroin. Det blir bakläxa. Inskruvat i en hållare<br />

för toalettpapper påträffas mer heroin. I samband<br />

med den nya husrannsakan dyker ytterligare en kvinna<br />

samt en man upp på adressen. Mannen visar sig senare<br />

vara heroinets rättmätige ägare.<br />

Hur kom det sig då att två unga oerfarna kvinnor<br />

sitter med nästan ett hekto brunt heroin i sin lägenhet?<br />

Jo det visade sig att huvudmannen hade haft en otro-<br />

Sönderklippt plast är en viktig detalj som kan indikera förpackning<br />

av narkotika.<br />

hetsaffär. När hans kvinna fick reda på detta blev hon<br />

så arg att hon som hämnd började klippa sönder hans<br />

kläder. I kläderna hittar hon heroinet. För att hämnas<br />

ytterligare så tar hon heroinet och ger det till sina<br />

kompisar. Kompisarnas omdöme sviktar, troligtvis<br />

påverkat av överdriven cannabis och parfyminhalering.<br />

De unga kvinnorna bestämmer sig för att försöka tjäna<br />

pengar på att sälja heroinet.<br />

Som tur var kom aldrig heroinet ut på marknaden.<br />

Att sälja brunt heroin i Stockholm på en mättad heroinmarknad<br />

utan nödvändiga kontakter, det är nog<br />

ungefär lika enkelt som att sälja sand i Sahara. <br />

Kokain även kallat White Lady. I det <strong>här</strong> fallet dolt i en<br />

hårborste.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

73


Boktips<br />

Möt mig i Patong!<br />

Du borde titta till henne, sa<br />

Helenas bror efter sitt besök<br />

på ön, där Helenas dotter<br />

Linda sedan flera år arbetar<br />

som dykinstruktör. Helena<br />

bokar en biljett för sig och<br />

sin yngre dotter Madde.<br />

– Möt mig i Patong,<br />

skrev Linda i mailet till<br />

Helen. De har bestämt att<br />

de ska mötas på McDonalds<br />

i Patong klockan fem-halv<br />

sex, samma dag som de landar.<br />

Men Linda kommer inte. Hon svarar inte på sin<br />

mobil. Helena vet varken var hon jobbar eller var hon<br />

bor, bara på vilken ö. Mycket oroliga beger sig Helena<br />

och Madde till paradisön Koh Phi Phi för att hitta<br />

Linda.<br />

Medan de letar lär de känna världen som Linda lämnat<br />

Sverige för. Hon bor på en av de vackraste platserna<br />

på jorden, en nationalpark med fantastiska korallrev<br />

som dykarna drömmer om att utforska. Men paradiset<br />

har blivit en turistort, full av barer och bungalows. Allt<br />

är uppbyggt för att underhålla de backpackers som<br />

thailändarna lever på. Hit kommer ungdomar från alla<br />

världens hörn och njuter av friheten, som för de flesta<br />

innebär att festa till långt in på morgonen.<br />

Det är också stor skillnad mellan västerlänningarna<br />

och thailändarnas vardag. Lindas vänner som sitter på<br />

dykskolan och tar emot bokningar tjänar mer än dubbelt<br />

så mycket som thailändarna som utför kroppsarbete<br />

hela dagarna i värmen. Gänget på dykskolan förklarar<br />

det med att thailändarna är för dumma för att<br />

klara av annat än att bära saker. Vännerna älskar livet<br />

på ön, men de verkar oberörda av vad som faktiskt<br />

händer runt om kring dem och att paradiset håller på<br />

att förstöras. Helena försöker förstå sin dotter genom<br />

hennes vänner, men ju mer hon får veta om livet de<br />

lever, ju mer vill hon få med sig Linda hem till Sverige<br />

igen. Om hon kommer att hitta henne igen.<br />

En spänningsroman från början till slut och helt<br />

klart läsvärd!<br />

Författare: Annika Frostell<br />

Bokförlag: Bonnier Pocket<br />

Bokrecension: Åsa Dahlberg<br />

76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Tre sekunder<br />

Plötsligt förstår man vad<br />

en thriller är. Det har alltid<br />

