Kokain - Svenska Narkotikapolisföreningen

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift 

Nr 3/2008 

20 ton kokain 

Tema: Kokain 

Tillverkning av hasch i Marocko - Polisetik 

Reseberättelse från Polen - Tablettmissbruk

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Thomas Ekman 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson 

REDAKTIONSKOMMITTÉ: 

Gunnar Hermansson (GH) 

Jonas Hartelius (JH) 

Heidi Joensuu (HJ) 

Lennart Karlsson (LK) 

Jessica Vikberg (JV) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

SNPF:s hemsida: www.snpf.org 

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- 

FÖRENINGENS 

ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR 

Ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 Göteborg 

Tel: 0703-74 13 93. . 

Ansökan via hemsidan www.snpf.org 

Postgiro SNPF 63 73 06-2 

ADRESSÄNDRING: 

Använd gärna mailadressen snpf@snpf. 

org eller eller tel 0703-74 13 93. 

MANUSSTOPP: 

7/11 2008. 

Utgivning v. 51. Skicka in bidrag och 

bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

OMSLAGET: 

Rekordbeslag av kokain på lastbåt utanför 

Panama. Foto: DEA:s bildarkiv 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon. 0471-482 50 

ISSN 1101-6817 

3/08 Årgång 21 

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI 

LICENSNUMMER 341093 

INNEHÅLL 

Ordföranden har ordet ............................................................... 2 

Medlemsinfo och Redaktörens spalt …………………………… . 3 

Rekordbeslag av kokain till havs ............................................... 6 

Ytterligare några sätt att smuggla kokain .................................. 7 

Kokain – en drog värd att bekämpa...........................................10 

Vad händer i kroppen när man tar kokain? ...........................11 

Var kommer kokainet ifrån?...................................................12 

Var missbrukas kokainet?.................................................... 14 

Robert och Mattias – två nyktra kokainmissbrukare..............15 

Brasilien – kokain, kriminalitet, korruption..................................18 

SÄPO – systemhotande brottslighet och narkoterrorism ......... 22 

Svensk Maffia – en kartläggning av de kriminella gängen....... 26 

BRÅ – Vart tog alla pengarna vägen? ..................................... 30 

Haschproduktion i Marocko – ett primitivt hantverk ................. 34 

Polsk narkotikapolis på frammarsch ........................................ 38 

IBZ Gimborn utbildar poliser från hela världen ........................ 46 

Notiser Världen runt ................................................................ 50 

Landet runt.................................................................. 51 

Tablettmissbruk – narkotikamissbruket som inte alltid räknas. 54 

Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner ......................... 58 

Rättsrutan................................................................................. 61 

Etik – en nyckel till professionalitet i narkotikapolisarbetet ...... 64 

Skärpt ton mot överförskrivare ................................................. 69 

Läkemedelsindustrin förtiger missbruk och biverkningar ......... 72 

Ibogain – hallucinogen nytt medel för missbrukarvård?........... 73 

Boktips...................................................................................... 76 

Krysslösning 2-08 .................................................................... 78 

Stipendierutan .......................................................................... 78 

Kryss 3-08 ................................................................................ 80 

Referat från föreläsningar i Karlstad 

Kokain 

—en drog värd att bekämpa 

TEXT: LENNART KARLSSON 

 

Rubriken på denna artikel är densamma 

som rubriken på docent Kai Knudsens föreläsning 

under årets SNPF konferens i Karlstad. 

Rubriken kan också sägas undestryka 

den tyngdpunkt på kokain som fanns 

under utbildningskonferensens första dag. 

”Kokainblocket” täckte in allt ifrån det internationella 

perspektivet och produktion till användande 

i krogmiljö, skadeverkningar och 

missbrukets baksida. Särskilt gripande var de 

mycket personliga berättelserna från två före 

detta kokainmissbrukare, Robert och Mattias, 

representerade anonyma kokainister och berättade 

om sin organisation men även sin 

levnadshistoria. De berättade om sina personliga 

helveten på ett mycket utlämnande men 

samtidigt osentimetalt sätt. För många av 

åhörarna är jag säker på att detta fungerade 

som en sporre och en påminnelse om varför 

kampen mot narkotikan är så viktig och varför 

kokain ÄR en drog värd att bekämpa. 

Sidan 54 

Kokain – medial kändisdrog 

Knudsen slog till en början fast att kokainet sannolikt 

förekommer i större omfattning idag än i början 

av 1990-talet. Fortfarande är dock kokain ovanligt i 

jämförelse med cannabis och amfetamin. Till detta ska 

läggas att Sverige ligger på en mycket låg nivå av kokainmissbruk 

vid en internationell jämförelse. De största 

problemen finns i USA, Canada och Storbritannien. 

Vår nordiska granne Danmark håller sig dock framme 

på en inte allt för hedrande 5:e plats. Källan är en 

studie som tittar på åldersgruppen 15-34 och de som 

använder kokain kontinuerligt eller har använt kokain 

det senaste året. 

Knudsen framhöll att kokainets popularitet dels 

beror på effekten men i hög grad även av medias bild 

av drogen. Kokainet beskrivs ofta som kändisarnas 

drog och ett komplement i ett flashigt och framgångsrikt 

liv. Knudsen gav också en historisk tillbakablick 

då han refererade till den kände psykoanalytikern 

Sigmund Freud. Denne beskrev en gång vad han tyckte 

var kokainets positiva effekter på kvinnor. ”Kvinnor 

som tar kokain blir rödblommiga om kinderna, upprymda 

och lätt tillgängliga”. 

USA har den största andelen kontinuerliga användare. 

Där är kokain den näst populäraste drogen. Det 

är endast marijuana som är populärare. I USA är det 

också vanligt förekommande med akuta sjukdomsfall 

på grund av kokainmissbruk. Som en följd av detta 

finns i USA också den största erfarenheten av behandling 

av dessa sjukdomsfall. 

Kokain skadar hjärta och hjärna 

Fyrtio procent av alla kokainrelaterade sjukdomsfall är 

patienter som söker på grund av bröstsmärtor. Detta 

har lett fram till särskilda uppmaningar till amerikanska 

läkare att regelmässigt ställa frågor om kokainanvändande. 

Dessa frågor ska särskilt uppmärksammas 

när unga personer söker med symptom som tyder på 

hjärta/kärl sjukdom men utan att personen har kardiovaskulära 

riskfaktorer. 

Vid dosering av kokain anges mängden 50-200 mg 

som en normal dos. 500 mg innebär en måttlig överdos. 

Över ett gram innebär en kraftig överdos. Över tre 

gram innebär en livshotande överdos. 

Vilka symptom får man då vid en överdosering av 

kokain? Det kan variera. De vanligaste är dock oro, 

Referat från föreläsningar i Karlstad 

Vad händer i kroppen 

när man tar kokain? 

Docent Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg beskrev på ett mycket 

tydligt sätt kokainet och dess skadeverkningar. 

Tablettmissbruk 

Rohypnol var banbrytare 

I mitten av 1990-talet började tullen avslöja smuggling 

av Rohypnoltabletter, som på den tiden tillverkades 

på licens i Tjeckien. Tullbeslagens antal och mängden 

insmugglade tabletter ökade för varje år och polisen 

hittade ofta tjeckiska ”Roppar” hos missbrukare. 

Fram till då hade man inte sett särskilt allvarligt på 

missbruket av dessa ”sömnmediciner”, som inte ansågs 

vara riktig narkotika, och småbeslag registrerades nog 

inte alltid. 

1998 avgjorde Högsta domstolen ett ärende som 

gällde insmuggling av drygt 21 000 Rohypnoltabletter 

från Tjeckien. En slovakisk kurir dömdes för grov 

narkotikasmuggling/grovt narkotikabrott till 2 års 

fängelse och 15 års utvisning. HD konstaterade att 

20 000 tabletter Rohypnol, med 1 mg av den verksamma 

substansen flunitrazepam, kunde vara en lämplig 

utgångspunkt för bedömning av om brottet skulle 

betraktas som grovt. 

Den högt satta nivån, 20 000 tabletter, blev därefter 

den gräns som kom att tillämpas för grovt narkotikabrott 

för alla bensodiazepiner. Övre gräns för ringa 

brott sattes vid innehav av 150 tabletter och detta var 

ju heller inte avskräckande. Att ertappas med ett hundratal 

benso-tabletter i fickan utan recept renderade på 

sin höjd böter. 

Högsta domstolen skärpte straffet 

På den illegala marknaden var efterfrågan på bensodiazepiner 

stor redan då. Smugglarna riskerade inga 

långa fängelsestraff och förtjänsten var god. Rohypnol 

började nu smugglas i stor skala till Sverige och Norge 

från Ryssland via Litauen. År 2002 togs nästan en 

miljon Rohypnoltabletter i beslag i Sverige och lika 

många i Norge. Vid det här laget hade kunskapen om 

Rohypnolmissbruket förbättrats och man började ta 

det på större allvar. 

”Roppar” visade sig ha många användningsområden. 

Det nya och mest allvarliga var att vissa brotts- 

ångest, hyperaktivitet, förvirring, svettning samt kalla 

händer/fötter. 

Mer allvarliga följder är högt blodtryck, snabb puls, 

hypertermi, livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, 

andningsstillestånd och plötslig död. 

Intag av kokain ger negativa effekter på både hjärta 

och hjärna. Dessa effekter kan ske både på kort och 

på lång sikt. Den minskade syresättning som sker både 

i hjärtat och i hjärnan ökar risken för flera allvarliga 

akuta sjukdomstillstånd. Hjärtinfarkt, hjärnblödning, 

blodproppar och brusten kroppspulsåder är alla tillstånd 

som är livshotande och kan bli ett resultat av 

kokainmissbruk. 

Vad finns det då för behandling vid överdosering av 

kokain? I princip ingen behandling alls! Det finns inget 

specifikt motgift mot en kokainöverdos. Man kan ge 

aktivt kol för att lindra. Har personen ifråga ett akut 

högt blodtryck kan man sänka detta med nitroglycerin. 

Det handlar alltså om att i första hand inrikta sig på att 

behandla symptomen på överdoseringen. 

Problemet vid riktigt allvarliga tillstånd, då det till 

exempel krävs hjärt- och lungräddning, är att personen 

ofta svarar dåligt på behandlingen. 

Avslutningsvis kan man konstatera att den bild som 

Knudsen levererar av kokainet skiljer sig ljusår ifrån 

den vackra och glamourösa bild som massmedia i vissa 

fall levererar. Bilderna inifrån den av kokainet drabbade 

kroppen borde få vem som helst att inse att priset 

för kokainanvändande kan bli mycket högt. 

 

— narkotikamissbruket som inte alltid räknas 

TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

Polisens och tullens beslag av narkotikaklassade läkemedel har ökat och är nu fler 

än någonsin. Bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, dominerar 

bland läkemedlen på den illegala marknaden. 

 

lingar tog Rohypnol för att kunna begå grova brott 

som rån och misshandel. Rohypnol (flunitrazepam) 

flyttades från förteckning IV till förteckning II på 

narkotikalistan och ett nytt Rohypnolärende togs 

upp i Högsta domstolen 2003. Där såg man denna 

gång mycket allvarligare på den illegala hanteringen 

av dessa våldspiller och HD sänkte gränsen gör grovt 

narkotikabrott från 20 000 till 5000 tabletter. Domen, 

som ansågs sensationell, avsåg endast tabletter med 

substansen flunitrazepam, som är den verksamma substansen 

i Rohypnol. 

Sedan dess har olika andra åtgärder bidragit till att 

legalt tillverkade Rohypnoltabletter försvunnit från den 

illegala marknaden, men tidvis ersatts av illegalt tillverkade 

”Roppar” av olika utseende. Läkare i Sverige kan 

fortfarande förskriva flunitrazepam i tabletter med 

samma namn. 

De tre olika benso-substanserna alprazolam, diazepam och 

klonazepam utgör nästan tre fjärdedelar av den illegala marknaden. 

Flunitrazepam är numera mindre vanligt. 

Andra substanser dominerar numera 

Missbruket av övriga bensodiazepiner har ändå fortsatt 

att öka för varje år och beslag av dessa preparat 

är nu minst lika vanligt förekommande som 

Sidan 10 

beslag av amfetamin på den illegala marknaden. Enligt 

Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, är bensodiazepiner 

den droggrupp som ökar mest i deras ärendehantering. 

– Diazepam (Valium, Stesolid) är vanligast numera och 

har alltid legat högt, säger Margareta Skarp-Runtegen 

vid Droganalysenheten på SKL, - men substanserna 

alprazolam (Xanor) och klonazepam (Iktorivil) är de 

som har ökat mest bland beslagen sedan ett par år, 

tillägger hon. 

Olika tabletter med substansen alprazolam toppar 

hittills beslagsstatistiken för bensodiazepiner under 

2008. Därefter kommer diazepam och klonazepam. 

Tabletterna kommer huvudsakligen från Internetköp, 

från överförskrivande läkare men också i allt högre 

grad från illegal tillverkning. 

I de flesta länder prioriteras narkotiska läkemedel 

inte alls lika högt av narkotikabekämpande myndigheter 

som de traditionella illegala preparaten heroin, 

amfetamin, kokain med flera. Därför har aktörerna 

på den illegala internationella läkemedelsmarknaden 

fortfarande ganska fritt spelrum med mycket stora ekonomiska 

förtjänster och relativt liten risk för upptäckt 

och lagföring. 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 

Blå diazepamtabletter märkta Ardin är ofta förekommande. 

Tabletterna är porösa och troligen illegalt 

tillverkade. Nyligen gjordes ett beslag på 70 000 av 

dessa tabletter i Karlskrona. 

Tabletter märkta 

Roche 2 innehåller substansen 

klonazepam. 

Tabletterna är identiska 

med varunamnet 

Iktorivil som säljs på 

apotek i Sverige. På 

den illegala marknaden 

anträffas tabletterna 

ofta i falska 

Rohypnolburkar. 

Dessa fyrkantiga tabletter som innehåller alprazolam, härrör 

från illegal tillverkning. 

De tidigare så vanliga Rohypnoltabletterna 

är numera nästan helt borta från den illegala 

marknaden. Bilden visar en äkta tablett till 

höger och en välliknande förfalskning. 

 

1

Hej alla medlemmar och ni som ännu inte blivit medlemmar 

och till ett nytt spännande nummer av Svenska 

Narkotikapolisföreningens tidskrift!! 

Nu är sommaren över och jag hoppas att Ni alla haft 

en bra och avkopplande semester. 

Som vanligt tycker man att sommarledigheten går 

fort och när man arbetat några dagar känns det som 

man inte varit ifrån arbetsplatsen. Det är ändå viktigt 

att kunna ha en stärkande semester och att få ungås 

med familjen. 

I juni fick undertecknad och styrelseledamoten 

Jan Westling tillfälle att träffa Rikspolischefen Bengt 

Svensson på hans kontor. Det var ett trevligt möte 

och vi fick möjlighet att mer berätta om Svenska 

Narkotikapolisföreningen och dess ändamål och det 

stora medlemsantalet som idag är nästan 3 000 fördelade 

över flera rättsvårdande myndigheter. RPC var 

positiv till SNPF och båda parter hoppas fortsättningsvis 

på ett bra samarbete. Och RPC uttryckte också att 

SNPF är en viktig del i narkotikabekämpningen genom 

att belysa olika viktiga aspekter. Vi diskuterade med 

RPC att man kraftigt skurit ner narkotikautbildning på 

skolorna. Det tycker SNPF är helt oacceptabelt. RPC 

lovade att undersöka detta. 

Vi går mot en spännande höst och vinter. I ett 

regeringsbeslut daterat 2008-07-17 ger regeringen 

Rikspolisstyrelsen i uppdrag att tillsammans med 

Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, 

Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, 

Kustbevakningen och Tullverket säkerställa en effektiv 

och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova 

organiserade brottsligheten. Mer om detta finns att 

läsa om på regerings hemsida. 

Regeringen har avsatt extra medel till polisens 

aktionsgrupper mot grov organiserad brottslighet och 

människohandel. Detta är mycket positivt eftersom 

arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är 

resurskrävande och ekonomiskt kostbar. 

Det är också viktigt att vi utvecklar kontakterna 

mellan de olika rättsvårdande myndigheterna än mer. 

Där ser vi att SNPF har en stor roll att fylla genom 

tidningen och de olika konferenser och seminarier som 

föreningen anordnar, och därigenom ett forum där vi 

utbyter erfarenheter och kontakter. 

Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler om 

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 

Ordföranden 

har ordet 

förverkande av utbyte av brott. Den nya regleringen 

innebär att de brottsbekämpande myndigheterna ges 

ett nytt, kraftfullt redskap i kampen mot allvarlig 

brottslighet. Åklagare Hans-Jörgen Hanström skrev 

om detta i förra numret av SNPFs tidning. 

Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har utformat 

ett sk ”Åtgärdskort”. En lathund att ha med sig med 

lagstöd och praktisk hantering av den nya lagen (se 

nästa sida). 

Vi kanske inte i fortsättningen ”bara” skall jaga kilo 

och gram utan gå på ledargestalter inom olika grupperingar 

som byggt upp sin vardag med brottspengar 

och skaffat lyxbilar, dyra klockor, möbler, lägenheter 

mm. 

Det är självklart viktigt att vi försöker slå ut de 

kriminella gängen och de grova brottslingarna men 

det får inte bli för stor fokus på dessa. Det viktigaste 

är kanske ändå att samhället sätter in resurser för att 

stoppa nyrekryteringen och hitta ungdomar som är 

påverkade av droger och att erbjuda dom adekvat 

hjälp. Närpolisorganisationen har här en mycket viktig 

roll att fylla och närpoliserna måste därför få rätt 

utbildning och stöd av cheferna. 

Svenska Narkotikapolisföreningen är inte endast till 

för bara narkotikaspecialister utan alla tjänstemän i 

de olika myndigheterna är välkomna. Och de utbildningar 

som SNPF arrangerar har ett brett spektrum 

som bör intressera alla. 

På höstseminariet 2007 och vid årskonferensen i 

Karlstad i vår föreläste Lars Johansson och Marianne 

Saether från Länskriminalen i Västra Götaland om 

Vietnamesisk brottslighet i Sverige. Efter konferensen 

har ett antal stora cannabisodlingar i Skåne påträffats 

med vietnamesiska odlare. 

Under hösten kommer vi att ha halvårskonferensen 

i Malmö, ett seminarium i Sundsvall och dopingseminarium 

i Stockholm och Göteborg. 

På ett sätt är det skönt att semestern är över och 

man kommer in normala rutiner igen. Och det är alltid 

trevligt att träffa sina arbetskamrater och få samarbeta 

för att göra ett bra resultat. 

