Tema Droger Online - Svenska Narkotikapolisföreningen

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift 

Nr 2/2008 

Utbildningskonferensen 

i Karlstad 

Tema: Droger online 

med bl.a. 

- Beslag på Arlanda 

- Internetapotek 

- Lagliga droger på nätet

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Thomas Ekman 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson 

REDAKTIONSKOMMITTÉ: 

Gunnar Hermansson (GH) 

Jonas Hartelius (JH) 

Heidi Joensuu (HJ) 

Lennart Karlsson (LK) 

Jessica Vikberg (JV) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

SNPF:s hemsida: www.snpf.org 

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- 

FÖRENINGENS 

ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR 

Ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 Göteborg 

Tel: 0703-74 13 93. . 

Ansökan via hemsidan www.snpf.org 

Postgiro SNPF 63 73 06-2 

ADRESSÄNDRING: 

Använd gärna mailadressen snpf@snpf. 

org eller eller tel 0703-74 13 93. 

MANUSSTOPP: 

5/8 2008. 

Utgivning v. 38. Skicka in bidrag och 

bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

OMSLAGET: 

Omslaget: Jonas Hartelius föreläser om 

nya droger och nya trender i Karlstad. 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon. 0471-482 50 

ISSN 1101-6817 

2/08 Årgång 21 

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI 

LICENSNUMMER 341093 

INNEHÅLL 

Ordföranden har ordet ............................................................... 2 

Medlemsinfo och Redaktörens spalt ......................................... 3 

Utbildningskonferensen i Karlstad 2008 .................................... 6 

Ett klick på datorn idag – beslag på Arlanda i morgon ........... 10 

Häktad för rent tramadol i påsen ............................................. 12 

Lagliga droger på nätet – problem och risker ......................... 14 

Medicin utan gränser ................................................................ 18 

Tramadol – ny narkotika med opiateffekter ............................. 22 

Nytt på narkotikafronten .......................................................... 26 

Internetapotek är ingen lek ...................................................... 30 

AAS-missbrukets utbredning dåligt kartlagd ........................... 34 

Steroidmissbruk ökar våldet .................................................... 35 

Håll tjänstehunden frisk - länge ............................................... 38 

SNPF:s Norrlandsseminarium i Östersund ............................. 42 

Kodein – det värsta missbruket intill Uralbergen .................... 46 

Världen runt ............................................................................. 50 

Landet runt .............................................................................. 51 

Falsk varubeteckning .............................................................. 54 

Rättsrutan ................................................................................ 55 

Tallinn – ett av de svenska polissambandskontoren i öst ......... 58 

Hawala .................................................................................... 61 

Karlstadskonferensen 2008 i bilder ......................................... 64 

Stipendiater ............................................................................. 66 

Organiserad brottslighet en femtedel av världshandeln .......... 69 

Från MOB till ISDP – Walter Kegö blickar österut .................. 72 

Boktips ..................................................................................... 76 

Krysslösning och stipendierutan .............................................. 78 

Kryss 2-08 ............................................................................... 80 

Ett klick på datorn i dag 

- beslag på Arlanda i morgon 

TEXT OCH FOTO: JESSICA VIKBERG 

Röntgenmaskiner, hundar och tullare. 

Det är tidig torsdagsmorgon på Arlanda flygplats. Brev och paket i tusentals landar 

med flygplan från världens alla hörn. Bland all post och allt gods döljer sig 

sändningar med narkotika, doping och hälsofarliga varor. 

vante Hull är chef för en av Arlandatullens frakt- 

Sgrupper. Han och hans kollegor täcker större delen 

av dygnets timmar, alla dagar i veckan året runt. 

Denna mulna morgon blir dagens skörd ett par flaskor 

GBL, 600 gram Kratom samt två kartonger som visar 

sig innehålla nio kilo kopior av Viagra. 

Att man i dag selekterade ut just dessa paket beror 

antingen på underrättelsearbete, narkotikahund eller 

på tullarens erfarenhet och intuition. Det kan även 

bero på en kombination av dessa. 

Christer Carlsson, som arbetar med selektering och 

profilering av gods, berättar att förutom det arbetet 

han lägger ner på att finna rätt paket så är röntgenapparatur 

och just narkotikahundar ett effektivt hjälpmedel. 

Både Svante och Christer betonar även det oerhört 

goda samarbetet med berörda fraktföretag. 

Unga människor nya droger 

Det är i huvudsak unga människor födda mellan sent 

70- och sent 80-tal som beställer droger via Internet. 

I stället för att handla av en langare på stań känner 

man sig både mer anonyma och säkrare med att med 

datorns hjälp beställa hem narkotika eller dopingpre- 

10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-08 

Sidan 38 

Foto: LFV/Daniel Asplund 

parat. Bor man hemma anar föräldrarna ofta ingenting, 

då paketen levereras med diskret avsändare 

märkta som exempelvis hobbyartiklar. 

Ett preparat som man hittar ungefär ett kilo av i 

veckan är fenazepam. Fenazepam är en bensodiazepin 

liknande t.ex diazepam, men som ännu inte är klassad 

som narkotika. Missbruk av fenazepam har förekommit 

vid våldtäktsfall samt vid dödsfall i kombination 

med alkohol. 

Det hostdämpande medlet DXM missbrukas allt 

mer och är på remiss för att bli narkotikaklassat. 

DXM-tabletter, tillverkade för missbruk, påträffas 

regelbundet av Arlandatullen. Det förekommer enstaka 

dödsfall i Sverige som man misstänker beror på 

överdosering av DXM. 

Spice är en typisk Internetdrog. Preparatet är en 

blandning av olika växtdelar som inte är förbjudna. 

Spice marknadsförs som lagligt cannabis med liknande 

effekter. 

När man arbetar med flygfrakt får man en god 

inblick i vad som är nyheter på drogfronten och i vilket 

område som preparat är vanligast. Christer Carlsson 

känner frustration över att mycket av det man hittar 

inte är narkotikaklassat. Man jobbar mot dessa dro- 

Kratom är en växtdrog som 

används som ett substitut för 

opiater. Kommer ursprungligen 

från Thailand, där det 

är klassat som narkotika. 

Fortfarande inte olagligt i 

Sverige. 

ger trots att det inte ger några ”pinnar” i statistiken. 

Man gör sitt bästa för att tackla problemet med att 

genom inarbetade kanaler föra fram informationen till 

Läkemedelsverket och Folkhälsoinstitutet (som arbetar 

med klassning av narkotika), samt genom att informera 

lokal polis. Vi kan inte bara strunta i att det kommer 

in skadliga och beroendeframkallande preparat som är 

snarlikt narkotika, menar Christer. 

We don´t send to Sweden anymore 

Hans Eriksson är underrättelseansvarig på tullen på 

Arlanda flygplats. Arlanda är en speciell arbetsplats 

menar han. Tullverkets många omorganisationer har 

visat att samma modell inte passar alla flöden. Flygtrafiken 

passar inte alltid in i samma arbetsmodell som 

övrig passagerartrafik, lastbils- och containertrafiken. 

Hans upplever ibland att alla inte förstår hur stort och 

snabbt flödet av passagerare och gods är på en så stor 

flygplats. 

På Arlanda utformas det ofta en efterföljande egen 

skräddarsydd omorganisation efter att en större nyss 

gjorts. 

Arlandatullens effektivitet har spridit sig i cyber 

space. Ett av de kinesiska företag som tidigare lovade 

att ersätta preparat som tullen beslagtagit, meddelar på 

sin hemsida att man inte längre gör detta. Anledningen 

är de många beslagen som gjorts. 

Under en lång period vällde de så kallade Canadabreven 

in dagligen på Arlanda. Det var brev som innehöll 

mindre eller större mängder 

cannabis, beställda från en 

adress i Canada. Arlandatullen 

beslagtog en mycket stor del av 

dessa brev varav de flesta var 

beställda från unga killar och 

tjejer. Så stor del beslagtogs 

att man på hemsidan nu kan 

läsa ”We don´t send to Sweden 

anymore”. Canadabreven har 

upphört att komma till Sverige, 

tack vare Arlandatullarna! 

Lösningsmedlet GBL missbrukas 

eftersom det omvandlas till den 

narkotiska substansen GHB i 

kroppen. GBL är numera klassat 

som hälsofarlig vara och import på 

detta sätt är olagligt. 

Kopior av Viagra står högt på listan över preparat som beställs 

via Internet. Tullen stoppar införsel eftersom Internetimport 

av läkemedel kräver tillstånd från Läkemedelsverket. 

”Hugga i” sin flickvän 

Utredare Catrin Strömqvist på Tullkriminalen i Stockholm 

arbetar just nu med ett steroidärende, som har 

sitt ursprung i ett beslag på Arlanda. En person hade 

figurerat i ett ärende som rörde insmuggling av narkotika 

i tablettform. Insmugglingen skedde med kurirpost 

med klassisk gömma i utskurna böcker. I samband med 

husrannsakan beslagtogs mannens dator. 

Via uppgifter i datorn kunde mannen knytas till tillverkning 

och försäljning av hundratusentals enheter av 

anabola steroider via Internet. Det handlade också om 

anabola steroider i pulverform från Kina, som mannen 

sålt i Sverige via rekommenderade brev. Man lyckades 

även få fram namnet på hans målvakt, en ung man vars 

identitet utnyttjades i verksamheten. 

Mannens nya sambo hade han mött via en Internetsida 

om anabola steroider. Det kan inte styrkas om även 

hon är knuten till den illegala verksamheten. Man tror 

i vilket fall att hon själv missbrukar anabola steroider. 

I utredningsmaterialet ingår ett textavsnitt där den 

misstänkta mannen beskriver hur han ska ”hugga i” 

sin flickvän en dos av anabola steroider så fort hennes 

mens är över. Mannen 

skaffade sig även en mellanhand 

som tillsammans 

med mannen och målvakten 

nu sitter häktade. 

Utöka resurserna för att 

komma åt droghandel på 

Internet, hälsar inblandade 

tullare som kommer i kontakt 

med problemet. Vi på 

tullen måste göra mer även 

av de ”mindre” beslagen 

samt genom vårt arbete 

påskynda narkotikaklass- 

ning av skadliga och dödliga 

preparat. Det är ofta 

unga killar och tjejers liv 

som står på spel. 

Håll tjänstehunden 

frisk – länge 

TEXT OCH FOTO: HEIDI JOENSUU 

Catrin Strömqvist är utredare 

på Tullkriminalen i 

Stockholm. 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-08 11 

Polisen i Sverige har cirka 430 tjänstehundar, varav ett fåtal är utbildade som 

rena specialsökhundar. De flesta polishundar är s k övervakningshundar, utbildade 

i personspår, personsök, uppletande av föremål, skyddsarbete mm. Ungefär 

en fjärdedel av dessa övervakningshundarna är s k kombihundar, som utöver 

det klassiska polishundarbetet är utbildade på specialsök, exempelvis narkotika. 

Tullverket har cirka 54 narkotikasökhundar i tjänst och Kriminalvården 21 stycken 

narkotikasökhundar. 

Tjänstehund och pensionering 

Tjänstehundar hos polis och tull köps oftast in som 

råämnen från privata uppfödare i Sverige eller utomlands. 

Hundarna utbildas sedan inom respektive myndighet. 

Tjänstehundsutredningen (SOU 2005:75) som 

slutfördes 2005 skriver om att det är allt svårare att 

hitta hundar som har både rätt fysiska och psykiska 

egenskaper för tjänstebruk. Hundaveln är oftast fokuserad 

på att ta fram utställningshundar och stor vikt 

läggs på exteriören. Den klassiska övervakningspolishunden 

pensioneras i regel redan vid 6-7 års ålder 

medan andra tjänstehundar normalt kan tjänstgöra till 

10 års ålder. En narkotikasökhund hos Tullverket pensioneras 

i genomsnitt vid 9 års ålder. När utredningen 

genomfördes hade Kriminalvården nyligen startat sin 

hundverksamhet varför inga siffror om pensionering 

redovisades. Anmärkningsvärt är att en tredjedel av 

polishundarna tas ur tjänst på grund av medicinska 

orsaker och hälften av dessa på grund av ryggproblem. 

Alla Tullverkets hundar hade under utredningen pensionerats 

på grund av ålder. 

Olika arbetsuppgifter och raser 

Man kan fråga sig varför skillnaden på skador och 

pensionsålder är så stor? Den största förklaringen ligger 

nog i skillnaden på hundarnas arbete. Den rena 

narkotikasökhunden, som Tullverket och i viss mån 

även polisen har, slits inte lika mycket som en övervakningshund. 

Övervakningshundens tränings- och 

arbetsuppgifter - såsom utomhusspår och framför 

allt skyddsarbete - är fysiskt mycket mer krävande. 


Dessutom lämpar sig olika raser bättre för rent sökarbete 

jämfört med kravet på skyddsegenskaper. De 

dominerande raserna hos polisen är därför större raser 

som schäfer och belgisk vallhund, malinois. Tullverket 

å sin sida använder oftare mindre och nättare raser 

som labradorer och springer spaniel. Och när det gäller 

hundens livslängd har storleken definitivt betydelse. 

Mindre hundar lever i genomsnitt längre än stora hundar. 

Trubbel får välbehövlig massage av Anna. Trubbel är 4,5 år 

gammal och haltar lite, troligen har han sträckt sig i lårmuskeln 

under ett träningspass. Anna rekommenderar en veckas 

vila. Husse Leif Gustafsson har för övrigt jobbat 36 år som 

hundförare och instruktör! 

Sidan 10 

Hundförare Cathrin Sandgren får en kram av sin pensionerade 

hund Cirrit, som trots sina 11 år är i god form. 

Cathrin har själv köpt tjocka skumgummismadrasser till 

bilen för att hennes hundar ska ha ett varmt underlag att 

ligga på. Vintertid kan det bli många timmar i en kall bil 

vilket inte är bra för leder och muskler. 

Bengt Jansson, Hundsamordnare på Tullverket KC 

Stockholm, menar också att Tullverkets hundar oftast 

hinner värma upp ordentligt innan de börjar arbeta, 

vilket polishunden inte alltid har möjlighet till. 

Polishundar i harmoni 

Under guidning av Göran Johansson, utbildningsansvarig 

för hundförarna på Polismyndigheten i Västra 

Götaland, fick jag följa med under en dags friskvård 

och träning på hundanläggningen utanför Göteborg. 

Varje vecka kommer Anna Skog Vennberg från Hund 

i Harmoni - diplomerad hundmassör och laserterapeut 

– för att behandla och ge råd till hundförarna. 

Anna driver en hundmassagepraktik i Kungsbacka och 

erbjuder där massage, laserbehandling och hundsim i 

Åskar - en 5 år gammal Malinois - får bära munkorg eftersom 

han är lite för het på gröten ibland. Åskar får förebyggande 

massage av Belinda. När Åskar sedan kör en övning i långsök 

märker hundutbildaren/föraren Leif Carlsson att han 

sträcker ut betydligt mer i den kuperade terrängen. 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-08 

samarbete med Belinda Andersson från HundPoolarn. 

Hundförarna bokar tid hos Anna när hunden skadat 

sig eller för behandling i förebyggande syfte. Massage 

mjukar upp musklerna och minskar ledtrycket vilket 

leder till en mer rörlig och balanserad hund. Förutom 

de fysiska fördelarna innebär massagen naturligtvis att 

hunden får en skön stund och blir mer avslappnad. 

Laser, simträning och kost 

Med hjälp av lågeffektlaser behandlar Anna smärta och 

inflammationer i leder, muskler och senor. Medicinsk 

laser stimulerar både kroppens eget immunförsvar och 

hjälper cellerna att självläka. Simträning är en annan 

effektiv och skonsam tränings- och rehabiliteringsform. 