varit ett vagt begrepp,<br />

ofta ett sätt att låtsas att<br />

en ganska trist bok är<br />

spännande.<br />

Tre sekunder är en<br />

verklig thriller, en bok<br />

där spänningen stiger och<br />

tempot stegras så till den<br />

milda grad att man kommer<br />

på sig själv med att<br />

hålla andan.<br />

Boken handlar om kriminalkommissarie Ewert<br />

Grens, som brottas med andra kval och nästan drunknar<br />

i känslor av sorg och skuld efter hans hustrus<br />

bortgång. Han städar undan sin kära Siw Malmkvistsamling<br />

samtidigt som han utreder det mord som han<br />

inte vet att Hoffmann har fått immunitet från. Så småningom<br />

börjar Grens förstå att något inte står rätt till<br />

och blir tvungen att skärpa sig för att reda ut fallet<br />

Infiltratören Piet Hoffman jobbar sig så högt upp i<br />

knarklangarhierarkin att han och polisen faktiskt har<br />

möjlighet att spränga en av de största knarkligorna i<br />

Sverige.<br />

Hoffman sätts på högsäkerhetsfängelset Aspsås och<br />

får givetvis inte bli avslöjad, för då blir han dödad av<br />

medfångarna.<br />

Hoffmann lever ett dubbelliv och hans familj vet<br />

ingenting om hans uppgifter som agent för polisen.<br />

Operationen som han planerar är mycket riskfylld, att<br />

avslöjas som infiltratör inne på en anstalt innebär en<br />

säker död och en uppdragsgivare som kommer att förneka<br />

all kännedom. Förberedelserna inför fängelsevistelsen<br />

är minutiösa för att så långt som möjligt undvika<br />

ett misslyckande. I det skarpa läget inser Hoffmann<br />

hur mycket som står på spel och planerar för familjens<br />

framtid ifall han skulle råka på problem.<br />

Hoffman kallar sig Paula och han vet att det tar<br />

exakt tre sekunder att dö.<br />

Boken beskriver fiktiva karaktärer och ett fiktivt<br />

fängelse men i verkligheten skulle det faktiskt kunna<br />

gå till så <strong>här</strong>.<br />

Är man det minsta rädd om sin nattsömn är det<br />

överhuvudtaget ingen idé att läsa den <strong>här</strong> 600 sidor<br />

tjocka boken. Den är nämligen helt omöjlig att lägga<br />

ifrån sig. Tre sekunder är en kriminalroman i världsklass,<br />

översatt på 17 språk, under filmatisering och<br />

utsedd till bästa svenska kriminalroman 2009.<br />

Författare: Roslund & Hellström<br />

Bokförlag: Pirat<br />

Recension Åsa Dahlberg


Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org<br />

Narkotika, dopningsmedel<br />

och<br />

hälsofarliga varor<br />

Upplaga 10.1<br />

Narkotika, dopningsmedel<br />

och hälsofarliga varor<br />

ger en detaljerad bild av<br />

det aktuella svenska missbrukspanoramat.<br />

För ett<br />

hundratal aktuella droger<br />

beskrivs deras sammansättning,missbruksmönster,<br />

ruseffekter, skadeverkningar och russymptom.<br />

I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med<br />

missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett<br />

hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat,<br />

missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga<br />

ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska<br />

och medicinska termer.<br />

Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel<br />

och hälsofarliga varor upp i 350.000<br />

exemplar. Skriften har fått omfattande användning i<br />

utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete<br />

inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem.<br />

Den har utgivits även på engelska, estniska<br />

och ryska.<br />

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut<br />

av <strong>Svenska</strong> Carnegie Institutet och <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>.<br />