Tänk på att med samarbete kommer vi längst. Var 

rädda om er och de som står er närmast.

Medlemsinfo 

Kommande SNPF-evenemang 

Två seminarier om Anabola Androgena Steroider kommer att 

arrangeras under hösten, i Göteborg på ännu ej bestämd dag 

och i Stockholm i hörsalen i Kv. Kronoberg den 28 oktober. 

Seminarierna är öppna för alla inom rättsväsendet, således inte 

bara för medlemmar. 

Höstkonferensen kommer att hållas på polishuset i Malmö den 

14 november. Programmet bestämdes på styrelsemötet i början 

av september och finns att läsa på hemsidan. 

SNPF:s 23:e utbildningskonferens den 24-26 april 2009 går av 

stapeln i Göteborg och som vanligt är platsen Svenska Mässan/ 

Hotel Gothia Towers. Vi tar gärna emot förslag och synpunkter 

på föreläsningar och föreläsare till konferensen. Programmet 

kommer att preliminärt spikas under hösten så vänta inte med 

att höra av er. 

Medlemskapet och medlemsavgiften 

Svenska Narkotikapolisföreningens ryggrad är medlemmarna 

och vi försöker behålla och även utöka antalet medlemmar som 

idag är 2873. Föreningens intäkter går tillbaka till medlemmarna 

bl.a. i form av kraftigt subventionerade utbildningskonferenser, 

medlemstidning och resebidrag. En viktig del av föreningens 

ekonomi är medlemsavgifterna och hittills i år är det 923 som 

inte betalat avgiften på 150 kr. Den som inte betalat detta årets 

medlemsavgift den 1 januari 2009 kommer då, enligt stadgarna, 

att strykas ur medlemsregistret. 

Ni som ännu inte betalat årsavgiften men ändå tänker fortsätta 

att vara medlemmar i SNPF, betala in 150 kr på SNPF:s postgiro 

63 73 06 – 2 omgående. 

Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har utformat 

ett ”Åtgärdskort” med checklistor att 

använda som stöd vid spaning och husrannsakan 

eller annan informationsinhämtning. 

Redaktörens 

spalt 

Välkomna till en ny fullspäckad tidning 

där vi valt kokain som tema. 

Kokain – en drog värd att bekämpa 

lyder en rubrik. Den är fullt berättigad 

eftersom kokain är på frammarsch 

i Sverige och följderna av 

missbruk kan vara förödande. 

Men alla droger är väl värda att 

bekämpa. Alla droger är ju på sikt 

skadliga och ibland dödliga och alla 

gynnar profitörer på den illegala 

marknaden. 

Tyvärr bekämpas inte alla droger 

med samma iver. Gamla välkända 

preparat som t.ex. amfetamin, heroin 

och kokain har högt straffvärde och 

högre status och prioriteras därför 

oftast högre av narkotikabekämpare 

än nyare och mer okända droger 

som DXM och Bromo Dragonfly, 

där straffvärdet ännu är oklart, eller 

gamla preparat som bensodiazepiner 

eller kat som har ett lågt straffvärde. 

Min gamla paradgren, anabola steroider, 

är också en sådan preparatgrupp 

där jag hört till leda att –”vi 

jobbar inte med det för det ger ju inga 

straff”. Vilka gynnas av en sådan 

inställning? Jo aktörerna på den illegala 

drogmarknaden som i vissa fall 

sadlar om och övergår till att sälja 

preparat som är högt eftertraktade 

men har lägre straffvärde. Då vet man 

att risken att åka fast är mindre. 

Bryt gamla mönster, förbättra 

kunskapen om nya droger och 

behandla all droghandel likvärdigt 

så blir kanske jobbet ännu intressantare. 

Men jag vill verkligen understryka 

att det också görs väldigt många bra 

insatser inom drogbekämpningens 

område, både av er medlemmar och 

av de som ännu inte blivit medlemmar 

i SNPF. 

GUNNAR HERMANSSON 

070-751 53 71 


3

20 ton kokain 

— rekordbeslag till havs 


Det största kokainbeslag som någonsin gjorts till havs blev resultatet av ett samarbete 

mellan Drug Enforcement Administration, DEA, US Coast Guard och 

myndigheter i Panama. 

Drygt 20 ton kokain anträffades på ett Panamaregistrerat 

lastfartyg utanför Panamas kust i Stilla 

havet den 17 mars 2007. 

Tillslaget föregicks, som i så många andra fall, av ett 

tips till polisen i Panama om att två mexikaner, som 

fanns i Panama, hade koppling till lastfartyget Gatun, 

vilket de tänkte använda för smuggling av kokain till 

Mexiko. 

Gatun passerade samma dag genom Panamakanalen 

och in i Stilla havet. DEA och polisen i Panama inledde 

direkt både inre och yttre spaning mot fartyget och de 

båda mexikanerna. Männen åkte till kanalen för att se 

fartyget passera. När de senare under dagen var på väg 

att lämna landet greps de på flygplatsen, 

Fartyget Gatun, som enligt DEA:s bedömning inte 

haft kokain i lasten när det passerade Panamakanalen, 

styrde söderut mot Colombia. Ute till havs möttes 

Gatun av ett halvdussin snabbgående båtar och 756 

Det tog kustbevakningen nästan fem timmar att plocka ut alla balarna ur kontainrarna. 


I kontainrarna låg kokainbalarna slarvigt inkastade och inga 

försök hade gjorts för att dölja dem. 

balar med kokain hivades ombord på 

fartyget. Gatun vände sedan norrut 

mot Mexiko. 

Utanför Panama bordades Gatun 

av den amerikanska kustbevakningen. 

Tjugo beväpnade män skickades 

ombord för att genomsöka fartyget. 

Gatuns kapten verkade orolig för tolv 

kontainrar som stod på däck. När 

kustbevakningens personal öppnade 

de två närmaste kontainrarna fann 

de kokainbalarna inkastade ovanpå 

kartonger med kakelplattor. 

Enligt DEA är den imponerande 

mängden kokain värd 300 miljoner 

USD på gatumarknaden. 

Källa: DEA och Newsweek.com.

Ytterligare några sätt 

att smuggla kokain 

85 kilo kokain i svänghjul 

En narkotikahund i hamnen i Antwerpen reagerade 

på lasten i en container som anlänt från 

Venezuela. Vid närmare undersökning hittades 

kokain i svänghjulen i tretton motorer som fanns 

i lasten. I varje svänghjul fanns 6,5 kilo kokain 

och den sammanlagda mängden uppmättes till 85 

kilo. Sju personer greps som mottagare av lasten 

i Rotterdam. 

Efter borrprov upptäcktes sammanlagt 85 kilo kokain 

i svänghjulen. 

Kokain i skorna 

En 32-årig man från Benin greps när han anlände 

till Bryssel med flyg från Benins egentliga huvudstad 

Cotonou. Mannen bar svarta skor av märket Hama 

och under innersulan i varje sko fanns ett paket med 

kokain inslaget i karbonpapper. Tillsammans vägde de 

båda kokainpaketen 1,08 kilo. 

Kuriren, som bodde i Berlin, hade drygt ett kilo kokain under 

fotsulorna. 

Kokain i kroppen 

Ett lika vanligt som farligt sätt att smuggla kokain på 

är inuti kroppen. Tullen i och utanför Sverige påträffar 

ofta narkotikakurirer med narkotikan antingen 

uppstoppad i kroppens håligheter eller svalt i mindre 

förpackningar. Runt 500 gram, men ibland betydligt 

mer har påträffats i kurirer. Ibland, med alla risker det 

innebär, förvaras narkotikan i kroppen i mer än ett 

dygn. Flyg som färdmedel är vanligast i dessa smugglingssammanhang 

men i ett ärende i Göteborg, där 

två män nyligen dömts till 7 år vardera i tingsrätten, 

användes buss som transportmedel mellan Göteborg 

och Oslo. 

Kapslar som kan innehålla kokain, färdiga 

att sväljas. 

Resväskan innehöll kokain 

En 50-årig tysk man, boende i Ghana, anlände 

med flyg från Banjul till Bryssels Internationella 

flygplats. I botten av hans resväska under klädseln 

hittades 2,88 kilo kokain i ett paket. Kurirens 

flygbiljett var som vanligt bokad på avreseorten 

ett eller ett par dygn före avresan. 

I botten av resväskan under klädseln fanns närmare tre 

kilo kokain. 


7

Referat från föreläsning i Karlstad 

Kokain 

—en drog värd att bekämpa 

TEXT: LENNART KARLSSON 


Rubriken på denna artikel är densamma 

som rubriken på docent Kai Knudsens föreläsning 

under årets SNPF konferens i Karlstad. 

Rubriken kan också sägas undestryka 

den tyngdpunkt på kokain som fanns 

under utbildningskonferensens första dag. 

”Kokainblocket” täckte in allt ifrån det internationella 

perspektivet och produktion till användande 

i krogmiljö, skadeverkningar och 

missbrukets baksida. Särskilt gripande var de 

mycket personliga berättelserna från två före 

detta kokainmissbrukare, Robert och Mattias, 

representerade anonyma kokainister och berättade 

om sin organisation men även sin 

levnadshistoria. De berättade om sina personliga 

helveten på ett mycket utlämnande men 

samtidigt osentimetalt sätt. För många av 

åhörarna är jag säker på att detta fungerade 

som en sporre och en påminnelse om varför 

kampen mot narkotikan är så viktig och varför 

kokain ÄR en drog värd att bekämpa.


Vad händer i kroppen 

när man tar kokain? 

Docent Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg beskrev på ett mycket 

tydligt sätt kokainet och dess skadeverkningar. 

Kokain – medial kändisdrog 

Knudsen slog till en början fast att kokainet sannolikt 

förekommer i större omfattning idag än i början 

av 1990-talet. Fortfarande är dock kokain ovanligt i 

jämförelse med cannabis och amfetamin. Till detta ska 

läggas att Sverige ligger på en mycket låg nivå av kokainmissbruk 

vid en internationell jämförelse. De största 

problemen finns i USA, Canada och Storbritannien. 

Vår nordiska granne Danmark håller sig dock framme 

på en inte allt för hedrande 5:e plats. Källan är en 

studie som tittar på åldersgruppen 15-34 och de som 

använder kokain kontinuerligt eller har använt kokain 

det senaste året. 

Knudsen framhöll att kokainets popularitet dels 

beror på effekten men i hög grad även av medias bild 

av drogen. Kokainet beskrivs ofta som kändisarnas 

drog och ett komplement i ett flashigt och framgångsrikt 

liv. Knudsen gav också en historisk tillbakablick 

då han refererade till den kände psykoanalytikern 

Sigmund Freud. Denne beskrev en gång vad han tyckte 

var kokainets positiva effekter på kvinnor. ”Kvinnor 

som tar kokain blir rödblommiga om kinderna, upprymda 

och lätt tillgängliga”. 

USA har den största andelen kontinuerliga användare. 

Där är kokain den näst populäraste drogen. Det 

är endast marijuana som är populärare. I USA är det 

också vanligt förekommande med akuta sjukdomsfall 

på grund av kokainmissbruk. Som en följd av detta 

finns i USA också den största erfarenheten av behandling 

av dessa sjukdomsfall. 

Kokain skadar hjärta och hjärna 

Fyrtio procent av alla kokainrelaterade sjukdomsfall är 

patienter som söker på grund av bröstsmärtor. Detta 

har lett fram till särskilda uppmaningar till amerikanska 

läkare att regelmässigt ställa frågor om kokainanvändande. 

Dessa frågor ska särskilt uppmärksammas 

när unga personer söker med symptom som tyder på 

hjärta/kärl sjukdom men utan att personen har kardiovaskulära 

riskfaktorer. 

Vid dosering av kokain anges mängden 50-200 mg 

som en normal dos. 500 mg innebär en måttlig överdos. 

Över ett gram innebär en kraftig överdos. Över tre 

gram innebär en livshotande överdos. 

Vilka symptom får man då vid en överdosering av 

kokain? Det kan variera. De vanligaste är dock oro, 

ångest, hyperaktivitet, förvirring, svettning samt kalla 

händer/fötter. 

Mer allvarliga följder är högt blodtryck, snabb puls, 

hypertermi, livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, 

andningsstillestånd och plötslig död. 

Intag av kokain ger negativa effekter på både hjärta 

och hjärna. Dessa effekter kan ske både på kort och 

på lång sikt. Den minskade syresättning som sker både 

i hjärtat och i hjärnan ökar risken för flera allvarliga 

akuta sjukdomstillstånd. Hjärtinfarkt, hjärnblödning, 

blodproppar och brusten kroppspulsåder är alla tillstånd 

som är livshotande och kan bli ett resultat av 

kokainmissbruk. 

Vad finns det då för behandling vid överdosering av 

kokain? I princip ingen behandling alls! Det finns inget 

specifikt motgift mot en kokainöverdos. Man kan ge 

aktivt kol för att lindra. Har personen ifråga ett akut 

högt blodtryck kan man sänka detta med nitroglycerin. 

Det handlar alltså om att i första hand inrikta sig på att 

behandla symptomen på överdoseringen. 

Problemet vid riktigt allvarliga tillstånd, då det till 

exempel krävs hjärt- och lungräddning, är att personen 

ofta svarar dåligt på behandlingen. 

Avslutningsvis kan man konstatera att den bild som 

Knudsen levererar av kokainet skiljer sig ljusår ifrån 

den vackra och glamourösa bild som massmedia i vissa 

fall levererar. Bilderna inifrån den av kokainet drabbade 

kroppen borde få vem som helst att inse att priset 

för kokainanvändande kan bli mycket högt. 


11


Var kommer kokainet ifrån? 

Det bästa kokainet kommer från Peru. Det fick åhörarna lära sig under Lennart 

Karlssons föreläsning Kokain i Peru. 

Iföreläsningen beskrevs hur Peru har flyttat fram sina 

positioner till att bli den ledande kokainproducenten 

i världen. Det finns inget annat land som har lyckats 

framställa lika rent kokain. 1998 nåddes toppnoteringen 

då man lyckades framställa kokain som hade en 

renhetsgrad på 93,2 %. 

Den peruanska regeringen har under många år 

bedrivit en kamp mot olika frihets/gerilla/terrorist 

rörelser. De mest kända är MRTA, även kallade Tupac 

Amaru, samt Partido Comunista del Peru, även kallade 

Sendero Luminoso. Dessa rörelser är idag marginaliserade. 

De är ingen kraft att räkna med eftersom deras 

ledare inte finns kvar. De politiska ledarna har idag till 

viss del ersatts av internationella drogbaroner. Dessa 

förmår på ett skickligt sätt att utnyttja soldaterna, 

baserna i djungeln samt smugglingsrutter för sina 

kokainaffärer. 

Kokablad från marknaden i Peru. 

För att producera 1 kilo ren kokainhydroklorid 

krävs mellan 150 och 400 kilo kokablad. Mängden 

kokablad beror på hur potenta bladen är och vilken 

framställningsmetod man använder. Inkomsten för 

odlarna av kokablad är mellan 2 till 2 ½ US dollar 

per kilo. 

Idag är det dock inte särskilt attraktivt att köpa 

kokablad. Aktörerna på drogmarknaden är främst 

intresserade av att köpa färdig kokapasta och/eller 

kokabas. Detta innebär att odlarna tvingas ta större 

del i själva framställningsprocessen. Detta har i sin tur 

lett fram till en smittoeffekt som bland annat gör att 

användandet av droger ökar inne i Peru. 


I Peru är fortfarande de största problemen marijuana, 

narkotikaklassade läkemedel(säljs receptfritt på 

apoteken) och sniffning. 

Kokain, men framförallt kokabas, är dock ett 

växande problem. Kokabasen i form av ett vitt 

pulver blandas med marijuana och röks. Det ger 

en högpotent drog som lokalt kallas för Bazooka. 

Område i Lima som kontrolleras av ”Legales”, ett gatugäng 

som driver kokainhandel. 

Bazookan framkallar ofta aggressioner. Peruansk polis 

vittnar om hur de i vissa stadsdelar knappast vågar 

sig in med mindre än beskydd av bepansrade fordon. 

Gatorna i högriskområden domineras av beväpnade 

gäng som ständigt röker denna blandning. Den kokainrelaterade 

aggressionen tros också vara en anledning 

till det ökade våld som finns i nära relationer. Brotten 

som gäller kvinnor och barn som misshandlas inom 

den egna familjen är ett ökande problem. 

Den peruanska regeringen ser ökningen av dessa 

problem. Från att uteslutande haft inriktning på 

bekämpning i djungeln och internationellt fokus har 

man börjat bekämpa även småskalig verksamhet. 

Polisen utbildar nu grupper som bekämpar gatulangning 

och små laboratorier i kåkstäderna. 

Antalet ingripanden 2006 var ca 8000. År 2007 

hade antalet ingripanden ökat till ca 12000. 

Det finns självklart mycket mer att göra och framförallt 

är det en fråga om inställning hos polis och 

myndigheter. Ökningen av antalet ingripanden är dock 

ett bevis om att peruanska myndigheter har insett problemen 

och sakta börjat prioritera dem.


Var missbrukas kokainet? 

”Kokainet finns på krogen, det är utspritt i alla samhällsklasser och börjar få fotfäste 

även i förorterna”. Detta citat är taget från föreläsningen Kokain på krogen 

i Stockholm, Göteborg och Malmö. 

Åhörarna till denna spännande föreläsning bjöds 

in att bevittna nattlivet sett från krogsektionernas 

perspektiv. Föreläsarna Erik von Essen, Magnus 

Bergelin och Jonas Jönsson delade med sig av sina 

erfarenheter med många år av narkotikabekämpning 

i krogmiljö. 

Mycket intressant basfakta presenterades. Bland 

annat fick åhörarna veta att dagspriset för ett gram 

kokain i Stockholm city ligger mellan 800 till 1000 

kronor. Åker man ut till förorterna så kan dock priset 

sjunka till mellan 600 och 800 kronor för ett gram. 

Ingripande statistik från Göteborg på ca 300 medtagna 

för kroppsbesiktning visade att 70 % var positiva 

på narkotika. Av dessa var ca 40 % debutanter. Det vill 

säga aldrig tidigare rapporterade för narkotikabrott. 

Krogsektionerna talar om sin arbetsmetod som en 

offensiv tvångsmedelsinriktad spaningsmetod. Varför 

är det då så viktigt att spana i just krogmiljö? Jo 

svaret är att krogålder ofta är lika med debutålder. 