Träningen är skonsam eftersom lederna inte belastas, 

men vattnets motstånd gör att träningen är effektiv 

för muskler, leder, senor och ligament. Jörgen Thynell, 

instruktör och hundförare på Tullverket i Helsingborg, 

anser att simning är en av de bästa förebyggande och 

Robert Lindström, en av hundinstruktörerna, tränar sök med 

Nitro. 

behandlande aktiviteten för en hund. Han menar att 

framförallt ryggproblem kan förebyggas och behandlas 

genom kontinuerlig simning. Jörgen framhåller också 

kostens betydelse för hundens hälsa. 

För äldre hundar rekommenderas ofta kosttillskott 

i form av glukosamin. Det är ett broskuppbyggande 

ämne som finns naturligt hos både människan och 

hunden. Produktionen av glukosamin minskar ju äldre 

hunden blir och för att lindra smärta i lederna kan man 

tillföra glukosamin i olika former. Det finns olika åsikter 

om vilket preparat som är bäst men Anna på Hund i 

harmoni rekommenderar en blandning av glukosamin, 

kondroitin och MSM - som är ett anti-inflamatoriskt 

ämne. 

Rätt medicin för att motverka en för tidig pensionering 

av sin tjänstehund verkar alltså vara uppvärmning 

före fysisk aktivitet, stretch och massage för ömma och 

stela muskler, skonsam men effektiv träning i form av 

simning mellan varven kombinerat med rätt sammansatt 

kost. 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-08 39 

1

Hej och välkomna till ett nytt nummer av Svenska 

Narkotikapolisföreningens tidskrift! 

Den 9-11 maj genomförde Svenska Narkotikapolisföreningen 

sin 22:a utbildningskonferens. 620 medlemmar 

kom till ett sommarlikt Karlstad. Jag vill 

här passa på att återigen tacka alla som kom och ett 

speciellt tack till alla föreläsare som delade med sig av 

sina specialkunskaper. Det var med stor stolthet och 

ödmjukhet jag stod på scenen strax efter klockan 14 

den 9 maj i Karlstad för att öppna konferensen och 

blickade ut över bänkraderna där över 600 medlemmar 

satt. Och alla dessa kollegor har valt att lära sig 

mer om narkotika, och att dessutom komma på sin 

fritid och betala helgen med egna skattade pengar. 

Det slog mig också att vi kom från olika myndigheter 

och från olika delar av Sverige. Finns det någon annan 

arena i Sverige där vi kan träffas och knyta kontakter 

på detta sätt? Vi måste tillsammans på ett kraftfullt 

sätt tala om för politikerna och cheferna i våra respektive 

myndigheter att vi måste fortsätta prioritera narkotikabekämpningen. 

Flera tjänstemän från kriminalvården 

kom till mig och tackade för konferensen. De 

uppgav att det finns mycket narkotika på anstalterna 

och efterlyser mer utbildning när det gäller droger. De 

skulle därför gärna vilja se fler kollegor som medlemmar 

i SNPF. Vi skall försöka få med ämnet ”narkotika 

på fängelser” till nästa år. 

I denna och kommande tidningar kommer SNPFs 

mediagrupp att rapportera från konferensen så att ni 

som inte hade möjlighet att närvara i år kan få ta del 

av det som berättades på de 20 föreläsningarna. När 

detta skrivs är det söndag veckan efter konferensen. Vi 

har redan fått feed back. Nyvunnen kunskap som man 

fått i Karlstad har omsatts i praktiken med mycket gott 

och spännande resultat. Vi kommer att bevaka ärendet 

och berätta om det så fort det är möjligt. 

Vi är i dag nästan 3000 medlemmar. Jag hoppas att 

alla ni som redan är medlemmar försöker värva var 

sin ny medlem. Ju fler vi är desto mer kan vi påverka. 

Nästa år kommer vi att ha konferensen på Svenska 

Mässan i Göteborg och vi har redan bokat 1000 bäd- 


Ordföranden 

har ordet 

Thomas tillsammans med stipendiaten från Texas, Greg 

Dalton, som arbetar som polis i Pasadena, Houston. 

dar på hotell Gothia Towers. Planera därför in helgen 

24-26 april 2009 i kalendern redan nu. 

Men innan vi ses i Göteborg skall vi ha ett seminarium 

i Sundsvall under hösten och en halvårskonferens 

med preliminärt datum fredag 14 november. Det är 

ännu inte bestämt var. 

Svenska Narkotikapolisföreningen vill här också 

passa på att gratulera Bengt Svensson till den nya tjänsten 

som rikspolischef. Vi hoppas på ett fortsatt gott 

samarbete och en bra dialog med Rikspolisstyrelsen. 

Tillsammans tror jag vi kan göra mycket. 

Nu är det snart sommar och vi behöver nog alla 

vara lediga och ladda batterierna. Jag hoppas ni får 

riktigt skön sommar med mycket sol var ni än befinner 

i Sverige eller i världen. Och glöm inte att stänga 

av mobiltelefonen.

Medlemsinfo 

Kommande evenemang 

SNPF:s Norrlandsseminarium i Sundsvall september/oktober 

NNPF:s konferens i Trondheim 10-12 oktober 

CNOA-konferensen i San Diego 1-4 november 

SNPF:s höstkonferens (troligen söderut) prel. 14 november 

SNPF:s 23:e utbildningskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 

Ny medlem i styrelsen 

Ove Dahlberg, numera chef för polisens spaningsrotel i Uppsala, 

valdes in som suppleant i styrelsen vid årsmötet i Karlstad. Ove 

har ett förflutet på Rikskriminalen och som sambandsman i Haag 

innan han förra året fick tjänsten i Uppsala. Med denna bakgrund 

och med sitt breda kontaktnät kommer Ove att vara en tillgång i 

styrelsen. 

En annan stor tillgång, Stefan Holmén, avtackades vid årsmötet 

efter 17 års arbete i SNPF:s styrelse. Stefan valdes in 1991 

då SNPF-konferensen för första gången hölls i Köpenhamn. 

Outtagna lotterivinster 

från konferensen i Karlstad 

Bland de vinnande lottnumner som blev dragna i Karlstad är 

följande vinster ännu inte uthämtade. Om ni har någon av dessa 

lotter kvar kan ni kontakta Hans-Jörgen Hanström på hans mejladress 

hans-jorgen.hanstrom@aklagare.se 

Resa & deltagande i SNPF konferens Göteborg 24-26 april 

2009 Vit lott Serie S Nr 138 

Tavla Peter Engberg Grön lott Serie Q Nr 178 

Tavla Peter Engberg Vit lott Serie S Nr 65 

Ryggsäck Vit lott Serie S Nr 117 

Keps+Tröja Rosa/Vit prickig lott Serie Y nr 62 och 

grön lott Serie Q nr 107 

Sebago väst grön/vit randig lott Serie L nr 195 

Fiskerulle ABU Vit lott Serie S nr 91 

Resa TT-line Blå lott Serie H nr 160 

Bok (4 st) Mandom, Mod, Morske Män Lila lott Serie K nr 5, 

Grön lott Serie Q nr 13, grön/vit randig lott Serie L nr 144, 

grön/vit randig lott Serie L nr 1 

Osthyvel Blå lott Serie H 68 

Smörkniv Lila lott Serie K nr 15 

DVD-spelare Vit lott Serie S nr 19 

Du som är medlem i SNPF, 

värva en kompis 

Redaktörens 

spalt 

I denna tidning redovisar vi utbildningskonferensen 

i Karlstad med lite 

text och mycket bilder. Ytterligare 

några bilder ligger på hemsidan där 

medlemmar också kan ta del av den 

senaste verksamhetsberättelsen och 

årsmötesprotokollet. 

Temat för det här numret är annars 

Droger Online. En allt större 

del av den legala och illegala droghandeln 

försiggår på nätet och det 

spelar idag strängt taget ingen roll 

var man bor i Sverige eller i världen. 

Har man en adress kan man också 

få Internetbeställda droger levererade 

av Posten. Illegal Internethandel 

är en global verksamhet som är svår 

att stoppa. 

Trots små resurser lyckas svensk 

polis och tull ibland sätta käppar 

i hjulet för en del av aktörerna på 

nätet. Läs om några lyckade operationer 

här i tidningen. 

Man kan ju fråga sig om inte 

Apotekets roll kommer att påverkas 

när det är så enkelt att beställa 

receptbelagda mediciner utan recept 

på Internetapotek. Lagligt sett försiggår 

denna handel med läkemedel 

i en gråzon, och även om tullen 

oftast har möjlighet att stoppa införsel, 

sker detta ytterst sällan i 

posttrafiken mellan EU-länder. Sådana 

är reglerna. 

Jag har också tagit tillfället i akt 

att i detta nummer kommentera ett 

par nya vetenskapliga studier som 

gäller anabola steroider. Jag kan inte 

hålla med om att steroidmissbruket 

skulle vara ett marginellt problem i 

samhället, eller påståenden om att 

steroider inte har en speciell koppling 

till våld. Men jag överlåter till 

er att själva läsa och bedöma. 

GUNNAR HERMANSSON 

070-751 53 71 


3

Konferensen i Karlstad 2008 

Utbildningskonferensen i Karlstad 2008 

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON 

Ack Värmeland du sköna…. 

Den vackra Värmlandsvisan sjungen av Göteborgspolisen Sofia Myrén, inledde 

SNPF:s tjugoandra utbildningskonferens som hölls i Karlstad under pingsthelgen. 

Skönsjungande Sofia Myrén, polis från Göteborg, tjänstgör 

nu på Rikskrim. Ulrika Herbst är länspolismästare i Värmland. 

6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-08

Mer än 600 poliser, tullare, åklagare, kriminalvårdare, 

kustbevakare, SKL-personal m.fl. kunde njuta av 

strålande sommarväder och intressanta föreläsningar 

denna helg. Dessutom gavs rikligt med tillfällen till att 

skapa nya värdefulla kontakter eller att bara umgås. 

Från Texas kom stipendiaten Greg Dalton, polis i 

Pasadena, Houston. Övriga utländska gäster var några 

narkotikapoliser från Island samt en finsk och två norska 

föreläsare. 

I vimlet syntes också chefen för Rikskriminalpolisen 

och tillika Karlstadsbon Therese Mattsson. 

Länspolismästaren i Värmland, Ulrika Herbst, hälsade 

SNPF och alla deltagare välkomna till Värmland 

och Karlstad. Ulrika Herbst betonade i sitt anförande 

att såväl narkotikapolisen som andra aktörer måste 

samverka betydligt mer för att bli ännu effektivare i 

kampen mot narkotikaproblemen. Samverkan gäller i 

hög grad också det förebyggande arbetet. 

Länspolismästaren menade att SNPF:s arbete och 

denna typ av utbildningskonferenser är mycket värdefulla 

i tider av ökande missbruk. ”SNPF är nätverk när 

nätverk är som bäst.” 

SNPF:s ordförande Thomas Ekman uttryckte sin och 

SNPF:s oro över den obefintliga nationella strategin för 

hur narkotikabekämpningen i landet ska bedrivas. 

Rikspolisstyrelsen bildade förra året en referensgrupp 

bestående av erfarna narkotikapoliser som skulle 

utforma riktlinjer för arbetet mot narkotika. Gruppen 

lades ner av ekonomiska skäl. 

Ekman pekade på flera händelser och åtgärder som 

bidragit till den negativa utvecklingen. Mobilisering 

mot narkotika har lagts ner. Tullverket och 

Åklagarmyndigheten vill minska ner sin redan underbemannade 

personal. Domstolsverket måste ta hjälp av 

pensionerade domare för att hinna med. Polishögskolan 

har lagt ner vidareutbildningen som gäller narkotika. 

Polismyndigheter avvecklar renodlade narkotikarotlar 

vilket inverkar negativt på narkotikabekämpningen. 

I Riksdagens regleringsbrev för polisens verksamhet 

kommer idag narkotikabekämpning på sjunde plats 

efter att ha varit prioriterad som nummer ett under 

alla år. 

Utvecklingen bidrar till att ge luft åt legaliseringsrörelsen. 

I bl.a. kvällspressen glamoriseras kändisars 

missbruk, och ”vanligt folk” med välavlönade arbeten 

dras in i missbruk. Allt detta kommer att kosta samhället 

PENGAR som vi inte har råd med. 

Thomas Ekman tackade de drygt 600 engagerade 

deltagarna som offrat fritid och pengar för att samlas i 

Karlstad och få möjlighet att lära sig mer och därmed 

kunna göra ett ännu bättre jobb. 

Torgny Peterson från ReageraMera på Gotland 

har en mycket god överblick över den internationella 

narkotikasituationen. Han talade om cannabisläget i 

Sverige och Europa och om legaliseringsrörelsen, som 

lyckligtvis inte är så stark i Sverige. Torgny Peterson 

varnade också för utvecklingen på Internet med över 

5000 Internetapotek som urskillningslöst säljer narkotikaklassade 

och andra receptbelagda läkemedel. Även 

nya och ännu inte klassade droger blir lätt tillgängliga 

via Internet. 


SNPF:s ordförande Thomas ”Eka” Ekman tackar Torgny 

Peterson som talat under invigningen. 

På bloggen www.reageramera.blogg.se redovisar 

Torgny Peterson dagligen narkotikarelaterade rapporter 

och notiser samt tidningslänkar. Där kan man 

också följa trender och händelser på narkotikaområdet 

i Sverige och i omvärlden. 

Invigningen av konferensen avslutades med att journalisten 

och författaren Lasse Wierup berättade om 

sin bok Svensk Maffia och vad som gjorde att han och 

Matti Larsson skrivit om detta ämne. När kriminologer 

och andra talade om löst sammansatta kriminella 

nätverk stämde inte det med Wierups egna erfarenheter. 

Hans kartläggning visade att det visst finns maffialiknande 

grupperingar i Sverige. Vi har t.ex. drygt 50 

kriminella MC-gäng idag, vilket är en tiodubbling på 

tio år. (Detta ämne kommer att redovisas närmare i en 

kommande artikel). 

Konferensens första dag avslutades med kvällsmingel 

vid Klarälven i solnedgången. 

Eftersom sommaren gjorde ett gästspel under pingsthelgen 

passade många på att mingla vid Klarälvens strand. 

Under lördagen och söndagen kunde deltagarna 

välja mellan ett 20-tal föreläsningar av vilka några 

kommer att redovisas senare. 

När det nu gått några dagar efter konferensen och 

mängder av positiva omdömen har strömmat in, är 

vi inställda på att satsa ännu mer på konferensen i 

Göteborg nästa år och försöka närma oss ettusen deltagare. 

Mer om konferensen på sid 64-66. 


7

Tema Droger Online 

Ett klick på datorn i dag 

- beslag på Arlanda i morgon 

TEXT OCH FOTO: JESSICA VIKBERG 

Röntgenmaskiner, hundar och tullare. 

Det är tidig torsdagsmorgon på Arlanda flygplats. Brev och paket i tusentals landar 

med flygplan från världens alla hörn. Bland all post och allt gods döljer sig 

sändningar med narkotika, doping och hälsofarliga varor. 

Svante Hull är chef för en av Arlandatullens fraktgrupper. 

Han och hans kollegor täcker större delen 

av dygnets timmar, alla dagar i veckan året runt. 

Denna mulna morgon blir dagens skörd ett par flaskor 

GBL, 600 gram Kratom samt två kartonger som visar 

sig innehålla nio kilo kopior av Viagra. 

Att man i dag selekterade ut just dessa paket beror 

antingen på underrättelsearbete, narkotikahund eller 

på tullarens erfarenhet och intuition. Det kan även 

bero på en kombination av dessa. 