Den idiotiska<br />

klubben<br />

En bok av Göran Bohlin<br />

Den idiotiska klubben kom<br />

ut första gången våren 1995<br />

och är nu uppdaterad och<br />

utökad med 80 sidor. Boken<br />

kan ses som en resa från mitten<br />

av 1950-talet och fram<br />

till 2006 och där ges under<br />

resans gång exempel på rockmusikens<br />

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika.<br />

Boken skildrar också enskilda rockartisters<br />

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,<br />

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna<br />

i vårt närområde m.m.<br />

Anabola Androgena Steroider 2.1<br />

ANABOLA<br />

ANDROGENA<br />

STEROIDER<br />

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg<br />

Ny upplaga<br />

Anabola<br />

Androgena<br />

Steroider<br />

Upplaga 2.1<br />

Boktips<br />

Den globala marknaden<br />

för anabola androgena<br />

steroider, AAS, är mycket<br />

omfattande och lukrativ.<br />

Missbruket av AASpreparat<br />

är etablerat och<br />

den illegala hanteringen<br />

belastar rättsväsendet och<br />

sjukvården alltmer.<br />

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering<br />

om bakgrunden till problemet fram till den<br />

aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och<br />

bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,<br />

illegal tillverkning, lagstiftning och beslag,<br />

Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets<br />

åtgärder.<br />

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena<br />

Steroider är också kompletterad med ett antal nya<br />

bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande<br />

beskrivning av AAS-problemet och lämpar<br />

sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig<br />

grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget<br />

samhällsproblem.<br />

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg<br />

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF<br />

Mandom, mod<br />

och morske män<br />

En bok av Tommy Moberg &<br />

Gunnar Hermansson<br />

Behovet av hjälp och behandling<br />

för fysiska och psykiska<br />

besvär relaterade till<br />

missbruk av anabola steroider<br />

ökar. Sambandet mellan<br />

AAS-missbruk och våld är ett<br />

vedertaget faktum men mörkertalet<br />

är stort. Under flera år har en växande illegal<br />

marknad av anabola steroider noterats och samhällets<br />

motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående<br />

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;<br />

medicinskt, rättsligt och socialt.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

77


STIPENDIERUTAN<br />

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet<br />

att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar<br />

skall vara SNPF tillhanda senast<br />

den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina<br />

stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s<br />

årliga utbildningskonferenser.<br />

SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga<br />

utbildningskonferens I Kalifornien<br />

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att<br />

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.<br />

se www.cnoa.org<br />

SNPF:s stipendium för Årets Observation<br />

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken<br />

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande<br />

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.<br />

SNPF:s PTN-stipendium<br />

Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem<br />

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos<br />

nordisk PTN-sambandsman i Europa.<br />

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium<br />

till Årets Nykomling<br />

Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som<br />

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse<br />

och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är<br />

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.<br />

78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Lösning Kryss 2-10<br />

Bland sommarkryssets lösare har dessa tre dragits som<br />

vinnare:<br />

Henrik Nilsson, STOCKHOLM<br />

Lena Eriksson, KIL<br />

Nils René, MALMÖ<br />

Grattis<br />

Vinnarna får boken Tre sekunder av Roslund &<br />

Hellström.<br />

Boken recenseras av Åsa Dahlberg på sidan 76.<br />

Fler kryssare är välkomna att skicka in sina lösningar.<br />

Mediahusets stipendium<br />

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för<br />

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och<br />

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.<br />

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s<br />

utbildningskonferens<br />

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium<br />

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera<br />

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan<br />

och den narkotikarelaterade brottsligheten.<br />

Tullverkets stipendium<br />

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser<br />

inom Tullverkets narkotikabekämpning.<br />

<strong>Svenska</strong> Carnegie Institutets polisstipendium<br />

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman<br />

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier<br />

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s<br />

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi<br />

tar gärna emot era förslag till kandidat.<br />

Resebidrag<br />

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst<br />

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag<br />

för studieresa.<br />

Se villkor på hemsidan www.snpf.org


Kryss 3-10<br />

80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-10<br />

Lösningar skall senast den 8 november 2010 sändas till:<br />

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING<br />

Tre vinnare får bokpriser.<br />

Namn och adress: .............................................................................................

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!