18-åringar som börjar vistas i krogmiljö begår ofta 

sin drogdebut just där. Preventionen och möjligheten 

att hitta dessa ”guldstjärnor” bedöms vara särskilt 

god i krogmiljön. Krogsektionerna talar också om 

möjligheten att påverka målet om att förhindra våld. 

”Våldsverkare knarkar!” 

En narkotikahund i krogentrén kan både förebygga och uppdaga 

narkotikabrott. 


Centrala begrepp för att lyckas är en nära och tät samverkan 

mellan polis, krögare, personal och ordningsvakter. 

Välutbildade och motiverade ordningsvakter 

fungerar som polisernas förlängda arm. De utgör en 

förspaningsstyrka som sparar mycket resurser för 

poliserna. 

Många tips på nyskapande arbetsmetoder fick åhörarna 

ta del av. Bland annat berättade krogsektionen 

från Malmö om hur man sneglat på tullens arbetsmetoder 

och på vissa krogar ställt upp en narkotikahund 

i entrén. Hunden var inte synlig för besökaren förrän 

denne hade kommit in och förbi kassan. Blotta åsynen 

av en hund fick många krogbesökare att tappa nerverna 

och automatiskt föra handen mot fickan eller 

försöka vända om och gå ut igen. Därigenom kunde 

man ta en inledande kontakt och försöka bygga upp 

en skälig misstanke om narkotikabrott. 

Kokainet är en mycket social drog. 

En annan metod bygger på det faktum att kokainet 

är en mycket social drog som ofta intas gruppvis. Om 

man inne på krogen har ett gäng som sitter vid ett bord 

kan man vänta tills man få möjlighet att kontrollera en 

av medlemmarna. Man tar ut denne för kontroll. Om 

det visar sig att man får misstanke och urinprov tas, 

kan detta analyseras via snabbtest. Får man en träff 

så går man vidare och genomför kontroller av övriga i 

gänget. Erfarenheter man dragit från denna metod är 

att det då är nästan hundraprocentig träffbild. 

Samstämmigheten mellan representanterna för våra 

storstäders krogsektioner var stor. Energin och dedikationen 

till uppgiften var påtaglig. Föreläsningen avslutades 

med en uppmaning till andra poliser runt om i 

landet. Om ni framgångsrikt vill bekämpa narkotika, 

gör det på krogen!


Robert och Mattias 

– två nyktra kokainmissbrukare 

Robert och Mattias berättade om sina livshistorier om hur missbruket utvecklades 

och tog över deras liv till att de båda först genom CA:s (Cocaine Anonymous) 

behandlingsprogram blivit nyktra. 

Robert – plågade skiten ur omgivningen 

för att få missbruka 

Robert blev alkoholist trots att han växt upp med en 

alkoholiserad styvfar och alltid tänkt att ”Det ska aldrig 

hända mig”. Några år senare var det exakt det han 

utsatte sina egna barn för. När han drack för första 

gången vid 13-14 års ålder var han inte orolig, alkoholist 

skulle han ju ändå inte bli. Men alkoholen gjorde 

honom ”hel”. Efter några år provade han narkotika 

och slutligen ”träffade” han kokainet. Det blev hans 

tröst, en följeslagare – en älskarinna som alltid fanns 

till hands. Men att han hade problem förnekade han. 

Han skadade ju ingen, han hade ett bra kreativt yrke, 

familj, hade en bra ekonomisk situation. Vad gjorde 

det att han drog en lina då och då och drack lite för 

mycket ibland? 

Sanningen var att han ”plågade skiten ur omgivningen 

för att få missbruka”. Efter att missbruket 

efter ett tag blivit dagligt slutade han att dricka, vilket 

bara ledde till att han tog mer kokain. Sedan följde en 

period av tvångsvård, återfall, tvångsvård, rymningar 

mm och slutligen förlorade Robert familj, företag och 

lägenhet. Fortfarande förstod inte Robert att ansvaret 

för hans livssituation var hans eget. Lögnen var en 

livsluft för att orka med all skuld och ångest. Först 

när Robert kom i kontakt med CA kände han tillit till 

behandlingen, det var något med stämningen i föreningen, 

bland människorna som var där - som Robert 

kunde identifiera sig med. 

Robert gick på CA möten och blev nykter år 2000. 

Det närmade sig jul och efter julklappsinköpen skulle 

han ta en mellanöl. Han hade planerat det i flera 

veckor. Han skulle läsa en tidning, dricka en öl och äta 

lite jordnötter till under en halvtimma. Han hällde i sig 

ölen – och det sa bara pang! Han var tvungen att ha en 

whisky, och sen en till, och en till. Sedan kontaktade 

han sin langare och på juldagen blev han intagen på 

sjukhus. Först då insåg han på allvar: ”Det här går 

inte längre.” Han måste bli fullständigt ärlig mot sig 

själv för att bli nykter. Han kontaktade CA igen och 

genomgick hela programmet. Nu har Robert hållit sig 

nykter i sju år och han mår okej idag. 

Mattias – överlevde en överdos 

Mattias är sedan två år en nykter alkoholist/kokainist 

som även har skapat ett normalt vardagsliv till skillnad 

från den kriminella vardag han växt upp under. 

Mattias hamnade snett tidigt i livet. Han snodde pengar, 

höll på med grafitti, sniffade och dömdes vid 13 års 

ålder till sluten psykiatrisk vård pga. ett fruktansvärt 

brott. I gymnasiet upptäckte han alkohol, han provade 

hasch men det passade inte honom. Däremot var 

amfetaminet ”underbart”. I 20-årsåldern provade han 

kokain som var det ”bästa i hans liv”. Kokainet blev 

hans största kärlek. Ett dagligt beroende växte fram 

och Mattias var tvungen att begå grövre brott för att få 

pengar till knarket. Mattias började även sälja kokain 

och han blåste langare. När han rånade sin egen morbrors 

affär blev han intvingad på behandlingshem. 

När han hamnade hos CA första gången fanns det 

något som gjorde att Mattias fortsatte att gå på mötena 

trots att han trodde att alla ljög om sin nykterhet. Han 

klarade att hålla sig nykter i ett halvår, men planerade 

att ta kokain, bara en gång, på en kommande midsommarfest 

på Åland. Han tog 56 gram på 7 dagar och 

hamnade därefter på S:t Görans sjukhus. Läkarna sa 

att han haft en enorm tur som överlevt, men han äter 

fortfarande hjärtmedicin p g a överdoseringen. 

Mattias kontaktade återigen CA och gick denna 

gång in helhjärtat för programmet. Och nu har det gått 

två år, Mattias har ett jobb, han mår bra och umgås 

med vänner som inte knarkat. Mattias, som alltid hatat 

poliser, är glad över att han blev gripen så många 

gånger att knarkandet fick konsekvenser. Han skulle 

aldrig slutat självmant, han skulle varit död idag om 

han fortsatt. 

Heidi Joensuu 


15

Brasilien 

Kokain – kriminalitet - korruption 

TEXT: LARS NORBERG, INTERPOL STOCKHOLM 

Brasilien är till ytan världens femte största land som omfattar hälften av Sydamerikas 

yta och är nästan dubbelt så stort som Europa, förutom Ryssland och de gamla 

Sovjetstaterna. 

Polisorganisationen 

Polisorganisationen i Brasilien består av Policía Militar, 

Federala polisen samt 

Policá Civil. Militärpolisen bär uniform och har framförallt 

en övervakande roll, patrullerar samt övervakar 

trafiken. Man utreder inte brott, det gör civilpolisen 

och den federala polisen. Det finns ca 600 000 militärpoliser 

i landet som är uppdelat i fem regioner: norra, 

nordöstra, centrala, sydöstra och södra regionen. 

Då jag vid ett tillfälle i storstaden Recife, som har 

3 milj. invånare, frågade en taxiförare om vad han 

tyckte om polisen svarade han att militärpolisen var 

mycket korrupt och de sämsta poliserna hittade man 

inom trafikpolisen. Bäst tyckte den här personen att 

den federala polisen var. 

Grov brottslighet 

Enligt TT-Reuters skall nästan en halv miljon människor 

ha mördats mellan 1996-2006 i Brasilien, vilket 

innebär ca 100 mord om dagen, de allra flesta skjutna. 

Det värsta året var 2003 då 50 980 människor mördades. 

En förbättring har därefter skett tack vare en 

förändrad socialpolitik, mer resurser till polisen och 

färre skjutvapen i cirkulation; 2006 mördades 46 660 

personer. De största problemen för polisen i Brasilien 

finns i storstäderna Sao Paulo och Rio De Janeiro med 

mycket hög brottslighet, men även mindre städer har 

stora problem med kriminaliteten. 

Maceio Alagoas 

Jag och min hustru besökte under några dagar i januari 

2007 provinshuvudstaden Maceió i den nordöstra 

regionen Alagoas. Vi reste med buss från Natal ca 50 

mil med en övernattning utanför Recife i en underbart 

vacker plats som heter Olinda. Regionen Alagoas har 

2-3 miljoner innevånare och där arbetar 18 500 militärpoliser. 

Vi träffade under några dagar några kolleger 

inom militärpolisen som jag tidigare tjänstgjorde tillsammans 

med i Mocambique och Guatemala. Staden 

Maceió och närliggande områden var mycket sevärda 


Lars Norberg med en kollega från Guatemala som han tidigare 

har tjänstgjort med. 

och vackra och mina kolleger påstod att där fanns de 

finaste stränderna i landet. Då vi dessförinnan hade 

varit i Natal kunde vi hålla med om att stränderna och 

Maceio var vackrare. En påminnelse om brottsligheten 

fick vi en sen eftermiddag under en promenad från ett

Strandpromenaden i Maceio. Foto: Lars Norberg 

varuhus till hotellet i Maceio. Tre ungdomar i 16-17 

årsåldern korsade hastigt en gata på väg mot oss och 

säkerligen för att försöka råna oss men en polispatrull 

från militärpolisen dök plötsligt upp varvid ungdomarna 

genast sprang från platsen. 

Narkotikaproblem 

I en narkotikahandbok som jag fick av mina kolleger 

framgick att maconha eller marijuana är det största 

narkotikaproblemet i Brasilien. 2001 beräknades ca 7% 

av befolkningen ha använt marijuana mer än en gång, 

10,6% av männen och 3,4% kvinnor. Man jämförde 

med USA där motsvarande siffra var 34,2%. 

Kokain har ca 2% av befolkning använt vid mer än 

ett tillfälle, 4% män och 1% kvinnor. USA hade i jämförelse 

11,2%. Lösningsmedel hade använts av ca 6%, 

8,1% män och 3,6% kvinnor. Alkohol, tobak och lösningsmedel 

i nämnd ordning är de vanligaste drogerna 

bland ungdomar i landet. 

Från Sydamerika smugglas stora mängder kokain 

via Brasilien till Europa och Interpol Stockholm får 

ofta beslagsmeddelanden från framförallt Portugal där 

President tuggade koka 

på toppmöte 

Venezuelas president Hugo Chavez chockade 

sina kolleger vid ett latinamerikansk toppmöte 

nyligen genom att ta emot en tuggbuss 

koka från sin bolivianske kollega Evo 

Morales och tugga den i delegaternas åsyn. 

Chavez har medgivit att han använder koka 

varje dag, samtidigt som han hävdar att medlet 

inte är kokain. 

Russia Today 27 jan. 2008. 

många smugglare grips vid landningar och transiteringar. 

Internationellt efterlysta personer 

Till Brasilien har under årens lopp ett antal brottslingar 

tagit sin tillflykt. Den för stora skattebrott tidigare 

efterlyste Joakim Posener skall under lång tid ha vistats 

i landet. Interpol Stockholm efterlyste på uppdrag av 

polisen i Stockholm under hösten 2007 en före detta 

svensk polis, misstänkt för grova brott. Information 

fanns att den här personen bodde i Brasilien sedan 

flera år. Interpol Brasilia, som ofta är mycket sena att 

ge några svar, var dock den här gången mycket samarbetsvilliga 

och gav information om mannen och var 

han fanns. Tyvärr tog det alltför lång tid med att få ner 

en utlämningsbegäran från Justitiedepartementet och i 

slutet av februari kunde man i Aftonbladet läsa att den 

tidigare Stockholmspolisen avlidit i sviterna av hepatit 

C utanför staden Joao Pessoa. Information fanns om 

att svensken hade haft goda kontakter inom den lokala 

polisen på platsen vilket gör att uppgiften om dödsfallet 

nog måste undersökas närmare. 

Amerikanska läkare uppmanas 

fråga hjärtpatienter om kokain 

Den amerikanska läkartidskriften Circulation 

uppmanar amerikanska läkare 

att fråga unga hjärtpatienter om de nyligen 

tagit kokain. Kokainmissbruk kan 

ge liknande besvär som en hjärtinfarkt. 

Feldiagnos kan vara farlig för patienterna. 

CNN 17 mars 2008. 


19


SÄPO 

- Systemhotande brottslighet och Narkoterrorism 

TEXT: HEIDI JOENSUU 

Systemhotande brottslighet 

Henrik Reuterdal berättade om det nya uppdrag SÄPO 

fick 2007 för att skydda rikets inre säkerhet. Uppdraget 

innebär att SÄPO ska kartlägga och analysera hot mot 

samhällsviktiga funktioner i den utsträckning detta 

skadar grundläggande demokratiska värden. Rent operativt 

innebär detta att förebygga och avslöja otillåten 

påverkan i form av trakasserier, hot, våld eller korruption 

i syfte att påverka personer i myndighetsutövning. 

I år fokuseras arbetet mot förtroendevalda på kommunal 

nivå och anställda inom polis-, åklagar- och 

domstolsväsendet. En arbetsgrupp har tillsatts för att 

kartlägga problematiken inom mediebranschen. 

Målet för årets arbete är att prioritera kontaktverksamhet 

och informationsinsatser, att upprätta 

rutiner för underrättelseverksamhet och att identifiera 

fall inom ovan nämnda område där SÄPO kan agera 

operativt. Vidare ska en nationell hotbild med rekommendationer 

inom området utarbetas. 

De aktörer man är intresserade av är de med vad 

man kallar ”verklig kapacitet och avsikt”. Med kapacitet 

avses att aktören har en brottshistorik, kriminella 

kontakter, ekonomiska tillgångar eller vapen/sprängmedel. 

Avsikten med påverkan ska vara att uppnå ekonomisk 

vinning, skydda/bistå en kriminell verksamhet, 

hämnas eller att uppnå status och makt. SÄPO har 

varit involverat i två operativa ärenden sedan det nya 

uppdraget infördes. 

Nyckelorden för ett lyckat arbete är samverkan och 

delgivning – en utmaning för SÄPO, menar Henrik. 

Narkoterrorism 

Bengt Pettersson berättade om SÄPO:s arbete mot 

narkoterrorism. Arbetet sker på enheten för kontraterrorism 

som lyder direkt under Rikspolisstyrelsen. 

Enheten har 900 medarbetare i landet för att förebygga 

och uppdaga finansiering av terrorism. Det har ännu 

inte skett något fullbordat terrorbrott i Sverige, däremot 

förberedelse till terrorbrott. 

Terrorismens organisation, finansiering och ideologi 

utgör en plattform för dess mål, medel och metod. 

Organisationens ledarskap kan vara distribuerat (exempelvis 

Al Qaida), hierarkiskt (Tamilska Tigrarna) eller 

kollektivt (Hamas). Finansieringen innebär att pengar 

ska samlas in och överföras till platsen för terrorbrottet. 

Ideologin för terrorbrottet kan vara lokal (Hamas), 

global (Al Qaida), religiös/politisk (Al Qaida) eller se- 


Föreläsaren Henrik Reuterdal tillsammans med SÄPO-kollegan 

Lena Westling. 

Foto: Gunnar Hermansson 

kulär. Den sekulära ideologin är betydligt vanligare i 

världen än den religiösa. 

Svenska pengar som finansierar terrorbrott kommer 

från legala löner, legal affärsverksamhet, bidrag och 

kriminalitet i form av kortbedrägerier, stölder, bidragsfusk 

eller ekonomisk brottslighet. Pengarna samlas in 

av välgörenhetsorganisationer, extrema imamer eller 

genom insamling på gator och torg. Överföringen till 

brottsplatsen sker genom konventionella eller alternativa 

banksystem, såsom Hawala, Hundi eller Fei chien. 

Man väljer betalningssätt beroende på vart pengarna 

ska och därmed vilket betalningssätt som fungerar bäst 

i det landet. Pengar kan också transporteras fysiskt via 

kommersiella företag eller med kurirer. 

År 2004 var SÄPO inblandat i ett ärende där två 

personer dömdes till 5 års fängelse och utvisning för 

insamling av pengar för terrorbrott av Al Qaida och 

Ansar al Islam i Irak. Personerna sitter för närvarande 

i förvar i väntan på att utvisningen ska kunna genomföras.


Svensk Maffia 

– En kartläggning av de kriminella gängen 

TEXT: HEIDI JOENSUU 

Konferensens invigningsprogram avslutades med 

att journalisten Lasse Wierup berättade om sin 

bok ”Svensk Maffia”, som han skrivit tillsammans 

med Matti Larsson. För tre år sedan fick Matti och 

Lasse idén om att skriva boken efter en önskan om att 

kartlägga den organiserade brottsligheten i Sverige och 

att lära känna individerna bakom. Utgångspunkt var 

den allmänna uppfattningen om att den organiserade 

brottsligheten endast bestod av löst sammansatta nätverk, 

utan maffia-liknande inslag. Under arbetets gång 

förändrades dock denna bild och Lasse menar att det 

utan tvekan finns just – en svensk maffia. 

Boken redogör för de olika grupper och gäng som 

har en önskan om att skapa ett parallellt samhälle med 

egna lagar och regler, d.v.s. de regler som gäller för den 

klassiska maffian. Fram till sommaren 2007 kan ett 50tal 

grupper räknas in bland dessa och tendensen är att 

allt mindre orter drabbas. Till exempel är konferensstaden 

Karlstad en perfekt miljö genom sitt strategiska 

läge med närhet till Norge, Göteborg och Stockholm 

och med ett relativt sett litet polisdistrikt. 

Den svenska maffian, som består av MC- och fängelsegäng, 

lokala och/eller etniska grupper, beskrivs i 

boken ur ett historiskt, socialt och kriminellt perspektiv. 

Författarna har även intervjuat nuvarande och 

avhoppade medlemmar för att förstå vad som lockar 

individer att leva det kriminella livet. Slutligen redogör 

man för de brottsbekämpande myndigheternas 

motstrategier – eller avsaknaden av sådana – från det 

att den första hangaround-klubben till Hells Angels 

etablerades i Malmö i mars 1990. 