Christer Carlsson, som arbetar med selektering och 

profilering av gods, berättar att förutom det arbetet 

han lägger ner på att finna rätt paket så är röntgenapparatur 

och just narkotikahundar ett effektivt hjälpmedel. 

Både Svante och Christer betonar även det oerhört 

goda samarbetet med berörda fraktföretag. 

Unga människor nya droger 

Det är i huvudsak unga människor födda mellan sent 

70- och sent 80-tal som beställer droger via Internet. 

I stället för att handla av en langare på stań känner 

man sig både mer anonyma och säkrare med att med 

datorns hjälp beställa hem narkotika eller dopingpre- 


Foto: LFV/Daniel Asplund 

parat. Bor man hemma anar föräldrarna ofta ingenting, 

då paketen levereras med diskret avsändare 

märkta som exempelvis hobbyartiklar. 

Ett preparat som man hittar ungefär ett kilo av i 

veckan är fenazepam. Fenazepam är en bensodiazepin 

liknande t.ex diazepam, men som ännu inte är klassad 

som narkotika. Missbruk av fenazepam har förekommit 

vid våldtäktsfall samt vid dödsfall i kombination 

med alkohol. 

Det hostdämpande medlet DXM missbrukas allt 

mer och är på remiss för att bli narkotikaklassat. 

DXM-tabletter, tillverkade för missbruk, påträffas 

regelbundet av Arlandatullen. Det förekommer enstaka 

dödsfall i Sverige som man misstänker beror på 

överdosering av DXM. 

Spice är en typisk Internetdrog. Preparatet är en 

blandning av olika växtdelar som inte är förbjudna. 

Spice marknadsförs som lagligt cannabis med liknande 

effekter. 

När man arbetar med flygfrakt får man en god 

inblick i vad som är nyheter på drogfronten och i vilket 

område som preparat är vanligast. Christer Carlsson 

känner frustration över att mycket av det man hittar 

inte är narkotikaklassat. Man jobbar mot dessa dro-

Kratom är en växtdrog som 

används som ett substitut för 

opiater. Kommer ursprungligen 

från Thailand, där det 

är klassat som narkotika. 

Fortfarande inte olagligt i 

Sverige. 

ger trots att det inte ger några ”pinnar” i statistiken. 

Man gör sitt bästa för att tackla problemet med att 

genom inarbetade kanaler föra fram informationen till 

Läkemedelsverket och Folkhälsoinstitutet (som arbetar 

med klassning av narkotika), samt genom att informera 

lokal polis. Vi kan inte bara strunta i att det kommer 

in skadliga och beroendeframkallande preparat som är 

snarlikt narkotika, menar Christer. 

We don´t send to Sweden anymore 

Hans Eriksson är underrättelseansvarig på tullen på 

Arlanda flygplats. Arlanda är en speciell arbetsplats 

menar han. Tullverkets många omorganisationer har 

visat att samma modell inte passar alla flöden. Flygtrafiken 

passar inte alltid in i samma arbetsmodell som 

övrig passagerartrafik, lastbils- och containertrafiken. 

Hans upplever ibland att alla inte förstår hur stort och 

snabbt flödet av passagerare och gods är på en så stor 

flygplats. 

På Arlanda utformas det ofta en efterföljande egen 

skräddarsydd omorganisation efter att en större nyss 

gjorts. 

Arlandatullens effektivitet har spridit sig i cyber 

space. Ett av de kinesiska företag som tidigare lovade 

att ersätta preparat som tullen beslagtagit, meddelar på 

sin hemsida att man inte längre gör detta. Anledningen 

är de många beslagen som gjorts. 

Under en lång period vällde de så kallade Canadabreven 

in dagligen på Arlanda. Det var brev som innehöll 

mindre eller större mängder 

cannabis, beställda från en 

adress i Canada. Arlandatullen 

beslagtog en mycket stor del av 

dessa brev varav de flesta var 

beställda från unga killar och 

tjejer. Så stor del beslagtogs 

att man på hemsidan nu kan 

läsa ”We don´t send to Sweden 

anymore”. Canadabreven har 

upphört att komma till Sverige, 

tack vare Arlandatullarna! 

Lösningsmedlet GBL missbrukas 

eftersom det omvandlas till den 

narkotiska substansen GHB i 

kroppen. GBL är numera klassat 

som hälsofarlig vara och import på 

detta sätt är olagligt. 

Kopior av Viagra står högt på listan över preparat som beställs 

via Internet. Tullen stoppar införsel eftersom Internetimport 

av läkemedel kräver tillstånd från Läkemedelsverket. 

”Hugga i” sin flickvän 

Utredare Catrin Strömqvist på Tullkriminalen i Stockholm 

arbetar just nu med ett steroidärende, som har 

sitt ursprung i ett beslag på Arlanda. En person hade 

figurerat i ett ärende som rörde insmuggling av narkotika 

i tablettform. Insmugglingen skedde med kurirpost 

med klassisk gömma i utskurna böcker. I samband med 

husrannsakan beslagtogs mannens dator. 

Via uppgifter i datorn kunde mannen knytas till tillverkning 

och försäljning av hundratusentals enheter av 

anabola steroider via Internet. Det handlade också om 

anabola steroider i pulverform från Kina, som mannen 

sålt i Sverige via rekommenderade brev. Man lyckades 

även få fram namnet på hans målvakt, en ung man vars 

identitet utnyttjades i verksamheten. 

Mannens nya sambo hade han mött via en Internetsida 

om anabola steroider. Det kan inte styrkas om även 

hon är knuten till den illegala verksamheten. Man tror 

i vilket fall att hon själv missbrukar anabola steroider. 

I utredningsmaterialet ingår ett textavsnitt där den 

misstänkta mannen beskriver hur han ska ”hugga i” 

sin flickvän en dos av anabola steroider så fort hennes 

mens är över. Mannen 

skaffade sig även en mellanhand 

som tillsammans 

med mannen och målvakten 

nu sitter häktade. 

Utöka resurserna för att 

komma åt droghandel på 

Internet, hälsar inblandade 

tullare som kommer i kontakt 

med problemet. Vi på 

tullen måste göra mer även 

av de ”mindre” beslagen 

samt genom vårt arbete 

påskynda narkotikaklassning 

av skadliga och död- 

liga preparat. Det är ofta 

unga killar och tjejers liv 

som står på spel. 


Catrin Strömqvist är utredare 

på Tullkriminalen i 

Stockholm. 


11


Häktad för rent tramadol i påsen 

TEXT: KRISTER GÄFVERT OCH CECILIA FANT, 

INTERNETSPANINGSGRUPPEN PÅ RKP/KUT 

Vid årsskiftet 2007/2008 var tramadol, DXM och fenazepam de i särklass populäraste 

drogerna på svenska Internetapotek, och först ut av dessa att bli klassad som 

narkotika var tramadol. 

När beslutet om narkotikaklassning trädde i kraft 

den 28 januari 2008 inledde Länskriminalpolisen i 

Stockholm (LKP) i samverkan med Rikskriminalpolisen 

(RKP) en intensiv kartläggning av de aktörer som saluförde 

tramadol på Internet. 

Tullbeslag 

Den 18 februari 2008 gjorde tullpersonalen på Arlanda 

ett beslag på strax över 2 kilo tramadolpulver. Eftersom 

pulvret med stor sannolikhet var ämnat för försäljning 

över Internet, lämnas ärendet i sin helhet, enligt 

tidigare överenskommelse, över till LKP för fortsatt 

handläggning. 

Mottagaren, som var bosatt i Hässelby, greps när 

han kvitterade ut paketet. Han berättade att han bara 

tagit emot leveransen åt en person som kallar sig 

Tramsell. Denne Tramsell drev Internetsidan www. 

puretramadol.se, en av Sveriges största säljare av 

tramadol. Den var därför en av de hemsidor som kartlagts 

och bevakats av LKP sedan någon månad. 

En profil över Tramsell skapades successivt och 

resulterade slutligen i att han identifierades och fysisk 

spaning kunde inledas. 

Tramsell bodde i Västa Götaland och var där 

aktuell även i andra utredningar som rörde allvarlig 

brottslighet. 

Huvudmannen från Göteborg greps i Stockholm 

Den 8 mars kom äntligen tecken från Tramsell om 

att han bestämt sig för att komma upp till Stockholm 

för att hämta ”sitt” paket och en välkomstkommitté 

förbereddes. 

Några minuter efter att tåget från Göteborg anlänt 

på kvällen kunde Tramsell gripas i anslutning till 


Från hemsidan 

www.puretramadol.se 

såldes ren tramadolsubstans 

i pulverform. 

Centralstationen. Han bar vid gripandet på en portfölj 

som innehöll 60 gram tramadolpulver. 

Vid husrannsakningar på två av Tramsells adresser 

i Västra Götaland hittades bl.a. en större mängd 

av den hallucinogena drogen 5-MEO-DIPT, sex kilo 

misstänkt sprängmedel, ett flertal skarpa skjutvapen 

samt tårgas. Dessutom hittades labbutrustning och en 

mycket stor mängd ”redlinepåsar” samt sju datorer. 

I samband med husrannsakan gjordes bedömningen 

att det anträffade sprängämnet, ett vitt pulver, var 

narkotika, något som i ett senare skede resulterade 

i utrymning och trassel för den enhet som förvarade 

beslaget. Många av de personer som experimenterar 

med olika former av syntetiska droger på nätet har 

även ett intresse av att framställa och handla med 

andra typer av olagliga substanser. I det här fallet var 

det sprängmedel, men det kan också röra sig om andra 

hälsofarliga varor, t.ex. gift. Tramsells laboratorium 

var beläget i källaren till föräldrarnas villa och han 

hade till föräldrarna berättat att han byggde egna fyrverkerier. 

Tramsell, som är född 1984, är en f.d. apotekarstuderande 

på Chalmers i Göteborg. Han är tidigare 

ostraffad men under senaste året registrerad som misstänkt 

men ännu inte dömd för 26 olika brott som gäller 

narkotika, våld, vapen och explosiva varor. 

Tramsell blev under februari 2008 känd i media som 

”knäckebrödsmannen”, då han drogade sina kamrater 

med hjälp av sömnmedlet fenazepam, som han lagt i 

drinkar och på knäckemackor. 

I skrivande stund är Tramsell fortfarande häktad 

och utredningarna mot honom fortgår alltjämt både i 

Stockholm och i Västra Götaland. 

Huvudmannen drogade 

sina kamrater med bl.a. 

sömnmedlet fenazepam 

som han lagt i drinkar 

och på knäckebröd.


Lagliga droger på nätet 

– problem och risker 

TEXT: CECILIA FANT OCH KRISTER GÄFVERT, INTERNETSPANINGSGRUPPEN PÅ RKP/KUT 

På Internet går det, som de flesta vet, att köpa ”allt”. 

Droger är naturligtvis inte ett undantag. 

Utbudet på Internet 

Droger diskuteras och säljs på olika platser på den 

svenska webben. 

Ett öppet forum där droger diskuteras är exempelvis 

Flashback. Där kan kontakter tas mellan olika drogintresserade 

medlemmar. Drogförsäljning är inte tillåten 

på sajten. Medlemmarna kan dock skicka dolda meddelanden 

till varandra. Det kan inte uteslutas att en 

första kontakt kan tas på Flashback för att sedan gå 

vidare till MSN eller krypterad mejl. 

Swecan, Swedish Cannabis organisation, har en 

liberal syn på marijuana. Medlemmarna kan lägga in 

bilder på sina egna plantor och diskutera allt om cannabis. 

På dolda forum, som alltid är lösenordskyddade, 

diskuteras och säljs narkotika, anabola steroider och 

vapen. 

Öppen försäljning sker på t.ex. Internetapotek där 

narkotikaklassade och receptbelagda läkemedel säljs. 

Försäljning av anabola steroider har förekommit på 

sidor som t.ex. Steroidakuten och Vikingstore. 

Oklassade droger, dvs. narkotikaliknande men lagliga 

preparat, ibland även kallade naturdroger, säljs 

öppet på speciella hemsidor. 

Fokus på oklassade droger 

På senare tid har marknaden för oklassade, lagliga 

droger uppmärksammats i samband med flera dödsfall 

bland ungdomar. Dessa droger finns i en gråzon mellan 

de narkotikaklassade, läkemedelklassade eller hälsofarliga 

drogerna. Detta är dock inget nytt fenomen 

utan har förekommit i mer eller mindre omfattning 

under några års tid. 

Rikskriminalpolisen (RKP) har tillsammans med 

Kriminaltekniska laboratoriet (SKL) och Folkhälsoinstitutet 

(FHI) drivit ett projekt, Internetprojektet. 


Under ca 2 års tid har olika preparat köpts in och 

analyserats. 

De preparat som köpts in är lagliga droger som 

inte är klassade, men som vi fått veta skall ha en stark 

effekt på dem som använt drogerna. De preparat som 

har valts ut har grundat sig på tips från poliser på fältet, 

uppgifter och erfarenhetsrapporter på olika forum 

på Internet och förfrågningar till SKL och FHI. Syftet 

har varit att om möjligt få nya oklassade preparat 

under laglig kontroll. 

Koll på klassificering 

Under projektets gång har det kunnat konstateras att 

de som säljer dessa oklassade droger kontinuerligt 

kontrollerar vilka preparat som är ”under lupp” och 

på väg att på något sätt kontrolleras. Dessa preparat 

reas ut innan klassificeringen, och redan under klassificeringsprocessen 

har man nya lagliga alternativ redo 

att lansera. 

Som vi ser det är detta en typ av ”Designer drugs”, 

dvs. narkotikaliknande lagliga preparat som är avsedda 

att tjäna pengar på där rättsvårdande myndigheter 

inte hinner med. 

I Sverige lever vi mer eller mindre efter konceptet 

”det som är farligt förbjuder vi”. Du måste vara 18 år 

innan du får dricka sprit på krogen eller köpa cigaretter. 

Signalerna är tydliga även 

de inte alltid följs. 

Därför är det inte konstigt att många ungdomar väljer 

att köpa lagliga droger på nätet. Många har inte lärt 

sig sina egna gränser och är mer ”rädda” för polisen 

eller föräldrarna än för att skada sin kropp eller hjärna. 

De är i en ”superherofas” och känner sig odödliga.

De lagliga drogerna är dessutom billiga och ger oftast 

inte utslag på eventuella urinprov. 

Bromo Dragonfly 

– vägen till narkotikaklassning 

Bromo Dragonfly, som såldes helt öppet på svenska 

webbsidor, har orsakat dödsfall både i Norge och i 

Sverige innan det blev narkotikaklassat. 

Första beslaget av Bromo Dragonfly gjordes i september 

2006. Bromo Dragonfly blev klassad som 

hälsofarlig vara den 15 juli 2007. Detta innebar att 

den blev olaglig att inneha och att sälja. Den försvann 

då ifrån de öppna försäljningssidorna på nätet. Den 1 

januari 2008 klassades Bromo Dragonfly som narkotika. 

Den normala vägen till 

narkotikaklassning är att 

• anmälningar och rapporter från kolleger och 

uppgifter ifrån läkare samlas in på RKP för att 

kunna visa detta preparats farlighet. 

• det samlade materialet inlämnas till 

Folkhälsoinstitutet eller Läkemedelsverket 

som sammanställer ett klassificeringsdokument 

till Socialdepartementet. 

• remiss på ärendet går ut till samtliga EU-länder 

som har möjlighet att säga sin åsikt om preparaten. 

Vissa preparat har en legal användning i 

andra länder vilket kan försvåra och fördröja 

processen, eftersom klassning kan innebära ett 

handelshinder. 