Heidi Joensuu 

Lasse Wierup berättar om sin kartläggning av den svenska 

maffian. 

Foto: Gunnar Hermansson 

Utbredning av s.k. kriminella MC-och fängelsegäng i Sverige. 

(Bilden är tagen vid en föreläsning på SNPF:s höstkonferens 

i Helsingborg 2007) 

Foto: Gunnar Hermansson


BRÅ 

– Vart tog alla pengarna vägen? 

Lars Korsell och Johanna Skinnari arbetar på Brottsförebyggande rådets (BRÅ) 

enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. De presenterade 

resultatet av BRÅ:s rapport 2007:4 som granskar ekonomin inom narkotikabranschen. 

Rapporten finns att ladda ner på BRÅ:s hemsida www.bra.se 

Som underlag för arbetet har författarna granskat 

alla domar om grovt narkotikabrott och grov narkotikabrottslighet 

under 2004 samt de databaser på 

området som Rikskriminalpolisen arbetat med. Vidare 

har man granskat olika brotts- och skatteregister samt 

intervjuat 15 personer som varit verksamma inom 

narkotikabrottslighet. Två av de intervjuade är inte 

tidigare kända av polisen. 

Utgångspunkten i arbetet utgör den klassiska företagsstrukturen 

med verksamhetens intäkter och utgifter. 

Den organiserade narkotikabrottslighetens intäkter 

härrör från narkotikahantering, annan illegal verksam- 


het, svartjobb, anställning, näringsverksamhet eller 

bidrag. Kriminaliteten är en livsstil som gör att den 

kriminelle i sin ”bokföring” inte skiljer på privata och 

illegala pengar. Utgiftsposterna består av importvaran, 

kostnader för medhjälpare, krediter och privata utgifter. 

Intäkter 

Intäkterna från narkotikaförsäljningen är höga, men 

ojämna och osäkra. Den ojämna nivån på inkomster 

gör att det krävs flera inkomstkällor, exempelvis 

annan brottslighet och då framförallt tillgrepps- och 

bedrägeribrott. De svarta inkomsterna härrör främst 

från restaurang-, bygg- och städbranschen. Legalt 

intjänade pengar kommer till största delen från legal 

näringsverksamhet. Inkomster från bidrag är oftast en 

inkomstkälla i form av socialbidrag för personer som 

befinner sig på lägre nivåer inom organisationen. 

Det är värt att notera att 40 % av de 1700 personer 

som granskades hade förhållandevis låga inkomster 

deklarerade året innan de greps. 

Utgifter 

Utgifterna för produktion och logistik är stora, men 

den högsta kostnaden består av kostnader för narkotikakurirer. 

Oftast är det någon utomstående som agerar 

kurir och det höga priset förklaras av den relativt höga 

upptäcktsrisken. Kuriren får kontant betalning och 

ersättningen varierar från 7 000 till 25 000 kronor. 

De som får högre ersättning har oftast inkomster även 

från legal verksamhet och är väletablerade, exem- 

De kriminellas balansräkning kan åskådliggöras så här.

pelvis buss- eller lastbilschaufförer, 

äldre 

kvinnor eller liknande. 

Penningtransporter är 

inte lika känsliga som 

narkotikatransporter 

och genererar inte så 

stora kostnader. 

Lagerkostnader för 

narkotika och pengar 

är en ganska liten 

utgiftspost och den 

som förvarar pengar 

får sällan betalt alls. 

Ibland förvaras narkotikan 

eller pengarna 

nedgrävda utomhus. 

Problemfaktorer 

Den illegala verksamheten innebär naturligtvis att företagandet 

är mer riskfyllt. Alla beslut tas med begränsad 

information som underlag och försiktigheten hämmar 

effektiviteten. Den illegala sektorn har också begränsade 

kanaler att rekrytera medarbetare från. Även på en 

vanlig arbetsplats är kvalitén på medarbetarna ojämn, 

trots att rekryteringen är helt öppen och trots krav på 

dokumenterade meriter. Verksamheten bygger på att 

det finns förtroende mellan ”personalen” och därför 

måste man rekrytera folk man litar på. 

Ytterligare ett problem är att konkurrenter kan tipsa 

myndigheterna, som i sin tur utgör ett hot i sig eftersom 

de motarbetar de kriminella. Stölder och svinn 

är problem som i vilken annan affärsverksamhet som 

helst, men den svagaste länken inom narkotikaverksamheten 

är kreditekonomin. 

Kreditekonomin är akilleshälen 

Det största hindret för att bedriva en effektiv och 

lönsam narkotikahandel är att ekonomin bygger på 

krediter. Kunderna, som ofta är missbrukare, är osäkra 

betalare och kreditupplysningen baseras på rykten och 

erfarenhet. Omsättningen av ”varan” är snabb, men 

regleringen av skulderna tar tid. När en betalning uteblir 

uppkommer nästa problem. Ska skulden skrivas av 

eller drivas in? En indrivning innebär ytterligare olaglig 

verksamhet och kan leda till uppmärksamhet från 

myndigheterna. Ett alternativ är att sälja av skulden till 

ett lägre belopp. 

Konsumtion, investeringar 

och penningtvätt 

Vinsterna från narkotikahanteringen konsumeras till 

största delen på narkotika, en bättre vardag i form 

av bostad, inredning, nöjen och lyx i form av bilar, 

smycken, restaurangbesök m.m. Det gäller dock att 

inte visa upp att man har mycket pengar och därför är 

det vanligt med konsumtion i utlandet. Investeringar 

i legal affärsverksamhet leder sällan till att man lämnar 

narkotikabranschen, som är slitsam och otrygg. 


Det legala affärslivet 

är inte ett alternativ 

eftersom det kräver 

för mycket disciplin. 

Moms, skatt mm ska 

betalas och regler ska 

följas. 

Regelrätt penningtvätt 

har utredarna 

inte stött på i någon 

större omfattning. 

Behovet av det visar 

sig vara mycket sällsynt. 

Istället går pengarna 

till inköp, konsumtion 

och vid större 

investeringar placeras 

pengarna utomlands. 

Den affärsinriktade respektive 

multikriminelle aktören 

Personer som är etablerade inom narkotikahanteringen 

kan delas in i två olika typer, den affärsinriktade och 

den multikriminelle aktören. Den förstnämnde har 

legala intäkter vid sidan av narkotikahandeln, han 

använder etablerade medarbetare och konsumerar/ 

investerar helst vinsten utomlands. Den sistnämnde 

måste ha intäkter från annan brottslighet, ser pengar 

enbart som medel för konsumtion, är inte främmande 

för indrivning och kan ha behov av enklare penningtvätt. 

Den multikriminelle aktören är i högre grad kopplad 

till vapen. Svinn och stölder utgör ett större problem 

liksom det faktum att den multikriminelle aktören 

oftare är känd av myndigheterna. 

Slutsatser och rekommenderade åtgärder 

Lagerinnehavaren är en passiv men synnerligen viktig 

person i narkotikahanteringen, som ofta befinner sig 

utanför den traditionella kriminella sfären. Det kan 

vara en familjemedlem eller en barndomsvän som myndigheterna 

inte har ögonen på. Distributören är ofta 

nära pengarna men långt ifrån narkotikan. 

Att narkotikahanteringens ekonomi är förtroende- 

och kreditbaserad skapar möjligheter för myndigheterna. 

Man kan skapa mycket oro i leden genom 

att hemlighålla beslag och gripanden vilket i sin tur 

gör att de kriminella begår misstag. Myndigheternas 

fokusering på penningtvätt är delvis missriktad då 

detta behov inte visar sig vara särskilt stort. Det är en 

svår utmaning för myndigheterna att följa pengarna 

inom narkotikabranschen, det krävs ny kunskap och 

en utvidgad registeråtkomst mellan myndigheterna, 

menar BRÅ. 

Heidi Joensuu 


31


Haschproduktion i Marocko 

— ett primitivt hantverk 


Från cannabisodlingar i Marocko produceras merparten av allt hasch som tas 

i beslag i Sverige. Johan Nilsson, Rikskriminalpolisen, och Magnus Krook, 

Länsnarkotikaroteln i Stockholm, föreläste om sina erfarenheter från en resa till 

Rifbergen i Marocko under hösten 2007, där de också fått en demonstration av 

hur produktion av hasch går till. 

Förutom att vara ett turistland är kungadömet 

Marocko känt som en av världens största producenter 

av hasch. Europa är världens största haschmarknad 

och 80 procent av allt hasch som finns i omlopp 

i Europa kommer från Marocko. I Sverige är andelen 

marockanskt hasch minst 90 procent. 

Olaglig verksamhet som är svår att stoppa 

Trots att det officiellt är olagligt sedan 1956, sysselsatte 

cannabisodling och framställning av hasch ca 

800 000 personer av Marockos befolkning på totalt 32 

miljoner, enligt en FN-rapport från 2004. En stor del 

av narkotikahanteringen verkar få äga rum med myndigheternas 

goda minne. Det anses vara attraktivt att 

som polis få arbeta i cannabisregionen under några år 

med de möjligheter till ”biinkomster” som detta ger. 

Verksamheten bedrivs huvudsakligen i fem fattiga 

provinser i Rifbergen i norra Marocko. Enligt FN 

framställdes där 3000 ton hasch under 2004. Odlarna 

tjänar 25 gånger mer på att odla hasch än på att odla 

majs. 

Marocko har tillsammans med EU och FN genomfört 

flera reduceringsprogram för att minska odlingen 

av cannabis. Man har också förstört en del odlingar. 

Detta tillsammans med urlakning av jordarna har medfört 

minskad odlingsareal för cannabis. 

Produktionen av hasch har däremot inte minskat i 

samma takt, eftersom odlarna i vissa fall fördubblar 

skörden med hjälp av konstbevattning. Man har också 

flyttat en del odlingar till mer otillgängliga trakter i 

bergen och ökat bevakningen med beväpnade vakter. 

Mobiltelefoni fungerar överallt i Rifbergen och det 

har naturligtvis stor betydelse för den illegala verksamheten. 

På några årtionden har befolkningen i Rifbergen 

ökat kraftigt. Från att ha varit en avfolkningsbygd 

under 1960-talet tillhör nu bergsregionen ett av de 

befolkningstätaste områdena i Marocko och genomsnittsåldern 

är låg. Detta trots att de stora inkomsterna 


från narkotikahandeln flyttas utomlands och således 

inte gynnar regionen. 

Haschframställning enligt gamla metoder 

Johan och Magnus fick tillfälle att besöka en cannabisodlare 

i en by i Rifbergen för att få en förevisning 

av hur hasch framställs. Gården, som var omgärdad 

av murar, låg avlägset några kilometer från en större 

farbar väg. 

En bonde odlar i genomsnitt cannabis på 1,3 hektar 

mark vilket ger 400-600 kilo torkade cannabisplantor. 

I olika förråd på gården förvarades sammanlagt fem 

hundrakilos balar med torkade cannabisväxter i buntar, 

färdiga att bearbeta. 

En man på gården visade hur det går till att utvinna 

hasch ur växterna. Han använde ett plastkar, ca 80 

cm i diameter och ca 40 cm djupt. Över karets öppning 

spändes en bomullsduk som ett trumskinn och 

Cannabis sativa odlas på en stor del av de odlingsbara jordarna 

i Rifbergen.

När cannabisväxterna skördats och buntats får de torka 

några veckor innan haschet utvinns. 

på duken höll han 4-5 cannabisbuntar i taget med ena 

handen, samtidigt som han slog av blomställningarna 

med en kraftig träkäpp. För att inte något skulle gå 

till spillo hade mannen stoppat in plastkaret i en stor 

vit plastsäck medan han slog utanpå plasten. Plantans 

stjälkar var snart allt som återstod och de kastades. De 

bästa fröna sorterades sedan ut för kommande sådd. 

De blomställningar och andra mindre växtdelar som 

blivit kvar på den spända bomullsduken bakades in 

under plasten genom att ett kraftigt band spändes runt 

karets övre kant. Därefter började mannen trumma på 

plasten med två halvmeterlånga pinnar för att piska ut 

frömjöl och puder från körtelhåren på blomställningarna. 

Pudret är mycket finfördelat och tränger igenom 

bomullsduken och samlas i plastkaret. Detta trummande 

görs vanligtvis nattetid och är ett välbekant ljud 

i Rifbergen. 

Av tio kilo torkade cannabisväxter utvinns i första 

omgången 80-100 gram hasch i puderform. Pudret 

samlades ihop och kunde på grund av sin fuktighet 

kramas ihop till en boll som senare formades till haschkakor. 

Haschpulvret piskas ur blomställningarna som ligger under 

plasten på en utspänd bomullsduk. 


Resultatet blir ca 100 gram haschpulver per trumning. 

Trummandet upprepas på samma växtmaterial ytterligare 

ett par gånger och enligt producenter får man ut 

ytterligare ett par hekto hasch, men av sämre kvalitet 

än första gången. 

Några bönder pressar själva haschpulvret till haschkakor 

i storlekar om 125, 250 eller 500 gram. De 

stämplar kakorna enligt mellanhändernas eller grossisternas 

önskemål. Haschpulvret kan också transporteras 

till lagerlokaler i närheten av utskeppningshamnarna 

för pressning och stämpling med grossisternas 

respektive bomärke. Stämplarna på haschkakorna är 

alltså inte odlarens signatur. 

Cannabisodlaren/haschproducenten får mellan 

1200-1600 kronor per kilo hasch. Priset för ett gram 

hasch på gatan i Marocko är 6-8 kronor, ett pris som 

mer än tiodubblas när haschet når den svenska marknaden. 

 

Pulvret kan kramas ihop till en boll som därefter pressas till 

en haschkaka. 


35

Polsk narkotikapolis 

på frammarsch 

TEXT OCH FOTO: NARKOTIKAROTELN, HALLAND 

Det polska amfetaminet har i årtionden varit ett stort hot mot den restriktiva 

svenska drogpolitiken. Många har säkert undrat och ställt frågan om den polska 

polisen gör något åt problemet på hemmaplan. Under våren gjorde Narkotikaroteln 

Halland ett tre dagar långt studiebesök i bl.a. Warszawa, vilket gav många positiva 

svar. Problemen må vara stora i Polen men polisen gör ett hedervärt jobb och 

samarbetet mellan länderna är i ständig utveckling. 

Ambassadbesök 

Efter en stabil hotellfrukost påbörjades första dagens 

vandring på Warszawas gator. Målet var den svenska 

ambassaden där vår sambandskvinna Catharina Greiff 

mötte upp. Ambassadbyggnaden ligger i en vacker del 

av Warszawa, omringad av vackra parker och ståtliga 

byggnader. Ambassaden byggdes 1937 och klarade sig 

undan andra världskrigets bombningar, mest tack vara 

att tyskarna hade sina högkvarter i närområdet. 

Sambandsmännen 

– vår viktigaste länk i polisarbetet 

På ambassaden arbetar nio svenskar, varav Catharina 

Greiff är polisens sambandsman och Katarina Hugosson 

är tullens motsvarighet. Dessa två är Nordens representanter 

i PTN (Polis-Tull-Norden). Warszawa är den 

enda staden, för närvarande, där sambandsmän från 

både Polisen och Tullen representeras av svenskar. 

Catharinas beskrivning av den polska polisorganisationen 

och det kaos som stundom råder fick oss att 

inse att vi har det rätt bra hemma ändå. Korruption 

och skandaler inom rättsväsendet har kantat hennes 

tid som sambandsman. Under hennes 1,5 år på tjänsten 

har det funnits fyra olika rikspolischefer. En av rikspolischeferna 

greps tillsammans med inrikesministern 

misstänkta för korruption. 

Vad kan då sambandsmännen hjälpa oss med? 

Catharina berättade att hennes uppgift är bl.a. att 

hjälpa till med att skapa kontaktytor i operativa 

ärenden. Hennes kontaktområden sträcker sig från 

Riksåklagarnivå ner till Stadspolisen. Mest kontakt 

har hon med CBS, Centrala Undersökningsbyrån, 

vilket är motsvarigheten till svenska Rikskriminalen. 

Beställningar av telefonlistor från polska telefonopera- 


Svenska ambassaden är inrymd i en byggnad från 1937 och 

ligger i en vacker del av Warszawa. 

törer är en vanlig uppgift för henne att hantera. I Polen 

är det gratis för polisen att beställa telefonlistor, men 

man ska vara medveten om att det tar mycket längre 

tid att få ut listorna. 

Andra uppgifter som sambandsmannen kan hjälpa 

oss i Sverige med är att ta fram olika person- och fordonsuppgifter. 

I Polen är dock inte fordonsregistret 

offentligt. Om man vill få en identifiering av en polsk 

medborgare så vill myndigheterna gärna att svensk 

polis skickar ner foto och fingeravtryck till Polen för 

att underlätta och snabba på arbetet. De vanligaste 

ärendena som Catharina har fått arbeta med är narkotikabrott, 

tillgreppsbrott samt identifiering av polska 

medborgare som begått brott i Norden.

Catharina Greiff är polisens sambandsman i Polen. Hon berättade för oss om sitt arbete. 

Besök på Polishögskolan i Szczytno 

Dag två fick vi studera det polska landskapet under 

en 20 mil lång bussfärd från Warszawa till Szczytno. 

Landskapet är frodigt och man slås av blandningen 

mellan relativt nybyggda och halvt förfallna hus. Vi 

såg också med förtjusning ett flertal storkar som byggt 

sina stora bon på för storkbon avsedda pelare. Väl i 

Szczytno besökte vi Polens Polishögskola och fick där 

en mycket givande dag där vi informerades av CBS om 

polsk lagstiftning. Vi fick även, resans höjdpunkt, en 

utbildning i amfetamintillverkning i ett laboratorium. 

Polsk polisutbildning 

I Polen finns fyra polisskolor och en polishögskola. 

Under grundutbildningen som är sju månader bor 

eleverna på skolan och de har lön under tiden. Vid 

polishögskolan studerar ca 2000 personer per år och 

här ges en nio månaders högre kurs samt ett 20-tal 

specialkurser. För att få gå den högre kursen krävs en 

5 årig magisterexamen och för att i framtiden kunna 

arbeta på CBS krävs att denna magisterexamen är 

inom juridik. 

CBS, Centrale Biuro Sledcze 

(Centrala Undersökingsbyrån) 

Piotor Izdebski och Jolanta Kaszynska föreläste om 

CBS. Specialenheten CBS bildades 1994 och har som 

uppgift att bekämpa grov organiserad brottslighet. 

CBS lyder under rikspolischefen och består av 22 enheter 

varav 8 finns på huvudkontoret i Warszawa och 

resterande är utspridda i landet. 

CBS är organiserat i tre ben med underavdelningar: 

1: Avdelningar för terrordåd och kriminalunderrättelsetjänst 

2: Avdelningar för narkotikabrott, grov kriminalitet 

och ekonomisk brottslighet. 

3: Avdelningar för kronvittnesskydd och special operations 

(Undercover-verksamhet) 

Strukturen i landet motsvarar åklagarnas distriktsindelning 

och åklagarmyndigheten har även den en 

speciell enhet för grov organiserad brottslighet. Nya 

CBS-avdelningar har skapats efter hand som behov har 

uppstått. Tyvärr byts chefen för CBS ut varje gång det 

byts rikspolischef och detta har på senare tid inneburit 

viss rotation… 


39

Den nio man starka narkotikaroteln från Halland poserar utanför den svenska ambassaden i Warszawa. 

Kronvittnesskydd 

CBS arbetar i första hand med Operativ Kontroll (OK) 

vilket innebär all form av teknisk och fysisk övervakning 

som telefonavlyssning, buggning, kontrollerad 

leverans, spaning samt kronvittnesskydd. Systemet 

med kronvittne genomfördes i Polen för 5-6 år sedan 

och detta har givit mycket bra resultat. Vid ingripanden 

arbetar polisen mycket aktivt för att förmå personer 

att samarbeta inom ramen för kronvittnessystemet 

och detta har inneburit stor informationsökning i 

pågående ärenden. 

Amfetamintillverkning 

Kommissarie Wojciech Szymborski, som arbetar med 

bekämpning av illegala laboratorier gav en mycket 

målande beskrivning av amfetamintillverkning i Polen 

och han förevisade även polishögskolans fullt fungerande 

amfetaminlaboratorium som används i utbildningssyfte. 

Enligt Wojciech finns det i Polen egentligen bara ett 

fåtal kvalificerade kemister som har kunskap om och 

förstår hela tillverkningsprocessen av illegalt amfetamin. 

Dessa är mycket kunniga personer som i sin 

tur lär upp ”lekmän” som efter utbildning kan köra 

processen efter en manual. Lekmännen har dock ingen 

egentlig kunskap om processen och kan inte ingripa 

när något går fel. Kletigt, färgat, eller starkt doftande 

amfetamin tyder på orent amfetamin beroende på en 

”usel” kemist. Enligt en undersökning har 80 procent 

av ”kemisterna” endast grundskoleutbildning. 

Ett typiskt amfetaminlab finns ofta ute på landsorten 

i små och svåråtkomliga byar. Ofta hyr man in sig 


i något litet hus eller någon mindre industrilokal som 

inte används längre. Som hyra betalas 1000 zloty i 

månaden och detta räcker som en månadslön för människorna 

på landet. Ligorna har därför ganska lätt att 

hitta lokaler för verksamheten. 

Leucarts metod 

Vanligaste tillverkningsmetoden i Polen är Leucarts 

metod där amfetamin framställs från BMK vilken 

smugglas in från Ryssland eller Ukraina. BMK användes 

tidigare som lösningsmedel för att rengöra motorer 

men är idag helt förbjudet i Polen. I Ryssland används 

det inom läkemedels- och kosmetikaindustrin. 

Ett komplett amfetaminlaboratorium används i utbildningssyfte 

på polishögskolan i Polen.

Leucarts metod utförs i tre faser där varje fas kan 

genomföras separat på olika platser. Hela processen tar 

ca 20-30 timmar. För fas ett och två används rundbottnade 

glaskolvar. Vanligast är en 20 liters kolv i vilken 

man kan framställa 4 kg amfetamin per gång. 

Fas 1 tar 4-16 timmar och här blandas BMK med ett 

preparat som består av myrsyra och ammoniak. Efter 

uppvärmning får man ut N-formylamfetamin, vilket är 

en brun simmig vätska som påminner om motorolja. 

Denna produkt är inte klassad som narkotika i polsk 

lagstiftning och ett ingripande i denna fas resulterar 

endast i någon månads fängelse. 

Fas 2 tar 4-12 timmar och här blandas vätskan från 

fas 1 med saltsyra. Därefter sker destillation vilket kan 

ske med vattenånga, som då ger en mycket ren och vit 

slutprodukt, men vanligen används benzen. Slutligen 

tillsätts natriumhydroxid + destillerat vatten vilket 

ger en ljusgul vätska, balsamamfetamin. Framställda 

produkter i fas 2 är narkotikaklassade och ett tillslag i 

denna fas ger vanligen 10-12 års fängelse för narkotikatillverkning. 

Fas 3 fäller ut amfetaminsulfat som kristaller ur vätskan 

från fas 2. Detta görs genom att man tillsätter svavelsyra. 

För att få en ökad utfällning kan man dessförinnan 

tillsätta kreatin. Amfetaminsulfatet har oftast en 

styrka på ca 80 % (ca 50 % om man tillsatt kreatin). 

Man har sett en ökad tendens till att utföra faserna på 

olika platser, dels för att försvåra upptäckt och dels 

för att inte alla inblandade skall ha full kännedom om 

processen och om varandra. 

Resultaträkning 

Utrustningen för en tillverkningslinje kostar ca 15000 

kr. Dyrast är kolvarna som för de mindre modellerna 

kan köpas i tyskland för ca 6000 kr. Detta får dock 

ses som en engångsinvestering. En liter BMK kostar 

1800-3000 kr per liter och tillkommande kemikalier 

för en liter kostar ca 200 kr. Med Leucarts metod får 

man ut ca 0,8 kg amfetaminsulfat per liter BMK och 

utpriset på amfetamin från lab uppskattas till 18000- 

24000 kr/kg. 

Bortser man från kostnader för hyra och inköp av 

fast utrustning får man, om man räknar på sämsta fallet, 

en vinst på 11200 kr per liter inköpt BMK. Det är 

med andra ord en mycket lönande verksamhet. 

Risker vid ingripande 

Vid ingripande mot laboratorium är gärningsmännen 

ofta våldsamma och påverkade av narkotika eller alkohol 

och i lokalerna finns många frätande kemikalier. 

Vid ett ingripande lyckades gärningsmännen slå sönder 

utrustning så att 400 liter frätande vätska hamnade 

på golvet. Insatsstyrkan som grep gärningsmännen 

”förklarade tydligt för dessa att de inte skulle göra så 

i framtiden...” 

Utrustningen i labben uppfyller inte alltid typgodkänd 

EU-standard varför det finns stor risk för brand 

Den lätthanterliga spectrometer som polisen använder för att 

analysera olika kemiska ämnen på fältet. 

och explosion vid ingripande. Det krävs därför mycket 

stor kunskap hos poliserna som ingriper. En svårighet 

är dessutom att ingripa i rätt fas av tillverkningen för 

att få maximalt straff. Här följer några tumregler: 

Fas 1, termometer mäter vätskan i glaskolven = backa 

hem. 

Fas 2, termometer mäter luften i glaskolven = fullfölj 

tillslag. 

Amfetaminlab = stäng av elen vid tillslag för att processen 

skall avstanna. 

Metamfetaminlab = stäng INTE av elen eftersom det 

medför explosion. 

Utbildningslaboratorium 

Efter teoretisk genomgång begav vi oss ner i polishögskolans 

källare för att studera en fullskalig tillverkningslinje. 

Wojciech pekade ut dörren till labbet och 

de som stod främst i kön fick sig en rejäl överraskning 

då de slet upp dörren, PANG! Den var nämligen försåtminerad 

med en hemmagjord krutladdning. Vi fick 

därigenom en direkt, pulshöjande, inblick i polska 

insatspolisens vardag. I lokalen puttrade det för fullt 

och vi fick se exempel på både fas 1 och 2. 

Wojciech visade även, lite stolt, upp en bärbar, stöttålig 

och vattentät spectrometer som används för att 

analysera ämnen på fältet. Spectrometern har 6500 

ämnen i databasen och kostar 80 000 $ i inköp. Den 

finns i två exemplar inom polsk polis. 

Studieresan var mycket lärorik och vi vill passa på 

att tacka SNPF för bidraget till resan och våra sambandsmän 

som i linje med deras uppdrag ordnade med 

de värdefulla studiebesöken. 


43

IBZ Gimborn 

utbildar poliser från hela världen 

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON 

I mellersta Tyskland ligger Schloss Gimborn, ett konferenscenter för medlemmar i 

International Police Association, IPA. Gimborn frekventeras flitigt av poliser från 

hela världen, men märkligt nog väldigt sällan av svenska deltagare. 

För mer än trettio år sedan grundade IPA ett eget 

konferenscenter på slottet i Gimborn. Varje år 

arrangeras numera ett trettiotal veckoseminarier för 

såväl IPA-medlemmar som icke medlemmar. Tanken 

är att seminarierna skall vara ett komplement till polisutbildningarna 

i medlemsländerna inom IPA. 

Under 2008 har intresserade kursdeltagare kunnat 

välja mellan ämnen som Organiserad brottslighet och 

människohandel, Droger i trafiken, Mobbing, Sexuellt 

våld mot barn, Grov organiserad brottslighet i sydöstra 

Europa, Islam och islamism, Brottspengar och ekonomisk 

brottslighet, Terrorism m.fl. 

Seminarium om droger 

Under andra veckan i augusti hölls ett seminarium på 

temat Legala och illegala droger. Seminariet riktade sig 

till poliser upp till 35 år. De 39 deltagarna kom från 

Danmark (7), Norge (4), Cypern (4), Slovenien (2) 

och Tyskland (22). Till denna kurs var undertecknad 


inbjuden att föreläsa en halvdag om Missbruk och 

illegal handel med anabola steroider och andra läkemedelsdroger. 

Schloss Gimborns restaurang.

Även om anabola steroider (AAS) är legala droger 

i länder utanför Norden, var det uppenbart att man 

hade problem med både missbruk och illegal handel i 

andra länder. 

Deltagarna bjöds under veckan på totalt fyra halvdagars 

varierade föreläsningar om droger och missbruk, 

samt en eftermiddag i Köln med bl.a. studiebesök 

på ett natthärbärge för tunga missbrukare. Resterande 

tid under kursen var avsatt för grupparbete och diskussion. 

Jag tillbringade två dagar i Gimborn tillsammans 

med de unga poliserna som utan tvekan hade stor 

behållning av både föreläsningarna och av att få träffas 

och knyta värdefulla kontakter för framtiden. 

Subventionerat deltagande 

Elva deltagare under augustiveckan kom från Norden 

men ingen från Sverige. Enligt kursledningen var det 

ganska ovanligt att man hade deltagare från Sverige 

av någon anledning. Deltagaravgiften för en seminarievecka 

(måndag till fredag) är i de flesta fall bara 190 

Euro, vilket är starkt subventionerat. Avgiften täcker 

kostnad för föreläsningarna, utflykter, del i dubbelrum 

och måltider. 

Enligt May-Britt Rinaldo, kriminalinspektör i 

Västra Götaland och Sveriges kontaktperson med IBZ 

Gimborn, kan IPA-medlem få tillbaka hela seminariekostnaden 

från IPA och upp till 50 % av resekostnaden 

mot att man skriver en reseberättelse eller artikel till 

IPA Journal efter seminariet. 

Några av deltagarna i drogkursen i väntan på bussfärden in 

till Köln. 

Trots att jag varit IPA-medlem under alla år har jag 

själv aldrig deltagit i något seminarium i Gimborn. 

Man jag kan varmt rekommendera alla medlemmar 

att ta denna chans till förkovran och inte minst träffa 

kollegor från andra länder, kontakter som kan vara 

mycket värdefulla i och utanför arbetet. 

Fakta om IPA 

International Police Association är världens 

största oberoende polisorganisation med över 

300 000 medlemmar i drygt 60 länder. 

IPA startade officiellt i England 1950. 

Föreningens motto är Servo Per Amikeco 

vilket är esperanto och betyder Tjäna genom 

vänskap. 

Sverige blev medlem i IPA 1958. 

Den svenska IPA-sektionen har idag mer än 

7 000 medlemmar. 

Medlemstidningen IPA Journal ges ut fem 

gånger per år. 

IPA-medlemmar erbjuds att delta i seminarier 

på Schloss Gimborn i Tyskland och på resor och 

evenemang över hela världen. 

Fakta om IBZ Gimborn 

Informations- und Bildungszentrum Schloss 

Gimborn grundades av IPA för mer än 30 år 

sedan. 

Slottet, som har anor sedan 1200-talet, ligger 

i ett kuperat och skogbevuxet område 4,5 mil 

öster om Köln. 

Varje år arrangeras ett trettiotal IPA-seminarier 

i Gimborn för medlemmar från hela 

världen. 

Ett veckoseminarium inkl. kost och logi kostar 

190 för en IPA-medlem. 

Hemsida: http://www.ibz-gimborn.de 


47

Världen runt 

Smålangare vill bli vaktmästare 

I boken Freakonomics sammanfattar ekonomerna 

Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner en 

undersökning av cracklangare från ett nergånget 

bostadsområde i Chicago. Det visade sig att 

deras affärsverksamhet var organiserad på samma 

sätt som ett stort företag. Man kunde köpa en 

”franchise” med rätten att sälja crack inom ett 

bostadsområde mot 20 procent av omsättningen. 

En distriktschef tjänade 100.000 dollar per år. 

Efter några års framgångsrik verksamhet kom han 

till slut in i ”styrelsen” för den stora brottsorganisationen. 

Strax därefter slogs organisationen ut av 

federala myndigheter. 

Under sig hade distriktschefen mellan 25 och 

75 ”soldater”, oftast unga arbetslösa män. Netto 

tjänade dessa per timme mindre på crackförsäljningen 

än om de arbetat på en hamburgerrestaurang. 

Att det ändå fortsatte förklaras med en 

förhoppning att kunna göra karriär och bli en av 

de stora med en årsinkomst på 500.000 dollar. 

Samtidigt var yrkesriskerna betydande. Under 

den fyraårsperiod som studien avsåg blev de gripna 

i genomsnitt 5,9 gånger och 2,4 gånger utsatta 

för misshandel med icke-dödliga sår. Risken att 

dö var en på fyra, vilket är lägre än för dödsdömda 

i Texas (där 5 procent av de dödsdömda 

avrättades år 2003). 

De flesta smålangarna klarade inte sin ekonomi 

på bara crackförsäljning utan måste ta 

vanliga jobb för att överleva – och dessutom bo 

hos mamma. Det jobb de verkligen ville ha var 

en fast tjänst, exempelvis som vaktmästare på 

universitetet. 

JH 

Ny specialpolis i Mexico 

mot kidnapping 

De senaste 30 månaderna har 7.000 människor 

dödats i väpnade konflikter mellan narkotikasyndikat 

och myndigheter i Mexico. Många är oskyldiga 

som råkar vara på fel plats. 

Kidnapping har blivit en lönsam sidoverksamhet 

till syndikatens narkotikahandel. Omkring 450 

personer kidnappades 2007, vilket är en ökning 

med 35 procent från året före. För att möta kidnappingvågen 

har regeringen utlovat särskilda 

åtgärder, bl.a. specialiserade polisenheter i stora 

städer och belöningar på upp till 300.000 kronor 

för tips som leder till gripandet av kidnappare. 

CSM 13 aug. 


Vinodlingar i Washington 

döljer marijuanaodlingar 

Myndigheter i den amerikanska delstaten Washington, 

som ligger vid norra Stillahavskusten, har hittills 

i år påträffat sju vingårdar som arrangerats om 

för att odla marijuana. 

Ett tillslag 2004 på indianreservatet Yakama 

gav droger i beslag till ett värde av 35 miljoner 

dollar (ca 280 miljoner kronor). År 2006 tog myndigheterna 

144.000 marijuanaplantor, året därpå 

296,611 plantor. Våren och sommaren 2008 har 

man tagit 110.000 plantor till ett värde på 100 

miljoner dollar (ca 600 miljoner kronor). 

Ökningen förklaras med att tillslag mot smugglingen 

från Mexico ökat riskerna, varför odlare 

söker etablera inhemska odlingar inom USA. 

En viktig indikation på omställning till att odla 

marijuana är ökad vattenåtgång, eftersom de behöver 

mer än vinrankor. 

Fox 9 aug. 

JH 

Falska läkemedel kan vara 

lönsammare än narkotika 

Loretta Napoleoni, som skrivit böcker om bl.a. 

finansiering av terrorism, noterar i sin senaste bok, 

Rogue Economics (Seven Stories Press, 2008), att 

den globala omsättningen av förfalskade läkemedel 

årligen ger vinster på 32 miljarder dollar (ca 

200 miljarder kronor). 

Världshälsoorganisationen uppskattar att antalet 

döda till följd av falska läkemedel är 500.000 

varje år. 

Lönsamheten kan vara mycket hög. En legal 

läkemedelsfirma beräknade att om en brottsorganisation 

investerade 1.000 dollar (USD) olika 

verksamheter, kunde den få ut 3.300 i förtjänst 

vid sedelförfalskning, vid heroinförsäljning 

20.000, vid piratframställning programvara upp 

till 100.000 och vid förfalskning av läkemedel 

som Viagra 500.000. Den totala nettoförtjänsten 

av falska potenshöjande medel är större än den av 

heroinhandel. 

Förekomsten av falska läkemedel varierar. 

Globalt anses andelen uppgå till en procent av den 

totala produktionen, i Nigeria är åtta av tio piller 

falska. En slutsats är att tillverkarna fokuserar på 

utvecklingsländer, eftersom den administrativa, 

medicinska och polisiära kontrollen är sämre där. 

Ledande ursprungsländer för falska läkemedel är 

Brasilien, Indien, Kina och Ryssland. 

JH

Vietnameser odlar cannabis i 

svenska byar 

En relativt ny företeelse I Sverige är att storskalig 

cannabisodling äger rum i vanliga villor mitt 

inne i samhällen runt om i landet. Den avslöjade 

odlingshärvan i nordöstra Skåne i början av sommaren, 

med odling av ett tiotal hus i olika byar 

i Göingebygden, är den hittills största. Nu har 

också stora odlingar avslöjats i ett par andra 

regioner. I Ställberg och i Ställdalen i Örebro län 

odlades cannabis i ett par fastigheter innan polisen 

slog till i augusti. 

Samma vecka avslöjades att den gamla lanthandeln 

mitt i Agunnaryd i Kronobergs län hade 

byggts om till ett drivhus för cannabisodling. 

Bakom denna nya trend står vietnamesiska 

konstellationer och de som rent praktiskt sköter 

odlingarna vistas ofta illegalt här i landet. 

Liknande odlingar har också uppdagats i Norge 

under året. 