• regeringen fattar beslut om att preparatet ska 

narkotikaklassas. 


Vilka lärdomar kan dras 

och vad kan jag göra? 

Kunskapen om lagliga droger är inte särskilt utbredd 

inom de rättsvårdande myndigheterna, mycket på 

grund av att detta gäller droger som ”faller mellan stolarna”. 

Eftersom de inte är olagliga finns det ingen som 

”jobbar med det” och om ingen ”jobbar” med drogen 

blir den heller inte klassad. Status quo. 

Det åligger Folkhälsoinstitutet eller Läkemedelsverket 

att få dessa preparat under kontroll. 

Alla som jobbar inom de rättsvårdande myndigheterna 

i allmänhet, och med ungdomar i synnerhet, 

skriver säkert under på att de inte vill stå med armarna 

i kors när unga människor är i riskzonen. Vi måste 

hjälpas åt ifrån olika håll för att snabbare få kontroll 

på denna typ av droger i framtiden. 

Om du som polis, tulltjänsteman eller anhörig stöter 

på droger du inte tidigare hört talas om är det viktigt 

att dokumentera det och skicka informationen till 

Folkhälsoinstitutet. Du är också välkommen att skicka 

ett mail eller groupwise (polisens interna e-post) till 

oss som spanar på nätet efter droger. Ni som jobbar 

ute bland ungdomar är de som först kommer i kontakt 

med nya droger. 

Vid kontakt med okända droger 

• Skriv polisanmälan om misstänkt narkotikabrott 

• Märk analysbegäran med ”Internetdroger” till 

SKL 

Förhoppningsvis sker en förkortning av tiden för 

att få kontroll över dessa preparat då den pågående 

Narkotikautredningen också har dessa preparat på sin 

agenda. Ingenting sker dock utav sig självt utan vi har 

alla en viktig del i processen. 

En 35-årig man och en av hans bästa vänner provade drogen Bromo Dragonfly, BDF, hösten 2007. Dagen efter hittades 

de av 35-åringens bror. Vännen var död och 35-åringen svårt medtagen. Efter några dagars intensivvård noterades allvarlig 

cirkulationsrubbning i händer och fötter samt läppar och nästipp. Det resulterade i att de yttre falangerna på vänstra 

handens fingrar amputerades några veckor senare. 

Källa: Läkartidningen nr 16, 2008. 

(35-åringen har medgivit publicering av bilderna) 


15


Medicin utan gränser 

TEXT: HEIDI JOENSUU 

Via närmare 100 hemsidor sålde en 32-årig västsvensk man läkemedel till en förtjänst 

av minst 335 000 kr per år. I början av året dömdes han till 1 års fängelse för 

brott mot varumärkeslagen, brott mot läkemedelslagen, brott mot lagen om handel 

med läkemedel m.m. och för grov befattning med smuggelgods. Mannen erkände 

endast brott mot varumärkeslagen. Domen är överklagad av båda parter. 

Sin affärsidé fick mannen i slutet av 2004. Hans 

verksamhet som datakonsult gjorde att det låg nära 

till hands att starta handel med läkemedel via nätet. 

Läkemedlen köptes utomlands och såldes till kunder 

via hemsidor, vilka många till både namn och utseende 

skulle föra tankarna till officiella EU-hemsidor - såsom 

www.europe-viagra.net. Hemsidorna fanns på flera 

språk och var riktade mot flera länder. 

”Hemapotekaren” har i sin verksamhet använt 

falska namn, täckföretag, fiktiva adresser och fiktiva 

organisationsnummer. Till sin hjälp hade mannen 

utländska medhjälpare i Spanien och Filippinerna. Från 

Filippinerna hjälpte personer till med datatekniken. 

Spanjoren - som kallade sig Antoine - var den största 

leverantören av läkemedel. Mannen uppgav att Antoine 

tillsammans med en person som hette Micke Pihl var 

kompanjoner i nätapotekverksamheten. 32-åringen 

kom i kontakt med sina medhjälpare via nätet och 

kände enligt egen uppgift inte till deras rätta identitet. 

Kommunikationen dem emellan har främst förts via 

Hotmail, Messenger mm. 

I februari 2007 gjorde polisen i Västra Götaland 

tillslag i ärendet och husrannsakan gjordes i den lokal 

som mannen hyrt för sin verksamhet. Drygt 7 230 

tabletter av 23 olika märken beslagtogs. Knappt hälften 

av tabletterna var receptbelagda i Sverige, medan 

övriga läkemedel inte ens fanns omnämnda i FASS. I 

bostaden beslagtogs potensmedlen Viagra och Cialis. 

De läkemedel som mannen tillhandahöll var Viagra, 

Cialis, Reductil, Xenical, Lepigen, Levitra, Rimonabant, 

Xylocain, Wartec Zitromax, Proscar och Vibramycin. 

Viagra, Cialis och Reductil stod för den största andelen 

av den illegala verksamheten. Preparaten köptes 

från England, Tyskland, Grekland, Filippinerna, Kina, 

Cypern, Italien och Sverige. Vissa av preparaten använde 

mannen själv. 

Provköp 

Pfizer AB - innehavare av Viagras varumärke - polisanmälde 

den 32-årige mannen efter att man gjort ett 

provköp via nätet. Köpet omfattade fyra Viagra-tabletter 

för 50 euro samt 11 euro för frakten. På hemsidan 

skulle kunden bl.a. fylla i sin längd, vikt och bruk av 


mediciner. Uppgifterna skulle fyllas i för att ligga till 

grund för ett recept som mejlades till kunden i samband 

med beställningen. 

De beställda varorna anlände i ett vadderat kuvert 

och innehöll ”Pfizer Viagra”. Pfizer har sedan analyserat 

produkterna som counterfeit-varor, dvs. förfalskningar. 

- ”Förfalskningarna är generellt sett mycket svåra 

att upptäcka med blotta ögat för både patienter och 

farmacevter. I det nu aktuella åtalet behövde vi göra 

en kemisk analys av tabletterna för att fastställa att det 

var förfalskningar”, uppger man på Pfizer. 

Mannen säger i förhör att han haft betänkligheter 

mot att leverera falska preparat, men att han var 

tvungen för att ”de riktiga hade ju tagit slut”. 

Hemsidan Sweden-Viagra.com är en undersida till Europé- 

Viagra.com. Här anges priser med annan information som 

t.ex att recept inte behövs.

Viagra, Cialis och Reductil var storsäljarna. 

Komplicerat och svårutrett 

Leverantörerna betalades kontant, med kreditkort eller 

via överföringar genom Western Union. Kunderna 

betalade sina inköp till något av mannens flera bankkonton 

som fanns både i Sverige och utomlands, bl.a. 

i Tyskland och Monaco. Utredningen visar att mannen 

hanterat och överfört stora belopp på kontona. Den 

illegala verksamheten omsatte minst 2 155 000 kronor 

per år och nettovinsten för mannen och hans två 

kumpaner – Antoine och Micke Pihl - beräknades till 

335 000 kronor per person och år. 

Under utredningen tömdes 32-åringens dator och 

han påstod att han varit i kontakt med en italienare 

för att skaffa fler kunder och för att utöka sin verksamhet. 

Italienaren skulle sälja domäner, hemsidor och 

ett kundregister till mannen för 25 000 Euro. Tillslaget 

gjorde att mannen inte avslutade hela köpet. Köpet 

av kundregistret hade dock hunnit genomföras (stryk 

denna mening). Mannen misstänks ha ytterligare minst 

en kompanjon i Sverige, eftersom den illegala försäljningen 

av läkemedel har fortsatt som vanligt både 

under och efter rättegången. 

Köparna tar stora risker 

Tingsrätten dömde 32-åringen till ett års fängelse för 

brott mot varumärkeslagen, läkemedelslagen, lagen 

om handel med läkemedel m.m. och för grov befatt- 

ning med smuggelgods. I domen anges att ”Vad gäller 

frågan om brottslighetens art får konstateras att 

den försäljning av läkemedel som den misstänkte har 

bedrivit har avsett läkemedel som varit receptbelagda 

och att det av lätt insedda skäl varit förenat med stora 

risker att de blivit åtkomliga för vem som helst utan 

läkarkontakt eller recept.” 

Domen är överklagad av båda parter. Utöver brottmålsprocessen 

har mannen en civilrättslig skadeståndsprocess 

att vänta från målsägaren Pfizer AB. 

Några andra populära preparat som 

såldes på Internetapoteken 

Lipigem från Filippinerna är ett kolesterolsänkande läkemedel. 

Sonata är ett sömnmedel som inte är narkotikaklassat. 

Tamiflu är medicin mot influensa. 


Vibramycin är medel mot infektioner i underlivet, t.ex. klamydia. 


19


Tramadol 

– ny narkotika med opiateffekter 

Tramadol (tramadolhydroklorid) är ett vitt, kristalliskt 

pulver, som är lösligt i vatten. Preparatet tillhandahålles 

som farmaceutrisk beredning (konsumtionsfärdigt 

läkemedel inom sjukvården) i form av tabletter, 

depåtabletter (tabletter med långsammare utlösning 

av den aktiva substansen), oral lösning (droppar för 

nedsväljning i dryck eller på sockerbit) samt som injektionslösning. 

I Sverige finns läkemedel som innehåller tramadol 

inregistrerade under varunamn som Nobligan, Tiparol, 

Tradolan, Tramadol, Tramamerck och Zamadol. I 

andra länder förekommer tramadol i läkemedel med 

handelsnamn som Fortradol, Nycodan, Prontofort, Tradol, 

Tramal, Ultram och Zydol. 

Tramadol utgör i Sverige narkotika enligt Läke-medelsverkets 

förteckning III (LVFS 2007:14). Till narkotika 

hänförs emellertid inte för medicinskt eller vetenskapligt 

bruk avsedda beredningar med tramadol som 

innehåller högst 400 mg tramadol per avdelad dos i 

blandning med en eller flera andra ingredienser eller 

som innehåller högst 10 procent tramadol om beredningarna 

inte är avdelade i doser. Det bör noteras att 

beredningarna skall vara avsedda för medicinskt bruk, 

dvs. i praktiken tillverkade inom den legala läkemedelsindustrin, 

för att dylika beredningar skall vara undantagna 

narkotikakontroll. 

Tramadol är ej reglerat som narkotika i vissa länder 

(bl.a. USA). Ett betydande utbud utanför officiell apoteksdistribution 

förekommer via internet. 

Tramadol används i Sverige och andra länder inom 

sjukvården för behandling av måttlig till svår smärta. 

Försök har gjorts att använda medlet vid bl.a. kom- 

Efedrin 

narkotikaklassas inte 

Regeringen anser kontroll som narkotikaprekursor 

tillräcklig. 

Efedrin klassades som narkotikaprekursor 2005, när 

en ny lag infördes på basen av ett EU-direktiv. Efedrin 

används bl.a. vid framställning av metamfetamin 

(”speed”). Inom idrotten räknas efedrin som dopingmedel. 

Rättspraxis är oklar för brott mot prekursorbestämmelserna, 

eftersom det inte förekommit särskilt 

många vägledande fall. 

Per-Åke Sandvold, apotekare och chef för 

Läkemedelsverkets enhet för kontroll av alkohol och 

narkotika, började i maj 2007 skriva ett underlag för 

narkotikaförklaring av efedrin. Under hand fick han 


pulsiva tillstånd och även för nedtrappning av opiatmissbruk. 

Ruseffekter och skadeverkningar 

Ickemedicinskt bruk (missbruk) av tramadol är ett 

förhållandevis nytt fenomen. Det gör det svårt att få 

fram exakta uppgifter om minsta rusgivande doser hos 

naiva personer (dvs. personer utan tillvänjning). 

Vid nedsväljning (oral tillförsel) av en rusframkallande 

dos tar det ca 15 minuter innan ruseffekterna blir 

kännbara eller tydliga. Rusfasen (platåfasen) varar 2 

– 8 timmar och avtrappningen 4 – 6 timmar. Särskilda 

effekter och rusförlopp har ej kunnat dokumenteras 

vid injektionsmissbruk (intravenöst missbruk) i russyfte, 

men de torde vara likartade dem som uppträder 

vid oral tillförsel, möjligen mer hastigt insättande och 

mer intensiva. 

Biverkningar vid tillförsel av tramadol i rusgivande 

doser är bl.a. klåda, agitation, darrningar (tremor), svettning 

och illamående samt även förstoppning, svårigheter 

att tömma blåsan, yrsel med svindelkänsla, koordinationsproblem 

och allmän svaghetskänsla. Huvudvärk 

kan förekomma, liksom ångest och trötthet. 

Vid stora doser kan tramadol utlösa epileptiska 

kramper och nedsätta andningen ända till att framkalla 

andningsstillestånd med åtföljande livshotande 

tillstånd. 

Tramadol kan vara beroendeframkallande men mekanismerna 

är ofullständigt utredda. Abstinensreaktioner 

(utsättningsreaktioner) kan uppträda även vid medicinskt 

korrekt bruk. 

Narkotikaklassningen för tramadol trädde i kraft i 

februari 2008. Hittills finns ingen etablerad rättspraxis 

för narkotikabrott avseende tramadol. 

Jonas Hartelius 

Referenser kan fås från författaren. 

dock besked från Regeringskansliet att man inte avsåg 

att förklara efedrin som narkotika, eftersom substansen 

redan ”är reglerad i annan lagstiftning”, dvs. klassad 

som narkotikaprekursor. 

Under läkemedelskontroll 

Efedrin används även som läkemedel, bl.a. i hostmedicin 

som Lepheton och Mollipect. Medlet står därmed 

under läkemedelskontroll. Det betyder att det är straffbart 

enligt 11 § lagen (1996:1152) om handel med 

läkemedel m.m. att inneha läkemedel i uppenbart syfte 

olovligen sälja det. Påföljden kan bli böter eller fängelse 

i upp till två år (bl.a. vid omfattande brottslighet). 

Sandvold är kritisk mot att åklagarna inte åtalar och 

därmed inte heller yrkar på beslag av efedrin. 

Vi två tillfällen har polisen tvingats lämna tillbaka 

partier om upp till 50 000 tabletter efedrin, eftersom 

åklagarna inte väckt åtal. 

Jonas Hartelius


Nytt 

på narkotikafronten 

I sin traditionella årliga översikt över Nyheter på narkotikafronten under konferensen 

i Karlstad, berörde Jonas Hartelius bl.a. juridiska nyheter, nya farlighetsbedömningar 

och nya preparat. 

Juridiska nyheter 

Utredningen om narkotikadefinitioner m.m. har fått 

förlängd tid för sitt uppdrag till 31 december 2008. 

Åklagarmyndighetens RättsPM (2005:17) om farlighetsbedömningar 

av narkotika väntas bli uppdaterad 

under sommaren. 

Ny rättspraxis för farlighetsbedömning och gränsdragning 

vid narkotikabrott kan vara på väg i fråga om 

bl.a. kat (ett ärende i Malmö) och kokain (ett ärende 

i Svea Hovrätt november 2007, som fått prövningstillstånd 

i Högsta domstolen). 

Lagstiftningen om narkotikaprekursorer (råvaror 

för narkotikatillverkning) har varit i kraft sedan 2005, 

men praxisutvecklingen verkar oklar. 

Efedrin kommer inte att narkotikaklassas. 

Läkemedelsverket kontaktade förra året regeringen om 

detta. Svaret blev nej, eftersom efedrin redan är kontrollerat 

som narkotikaprekursor. 

Ibogain har varit föremål för lobbyverksamhet i syfte 

att få medlet godkänt som läkemedel för behandling av 

drogberoenden. Läkemedelsverket säger fortfarande 

nej med hänvisning till den stora biverkningsrisken. 

Nya narkotika och nya missbruksmönster 

Viktiga underrättelser och översikter om nya droger 

och nya missbruksmönster förekommer från narkomanvårdskliniker 

(särskilt berömd är Haight Ashburykliniken 

i San Francisco) ända upp till FN och Europeiska 

drogobservatoriet (EMCDDA). (Se specialartiklar 

i SNPF 2-06 och 3-06.) 

Bland ämnen som narkotikaklassats under senare 

tid finns bromo-dragonfly (brombensodifuranylisopropylamin), 

som har hallucinogena effekter men 

även kan framkalla livshotande förgiftningar och kärlsammandragning 

med risk för amputerande skador, 

samt fenetylaminerna DOC och DOI, som båda har 

MDMA-liknande effekter. 

Tramadol är en syntetisk opiat som används inom 

sjukvården mot smärta. Medlet kan framkalla epileptiska 

anfall och andningsstillestånd. Det är narkotikaklassat, 

men undantag gäller för bl.a. doser om högst 

400 mg avsedda för medicinskt bruk. 

Vissa centralstimulantia, som metylfenidat (Ritalina 

m.fl.) och modiodal (Modafinil m.fl.), har börjat förekomma 

i ett socialt etablerat missbruk inom ”höghastighetsyrken”, 

som media och IT. Det sker huvud- 


sakligen i tablettform, i en del fall efter förskrivning 

på indikationen narkolepsi (tvingande sömnattacker). 

Särskilt i England har detta blivit ett betydande missbruk, 

t.o.m. i akademiska kretsar. 

DXM är en syntetisk opiat som används i hostmediciner. 

I stora doser kan det ge hallucinationer med en 

känsla av att medvetande lämnar kroppen. Medlet är ej 

narkotika i Sverige. Diskussion om klassning pågår. 

Fenazepam är en bensodiazepin som ej är narkotikaklassad 

i Sverige. Medlet har blivit föremål för allvarligt 

missbruk, särskilt som det säljs mer eller mindre 

fritt via internet. 

Efedrin förekommer allt mer på missbruksmarknaden. 

Ett särskilt problem är att åklagarna sällan åtalar 

för brott mot lagen om handel med läkemedel m.m. 

Det har lett till att polisen tvingats lämna tillbaka flera 

stora partier. 

”Spice” syftar i aktuell svensk terminologi på en 

icke-narkotikaklassad blandning av mer än ett halvdussin 

traditionella droger ur andra kulturer (varierande 

sammansättning). Medlet marknadsförs på svenska 

hemsidor som ett ”lagligt” alternativ till cannabis. 

Notera dock att ”spice” i en del missbrukssammanhang 

även kan syfta på muskot eller psilocybinhaltig 

svamp. 

Kratom (Mitragyna speciosa) är ett träd som växer 

i bl.a. Thailand. Dess blad innehåller bl.a. mitragyninvarianter. 

Effekterna är både stimulerande och smärtstillande 

(morfinlika). Torkade blad säljs i Sverige via 

internet. 

PS 

Hemsidor med information om nya droger m.m.: 

www.can.se (bl.a. missbruks- och prisutvecklingen; 

stort specialbibliotek) 

www.drugnews.se (bl.a. nyhetsjournalistik om droger) 

www.dawninfo.samhsa.gov (amerikanska nätverket 

DAWN:s hemsida) 

www.erowid.org (bl.a. autoreferat av upplevelser 

med ovanliga droger) 

www.snpf.org (artikelarkivet) 

www.unodc.org (bl.a. den globala narkotikautvecklingen) 

www.usdoj.gov/dea/ (DEA:s hemsida med bl.a. aktuella 

fall, nya droger och brottsformer)


Internetapotek 

är ingen lek 

TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

Att sälja läkemedel via Internetapotek kan vara en lukrativ affär, men det kan 

också sluta i fängelse. Denna bittra erfarenhet gjorde nyligen några svenska företagare. 

Affärsidén var att skapa hemsidor på Internet där 

man erbjöd försäljning av en stor mängd läkemedel 

av olika slag. Hemsidorna var placerade på servrar 

i andra länder och all hantering av preparaten sköttes 

utomlands. Genom att inte sälja till kunder i Sverige 

räknade man med att vara oåtkomlig för den svenska 

rättvisan. Problemet var att en stor del av de läkemedel 

man sålde var klassade som narkotika. 

Kompisar med sinne för affärer 

Det hela började 2002. Barndomskamraterna Thomas 

och Magnus, som nu är i 40-årsåldern, hade börjat 

utveckla idén om att sälja läkemedel via Internetapotek. 

De hade insett att begärliga läkemedel kunde köpas in 

billigt och enkelt i vissa länder och säljas via Internet 

till mångdubbelt högre priser till kunder i västvärlden 

och i synnerhet till amerikaner. Genom att Internet är 

globalt har handeln med läkemedelsdroger online fått 

en dramatisk ökning. 

Thomas och Magnus, som båda har tidigare erfarenhet 

av internationella affärer, behövde hjälp att 

skapa en hemsida. Magnus tog kontakt med en ITkonsult 

som han kände sedan ungdomsåren i Märsta. 

IT-konsulten åtog sig uppdraget och skapade hemsidan 

www.247-drugstore.com. Den blev klar i början 

av 2003 och placerades på en server i ett webhotell i 

Australien. Han gjorde också hemsidan www.no1onlinepharmacy.com. 

Utbudet av läkemedel var stort på 

dessa båda snarlika hemsidor. Men långt ifrån alla preparat 

fanns tillgängliga för försäljning utan fungerade 

mest som ”lockvaror”. 


All hantering av preparat 

skedde utomlands 

Det var också viktigt för de båda huvudmännen att 

all preparathantering skedde utomlands och därför 

behövdes ytterligare medhjälpare. Sten, en annan gammal 

gemensam skolkamrat från Märsta, åtog sig att 

arbeta för dem i Barcelona i Spanien, där han tidvis 

247-drugstore.com var den första hemsidan och också den 

som svarade för den största försäljningsvolymen. Merparten 

av kunderna fanns i USA.

På de tre Internetapoteken såldes stora mängder Diazepam 

och Alprazolam, som är två av världens mest efterfrågade 

och mest missbrukade narkotikaklassade läkemedel. 

bott. Stens uppdrag var att ta emot listor över läkemedel 

som beställts av kunder i olika länder. Läkemedlen 

köpte Sten in på olika apotek i Barcelona. Ett flertal 

av beställningarna gällde substansen karisoprodol 

(Somadril) som är narkotikaklassat i Sverige men inte i 

Spanien. Sten förpackade läkemedel enligt beställningarna 

i vadderade kuvert som postades till mottagarna. 

Ännu en distributör, en ”shipping-point” behövdes 

i Spanien. Håkan, en gammal bekant till Magnus, 

stationerades i Valencia för att göra samma jobb som 

Sten gjorde i Barcelona. Både Sten och Håkan, som 

i början inte kände till varandras existens, öppnade 

bankkonton i Spanien där pengar sattes in från dem 

som beställde läkemedlen. Pengarna skickades vidare 

till konton i Lettland och Schweiz, konton som Sten 

hade öppnat. 

De två huvudmännen agerade i bakgrunden utan 

att deras namn fanns på några handlingar som gällde 

registrering av hemsidor, öppnande av bankkonton 

eller företagsaffärer utomlands. Thomas kontrollerade 

alla beställningar av preparat som gjordes via 

hemsidorna och han skickade listor till sina ”shippingpoints”. 

Magnus engagerade medhjälpare bland sina 

gamla bekanta. Ännu en web-master åtog sig att skapa 

en tredje hemsida, www.personalonlinepharmacy.com. 

En annan gammal bekant, Elie, anlitades för att skaffa 

ytterligare en distributör i Bulgarien. Elie fick kontakt 

med en man i Varna som han lärde upp. Elie försåg 

bulgaren med de narkotikaklassade tabletterna diazepam 

och bromazepam som skulle skickas till kunder 

över hela världen. 

Härvan avslöjades i Bulgarien 

Anledningen till att hela denna historia avslöjades var 

att bulgarisk polis blivit uppmärksammade på att den 

stora mängden försändelser, som kontaktpersonen i 

Varna lämnade till postkontoret varje dag, innehöll 

internationellt klassade läkemedel. Bulgaren greps i 


januari 2006 och berättade för polisen vem som anlitat 

honom. Det var då svensk polis blev inkopplad. 

En förundersökning inleddes i Sverige och det tog 

utredare på Rikskriminalen ett år att kartlägga verksamheten 

och vilka som låg bakom. I början av 2007 

greps Thomas i sin flotta villa i Skåne och Magnus 

greps i Thailand. Det tog sedan ytterligare ett år av 

utredande innan åtal kunde väckas mot alla de sju 

inblandade svenskarna. 

Fängelsestraff för narkotikahandel 

Åklagaren påstod i åtalet att minst 1,2 miljoner narkotikaklassade 

tabletter (troligen det dubbla) sålts 

via de tre Internetapoteken till ett värde av minst 

9,6 miljoner kronor. Vidare hade andra receptbelagda 

läkemedel sålts för minst 19,2 miljoner kronor. 

Affärerna hade givetvis inte bokförts och redovisats till 

Skattemyndigheten. 

Samtliga sju dömdes för grova narkotikabrott 

och några av dem också för grovt bokföringsbrott. 

Påföljderna löd på 7 års fängelse för Thomas, sex år 

för Magnus och mellan 4,5 och 2 år för de övriga. Till 

detta kommer kraftiga skadestånd på totalt ca 5 miljoner 

kronor. Det skall också påpekas att samtliga sju 

var ostraffade tidigare. 

Handel med övriga läkemedel ej brottsligt 

Ett intressant faktum är att tingsrätten ogillade åtalet 

om grovt brott mot lagen om handel med läkemedel. 

Den lagen är enligt tingsrätten avsedd att beivra olaglig 

handel med läkemedel som sker i Sverige och lagen har 

ingen motsvarighet i andra länder. 

Det innebär att handeln i utlandet med övriga 

receptbelagda läkemedel, som inte är narkotikaklassade 

och som inbringade ca 20 miljoner kronor, inte 

är brott mot svensk lag. Om bokföring och all redovisning 

sköts i vederbörlig ordning, kan läkemedelshandel 

via Internetapotek således vara en lukrativ affär. 

Några avslutande fakta 

I den omfattande förundersökningen uppdagades 

att distributörer, ”shipping-points”, funnits även i 

Hongkong och i Sydafrika. Preparaten införskaffades 

på apotek av de olika distributörerna, men man hade 

också beställt ”skräpprodukter” från Indien, vilket 

medförde många klagomål från kunder. 

För att locka kunder till hemsidorna betalade huvudmännen 

för positiva inlägg om sin verksamhet till olika 

forum på Internet. Ett sådant forum fick för detta 

10.000 UDS per månad! 

Hela verksamheten beräknas ha omsatt ca 40 miljoner 

kronor. 

Rättegången i Attunda tingsrätt pågick i 14 dagar 

och domen omfattade 89 sidor. 

Advokatkostnaderna, som bekostas av det allmänna, 

uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor. 


31

AAS-missbrukets utbredning 

dåligt kartlagd 


Hittills har ingen trovärdig kartläggning gjorts som visar hur utbrett missbruket av 

anabola steroider är i Sverige. De nationella enkätundersökningar som genomförts 

sedan 1993 och fram till idag visar konsekvent att 1 procent av den vuxna befolkningen 

någon gång använt anabola steroider. 

Den senaste undersökningen på detta område är 

genomförd av STAD (Stockholm förebygger 

Alkohol- och Drogproblem) och presenterades i slutet 

av maj. Man hade per e-post eller vykort kontaktat 

10 000 slumpvis utvalda personer, hälften i Stockholm 

och hälften i övriga landet, i åldrarna 18-50 år. De 

skulle svara på frågan om de någon gång använt dopningsmedel 

(med vilket avses anabola steroider) och/ 

eller tillväxthormon. 31 procent svarade på enkäten 

och efter påminnelse svarade ytterligare några procent. 

Bortfallet var således mycket stort. 

Resultatet av undersökningen blev att 1 procent av 

de svarande uppgav att de någon gång använt AAS 

eller tillväxthormon. 

Lögn, förbannad lögn och statistik 

Forskaren Håkan Leifman, som är chef för STAD, 

presenterade undersökningen vid en konferens i 

Stockholm den 23 maj på temat förebyggande arbete 

mot användningen av dopning (hormonpreparat). 

Trots alla uppenbara felkällor i denna typ av kartläggning 

ansåg Leifman att missbruk av anabola steroider, 

eller doping som han konsekvent uttryckte det, inte är 

särskilt utbrett. Det kan röra sig om kanske 2000(!) 

personer som använder anabola steroider och därför är 

det inget folkhälsoproblem i Sverige, enligt Leifman. 

Andra föreläsare och deltagare på konferensen 

hade en helt annan uppfattning om utbredningen. Alla 

instanser ute i samhället som kommer i kontakt med 

AAS-problemet i det dagliga livet märker en kraftig 

ökning av tillgången på anabola steroider och således 

även användandet av preparaten. Rapporter från 

omvärlden pekar i samma riktning. 

Tyvärr hänvisar ledande politiker till denna märkliga 

statistik när man fattar beslut om satsningar mot AASproblemet. 

Under många år nu har Socialdepartementet 

valt att sticka huvudet i sanden och hänvisa till att den 

1-procentiga utbredningen inte pekar på ett stort problem. 


Verkligheten kommer ikapp 

Kanske ändå verkligheten är på väg att hinna ikapp 

och förändrar den officiella synen på detta drogproblem. 

I en annan studie från STAD har besökare på 

34 gym i Stockholmstrakten utfrågats om sina drogvanor. 

Missbruket av AAS och narkotika visade sig 

vara oväntat högt bland gymbesökarna. 4 procent av 

de män som ställde upp på intervjuerna hade någon 

gång använt anabola steroider och 8 procent hade 

använt narkotika under det senaste året. Det framgick 

också att kopplingen mellan användningen av AAS 

och narkotika var mycket tydlig. 60 procent av AASanvändarna 

hade också använt narkotika, jämfört med 

25 procent av dem som inte brukade anabola steroider. 

Detta var resultat som förvånade Håkan Leifman. 

Från Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet med 

flera efterlyses gång på gång, och så även på STADkonferensen 

i Stockholm, att mer och bättre forskning 

behövs beträffande prevalensen av steroidmissbrukare 

bland befolkningen. Är det inte snart dags att gå ut på 

fältet och se verkligheten i vitögat? 

Polisens och tullens beslagstillfällen av hormonpreparat har 

ökat mångdubbelt sedan 1990-talet.

Steroidmissbruk ökar våldet 


Forskning som rör missbruk av anabola steroider kan ibland ge tveksamma 

resultat som gärna misstolkas av dagspressen och slås upp som stora nyheter. 

Återgivningen av en nyligen presenterad doktorsavhandling i Uppsala är en sådan 

händelse. 

Doktoranden Fia Klötz undersökte under sitt 

avhandlingsarbete den påstådda kopplingen mellan 

anabola steroider och brottslighet, med särskilt 

fokus på våldsbrott, och vilka andra riskfaktorer 

som kan påverka denna koppling. Hon fann att AASanvändare 

oftare är dömda för vålds- och vapenbrott 

än icke-användarna. AAS-användare är oftare åtalade 

för flera olika typer av brott och de är också oftare 

själva utsatta för fysisk misshandel. Fia Klötz ansåg att 

det finns ett särskilt samband mellan bruk av anabola 

steroider och en kriminell livsstil. 