Vi hoppas kunna återkomma med fylliga reportage 

om de storskaliga odlingarna som avslöjats 

i sommar. 

GH 

En av Örebropolisens bilder från cannabisodlingarna 

i Bergslagen 

Ökad narkotikadöd i Sverige 

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har sammanställt 

antalet kända narkotikadödsfall frän källor som 

Socialstyrelsen samt rättsmedicinska undersökningar. 

Mellan 2006 och 2007 ökade antalet 

rapporterade narkotikadödsfall från 278 till 350. 

Ökningen gäller alla droggrupper: heroin, amfetamin, 

cannabis (THC i kroppen) och övriga. Antalet 

metadondödsfall fördubblades under samma tid till 

strax över 50. 

FHI 6 aug. 

JH 

Landet runt 

DXM och fenazepam nu narkotikaklassade 

Läkemedelssubstanserna dextrometorfan, DXM, 

och fenazepam har tillhört de allra vanligaste 

oklassade Internetdrogerna under åtminstone ett 

par år. DXM är ett opiatliknande medel som ger 

flera olika effekter beroende på dos. Fenazepam är 

en mycket stark bensodiazepin, dvs. sömnmedel, 

som bara varit känd i Ryssland och inte är klassad 

internationellt. 

Eftersom missbruk av dessa droger har ökat i 

Sverige och orsakat såväl akuta förgiftningar som 

dödsfall, har regeringen nu beslutat att de skall 

klassas som narkotika. 

Beslutet gällande DXM fattades i juli och klassningen 

i narkotikaförteckning V trädde i kraft den 

1 september. 

Beslut om fenazepam togs den 21 augusti och 

trädde i kraft den 15 september 2008. Fenazepam 

hamnade som de flesta bensodiazepiner i förteckning 

IV. Allt otillåtet innehav och konsumtion av 

DXM och fenazepam blir därmed olagligt. 


GH 

DXM är en substans som ingår i hostmedicin utomlands. 

På Internet säljs dessa DXM-tabletter som är 

designade för missbruk. 

51

Tablettmissbruk 

— narkotikamissbruket som inte alltid räknas 


Polisens och tullens beslag av narkotikaklassade läkemedel har ökat och är nu fler 

än någonsin. Bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, dominerar 

bland läkemedlen på den illegala marknaden. 

Rohypnol var banbrytare 

I mitten av 1990-talet började tullen avslöja smuggling 

av Rohypnoltabletter, som på den tiden tillverkades 

på licens i Tjeckien. Tullbeslagens antal och mängden 

insmugglade tabletter ökade för varje år och polisen 

hittade ofta tjeckiska ”Roppar” hos missbrukare. 

Fram till då hade man inte sett särskilt allvarligt på 

missbruket av dessa ”sömnmediciner”, som inte ansågs 

vara riktig narkotika, och småbeslag registrerades nog 

inte alltid. 

1998 avgjorde Högsta domstolen ett ärende som 

gällde insmuggling av drygt 21 000 Rohypnoltabletter 

från Tjeckien. En slovakisk kurir dömdes för grov 

narkotikasmuggling/grovt narkotikabrott till 2 års 

fängelse och 15 års utvisning. HD konstaterade att 

20 000 tabletter Rohypnol, med 1 mg av den verksamma 

substansen flunitrazepam, kunde vara en lämplig 

utgångspunkt för bedömning av om brottet skulle 

betraktas som grovt. 

Den högt satta nivån, 20 000 tabletter, blev därefter 

den gräns som kom att tillämpas för grovt narkotikabrott 

för alla bensodiazepiner. Övre gräns för ringa 

brott sattes vid innehav av 150 tabletter och detta var 

ju heller inte avskräckande. Att ertappas med ett hundratal 

benso-tabletter i fickan utan recept renderade på 

sin höjd böter. 

Högsta domstolen skärpte straffet 

På den illegala marknaden var efterfrågan på bensodiazepiner 

stor redan då. Smugglarna riskerade inga 

långa fängelsestraff och förtjänsten var god. Rohypnol 

började nu smugglas i stor skala till Sverige och Norge 

från Ryssland via Litauen. År 2002 togs nästan en 

miljon Rohypnoltabletter i beslag i Sverige och lika 

många i Norge. Vid det här laget hade kunskapen om 

Rohypnolmissbruket förbättrats och man började ta 

det på större allvar. 

”Roppar” visade sig ha många användningsområden. 

Det nya och mest allvarliga var att vissa brotts- 


lingar tog Rohypnol för att kunna begå grova brott 

som rån och misshandel. Rohypnol (flunitrazepam) 

flyttades från förteckning IV till förteckning II på 

narkotikalistan och ett nytt Rohypnolärende togs 

upp i Högsta domstolen 2003. Där såg man denna 

gång mycket allvarligare på den illegala hanteringen 

av dessa våldspiller och HD sänkte gränsen gör grovt 

narkotikabrott från 20 000 till 5000 tabletter. Domen, 

som ansågs sensationell, avsåg endast tabletter med 

substansen flunitrazepam, som är den verksamma substansen 

i Rohypnol. 

Sedan dess har olika andra åtgärder bidragit till att 

legalt tillverkade Rohypnoltabletter försvunnit från den 

illegala marknaden, men tidvis ersatts av illegalt tillverkade 

”Roppar” av olika utseende. Läkare i Sverige kan 

fortfarande förskriva flunitrazepam i tabletter med 

samma namn. 

De tre olika benso-substanserna alprazolam, diazepam och 

klonazepam utgör nästan tre fjärdedelar av den illegala marknaden. 

Flunitrazepam är numera mindre vanligt. 

Andra substanser dominerar numera 

Missbruket av bensodiazepiner har ändå fortsatt att öka 

för varje år och beslag av dessa preparat är nu minst 

lika vanligt förekommande som beslag av amfetamin

på den illegala marknaden. Enligt Kriminaltekniska 

laboratoriet, SKL, är bensodiazepiner den droggrupp 

som ökar mest i deras ärendehantering. 

– Diazepam (Valium, Stesolid m.fl.) är fortfarande 

mycket vanliga och har alltid legat högt, säger 

Margareta Skarp-Runtegen vid Droganalysenheten 

på SKL, - men substanserna alprazolam (Xanor) och 

klonazepam (Iktorivil) är de som har ökat mest bland 

beslagen sedan ett par år, tillägger hon. 

Olika tabletter med substansen alprazolam toppar 

hittills beslagsstatistiken för bensodiazepiner under 

2008. Därefter kommer diazepam och klonazepam. 

Tabletterna kommer huvudsakligen från Internetköp, 

från överförskrivande läkare men också i allt högre 

grad från illegal tillverkning. 

I de flesta länder prioriteras narkotiska läkemedel 

inte alls lika högt av narkotikabekämpande myndigheter 

som de traditionella illegala preparaten heroin, 

amfetamin, kokain med flera. Därför har aktörerna 

på den illegala internationella läkemedelsmarknaden 

fortfarande ganska fritt spelrum med mycket stora ekonomiska 

förtjänster och relativt liten risk för upptäckt 

och lagföring. 

Blå diazepamtabletter märkta Ardin är ofta förekommande. 

Tabletterna är porösa och troligen illegalt 

tillverkade. Nyligen gjordes ett beslag på 70 000 av 

dessa tabletter i Karlskrona. 

Tabletter märkta 

Roche 2 innehåller substansen 

klonazepam. 

Tabletterna är identiska 

med varunamnet 

Iktorivil som säljs på 

apotek i Sverige. På 

den illegala marknaden 

anträffas tabletterna 

ofta i falska 

Rohypnolburkar. 

Dessa fyrkantiga tabletter som innehåller alprazolam, härrör 

från illegal tillverkning. 

De tidigare så vanliga Rohypnoltabletterna 

är numera nästan helt borta från den illegala 

marknaden. Bilden visar en äkta tablett till 

höger och en välliknande förfalskning. 


55

Missbrukarnas egna 

ord om bensodiazepiner 


Bensodiazepinernas betydelse på den illegala missbruksmarknaden ökar för varje 

år. Dagens blandmissbrukare använder bensodiazepiner, ibland som ett komplement 

till t.ex. amfetamin eller heroin för att lindra abstinens eller för att förbättra 

effekten, men också som egen drog. 

Bensodiazepiner är beroendeframkallande och därför 

narkotikaklassade, och dessa preparat är mycket 

potenta och förändrar sinnet på ett sätt som ingen 

annan drog gör. Under alla år har dessa ”mediciner” 

inte betraktats som riktig narkotika och därför vet man 

ganska lite om effekten av stora missbrukardoser och 

kombinationen med andra droger. 

Intervjuer om missbruk 

av bensodiazepiner 

För att få bättre insikt om vad missbrukarna själva 

anser om bensodiazepiner sammanställdes ett tiotal 

frågor om benso-missbruket avseende preparat, doser, 

önskade och oönskade effekter m.m. Sjuksköterskan 

Gabrielle Bendrik på häktet i Göteborg var under 

hösten 2007 och våren 2008 behjälplig att utifrån 

frågeformuläret intervjua 26 intagna män. Männen, 

som med något undantag var i 20-30-årsåldern, var 

häktade för olika typer av våldsbrott eller narkotikabrott 

och alla hade erfarenhet av bensodiazepiner 

som missbruksmedel. Djupintervjuerna gav en hel del 

intressanta upplysningar. 

Fyra substanser missbrukas mest 

De intervjuade männen talade huvudsakligen om fyra 

substanser; diazepam, alprazolam, klonazepam och 

flunitrazepam. Polisens och SKL:s statistik bekräftar 

att det är dessa fyra bensodiazepiner som helt dominerat 

på den illegala marknaden, även om flunitrazepam 

minskat på senare tid. På frågan om vilket preparat 

man helst föredrog svarade de flesta alprazolam och 

anledningen till det var i många fall att de snabbt ger 

en lugnande effekt. 

Drygt 20 av de tillfrågade uppgav att de brukar ta 

flera tabletter åt gången. Mellan tre och fem tabletter 

var en vanlig dos, men i några fall uppgavs en betydligt 

högre dos. De som tog högst fem i taget gjorde detta 

mer än en gång per dygn. 


När Rohypnolmissbruket var som mest aktuellt 

2003, fastställde Högsta domstolen en missbrukardos 

till 5 styck 1 mg tabletter. Rohypnol är ett sömnmedel 

och en tablett är en terapeutisk dos som underlättar 

insomning. Vid intag av ca fem tabletter ökar aktiviteten 

istället samtidigt som alla hämningar släpper. 

Alla intervjupersonerna svarade att de sväljer tabletterna 

på vanligt sätt. I ett par fall angavs också att 

tabletterna kan rökas eller injiceras eller snortas. 

Olika kombinationer och effekter 

Bensodiazepiner ingår som redan nämnts ofta i ett 

blandmissbruk. Intervjupersonerna kombinerade vanligen 

med amfetamin, cannabis och/eller alkohol. Några 

av dem angav också kombination med heroin. 

En frågeställning gällde vilken effekt tabletterna 

ger i olika doser och kombinationer. Svaren varierade 

naturligtvis en hel del beroende på individens läggning 

och på val av substans. 

Diazepamtabletter ansågs i regel ha en mer lugnande 

Många missbrukare är förtjusta i ”stavarna” som är 

likvärdiga med den äkta tabletten Xanor 2 mg och 

innehåller substansen alprazolam.

Burken med Rohypnoletikett är en förfalskning som numera 

anträffas på missbruksmarknaden. Tabletterna som brukar 

finnas i den liknar den gamla varianten av Rohypnol 2 mg, 

men de innehåller substansen klonazepam och är identiska 

med Iktoriviltabletter som kan förskrivas av läkare. 

verkan och inte påtagligt våldsframkallande, även om 

hämningarna släpper. 

Av dem som använde flunitrazepam tyckte så 

gott som alla att de var riktiga våldspiller, vilket ju 

är dokumenterat sedan tidigare. Många hade också 

samma åsikt om alprazolam (Xanor) och klonazepam 

(Iktorivil) och även att man blir en bra tjuv. 

Med egna ord 

– Tillsammans med alkohol. Man kommer inte ihåg 

en massa och mår hur bra som helst. Man blir 

brottsfixerad, klåfingrig, bra tjuv. Övervåld till 

max. 

– 1-2 tabletter blir man trött av. 5-6 tabletter då blir 

man uppåt. 

– Man blir lugn, tar bort oro och ångest. Det blir 

lättare att gå ut. 

– Det slår slint i huvudet. Som att gå i sömnen. 

– Av benso blir man klåfingrig, en bra tjuv. 

– Bra känsla, lugn, beter sig dumt, minnesluckor, 

mycket slagsmål och våld. Alla känslor försvinner. 

– Avslappnad, harmonisk, gör vad man vill, 

problemen försvinner. 

– Farlig, aggressiv, kriminell och hotfull. 

– Tappar lätt kontrollen, kan inte hejda sig, gör 

något riktigt sinnessjukt och åker fast. 

– Man blir tjuv av alla benso. Av Xanor och 

Iktorivil blir man en desperadotjuv. Av Stesolid 

blir man en lugnare tjuv. Minnesluckor. 

– Xanor 2 mg ”stavar”. Man gör bort sig helt. 

Fattar inte vad man håller på med. Med 1 mg får 

man lyckokänslor. 

– Xanor – skön, klåfingrig, tröttare. Osynlig och 

tjuvar lätt. Lätt slagsmål också. Med diazepam 

blir man inte lika bråkig, mer på festhumör. 

– Stesolid – Lugn och harmonisk, mår bra. Xanor 

och Iktorivil – man blir en tjuv, osynlig och inte 

rädd för något. 

– Xanor – lugn, osynlig, långa fingrar. Temesta och 

Iktorivil – allmänt dum i huvudet, tappar omdömet, 

aggressiv. 

– Blå Valium – man mår bra med folköl och 

cannabis. Flunitrazepam – man blir kung av mer 

än 4, mycket aggressiv. Iktorivil och alkohol 

– mycket aggressiv. 

– Stesolid – lugn. Flunitrazepam – tjuv, minnesluckor. 

– Iktorivil och Xanor – stänger av känslor. Av 6-10 

tabletter blir jag helt vansinnig, tappar kontrollen, 

blir tjuv, osynlig. Mer våld med alkohol. 

– Iktorivil – 5-10 styck. De är värst. Största tjuven. 

Minnesluckor och misshandel. Rohypnol – 

kriminell drog, våldsdrog. 

– Rohypnol – händer som kofötter. Osynlig. 

– Xanor 2 mg – misshandel, tjuv, allmänt svin. 

– Flunitrazepam – aggressiv, misshandel. 

– Stesolid – hämningar släpper. Xanor 2 mg 

– väldigt bombad, kommer inte ihåg, blir kall. 

– Stesolid – lugn. Iktorivil – tappar förståndet. 

Tjuvig, tappar alla spärrar, osynlig. 

– Iktorivil – avdomnad, minnesluckor. 

Intervjupersonerna tillfrågades också om anledningen 

till att de tar bensodiazepiner var för drogeffekten eller 

för att lättare kunna eller våga begå brott. 

Alla svarade att de huvudsakligen var ute efter 

drogeffekten och sju svarade dessutom att förmågan 

att kunna begå brott var en av anledningarna. Några 

angav att brott, stölder och misshandel, blir en naturlig 

följd av att missbruka benso. 

Inköp av tabletter och kostnad 

Frågeställningen gällde om man skaffade sina tabletter 

på gatan, från läkare eller på annat sätt, t.ex. via 

Internet. 

Fler än hälften (15) svarade att de köpte benso ”på 

gatan”. Ett tiotal köpte av någon som var patient hos 

läkare och några få gick själv till läkare och fick recept. 

Några köpte av kompisar och sex svarade att de köpt 

tabletter via Internet. 

Kostnaden per tablett varierade mellan 10 kronor 

och 50 kronor vid inköp av mindre mängder. 15 till 25 

kronor var det vanligaste prisläget. Priset kunde också 

variera mellan olika typer av tabletter men variationerna 

i svaren var stora. 

Vid inköp av större mängder var priset naturligtvis 

lägre per tablett, men även här varierade uppgifterna 

kraftigt mellan de olika personerna. 


59

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

Överraskande HD-dom angående kokaininnehav 

Det har varit lite nyhetstorka på rättsområdet 

i sommar trots att narkotikabrottslingarna inte 

tagit ut någon lagstadgad semester. Men det 

finns kanske anledning att återkomma till Clark 

Olofsson och Company. 

Högsta domstolen har den 3 juni meddelat 

dom rörande rubricering och påföljd för innehav 

av 0,73 gr kokain. Domslutet kom att lyda på 

att den tilltalade dömdes för narkotikabrott av 

normalgraden men överraskande nog för de flesta 

till villkorlig dom och 90 dagsböter. HD betonar 

i domen vikten av att iaktta försiktighet med att 

fastställa och tillämpa schabloner avseende art och 

mängd som grund för straffvärdebedömningen i 

enskilda fall. Detta gäller särskilt när det gäller 

hantering av mer betydande mängder narkotika. 

När det gäller mindre mängder narkotika framstår 

det, om inga särskilda omständigheter föreligger, 

som mer naturligt att straffvärdebedömningen 

sker med tillämpning av schabloner. Efter visst 

resonemang så godtar HD att 0,6 gr kokain är en 

godtagbar nedre gräns för att anse det röra sig om 

narkotikabrott av normalgraden. 

Efter att själv varit verksam som åklagare sedan 

80-talet så har jag dock med ytterst få undantag 

sett att domstolarna dömt till villkorlig dom för 

narkotikabrott. Det är ett s. k artbrott där det föreligger 

en presumtion för att utdöma fängelse och 

det har därför förelegat särskilda skäl när avsteg 

gjorts från denna princip. T.ex. att gärningsmannen 

haft låg eller särskilt hög ålder eller varit sjuk 

eller det funnits andra särskilda tredjemanshänsyn 

att ta ( typ ensamstående mamma med barn). 

I HD-fallet rör det sig om en Stureplansperson 

som inte tidigare straffats och där inga konstaterade 

missbruksproblem förelegat. Varför skall 

inte han dömas till fängelse? HD poängtar för det 

första att han är ostraffad. För det andra är det ett 

innehavsbrott för eget bruk som inte ingått som 

ett led i omsättning av narkotika. För det tredje 

föreligger ett lågt straffvärde för brottet som skulle 

kunna rendera enbart 14 dagars fängelse. 