Trots dessa resultat uppgav Fia Klötz i ett pressmeddelande 

att hennes slutsats var att våldet i hög grad 

tycks kunna förklaras av andra riskfaktorer än anabola 

steroider, till exempel missbruk av andra droger. 

Hennes slutsats tolkades av massmedierna som att de 

som använt anabola steroider inte blir mer våldsamma 

än andra, och det var ju en stor nyhet som gick runt i 

de flesta dagstidningar och radio och TV. 

Kopplingen mellan AAS, aggressivitet och våld, som 

man pratat om i minst femton år, blev nu plötsligt ifrågasatt 

av medierna. Detta får stort genomslag eftersom 

många människor okritiskt tar fasta på alla nyheter i 

media som bygger på forskning. 

Olika resultat i forskningen 

Avhandlingen som gjorde Fia Klötz till doktor innehåller 

fyra vetenskapliga artiklar. I den första studien 

fann hon en klar koppling mellan AAS-missbruk och 

brottslighet i allmänhet och att anabola steroider hos 

vissa individer kan ge upphov till våldsbrott. 

Tillsammans med docenten och rättsläkaren Ingemar 

Thiblin kartlade hon tidigare brottslighet hos 121 

avlidna unga män, som när de dog hade spår av en 

eller flera droger i blodet. En del hade använt enbart 

anabola steroider, en del såväl anabola steroider som 

andra droger och en del enbart andra droger. 

Mer än hälften av männen hade dömts för brott en 

eller flera gånger och det var inte sällan våldsbrott. Det 

var ingen skillnad i antalet domar för våldsbrott bland 

dem som enbart var steroidpositiva eller bland dem 

som enbart använt andra illegala droger. Däremot var 

AAS-missbrukare som också använt narkotika överrepresenterade 

bland de våldsdömda. Det talar för att 

missbruk av anabola steroider kan vara extra farligt för 

andra människor när det kombineras med missbruk av 

andra droger, enligt Fia Klötz. 

I den fjärde och sista studien i avhandlingen 

hade hon bl.a. djupintervjuat ett 60-tal fångar på 

Österåkersanstalten. Mer än hälften av dem uppgav att 

de använt anabola steroider och var fjärde hade begått 

våldsbrott i samband med det. De flesta ansåg att steroiderna 

utlöst våldet, men de hade inte blivit dömda 

för våldsbrott oftare än andra. 

Dåligt underlag ger osäkert resultat 

Osäkerheten blir naturligtvis mycket stor när man lägger 

fram forskningsresultat baserat på fällande domar 

bland ett så litet och föga trovärdigt underlag av intervjupersoner. 

Denna lilla studie valde alltså medierna 

att slå upp som ”nya rön” som talar emot i stort sett 

all annan erfarenhet och även forskning under flera 

årtionden. 

Fia Klötz utesluter heller inte att de personer som 

begår våldsbrott under påverkan av anabola steroider 

kan använda mer övervåld än andra och att det finns 

en koppling mellan AAS-bruk och psykiska besvär 

och självmord. Därför efterlyser hon mer forskning på 

detta område. 


35

Håll tjänstehunden 

frisk – länge 

TEXT OCH FOTO: HEIDI JOENSUU 

Polisen i Sverige har cirka 430 tjänstehundar, varav ett fåtal är utbildade som 

rena specialsökhundar. De flesta polishundar är s k övervakningshundar, utbildade 

i personspår, personsök, uppletande av föremål, skyddsarbete mm. Ungefär 

en fjärdedel av dessa övervakningshundarna är s k kombihundar, som utöver 

det klassiska polishundarbetet är utbildade på specialsök, exempelvis narkotika. 

Tullverket har cirka 54 narkotikasökhundar i tjänst och Kriminalvården 21 stycken 

narkotikasökhundar. 

Tjänstehund och pensionering 

Tjänstehundar hos polis och tull köps oftast in som 

råämnen från privata uppfödare i Sverige eller utomlands. 

Hundarna utbildas sedan inom respektive myndighet. 

Tjänstehundsutredningen (SOU 2005:75) som 

slutfördes 2005 skriver om att det är allt svårare att 

hitta hundar som har både rätt fysiska och psykiska 

egenskaper för tjänstebruk. Hundaveln är oftast fokuserad 

på att ta fram utställningshundar och stor vikt 

läggs på exteriören. Den klassiska övervakningspolishunden 

pensioneras i regel redan vid 6-7 års ålder 

medan andra tjänstehundar normalt kan tjänstgöra till 

10 års ålder. En narkotikasökhund hos Tullverket pensioneras 

i genomsnitt vid 9 års ålder. När utredningen 

genomfördes hade Kriminalvården nyligen startat sin 

hundverksamhet varför inga siffror om pensionering 

redovisades. Anmärkningsvärt är att en tredjedel av 

polishundarna tas ur tjänst på grund av medicinska 

orsaker och hälften av dessa på grund av ryggproblem. 

Alla Tullverkets hundar hade under utredningen pensionerats 

på grund av ålder. 

Olika arbetsuppgifter och raser 

Man kan fråga sig varför skillnaden på skador och 

pensionsålder är så stor? Den största förklaringen ligger 

nog i skillnaden på hundarnas arbete. Den rena 

narkotikasökhunden, som Tullverket och i viss mån 

även polisen har, slits inte lika mycket som en övervakningshund. 

Övervakningshundens tränings- och 

arbetsuppgifter - såsom utomhusspår och framför 

allt skyddsarbete - är fysiskt mycket mer krävande. 


Sök- jämfört med skyddsarbetet kräver dessutom olika 

egenskaper hos hundar, vilket visar sig i valet av ras. 

De dominerande raserna hos polisen är därför större 

raser som schäfer och belgisk vallhund, malinois. 

Tullverket å sin sida använder oftare mindre och nättare 

raser som labradorer och springer spaniel. Och 

när det gäller hundens livslängd har storleken definitivt 

betydelse. Mindre hundar lever i genomsnitt längre än 

stora hundar. 

Trubbel får välbehövlig massage av Anna. Trubbel är 4,5 år 

gammal och haltar lite, troligen har han sträckt sig i lårmuskeln 

under ett träningspass. Anna rekommenderar en veckas 

vila. Husse Leif Gustafsson har för övrigt jobbat 36 år som 

hundförare och instruktör!

Hundförare Cathrin Sandgren får en kram av sin pensionerade 

hund Cirrit, som trots sina 11 år är i god form. 

Cathrin har själv köpt tjocka skumgummismadrasser till 

bilen för att hennes hundar ska ha ett varmt underlag att 

ligga på. Vintertid kan det bli många timmar i en kall bil 

vilket inte är bra för leder och muskler. 

Bengt Jansson, Hundsamordnare på Tullverket KC 

Stockholm, menar också att Tullverkets hundar oftast 

hinner värma upp ordentligt innan de börjar arbeta, 

vilket polishunden inte alltid har möjlighet till. 

Polishundar i harmoni 

Under guidning av Göran Johansson, utbildningsansvarig 

för hundförarna på Polismyndigheten i Västra 

Götaland, fick jag följa med under en dags friskvård 

och träning på hundanläggningen utanför Göteborg. 

Varje vecka kommer Anna Skog Vennberg från Hund 

i Harmoni - diplomerad hundmassör och laserterapeut 

– för att behandla och ge råd till hundförarna. 

Anna driver en hundmassagepraktik i Kungsbacka och 

erbjuder där massage, laserbehandling och hundsim i 

Åskar - en 5 år gammal Malinois - får bära munkorg eftersom 

han är lite för het på gröten ibland. Åskar får förebyggande 

massage av Belinda. När Åskar sedan kör en övning i långsök 

märker hundutbildaren/föraren Leif Carlsson att han 

sträcker ut betydligt mer i den kuperade terrängen. 

samarbete med Belinda Andersson från HundPoolarn. 

Hundförarna bokar tid hos Anna när hunden skadat 

sig eller för behandling i förebyggande syfte. Massage 

mjukar upp musklerna och minskar ledtrycket vilket 

leder till en mer rörlig och balanserad hund. Förutom 

de fysiska fördelarna innebär massagen naturligtvis att 

hunden får en skön stund och blir mer avslappnad. 

Laser, simträning och kost 

Med hjälp av lågeffektlaser behandlar Anna smärta och 

inflammationer i leder, muskler och senor. Medicinsk 

laser stimulerar både kroppens eget immunförsvar och 

hjälper cellerna att självläka. Simträning är en annan 

effektiv och skonsam tränings- och rehabiliteringsform. 

Träningen är skonsam eftersom lederna inte belastas, 

men vattnets motstånd gör att träningen är effektiv 

för muskler, leder, senor och ligament. Jörgen Thynell, 

instruktör och hundförare på Tullverket i Helsingborg, 

anser att simning är en av de bästa förebyggande och 

Robert Lindström, en av hundinstruktörerna, tränar sök med 

Nitro. 

behandlande aktiviteten för en hund. Han menar att 

framförallt ryggproblem kan förebyggas och behandlas 

genom kontinuerlig simning. Jörgen framhåller också 

kostens betydelse för hundens hälsa. 

För äldre hundar rekommenderas ofta kosttillskott 

i form av glukosamin. Det är ett broskuppbyggande 

ämne som finns naturligt hos både människan och 

hunden. Produktionen av glukosamin minskar ju äldre 

hunden blir och för att lindra smärta i lederna kan man 

tillföra glukosamin i olika former. Det finns olika åsikter 

om vilket preparat som är bäst men Anna på Hund i 

harmoni rekommenderar en blandning av glukosamin, 

kondroitin och MSM - som är ett anti-inflamatoriskt 

ämne. 

Rätt medicin för att motverka en för tidig pensionering 

av sin tjänstehund verkar alltså vara uppvärmning 

före fysisk aktivitet, stretch och massage för ömma och 

stela muskler, skonsam men effektiv träning i form av 

simning mellan varven kombinerat med rätt sammansatt 

kost. 


39

I 

SNPF:s Norrlandsseminarium 

i Östersund 

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON 

För fjärde gången ordnade Svenska Narkotikapolisföreningen ett särskilt Norrlandsseminarium, 

denna gång i Östersund. 

slutet av februari, när nysnön gnistrade vit i Jämtland 

och våren redan gjort sitt intåg i södra Sverige, samlades 

ett 90-tal deltagare på Clarion Hotel (f.d. SAS 

Radisson) i Östersund. Liksom vid tidigare seminarier 

i tre norrländska kuststäder var alla inom rättsväsendet 

i Jämtland och angränsande län, oavsett medlemskap 

i SNPF, inbjudna att delta. Förutom ett stort antal 

polisanställda deltog några åklagare, tullare och närmare 

ett tjugotal speciellt inbjudna representanter 

för Östersunds kommun, socialtjänsten, skolan och 

Föräldraföreningen mot narkotika, FMN. 

Programmet var varierat och bjöd bl.a. på en 

föreläsning om hur man bör bemöta människor med 

autistiska funktionshinder som ADHD och Asperger. 

Vidare gavs information från norsk polis, från 

Kroggruppen i Östersund samt från det nyinflyttade 

Folkhälsoinstitutet. 

Länspolismästaren i Jämtland 

Seminariet inleddes av Stephen Jerand som är länspolismästare 

i Jämtland. Hans djupa engagemang i 

drogproblematiken i samhället gick inte att ta miste på. 

Jerand berömde sina poliser som också brinner för att 

bekämpa narkotika och han nämnde som exempel att 

i polisens arbete mot det egna bruket av narkotika har 

träffsäkerheten varit 100 procent. Utbildning i drogtecken 

och symtom har gett resultat. 


Detta är ändå inte tillräckligt enligt Stephen Jerand. 

Polisen måste vara mer aktiv i samhällsdebatten. Han 

ställde sig frågorna: Har vi den rätta bilden av narkotikaproblemet? 

Fokuserar vi på rätt målgrupp? Troligen 

är det så att vi vet för lite om missbruket i skolorna, 

och alla ”hobbymissbrukare” i samhället är kanske 

ryggraden som bär upp den illegala narkotikahandeln. 

Länspolismästarens reflektioner är värda eftertanke. 

Autistiska funktionshinder 

I det dagliga arbetet möter vi ofta människor med funktionshinder 

som ADHD och Asperger. Diagnoserna 

ingår i begreppet 

autism och symtomen 

framträder i regel inte 

vid en första kontakt. 

Nina Morin är 

verksamhetschef på 

ASP-Center i Boden 

där man tar emot och 

hjälper unga männis- 

Matt Richardson fördjupad 

i an artikel i SNPF:s 

tidning.

Länspolismästaren Stephen Jerand berömde sina polisers 

engagemang i narkotikabekämpningen. 

kor med ADHD, Asperger och liknande problem. Hon 

berättade engagerat om hur man kan känna igen och 

hur man bör bemöta dessa personer. Alla möter vi dem 

i samhället och i privatlivet, och därför skulle kontakter 

och umgänge underlättas betydligt om vi lite till 

mans vore bättre förberedda. 

Nina Morin deltog i SNPF-seminariet i Luleå hösten 

2006 och ett utförligare referat från hennes föreläsning 

om autistiska funktionshinder finns att läsa i SNPF-tidningen 

nr 4-06 (se www.snpf.org artikelarkivet). 

Norsk narkotikapolis har tappat greppet 

Lars Holmen är polis i Trondheim och han är också 

ordförande i den norska narkotikapolisföreningen, 

NNPF. Han höll ett anförande i Östersund där han 

uttryckte sin tacksamhet över att Sverige har en restriktiv 

hållning mot narkotika. I Norge ligger man femtontjugo 

år efter sedan politikerna under några år fattat en 

rad felaktiga beslut, och det är inte bra. Polisens arbete 

på gatunivå har upphört och man har infört sprut- 

Tre av medlemmarna i kroggruppen i Östersund, Kjell 

Wedin, Susanna Pripp och Mikael Nilsson. 

rum och substitutionsbehandling för opiatmissbrukare. 

Dessa och andra felaktiga åtgärder har resulterat i att 

polisen nu helt saknar information om narkotikamarknaden. 

Heroinproduktionen i Afghanistan är större än 

någonsin, priserna har sjunkit och i Oslo finns många 

heroinister. Ändå tog polisen knappt två kilo heroin i 

beslag under 2007. Det är lika liten mängd som för 25 

år sedan. 

Den norska polisens dåliga kunskaper om narkotikamiljön 

går också ut över samarbetet med tullen och 

med andra länder som t.ex. Sverige. 

Lars Holmen var också bekymrad över att tullen i 

Sverige föreslår nedskärningar, vilket också kommer 

att påverka Norge. Men i motsats till i Sverige arbetar 

den nye tulldirektören i Norge med att förstärka gränskontrollen. 

Kroggruppen i Östersund 

I Östersund har man en särskild kroggrupp sedan tio 

år. Kjell Wedin, som är chef för polisens narkotikarotel 

redovisade kroggruppens arbete tillsammans med två 

andra av gruppens medlemmar, Susanna Pripp från 

Gamla Teatern Hotel&Restaurang samt vaktbolagsföreståndare 

Mikael Nilsson. Man bedriver ett fruktbart 

arbete med regelbundna möten och utbildningar. 

Samarbetet mellan polis, krogar och vakter fungerar 

bra. Närpolisen i Östersund bedriver en riktad bevakning 

mot krogarna och är synliga, särskilt när krogarna 

stänger. Det har gjort att det nattliga våldet på krogen 

har förflyttats till korvköer eller hamburgerrestauranger 

där det är mer synligt och lättare att bemöta. 

Nya Folkhälsoinstitutet i Östersund 

Folkhälsoinstitutet (FHI) har nyligen flyttat till 

Östersund och merparten av personalen är nyanställd. 