Sammanfattningsvis anser man i detta läge att 

brottslighetens artinte utgör tillräckligt skäl att 

döma till fängelse. I samma andetag hänvisar 

man till uttalanden som gjorts i det nyligen 2008 

utkomna verket Att bestämma påföljd av hovrättslagmannen 

Martin Borgeke (som för övrigt tillsammans 

med domarna Georg Sterzel och Stefan 

Reimer upprättat de schabloner som allmänt sett 

anses var gällande på narkotikaområdet). I detta 

verk klargöres att det finns artbrott med olika 

högt artvärde indelat i fyra olika kategorier. 

Vissa brott anses ha mycket högt artvärde och 

där skall det skall utdömas fängelse t.ex. mened 

och jaktbrott. Andra brott såsom narkotikabrott 

anses enbart ett högt artvärde. I gränslandet 14 

dagar - 1 mån fängelse anses det för dessa att villkorlig 

dom jämte dagsböter 90-180 skulle kunna 

vara ett alternativstraff. Detta tycks nu vara hugget 

i sten och vi lär få leva med detta ställningstagande. 

Å andra sidan kan man i det förträffliga 

verket utläsa att det under 2005 endast utdömdes 

fängelse understigande fängelse en månad i 2 % 

av alla narkotikadomar. Kontentan av det hela är 

enligt mitt synsätt att vi får skrapa djupare i narkotikapåsarna 

och inte lämna kvar några rester så 

att straffvärdet kommer upp i vart fall två månaders 

fängelse. I så fall kommer det liksom på vissa 

Monopolspelslappar stå Gå i fängelse. 

Tipsa mig gärna om intressanta fall på 

hans-jörgen.hanström@aklagare.se 

Hans-Jörgen Hanström 

Kammaråklagare 

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 


61

Etik 

– en nyckel till professionalitet 

i narkotikapolisarbetet 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Professionalism kräver både kompetens och etik. 

Under flera årtionden har polismyndigheter och 

polisförbund i många västländer diskuterat frågan 

om att ge polisverksamheten en högre grad av professionalitet. 

Avsikten har varit att förbättra insatserna mot 

en allt svårare brottslighet men även att ge poliserna 

på fältet större tillfredsställelse och trygghet i arbetet. 

Det har dock varit svårt att skapa en gemensam bild av 

professionalitet i polisverksamhet. 

De första professionerna började formeras under 

medeltiden i Europa med advokater, läkare och präster. 

För att nå professionell status måste de nya 

medlemmarna vid inträdet i yrket lova att följa dess 

normer. Begreppet ”profession” kommer av det latinska 

uttrycket ”pro fateor”, att högtidligen tillkännage, 

alltså att avge löfte. Med början främst i Storbritannien 

på 1800-talet samlades senare arkitekter, revisorer och 

många andra i professionella föreningar med bestämda 

krav för medlemskap. Motiven var främst att upprätthålla 

kvalitet i arbetet men även att bli erkända som en 

särskild grupp sakkunniga i samhället. 

Fullgott arbete 

Ett försök att fastställa gemensamma kännetecken för 

alla professioner gjordes 1915 av Flexner. Han ansåg 

att det krävdes att en professionell verksamhet var 

intellektuell och hade stora personliga ansvarsuppgifter, 

att den byggde på vetenskap, att den hade praktisk 

tillämpning, att den hade en pedagogisk överföring av 

kunskap till nybörjare samt att utövarna organiserade 

sig själva och att verksamheten måste tjäna ett högre 

syfte. Det senare var för läkarna folkhälsan, för advokaterna 

rättvisan osv. 

I en professionell hållning ligger också att alltid 

göra ett fullgott arbete och att ständigt sträva efter att 

förkovra sig: 

”Professionalism betecknar något mer än teknisk 

kunskap och färdighet eller antalet diplom 


och utbildningscertifikat på en vägg. Den är en 

individs filosofiska perspektiv på sitt yrke såsom 

det åskådliggörs av kvaliteten i hans arbete. Den 

är en hållning att ens arbete är mer än bara ett 

jobb. Den är ett krav på ypperlighet. 

Professionalism innebär att en individ kräver 

kvalitet framför det tillräckliga, ypperlighet framför 

bara kompetens, integritet framför godtagbart 

beteende, kunskap framför intuition, verklig 

praktisk erfarenhet framför enbart innehavet av 

en tjänst, utbildning framför kravlös kursverksamhet, 

överlägsen prestation framför rutinmässig 

och viktigast engagemang och hängivenhet 

över och bortom det standardiserade.” (Olsen, 

1992) 

En modern profession ställer betydande krav på att 

medlemmarna skall hålla sig a jour med områdets 

utveckling. Dess ledande företrädare deltar ofta vid 

interna och allmänna diskussioner genom föreläsningar, 

artiklar osv. 

Professionell etik 

En professionell medarbetare får lätt ett övertag över 

sina klienter, patienter och andra. För att skydda sina 

uppdragsgivare behöver varje profession anlägga en 

gemensam etik. Etiken måste sätta gränser för vad en 

medarbetare får göra, t.ex. hindra läkare från att skriva 

i kvällstidningar om sina patienters sjukdomar. 

En medveten professionell etik (beskriven i en s.k. 

kodex) är en viktig skyddsmekanism för både yrkeskåren 

och samhället. Etiken skyddar professionens status, 

genom att den säger att man kan lita på läkares, juristers 

och polisers insatser osv. Etiken bidrar också till 

att skapa tillit i samhället. Den blir, tillsammans med 

kompetensutveckling och självorganisation, en nyckel 

för professionalisering av en verksamhet.

Etablerade professioner som medicinen har under långa 

tider fört engagerade diskussioner om den egna etiken. 

Gällande normer och föreskrifter sammanfattas i deklarationer 

och riktlinjer. Sannolikt är läkarkåren den yrkesgrupp 

som har utvecklat de mest omfattande och detaljerade 

regelverken. Internationella medicinsk-etiska deklarationer 

reglerar bl.a. läkarens ansvar gentemot patienten, gränser för 

tvångsvård och former för forskning på människor. 

De flesta professioner har följande punkter i sin etik: 

1. att värna den professionella kunskapstraditionen, 

2. att visa respekt för kollegernas kompetens och 

arbete, 

3. att fortlöpande utveckla sin egen kompetens, 

4. att kräva upprätthållen kompetens för fortsatt 

verksamhet, 

5. att följa gällande lagar, 

6. att respektera uppdragsgivares förtroenden, 

7. att ge samma grad av service till alla kunder och 

klienter oberoende av social, etnisk, religiös eller politisk 

bakgrund m.m., 

8. att vara hederlig gentemot uppdragsgivaren och 

klienten, 

9. att utföra bästa möjliga insats vid varje tillfälle, 

samt 

10. att undvika uppdrag eller kontakter som kan 

skapa lojalitetskonflikter eller störa ett korrekt arbete. 

De flesta professioner har en instans, t.ex. en disciplinnämnd, 

som ger rekommendationer och behandlar 

klagomål. Den som bryter mot etiken kan varnas, 

åläggas att gottgöra klienten eller i värsta fall förlora 

sin behörighet. 

Professionell etik och personlig etik kan komma i 

konflikt med varandra, t.ex. om en anställd i sjukvården 

av religiösa skäl inte vill medverka i aborter. 

Konflikter kan uppstå även mellan internationella 

regler för professionell etik och samhällets lagar. 

Väsentliga delar av de internationella etiska ramverken 

tillkom efter andra världskriget för att värna professionernas 

självständighet mot statsmakten och skydda 

mot missbruk av professionell kunskap för politiska 

syften. 

Nu senast har sådana motsättningar diskuterats 

mellan advokaters etikreglerade sekretess för klienters 

personliga förhållanden och ny lagstiftning om skyl- 

dighet att anmäla exempelvis misstänkt penningtvätt. 

När regeringen 1979 föreslog att drogmissbrukare som 

inte var psykiskt sjuka skulle kunna vårdas enligt en 

psykiatrisk tvångslag (LPV), protesterade Nils Bejerot 

och flera andra psykiatrer. De hänvisade till psykiatrins 

internationella etik som formulerats i Hawaii-deklarationen 

(1977) och dess uttryckliga förbud mot psykiatrisk 

tvångsvård av personer som inte är psykisk sjuka. 

Deklarationen tillkom mot bakgrund av missbruk av 

psykiatrisk tvångsvård för psykiskt friska men politiskt 

oliktänkande oppositionella i Sovjetunionen. LPVlagen 

stoppades till slut i riksdagen (1980). 

Professionalitet i polisarbete 

I vilken utsträckning har polisarbetet, i första hand kriminalpolisarbetet, 

under de senaste 100 åren utvecklats 

till en profession? Med Flexners kriterier som grund 

kan man säga att verksamheten är intellektuell, eftersom 

den innehåller problemlösning med stora krav 

på eget omdöme, samt att den har stora personliga 

ansvarsuppgifter, eftersom medarbetarnas beslut påverkar 

människors frihet m.m. Däremot är den endast till 

begränsad del byggd på vetenskap. Den dagliga verksamheten 

påverkas inte nämnvärt av nya vetenskapliga 

rapporter om den egna verksamheten, och systemet för 

uppfångande av ny forskning är svagt. Det finns däremot 

en omfattande praktisk kunskap som kan överföras 

pedagogiskt i polisutbildningen. Utövarna har 

sina egna fackliga och professionella organisationer, 

men statsmakten behåller den starkare styrningen över 

kompetensutvecklingen. Diskussioner om det högre 

syftet med polisverksamheten är sällsynta. Den interna 

etiska diskussionen är inte särskilt omfattande, och det 

finns ännu inga allmänt accepterade internationella 

etiska regelverk. 

Sammanfattningsvis kan sägas att polisverksamheten 

utgör ett erfarenhetsbaserat hantverk, men att 

verksamheten ännu inte kommit över tröskeln till 

de etablerade professionerna. Polisförbundets ordförande, 

Jan Karlsén, har också krävt bl.a. legitimering 

av poliser, etiska riktlinjer och förstärkt kompetensuppbyggnad. 

Annars, hävdar han, kommer polisen 

att deprofessionaliseras, bl.a. genom att andra aktörer 

som säkerhetsbranschen tar över fler och fler polisiära 

funktioner, exempelvis ordningstjänst och underrättelseverksamhet. 

Vad krävs då för att polisverksamheten skall etableras 

som en egen profession? Fyra områden bör stå i 

centrum för ett samlat professionaliseringsprogram. 

Kompetensmassan måste bli tydligare, särskilt inom 

kriminalpolisområdet. Det måste klargöras vad som 

skiljer polisarbete från exempelvis juridik eller väktarverksamhet. 

Utbildningen och fortbildningen måste bli 

mer dynamisk. bl.a. för att möta allt bättre management 

inom den organiserade brottsligheten. 

Ledarskapet måste bli kraftfullare och mindre modebetonat. 

Närpolisreformen (1993 – 1995) ledde till en 

deprofessionalisering. En av chefernas viktigaste uppgifter 

måste vara att rekrytera kompetent folk och att 

verka för resurser till deras arbete. 


65

Forskning behövs, bl.a. kring polisen som rapporteringskälla 

för sociala problem. Det behövs även mer 

kritisk utvärdering av olika system som används, t.ex. 

för profilering. 

Etiken måste lyftas fram. Polisförbundet genomförde 

2005 en undersökning av medlemmarnas syn 

på etik. De flesta medlemmar (57 %) svarade att de 

diskuterade etikfrågor varje vecka med kolleger. De 

flesta hade också fått handledning eller utbildning i 

etik. Ändå ansåg många medlemmar att etikfrågor 

ofta förbises i organisationen. Ett vanligt krav var att 

chefer borde prioritera etikfrågor mera. Just nu pågår 

ett arbete med en s.k. värdegrund för polisarbete inom 

Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen. 

Polisarbetet möter rader av etiska utmaningar. Så 

måste medarbetarna ständigt vara vaksamma på var 

man skall sätta gränserna vid polisiära provokationer, 

hur man skall utnyttja asymmetrisk information vid 

förhör och utredningar, när man skall läcka känslig 

information till media osv. Resursbrist och politiska 

uttalanden kan tillsammans med direktiv göra prioriteringar 

känsliga, som när polisen fått kritik för att inte 

ingripa mot katförsäljningen. 

Internationellt finns etiska regelverk för polisarbete 

utfärdade av bl.a. FN och Europarådet. FN har i en 

deklaration 1975 givit ett förslag till en internationell 

kodex för polisetik. Den innehåller förbud mot tortyr 

m.m. samt påbud att polisen skall följa läkares anvisningar 

för behandlingen av gripna m.fl. Europarådets 

rekommendation (2001) har föreskrifter om att polisutbildningen 

skall omfatta undervisning i Europarådets 

konvention om mänskliga rättigheter samt att polisutredningar 

skall baseras på åtminstone rimlig misstanke 

om ett verkligt eller möjligt brott. 

Professionell etik i narkotikabekämpning 

Narkotikabekämpning dras, utöver de vanliga etiska 

problemen i allmän polisverksamhet, med särskilda 

svårigheter som att ingripanden mot narkotikabrott 

kan innebära en balansgång mot att ingripa mot yttrandefrihet 

(som vid allmänna sammankomster där 

det förekommer mer eller mindre öppen narkotikapropaganda 

och -försäljning; detta har diskuterats i 

samband med razzior på rave- eller reggaefestivaler). 

Ingripanden mot personer eller grupper som är kända 

eller utsatta (allt från ”kändisknarkare” till etniska 

grupper) kan bli föremål för intensiv mediabevakning. 

Irrationella och stökiga klienter, som berusade, abstinenta 

och psykotiska missbrukare, kan provocera till 

övergrepp. På kompetensplanet finns problem att följa 

med i utvecklingen av ett föränderligt drogpanorama. 

Svenska Narkotikapolisföreningen kan få en viktig 

roll för att utveckla en professionell etik inom narkotikabekämpningen. 

Som utgångspunkt för diskussionen 

kan man utöver de internationella regelverken använda 

andra narkotikapolisorganisationers etiska regelverk. 

Californiens narkotikapolisförening (CNOA), som i 

mycket stod som förebild vid bildandet av SNPF, har 

detaljerade regler om grunder för uteslutning, bl.a. fällande 

dom för brott som ej är förseelse, förskingring 

av föreningens tillgångar, misshandel av annan medlem 


eller opassande beteende. Stadgarna har också detaljerade 

regler för anmälan, prövning etc. 

Polisarbetet möter rader av etiska 

utmaningar. Så måste medarbetarna 

ständigt vara vaksamma på var man 

skall sätta gränserna vid polisiära 

provokationer, hur man skall utnyttja 

asymmetrisk information vid förhör 

och utredningar, när man skall läcka 

känslig information till media osv. 

” 

” 

Referenser 

(CNOA) (2004): California Narcotic Officers’ Association 

(2004): Bylaws, Amended August 12, 2004, 

http://www.cnoa.org/by-laws.htm (2008-08-10). 

(COE): Council of Europe (2001): Recommendation 

Rec(2001)10 of the Committee of Ministers to member 

states on the European Code of Police Ethics, 

http://www.coe.int/t/e/legal_affairs/legal_co-operation/police_and_internal_security/conferences/ 

2002_vilnius/Rec(2001)10%20European%20Code 

%20of%20Police%20Ethics.asp (2008-08-10) 

Cogan M (1955): The Problem of Defining a Profession, 

The Annals of the American Academy of Political 

and Social Science, vol. 297, January, s. 105 — 111. 

Flexner A (1915): Is Social Work a Profession?, School 

and Society, vol. 1 (June 26) s. 904; cit. e. Cogan 

ML (1955, s. 106). 

Hartelius J (1999): Etik för opinionsingenjörer, Stockholm: 

Fischer. 

Jones RV (1989): Reflections on Intelligence, London: 

Heinemann. 

Lewis R, Maude A (1952): Professional People, London: 

Phoenix House. 

Olsen RD (1992): The Cult of the Mediocre, Journal 

of Forensic Identification, vol. 42, January/February, 

s. 34 — 40. 

Pagon M (2003): Police ethics and integrity, College 

of Police and Security Studies, University of Maribor, 

http://www.police-studies.com/papers/police-ethicsintegrity.pdf 

(2008-08-19). 

(PF) Polisförbundet (2005): En undersökning om etik 

bland Polisförbundets medlemmar, juni 2005, 

http://www.polisforbundet.se/Texteditor/Display 

Attachment.aspx?id=2089 (2008-08-12) 

Roddenberry EW (1953): Achieving professionalism, 

J. Criminal Law, Criminology and Police Science, 

vol. 44, s. 109 – 115. 

(UN) United Nations (1975): International Code of 

Police Ethics: A United Nations Proposal, doc. 

A/10260 (3 October 1975), omtryckt i L Radzinowicz 

& ME Wolfgang: Crime and Justice Vol II. 2nd. rev. 

ed., New York; Basic Books, s. 217 — 218.

Skärpt ton mot överförskrivare 


Kammarrätten har i en dom beslutat att dra in behörigheten för en 70-årig läkare 

från Malmö att förskriva narkotikaklassade läkemedel. Därmed går man emot 

både HSAN och Länsrätten i deras beslut. 

Socialstyrelsen utreder ärenden mot sjukvårdspersonal 

som agerar emot vetenskap och beprövad 

erfarenhet. Inte sällan utreds läkare som misstänks för 

överförskrivning av narkotikaklassade och andra beroendeframkallande 

eller begärliga läkemedel. 

I det aktuella fallet hade en nu 70-årig Malmöläkare 

under flera år slentrianmässigt förskrivit beroendeframkallande 

doser av narkotikaklassade läkemedel 

till några patienter. Läkaren stängde sin praktik 2001, 

men fortsatte förse fem av sina patienter med narkotika. 

Han hade inte träffat dessa patienter på flera 

år utan skrev regelbundet ut recept efter telefonkontakter 

och utan undersökning. Journalföringen var 

också bristfällig på flera punkter. Bland annat saknades 

anteckningar om sjukdomsbild och läkaren hade 

angivit de förskrivna doserna av olika tabletter med 

romerska siffror. 

Avdelningsdirektör Nils René, på Socialstyrelsens 

regionala tillsynsenhet i Malmö, utredde läkarens förskrivningar 

under åren 2004-2006. Han fann att en 

kvinna i 60-årsåldern varannan månad fick förskrivet 

Flunitrazepam 1 mg, Sobril 15 mg, Somadril 350 mg 

och Somadril Comp, sammanlagt 400-500 tabletter för 

två månader. En annan kvinnlig patient fick under de 

två åren konsekvent varje månad 100 Stesolid 5 mg och 

100 Nitrazepam 5 mg utan undersökning. En 50-årig 

kvinna, som läkaren behandlat i 25 år, fick 100 Stesolid 

5 mg varje månad, medan den ordinerade mängden var 

1-2 tabletter om dagen, alltså 30-60 tabletter under en 

månad. En annan av patienterna, som alla var kvinnor, 

fick varje månad förskrivet sammanlagt 300 tabletter 

Flunitrazepam, Xanor och Treo Comp. 

Läkarens förskrivning av narkotiska preparat hade 

orsakat ett beroende hos dessa fyra patienter, ett 

beroende som han fortsatte underhålla genom att ge 

recept regelbundet per telefon och utan undersökning. 

Socialstyrelsen yrkade i sin anmälan till Hälso- och 

sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) att läkarens behörighet 

att förskriva narkotiska läkemedel skulle dras 

in. 

HSAN nöjde sig med att ålägga läkaren en varning, 

ett majoritetsbeslut som ansvarsnämndens ordförande 

Annika Marcus inte delade. Hon ansåg att ”NN måste, 

genom de konstaterade systematiska bristerna under 

längre tid vid förskrivning av narkotiska läkemedel 

i de granskade patientfallen, anses ha missbrukat sin 

behörighet att förskriva sådana läkemedel”. 

Socialstyrelsen överklagade beslutet till länsrätten, 

som inte ändrade HSAN:s beslut. Socialstyrelsen vände 

sig då till kammarrätten som gick på Socialstyrelsens 

linje. Kammarrätten ansåg att läkarens slentrianmässiga 

underhåll av läkemedelsberoende innebar att han 

missbrukat sin förskrivningsrätt. ”Risken för att NN 

på nytt börjar förskriva narkotiska läkemedel på ett 

oacceptabelt sätt väger tyngre än hans intresse av att 

behålla förskrivningsrätten till någon del.” 

Trots att denne läkares skadliga verksamhet var av 

förhållandevis liten omfattning blev det alltså en fällande 

dom i kammarrätten. 

– Domen indikerar att samhället nu ser allvarligt 

på överförskrivning av narkotiska preparat även om 

det sker i mindre skala, säger Nils René. – Beslutet får 

betydelse för vårt fortsatta arbete och det ger också 

signaler till bl.a. polisen att det visst kan löna sig att 

anmäla misstankar om överförskrivning till oss, avslutar 

Nils René. 


69

Läkemedelsindustrin förtiger 

missbruk och biverkningar 

Ny bok avslöjar konflikten mellan folkhälsa och förtjänst 

TEXT: LITA TIBBLING GRAHN 

Genom åren har många läkemedel lanserats med fanfarer för att sedan missbrukas 

och slutligen dras in. Det gäller bl.a. heroin, fenmetrazin (Preludin) och flunitrazepam 

(Rohypnol m.fl.). 

Den samlade erfarenheten av risker har dock inte gjort 

läkemedelsindustrin mer försiktig i lanseringen av nya 

preparat. John Virapen sammanfattar i boken Piller 

& Profiter. Memoarer från en industri med dödlig 

biverkan 30 års upplevelser som företagsledare inom 

svensk och internationell läkemedelsindustri. Hans 

beskrivningar av hur det går till att marknadsföra 

läkemedel föranledde apotekaren Fredrik Hedlund 

att göra omfattande efterforskningar om sanningshalten 

i Virapens berättelser. I förordet till boken 

skriver Hedlund att han funnit dokument som styrker 

Virapens utsagor att han som högste ansvarige för 

läkemedelsföretaget Eli Lilly i Sverige mutat en expert 

knuten till Socialstyrelsen i samband med läkemedelsgodkännande 

av Prozac (i Sverige sålt under namnet 

Fontex) och att han betalat högt respekterade läkare 

att skriva artiklar i Läkartidningen i syfte att dämpa 

kritiken mot ett läkemedel med dödliga biverkningar. 

Mutorna kan omfatta forskningsbidrag, resor och 

till och med bordellbesök. Hedlund menar – liksom 

Virapen – att läkemedelsföretagen är vinstmaximerande 

företag – inte instanser i folkhälsans tjänst. 

Döljande av viktiga fynd 

Vid lanseringen av nya läkemedel förekommer även 

direkta döljanden av viktiga fakta om biverkningar. 

År 2004 hängde sig en nittonårig student i samband 

med en klinisk studie av ett de nya lyckopillren 

av s.k. SSRI-typ som skulle förhindra depression. Vid 

inledningen av studien var kvinnan helt frisk utan 

tecken på depression. Hon deltog för att finansiera sina 

studier. För Prozac (också ett SSRI-preparat) finns 76 

olika biverkningar beskrivna, bl.a. aggressivt beteende, 

abnorma tankar, suicidtankar och självmord. Av 1000 

patienter som 1986 stod på Prozac tog 12,5 livet av sig 

jämfört med 2,5 på 1000 av dem som tog sockerpiller, 

något som tillverkaren Eli Lilly förteg. 


Om någon skulle göra en anmälan mot ett farligt 

läkemedel erbjuder läkemedelsföretagen förlikning 

med sådana summor att nästan ingen kan motstå dem. 

Då slipper företagen offentliggöra rapporter om negativa 

biverkningar. 

En viktig faktor i den expansiva marknadsföringen 

av läkemedel är uppfinnandet av nya sjukdomar och 

diagnoskriterier. För depression finns idag cirka 300 

olika symtom och besvär uppräknade. Med hjälp av ett 

visst frågeformulär får minst 90 procent av befolkningen 

en depressionsdiagnos och blir därmed lätt föremål 

för antidepressiv medicinering. I ökad takt medicineras 

hyperaktiva barn, oroliga äldre och dementa samt alla 

utbrända och deprimerade människor. 

Medicinering bakom våldsbrott 

Många brottslingar har kombinerat antidepressiva 

medel med alkohol och narkotika och kan begå grova 

brott som många gånger har framkallats av just medicinering 

med antidepressiva läkemedel. Ingen har gjort 

någon prognos på vad den ökande medicineringen kan 

medföra. 

Erfarenheter av poliser och andra på fältet av hur 

nya läkemedel missbrukas och har påtagliga biverkningar 

kan många gånger vara viktiga för att balansera 

läkemedelsindustrins glättade bilder. För polisens del 

ger Virapens bok en viss förklaring till varför råa och 

omotiverade våldsbrott ökar så kraftigt i vårt övermedikaliserade 

samhälle. 

Virapen, John: Piller & Profiter. Memoarer från en 

industri med dödlig biverkan. bookLund förlag 2008. 

Lita Tibbling Grahn är läkare och har varit professor 

vid Universitetssjukhuset i Linköping. Hon har tidigare 

skrivit bl.a. Sjuk vård – vår självgenererande sjukvård.

Ibogain 

– hallucinogen nytt medel för missbrukarvård? 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Den religiösa drogen ibogain har visat sig kunna hjälpa en del äldre missbrukare 

att komma bort från drogsuget. Behandlingen är dock kontroversiell och ännu inte 

tillåten i Sverige. 

Tabernante iboga är en buske som växer i bl.a. Gabon 

och kan bli upp till 1,5 meter. I dess rotbark förekommer 

den rusframkallande substansen ibogain, som 

intas i form av pulver eller extrakt. 

Ibogainet är stimulerande vid låga doser. Vid något 

högre doser kan starka visuella hallucinationer framträda, 

liksom upphetsning, ångest och förvirring. Vid 

höga doser kan upplevelsen bli religiös och existentiellt 

omskakande med mardrömlika syner. Kräkningar, 

darrningar och försämrad koordinationsförmåga kan 

uppträda. Ett rus varar vid större doser upp till 24 timmar, 

i en del fall 48 timmar. 

Behandling av beroendetillstånd 

Ibogain har länge använts i religiösa initieringsriter 

inom Bwiti-kulten i Gabon. Vid mitten av 1980-talet 

uppkom ett intresse att använda medlet i missbrukarvården. 

Efter att ha genomlevt ett ibogainrus kände 

amerikanen Howard Lotsof att han blev fri från 

sitt heroinbegär. Han startade sedan verksamhet i 

Amsterdam. 

Under behandlingen får missbrukaren en så stor dos 

att hon eller han blir mer eller mindre utslagen och 

upplever starka hallucinationer under 24 – 36 timmar. 

Resultaten har många gånger varit positiva. Redan 

efter en session med ibogain tappar många missbrukare 

helt suget efter sin drog. 

Ibogainbehandling har huvudsakligen prövats vid 

missbruk av heroin, men även vid missbruk av alkohol, 

bensodiazepiner, kokain och metamfetamin. 

Idag finns ett fyrtiotal behandlingskliniker i världen, 

bl.a. i Canada, Mexico, Nederländerna och Tjeckien. 

I hela världen har uppskattningvis 5 000 missbrukare 

genomgått ibogainbehandling. 

I Sverige grundades 2006 den ideella föreningen 

ibogain.se med syfte att få svensk missbrukarvård att ta 

upp ibogain vid behandling av drogberoende. 

En rad lyckade fall kan tyda på att här kan finnas 

en ny behandlingsmodell, som i framtiden kan få 

betydelse för gamla missbrukare, särskilt sådana som 

Ibogain kommer från rotbarken på Tabernanthe iboga. 

Foto: Maria Söderberg. 

misslyckats i annan behandling. Mer experiment och 

studier behövs innan medlet kommer att tillåtas som 

rutinmetod i missbrukarvården. Riskerna är emellertid 

betydande, med bl.a. dödsfall och psykoser. 

Ibogain är i Sverige reglerat på narkotikaförteckning 

I. Det betyder att medlet ej får användas i medicinsk 

verksamhet. Läkemedelsverket meddelade i juni 2007 

att man inte kommer att ändra klassningen. I augusti 

2008 kvarstod Läkemedelsverket vid denna bedömning. 

Sällsynt i Sverige 

Ibogain är sällsynt i Sverige. SKL säger att medlet sällan 

förekommer. Narkotikaroteln i Stockholm har inte 

fått några indikationer på att medlet finns på den illegala 

marknaden. Ibogain kan dock köpas via internet. 

Ur polisiär synvinkel bör beaktas en tänkbar risk 

att missbrukare av nyfikenhet självexperimenterar med 

ibogain i försök att dämpa ett beroende. 

Referenser kan fås från författaren. 


73

Boktips 

Bergsprängardottern 

som exploderade 

Hon är bergsprängar/alkoholistdottern 

som älskar sin pappa 

och som hör hans kärlek tvärs 

igenom fyllsluddret. 

Lo, eller Lena Kauppi som 

hon egentligen heter, har gjort 

allt. Knarkat, hetsätit, jobbat 

på stripbar, rånat och hon har 

kostat staten 2,2 miljoner. 

Boken skildrar verkligheten in på bara skinnet och 

är en dokumentär om barn, medberoenden, skuld och 

svart pedagogik. 

Berättelsen om Lo är ingen moralitet, och den lägger 

inte skulden på någon annan utan skildrar bara hur en 

flicka förvandlas från hästtjej till kriminell narkoman. 

Lo är född 1970 och gick ut teaterhögskolan 2003. 

Delar av manuset till denna bok låg till grund för den 

mycket uppmärksammade enmanspjäsen med samma 

namn som boken. Soloföreställningen har spelats i 89 

föreställningar runt om på landets teatrar och fängelser. 

Våren 2008 var Lo Kauppi aktuell i pjäsen ”Den 

tatuerade mamman” på Dramaten. 

Sammanfattningsvis kan sägas att boken är en gripande 

och sällsynt angelägen samtidsskildring, och 

definitivt läsvärd. 

Nyfiken på Lo Kauppi, gå in på www.lokauppi.se 

och läs mer. 

Författare: Lo Kauppi 

Förlag: Månpocket 

Bilden av Phoebe 

Boken är etta på New York 

Times bästsäljarlista och är en 

gripande och tragisk familjehistoria. 

En snöigt vinternatt 1964 

tvingas doktor David Henry att 

förlösa sin hustru Norah, som 

föder tvillingar. 

Det första barnet, Paul är en 

frisk pojke men flickan Phoebe 

föds med Down syndrom. David fattar ett beslut som 

kommer att förfölja familjen för alltid. Till sin hustru 

Norah säger David att flickan var dödfödd. David 

ber sköterskan Caroline att lämna bort barnet till ett 

barnhem, men hon bestämmer sig att ge sig iväg och 

uppfostra flickan som sin egen dotter. Tiden går och 

David och Norah blir alltmer som främlingar för varandra. 

Norah uppslukas av sin karriär och David blir 

mer o mer plågad av sin hemlighet, När David plötsligt 

dör avslöjas hans fruktansvärda hemlighet, vilket får 

förödande konsekvenser. 

Boken är mycket välskriven och målande och svår 

att lägga ifrån sig, alltså riktigt bra ! 

Författare: Kim Edwards 

Förlag: Bra Böcker 


Boktips denna sida Åsa Dahlberg 

En andra chans 

Lauren Roche växte upp på Nya 

Zeeland med en missbrukande 

mamma och hon blev sexuellt 

utnyttjad som barn. Vid 14 års 

ålder tar mamman sitt liv, och 

efter en upprorisk tid rymmer 

Lauren till USA som fripassagerare 

på en isbrytare. Lauren 

utsätts för en brutal gruppvåldtäkt 

och återvänder till sitt 

hemland. Sjutton år gammal föder hon en son, och för att 

försörja sonen tar hon jobb som strippa och hamnar så 

småningom i drogmissbruk och prostitution. Lauren når 

botten men får oväntad kraft att resa sig igen. Utbildningen 

blir för hennes del nyckeln till ett helt nytt liv. 

Lauren läser in gymnasieexamen och lyckats trots 

en tuff kamp som ensamstående mamma slutföra 

sina medicinstudier och bli legitimerad läkare. 

Lauren Roche är född 1961, hon är bosatt på 

Kapiti Coast, Nya Zeeland. Boken är en berättelse 

om en kvinnas enastående resa från prostituerad 

till läkare. Lauren arbetar idag som läkare och föreläsare. 

Författare: Lauren Roche 

Förlag: Bra böcker 

Glöm att ni har 

en dotter 

Boken handlar om Sandra 

Gregory som under många år 

arbetat som lärare i Bangkok. 

Efter en militärkupp förlorar 

hon sitt jobb samtidigt som hon 

blir svårt sjuk. I ett desperat 

försök att få komma hem till 

sin familj i England bestämmer 

hon sig för att smuggla en liten 

mängd heroin för en främmande mans räkning. 

Sandra tas på bar gärning och döms till 25 års 

fängelse för 89 gram rent heroin. 4 år av strafftiden 

avtjänar hon på det ökända fängelset Bangkok Hilton 

innan hon förflyttas till en anstalt i Storbritannien. Den 

brutala och förnedrande verklighet som hon tvingas 

genomleva lämnar outplånliga spår i hennes själ. 

Men en inre styrka får henne att kämpa vidare och 

det är det som föranlett hennes berättelse. 

Boken tydliggör hur ett enda misstag kan förändra 

allt och beskriver klimatet och atmosfären på ett av 

världens hårdaste kvinnofängelser på ett inlevelsefullt 

sätt. Sandra Gregory var för övrigt bekant med 

Karolina Johnsson, diplomatdottern som också avtjänat 

ett längre fängelsestraff på Bangkok Hilton. 

Sandra Gregory har efter sin frigivning ägnat stor 

del av sin tid åt studier på Oxford universitet. 

Författare: Sandra Gregory och Michael Tierney 

Förlag: Månpocket

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org 

NYHET! 

Anabola 

Androgena 

Steroider 

Missbruk av anabola androgena 

steroider, AAS, 

och tillgången på dessa 

preparat på den illegala 

marknaden har flerdubblats 

på tio år. AAS-missbrukare 

belastar sjukvården 

eftersom de kräver 

behandling för de psykiska 

och fysiska skador 

som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas 

eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat 

till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats 

till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas 

med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt 

många. 

Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig 

information är stor och nu har författarna till boken 

Mandom, mod och morske män kommit med en 

32-sidig informationsskrift i A4-format som på ett 

okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver 

AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar 

alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande 

kunskaper i ämnet. 

Ur innehållet: 

Missbruk av anabola steroider 

- vem, varför, när, var och hur? 

Effekter och bieffekter 

Behandling av AAS-missbrukare 

Preparatöversikt 

AAS och lagen 

Smuggling, beslag, illegal tillverkning, 

AAS och Internet 

AAS och våld m.m. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Boktips 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 9.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor ger en 

bred översikt över de vanligaste 

aktuella drogerna på 

den illegala svenska marknaden. 

Den är lämplig vid 

grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst, 

frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård, 

personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning. 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 

Gunnar Hermansson 

Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till missbruk 

av anabola steroider ökar. 

Sambandet mellan AAS-missbruk 

och våld är ett vedertaget 

faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad 

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder 

behöver förstärkas. Boken belyser ingående 

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; 

medicinskt, rättsligt och socialt. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom 

ut första gången våren 1995 

och är nu uppdaterad och 

utökad med 80 sidor. Boken 

kan ses som en resa från mitten 

av 1950-talet och fram 

till 2006 och där ges under 

resans gång exempel på rockmusikens 

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. 

Boken skildrar också enskilda rockartisters 

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, 

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna 

i vårt närområde m.m. 


77

STIPENDIERUTAN 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att 

komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar 

skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje 

år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen 

tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. 

SNPF:s resestipendier till CNOA:s (California 

Narcotic Officers Association) och ev. TNOA:s 

(Texas Narcotic Officers Association) årliga 

utbildningskonferenser. 

Styrelsen beslutar i början av året huruvida båda stipendiaterna 

reser till CNOA eller om ett stipendium skall 

avse TNOA. Resorna sker alltid tillsammans med någon 

ur SNPF:s styrelse. För datum, se www.cnoa.org resp. 

www.tnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Observation 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken 

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande 

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till 

Årets Nykomling Nytt för i år! 

Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som 

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse 

och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är 

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 


Lösning Kryss 2-08 

Ett 20-tal rätta krysslösningar skickades in under sommaren. 

Av dessa blev följande dragna som vinnare 

denna gång. 

Birgitta Johansson, STRÖMSTAD 

Lennart Davidsson, SÖDERTÄLJE 

Maria Landström, GÄLLIVARE 

Nils-Ivar Jönsson, VÄRMDÖ 

Kenneth Lindborg, GÖTEBORG 

Grattis! 

Dubbla trisslotter kommer med posten. 

Mediahusets stipendium 

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för 

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och 

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens 

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium 

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera 

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan 

och den narkotikarelaterade brottsligheten. 

Tullverkets stipendium 

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom 

Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Kryss 3-08 


Lösningar skall senast den 14 november 2008 sändas till: 

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING 

Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. 

Namn och adress: .............................................................................................

Kokain - Svenska Narkotikapolisföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?