Matt Richardson är narkotikautredare på FHI. Han 

berättade att ett av folkhälsomålen i Sverige är ett 

samhälle fritt från narkotika. Idag är tillgången på narkotika 

och andra droger mycket stor, priserna går ner 

på alla preparat och under många år har bruket ökat. 

Men sedan ett par år visar glädjande nog statistiken att 

antalet unga som prövar narkotika minskar något. 

Enligt Matt Richardson betyder föräldrarnas agerande 

mycket i sammanhanget. Man har funnit ett 

samband mellan föräldrar som inte håller koll på när 

ungdomarna kommer hem på kvällen och de ungdomar 

som är benägna att pröva droger. Han menar att 

FHI och samhället borde satsa på mer förebyggande 

arbete gentemot föräldrar till ungdomar. 

Matt Richardson förklarade också Folkhälsoinstitutets 

roll när det gäller att klassa nya droger som inte är 

läkemedel. FHI identifierar hemsidor som säljer substanser 

och får hjälp av polisen att göra provköp. Kriminaltekniska 

laboratoriet fastställer den kemiska identiteten 

och FHI gör en farlighetsbedömning. Om man 

kommer fram till att drogen är farlig föreslår FHI att 

regeringen skall klassa den som narkotika eller hälsofarlig 

vara. Nyligen har bl.a. Bromo Dragonfly klassats 

på detta sätt och just nu undersöker man droger som 

spice och kratom, vilka säljs lagligt över Internet. 


43

Kodein 

– mest ruggiga missbruket intill Uralbergen 

TEXT OCH FOTO: MARIA SÖDERBERG 

I den ryska provinsen Komi, nära Uralbergen, härjar ett kodeinmissbruk. 

Alla ingredienser kan köpas legalt på apotek. 

– De som använder desomorfin 

ruttnar inifrån. 

Viktor Dudin var tidigare alkoholist. Hans bror började 

använda heroin och dog i en överdos när han var 

29 år. Han är född och uppväxt i staden Asofi, inte 

långt från Svarta havet. Det var också där han 1962 

– sex år gammal – såg sin första narkotikamissbrukare. 

Idag driver han ett behandlingshem nära sin frus hemstad 

Syktyvkar. 

– Det är det värsta missbruk jag sett. Se själv! 

Han lämnar över bilder som visar vanställda människor. 

De har svullna käkar och öppna sår över hela 

kroppen. En flicka är döende. 

Ända sedan slutet av 1970-talet har han sett hur 

missbruket eskalerat i sin omgivning. 

– Myndigheterna upprepade ständigt att drogmissbruk 

bara var sådant som ägde rum i väst. Inte hos oss. 

Hos oss var allt bra. På senare år finns dock en skillnad 

nu när det inte längre går att dölja. 

Viktor Dudin driver ett 

behandlingshem för missbrukare. 


Syntetiska droger ökar 

Narkotikapolisens rapporter visar att de syntetiska 

drogerna ökar. Heroinet minskar. När polisen gjorde 

en razzia mot en nattklubb i Syktyvkar den 18 maj 

2007 fann de sju personer som var påverkade av LSD 

och amfetamin. Chinese White, även kallad krokodil, 

förekommer också. Det är hundra gånger starkare än 

heroin. De två första veckorna i januari 2006 dog sex 

personer i Syktyvkar av en överdos Chinese White. De 

var i åldrarna 18 till 30 år. Larmen gick på tidningssidorna, 

i radio och TV, polisen varnade aktivt för 

det farliga nya missbruket. Överdoserna av just denna 

drog upphörde. 

Kodeintabletter krossas i bensin. Sedan tillsätts lösningsmedel. 

Efter upphettning häller man försiktigt ut bensinen. 

Efter torkning bildas kristaller. Dessa blandas med jod. Från 

svavlet på en tändsticka får man fosfor och sedan lägger man 

ned detta i ett litet glasrör och hettar upp till rätt temperatur. 

Lukten är stark. Den flytande väskan kan sedan injiceras.

FAKTA 

Syktyvkar ligger i nordöstra Ryssland med 250 

000 invånare. Det är huvudstad i den autonoma 

republiken Komi. Staden ligger vid floden Sysola. 

Provinsen Komi är till 65 procent täckt av skog. 

Högsta punkten Narodnaja är 1 895 meter över 

havsnivån och ligger i Uralbergen. Befolkningen 

består främst av ryssar, därefter komi (23 procent) 

och några mindre grupper av ukrainare, vitryssar, 

tatarer, tjuvasjer. 

Republiken har stora naturrikedomar, framförallt 

finns stora mineralfyndigheter. Titanlagren i 

Komi är de största i Ryssland. 

Kodein är närbesläktat med heroin, men har en 

betydligt mildare verkan. Det är en av de naturliga 

opiaterna i opievallmo. Jämfört med de besläktade 

ämnena heroin och morfin, har kodein en 

mildare verkan, men kan ge upphov till eufori 

vid högre doser. Kodeinmissbruk är känt på ett 

flertal ställen i Europa. I Sverige är alla läkemedel 

innehållande kodein receptbelagda, exempel på 

sådana läkemedel är Treo Comp och Citodon. 

Kodein omvandlas i kroppen till morfin. 

Desomorfin som injiceras 

- största problemet 

Men det är missbruket av desomorfin som är det stora 

problemet. Det är ett smärtstillande kodeinpreparat 

Tre grabbar springer mot en förhoppningsvis drogfri framtid 

i Syktyvkar. 

Hus på Leningatan i Syktyvkar. 

som kommer från opium. Kodein i tabletter finns att 

köpa legalt på apotek. Om man inte lyckas få undan 

substansen paracetamol kan det kraftigt skada levern 

i större doser. Det legala tablettmissbruket startade i 

oljestaden Usinsk. Missbruket spred sig blixtsnabbt. 

Narkotikapolisen Viktor Moon säger till exempel 

att: ”I jämförelse med heroin måste man säga 

att desomorfin är riktigt, riktigt förskräckligt. Ännu ser 

vi bara toppen på ett isberg.” 

Sedan ett år tillbaka är dock inköp av kodeinpreparatet 

Selegdin receptbelagt i staden Usinsk och myndigheterna 

funderar över hur de ska kunna övervaka 

försäljningen av jod. Men restriktionerna har ännu inte 

inneburit någon större skillnad. 

En kodeinmissbrukare berättar 

Viktor Dudin ordnar med ett möte med den tidigare 

kodeinmissbrukaren Konstantin Kosov. Det är en storväxt 

man, 35 år, som nu arbetar i en butik. Vi möts på 

ett litet café mitt i Syktyvkar. 

– Min lever var utslagen. En läkare sa till mina föräldrar 

att jag skulle leva högst två månader till. Men 

vid en rättegång, där jag trodde jag skulle få ett fem års 

straff, vände allt. 

Konstantin Kosov fick villkorlig dom. En sista chans. 

Han kom till Viktor Dudins behandlingshem och har 

nu varit drogfri i fem år. Han beskriver tiden med 

kodeinmissbruket med stort obehag. Det är så många 

av hans vänner i hemstaden Usinsk som har dött. Hans 

käke är inte återställd. Och det handlar inte om att 

han blivit misshandlad. Nej, kodeinmissbruket gör att 

många får svåra bestående kroppsliga skador. 

Röst från Viktor Dudins behandlingshem: 

”Jag heter Slava och kommer från Usinsk. Jag är 27 

år och har använt desomorfin i 3,5 år. Jag har knarkat 

sedan jag var 16 år. Nu har jag problem med käken. 

Min fru dog, hon blev 27 år. Min bror dog av desomorfon. 

Han blev 34 år. Det var nyligen. Jag har försökt 

sluta många gånger. Jag har aldrig varit på sjukhus. 

Det är bortkastade pengar. Det enda de gör där är att 

få bort den fysiska smärtan.” 


47

Världen runt 

Drogmätningar i vattennät 

ny underrättelsemetod 

Moderna kemiska analysmetoder gör det möjligt att 

mäta rester (metaboliter) av narkotika och andra 

droger i avloppsvatten. Tidigare har man funnit 

spår av kokain i toalettstolar i Europaparlamentet 

och i floden Po i norra Italien, där den konsumerade 

mängden visade sig vara åtskilligt större än 

den som redovisats genom bl.a. enkäter. 

Nu har en ny amerikansk studie med förfinad 

metod i tio städer skapat tekniska förutsättningar 

för kvantitativa beräkningar som ger säkra skattningar 

av missbruket i ett område. I första hand 

gäller det metamfetamin, kokain- och cannabismetaboliter, 

metadon m.fl. droger. 

Studien har gjorts vid Oregon State University 

och bygger på att man effektiviserat den kemiska 

analysprocessen. Numera kan man följa koncentrationerna 

av olika drogrester i realtid och därmed 

få aktuella bilder av det pågående missbruket 

av de viktigaste drogerna. 

Utvecklingen av kemiska analyser av avloppsvatten 

gör att myndigheterna blir mindre beroende 

av t.ex. enkäter, sjukhusjournaler och polisstatistik 

för att skatta det verkliga missbruket. 

I andra studier har man funnit att läkemedelsmetaboliter 

har recirkulerat till dricksvatten. 

I södra Kalifornien fann man bl.a. rester av 

ångestdämpande medel i vattentillförseln till mer 

än 18 miljoner invånare. Sådana medel passerar 

genom reningsverken utan att påverkas. Spårbara 

mängder av bl.a. antibiotika har uppmätts i 

dricksvattnet hos totalt 41 miljoner amerikaner. 

Vattenföretag offentliggör dock sällan resultaten 

av egna undersökningar. Tillverkare som buteljerar 

vatten mäter ofta inte ens förekomsten av olika 

läkemedel i deras vatten. Över hela världen har 

mer än 100 kemikalier påvisats i dricksvatten. 

Systematiska mätningar av drogrester i vatten 

kan ha betydelse för epidemiologiska och polisiära 

underrättelser genom att ge besked om vilka 

droger som missbrukas mer frekvent i ett visst 

område och därför kan kräva särskild uppmärksamhet. 

Detta kan med tiden bli en ny systematisk 

underrättelsemetod för dagsfärska uppgifter om 

den aktuella missbrukssituationen. 

Eurekalert 10 aug. 2007, CNN 10 mars 2008. 

Lustfyllt sömnmedel 

En kvinna i Norge fick sömnmedlet Imovane mot 

sina sömnproblem, men effekten blev oväntad och 

oönskad. Enligt tidningen Dagens Medicin svällde 

kvinnans klitoris och minsta lilla stimulans ledde 

till utdragna orgasmer. Detta var ett problem för 

kvinnan som sökte upp ett par läkare, men utan att 

man hittade orsaken. Symtomen upphörde dock 

när hon slutade ta sömnmedlet Imovane. GH 


LSD:s upptäckare död 

Den schweiziske kemisten Albert Hofmann avled 

den 29 april i en ålder av 102 år. År 1938 arbetade 

han för läkemedelsföretaget Sandoz (idag en 

del av Novartis), när han syntetiserade en grupp 

kemiska ämnen, bland dem lysergsyredietylamid 

(LSD), dock utan att närmare utröna deras effekter. 

Av misstag fick han 1943 i sig en liten dos och 

upplevde världens första LSD-rus. Eftersom han 

var nyfiken på orsaken till de kraftiga hallucinationerna 

utforskade han olika kemikalier tills han 

blev klar över att LSD var orsaken. 

LSD rönte intresse på 1950-talet bland psykiatrer, 

som använde medlet för att framkalla 

psykosliknande tillstånd men även för att utforska 

patienters undermedvetna. På 1960-talet blev LSD 

en kultdrog i den psykedeliska kulturen. I Sverige 

narkotikaklassades den redan 1966, internationellt 

1971 (genom FN:s psykotropkonvention). 

Hofmann undanböjde sig den gurustaus som 

många missbrukare ville tilldela honom på 1960talet. 

Sina erfarenheter av LSD-forskningen sammanfattade 

han i boken LSD – Mein Sorgenkind 

(”LSD – Mitt sorgebarn”, 1979; ej översatt till 

svenska). 

JH 

Antidepressiva medel 

och skolmassakrer 

Förövarna av skolmassakrer hade ett gemensamt: 

antidepressiva medel. Detta skrev Leif 

Elinder, barnläkare i Uppsala, i en debattartikel 

i Aftonbladet tidigare i år. Han räknade upp 

ett antal av de mest kända dödsskjutningarna 

i amerikanska skolor under senare år och även 

massdödandet i en skola i Finland förra året då 

nio ungdomar sköts ihjäl. I samtliga fall antingen 

behandlades förövarna eller hade nyligen avslutat 

behandling med antidepressiva mediciner, s.k. 

SSRI-preparat. 

Både EMEA – den europeiska läkemedelsmyndigheten 

– och det amerikanska läkemedelsverket 

FDA har sedan 2005 kraftigt varnat för att förskriva 

antidepressiva medel till barn och ungdomar. 

Det har visats i flera vetenskapliga artiklar 

att antidepressiva preparat hos såväl sjuka personer 

som friska försökspersoner kan öka risken för 

aggressivt beteende och våldshandlingar. 

Enligt Apotekets statistik ökar förskrivningen 

av SSRI-preparat till barn och ungdomar i Sverige 

för varje år. 

GH

Amfetamin i gastank 

En litauisk personbil kom med färja till Stillerydshamnen 

i Karlshamn. Männen i bilen, 32 resp. 

34 år gamla, förklarade att de var på väg till 

Linköping för att köpa in bilar. 

En gastank i bilen väckte tullarnas misstänksamhet 

eftersom tankmätaren inte fungerade och 

man hittade spackelrester och färg som lossnat. 

Narkotikasökhunden hade också markerat och 

tanken monterades ur och röntgades. Det avslöjades 

då att det fanns en extra tank inuti gastanken. 

I extratanken syntes föremål. 

Den extra tanken öppnades genom att hugga 

bort spackel och färg på ena gaveln och i tanken 

fanns kläder indränkta i diesel, för att förvilla 

hunden. Bakom kläderna låg ett antal inplastade 

paket som innehöll 21,1 kilo amfetamin. 

I personbilens gastank hittades en mindre tank med 

något innehåll. Tanken öppnades genom att hugga 

bort spackel och färg i flera lager, vilket tydde på att 

den kan ha använts vid flera tidigare tillfällen. Tanken 

innehöll nu små paket med sammanlagt 21,1 kilo 

amfetamin. 

Läkemedel i onödan 

Drygt en miljon kilo överblivna läkemedel lämnades 

in på apotek i Sverige förra året. Enligt 

Apotekets egen undersökning är det ytterligare 

250 000 kilo oanvända läkemedel som apotekskunderna 

inte lämnat in. Med tanke på de ständigt 

stigande kostnaderna för läkemedel, och de svindlande 

mängder som inte kommer till användning, 

borde väl någon ansvarig myndighet ha kurage 

att sätta press på läkemedelstillverkarna och inte 

minst på förskrivande läkare. 

Landet runt 

Nytt system för narkotikasök 

Ett nytt system för att snabbare och säkrare hitta 

smugglad narkotika eller sprängämnen gömda i 

bagage har utarbetats av två forskare i Karlstad. 

Professor Andreas Jakobsson och docent Magnus 

Mossberg vid Karlstad universitet har utvecklat en 

teknik som bygger på kärnmagnetisk resonans, vilket 

kan användas för att upptäcka en kväveisotop 

som finns i bl.a. flera sorters narkotika. 

Systemet, som kallas Array NQR, kan också 

få en militär betydelse för att upptäcka minor i 

marken. 

Forskarna har sökt patent på sin uppfinning 

som är en vidareutveckling av en teknik som redan 

används på en engelsk flygplats. 

Källa: nwt.se 

GH 

Internationell narkotikakonferens 

i Stockholm 

World Forum Against Drugs (WFAD) är den 

första konferensen någonsin, öppen för alla människor 

från hela världen som på gräsrotsnivå 

arbetar mot narkotikamissbruk och den illegala 

narkotikahandeln. 

Konferensen äger rum på Folkets hus i 

Stockholm med början den 8 september. Under 

de tre dagar den pågår kan deltagarna lyssna på 

föreläsningar och delta i workshops som fokuserar 

på drogproblem ur olika synvinklar. 

Det första internationella mötet om internationell 

drogkontroll hölls 1909 i Shanghai. Vad 

kan vi lära av historien och hurdan är situationen 

idag? Var finns de goda exemplen och hur kan vi 

utveckla vårt arbete i framtiden? Temat för konferensen 

lyder därför ”100 years of drug prevention 

– how do we move forward?” 

Föreläsarna kommer från hela världen 

och från Sverige deltar bl.a. Cecilia Fant från 

Rikskriminalpolisen. Hon kommer att berätta om 

Droger på Internet. 

För hela programmet och för mer information 

om konferensen, se www.wfad08.org 


51

Falsk varubeteckning 

TEXT: ANN-KRISTIN LJUNG, DROGANALYSENHETEN, SKL 

FOTO: KRIMINALTEKNISKA LABORATORIET, SKL 

Personalen som undersöker dopningsmedel på SKL har konstaterat en ny trend 

bland dessa ärenden. 

Tidigare bestod beslagen oftast av preparat som framställts 

av kända läkemedelsföretag och som man kunde 

hitta uppgifter om i Fass eller i de utländska motsvarigheterna 

till den. Nu ser vi nästan bara så kallade 

”undergroundprodukter” med varierande kvalitet som 

tillverkats i lokaler mer eller mindre lämpade för ändamålet. 

Hanteringen av dessa preparat sker till stor del 

via Internet. 

För att kunna framställa produkterna krävs ett 

antal kemikalier och utrustning. För ampuller behövs 

förutom den aktiva rensubstansen även konserveringsmedel, 

olja, ampuller, etikettskrivare och kapsyler att 

försluta ampullerna med. 

För tabletter måste man ha rensubstans, bulkmedel, 

färgämne och tablettmaskin. 

De rensubstanser som behövs köps som regel via 

Internet från Kina. Leverantören i Kina är medveten 

om att produkterna kan vara olagliga i beställarens 

hemland och ger dem därför falsk varubeteckning. 

Oftast kommer pulvren (de är alltid i pulverform) 


i aluminiumfoliepåsar och har en etikett med ”oskyldig” 

karaktär till exempel ”varuprov”, ”glukos” eller 

namn på ett antibiotikum. 

Koder på etiketterna 

För att beställaren skall kunna veta vad som egentligen 

finns i förpackningen har man lagt in en kod på 

etiketten. Samtliga etiketter har ett batchnummer som 

består av siffror och bokstäver. Bokstäverna i batchnumret 

anger vilken substans det handlar om. AN 

står för Anastrozol, LET står för Letrozol, MST för 

Mesterolon och ND för Nandrolon. Lägg också märke 

till att under etiketten som det står ”Ofloxacin” finns 

en annan etikett där man kan utläsa bokstäverna ME 

(mesterolon) i batchnumret. 

Alla dessa substanser är klassade som dopningsmedel. 

Det förekommer också andra populära läkemedelsubstanser 

som till exempel Sildenafil (Viagra) och 

Tadalafil (Cialis) i liknande förklädnad.

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

Förverkande av brottsvinster 

Tvåstegsraket i ett steg 

Till följd av ett rambeslut inom EU har nu regeringen 

äntligen lagt ett förslag som innebär att 

personer som döms för allvarlig brottslighet kan få 

sin egendom förverkad om denna visar sig härröra 

från brottslig verksamhet. Man tänker sig detta som 

en tvåstegsraket. Först skall någon dömas för ett 

brott, där brottet typiskt sett inneburit vinning för 

gärningsmannen, och är begånget tidigast den 1 juli 

2008, och som har sex års fängelse eller mer i straffskalan. 

Det kan också röra sig om särskilt angivna 

lindrigare brott såsom narkotikabrott (som har max 

tre år i straffskalan), dopningsbrott, koppleri m fl. 

Det räcker med försök, förberedelse och stämpling 

till sådant brott. När denna del av raketen är klar så 

återstår att se om slutsteget skall tändas, nämligen 

om det påträffas annan egendom t.ex. pengar, bilar, 

fastigheter, märkesklockor, smycken m.m. som kan 

anses härröra från brottslig verksamhet. Då kan 

denna egendom bli förverkad även om den är förvärvad 

före den 1 juli 2008. Grejen är dock att det 

bara är en raket som fyras av, innebärande att talan 

om förverkande måste ske vid samma rättegång 

som när ursprungsbrottet prövas, i vart fall när det 

gäller gärningsmannen. Undantag finns om sådan 

talan skall riktas mot vissa andra t.ex. närstående. 

Oärligt åtkommen egendom spåras 

Hur många gånger har man som åklagare inte 

tvingats att lämna tillbaka stora penningsummor 

som beslagtagits vid samma tillfälle som narkotika 

påträffats? Har man kunnat styrka narkotikaförsäljning 

för visst belopp så har det funnits chanser 

till att få motsvarande penningsumma förverkad, 

men annars har det varit mycket svårt. Nu är tanken 

att det skall bli lättare att få sådana pengar 

förverkade. Men då krävs det att man kan göra 

det mer sannolikt att denna egendom kommer från 

brottslig verksamhet än att det inte gör det. Tanken 

är inte här att man skall styrka något annat konkret 

brott för då hade man ju åtalat för det istället. 

Nej, tanken är att efter ha genomlyst en persons 

ekonomi kunna säga att detta inte kan vara ärligt 

åtkommen egendom. 

Ändringar införs också som innebär att åklagare 

skall kunna fatta beslut om husrannsakan enbart 

för att ta i förvar sådan egendom som skall kunna 

förverkas och för att leta efter bevis i sådana fall. 

Extra resurser behövs 

Justitieministern med flera ställer stora förhoppningar 

om att denna tvåstegsraket skall skjuta en 

del av den grova brottsligheten i sank. Onekligen 

kommer en del knarkhandlare att kunna bli barskrapade 

om vi lyckas i utredningarna. Men det 

ställs också krav på rättsäkra utredningar som skall 

göras inom ramen för den övriga förundersökningen, 

utan möjlighet att t.ex. ha någon häktad med 

restriktioner för att utreda just förverkandefrågan. 

Det kan komma krävas ekonomer för att göra kontantberäkningar 

och det skall inhämtas uppgifter 

från allehanda register, banker, arbetsgivare m.fl. 

I dessa tider när den öppna polisen har fått 100 

miljoner kronor mindre att spendera och där svångremmen 

är så hårt åtdragen mot åklagarmyndigheten 

att många åklagare knäar vid sina skrivbord, 

så konstaterar regeringen att denna reform skall 

finansieras inom ramen för befintliga anslag. Det 

känns verklighetsfrämmande. Det kanske är dags 

att ge lite morötter till dem som gnetar á la USA 

där polisen kör omkring i beslagtagna Cadillac. Om 

rättsväsendet skulle kunna visa effektivitet på förverkandeområdet 

och tillföra pengar till statskassan 

så kanske det även skulle kunna ges något tillbaka. 

Antagligen är jag nog för osvensk i mitt tänkande. 

Nu är utrymmet i rutan slut, så då är det väl dags 

att sluta för denna gång, men den 1 juli hoppas jag 

att alla går igång och sänder iväg tvåstegsraketer, så 

får vi se var pengarna landar. 

Hans-Jörgen Hanström 

Kammaråklagare 

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 


55

Tallinn – ett av de svenska 

polissambandskontoren i öst 

text: lena larsson, sambandsmannasektionen, rkp 

Så var det dags för en ny inspektion (skrev i förra numret om inspektionen i 

Damaskus) hos en av våra svenska polissambandsmän i världen. Denna gång åkte 

undertecknad, i början av april, österut till Estland, närmare bestämt till Tallinn 

där Stefan Pettersson är placerad. 

Stefan Pettersson kommer närmast ifrån utredningssektionen 

vid Länskriminalen i Stockholm och 

påbörjade sin tjänst som sambandsman vid den svenska 

ambassaden i Tallinn den 1 augusti 2007, ett sambandsmannakontor 

som startade 1993. 

Tallinn, Estlands huvudstad, ligger i norra centrala 

Estland. En stad med ca 400 000 invånare och som 

kännetecknas av den vackra Gamla Stan. Stefan bor 

med sin familj i sydvästra delen av Tallinn i ett trivsamt 

villaområde nära vattnet. 

Innan det var dags för att ge sig iväg till Tallinn 

var Stefan inkommenderad till Rikskriminalpolisen 

för en tolv veckors lång utbildning vid Enheten för 

Internationellt Polissamarbete. Stefan och hans familj 

fick även möjlighet att besöka Tallinn under utbildningen 

för att leta bostad och titta på skola samt bli 

presenterad för sina nya samarbetspartners. 

IPO/Enheten för internationellt 

polissamarbete 

Enheten för Internationellt Polissamarbete/IPO (f.d. 

NSK) är den nationella operativa kontaktpunkten för 

samarbetet inom Interpol, Europol, Schengen och PTN 

(polis/tull i Norden) med operativt ansvar för de nordiska 

samarbetsmännen. På IPO är det sambandsmannasektionen 

som ansvarar för rekrytering, utbildning 

och administration av de svenska sambandsmännen. 

Utbildningen för sambandsmännen och deras familjer 

skräddarsys. 

Sambandsmannens roll 

Som jag skrev i förra numret är PTN-samarbetet ett 

polis- och tullsamarbete mellan de nordiska länderna 

för att effektivisera bekämpningen av den grova brottsligheten. 

PTN är ett rådgivande, koordinerande och 

samarbetande organ och således inte överordnat nationella 

bestämmelser. Samarbetet bedrivs huvudsakligen 

genom utstationering av gemensamma sambandsmän 

58 svenska narkotikapolisföreningen 2-08 

Stockholmspolisen Stefan Pettersson är stationerad som 

svensk och även nordisk polissambandsman i Estlands 

huvudstad Tallinn sedan augusti 2007. 

Foto: Kadri Vaus. 

och gemensamma nordiska program för bekämpning 

av grov brottslighet med gränsöverskridande karaktär. 

PTN-sambandsmännen är bemyndigade att bistå och 

samarbeta med de brottsbekämpande myndigheterna i det 

land eller de länder i vilka de är ackrediterade samt med 

brottsbekämpande myndigheter i de nordiska länderna. 

En viktig del i sambandsmannens arbete är att bygga 

upp ett kontaktnät, ett kontaktnät som skall vara väl 

fungerande den dagen de behövs. Sambandsmannen 

arbetar idag mer underrättelsestyrt än tidigare, detta i 

linje med polisens underrättelsemodell (PUM). Stefan 

Pettersson har lagt ner mycket jobb på att etablera bra 

kontakter med underrättelserotlarna i såväl Sverige 

som Estland, detta för att bättre kunna stödja de i 

Sverige gjorda prioriteringarna. 

Samverkan och Informationsflöde 

I samband med ett möte under hösten 2007 mellan den 

svenska och den estniska rikspolischefen uttalades en 

vilja att utöka samverkan och informationsflödet mel-

Vy över hamnen och Gamla stan i den gamla hansastaden 

Tallinn. 

lan länderna. Som en följd av mötet har vissa konkreta 

åtgärder vidtagits och Stefan har varit engagerad i detta 

förändringsarbete. 

Enligt Stefan Pettersson är informationsflödet bra 

och detta är givetvis en tillgång i ett underrättelsestyrt 

polisarbete. 

Under inspektionen beslutades att som en del i arbetet 

med att öka samverkan och informationsflödet kommer 

sambandsmannen att flytta sitt kontor från ambassaden 

till estniska centralkriminalpolisen (Estlands 

motsvarighet till Rikskriminalpolisen), flytten kommer 

även att effektivisera det operativa samarbetet. 

Om allt går enligt planerna så kommer Stefan att 

”öppna” sitt nya kontor före midsommar. 

Utöver möten mellan Centralkriminalpolisen och 

Rikskriminalpolisen så har även möten ägt rum mellan 

Border Guard och svenska gränspolisen. Detta för att 

skapa och genomföra kompensatoriska åtgärder inför, 

och efter, Estlands Schengeninträde. 

Utöver Centralkriminalpolisen så är sambandsmannens 

främsta samarbetspartners Border Guard och de 

lokala polismyndigheterna. Stefan har också ett nära 

samarbete med de finska tull- och polissambandsmännen 

som också är placerade i Tallinn. 

Brottsligheten 

Sambandskontoret har under det senaste halvåret haft 

en kraftig ökning av antalet ärenden. Orsaken till detta 

är okänd men kanske kan en del förklaras med ett ökat 

resande efter Schengeninträdet, samt ett effektiviserat 

informationsutbyte. Det finns inte någon synbar trend 

när det gäller de olika brottstyperna, men de mest 

vanligt förekommande är ekonomiska brott, rån, narkotikabrott, 

prostitution, trafficking och olika typer av 

tillgreppsbrott. 

St Katarina-passagen – en av många pittoreska platser i 

Gamla Stan. 

En försiktig analys från Stefan och de övriga sambandsmännen 

pekar på en ökning av den ekonomiska 

brottsligheten i Estland, medan den övriga brottslighet 

förmodas hålla ungefär samma nivå som idag. 

Den ekonomiska brottsligheten kommer givetvis att 

påverkas av den ekonomiska situationen i landet. Sedan 

1991 har den estniska ekonomiska tillväxten varit 10 

procent årligen. Detta saknar motstycke inom EU. 

De ”goda åren” har inneburit ökade löner, minskade 

sociala klyftor och en möjlighet för många att 

förverkliga sina drömmar. Nu stannar den ekonomiska 

utvecklingen av men vad detta kommer att innebära 

för befolkningen råder det i nuläget delade meningar 

om. Alla tycks dock vara eniga om att en kraftigt försämrad 

ekonomi innebär en ökad brottslighet. 

Under mina dagar i Tallinn träffade jag ett flertal av 

Stefan Petterssons samarbetspartners och de var alla 

väldigt positiva till samarbetet med Stefan och att det 

”nya” sambandsmannakontoret kommer att flytta till 

den estniska Centralkriminalpolisen. 

Det 20-tal länder där svensk polis tillsammans med 

Danmark, Finland, Norge, Island och svensk tull har 

gemensamma polis- och tullsambandsmän placerade, är 

Albanien (Makedonien), Bulgarien, Estland, Förenade 

Arabemiraten, Litauen, Lettland, Nederländerna 

(Belgien, Luxemburg), Polen, Ryssland (Vitryssland), 

Spanien (Portugal), Thailand (Laos, Kambodja, 

Vietnam), Turkiet, Tyskland, Pakistan (Sri Lanka), 

Kina, Storbritannien, Serbien (Montenegro, Kroatien, 

Slovenien, Bosnien-Hercegovina), Syrien (Libanon, 

Jordanien), Ukraina, Marocko och Rumänien (sidoackrediterade 

länder inom parentes). 


59

Afghanistan har under många år varit världens 

största leverantör av opium till de internationella 

narkotikaorganisationerna. Detta har inneburit att 

betydande penningbelopp måste ”tvättas”. För att 

undvika det vanliga banksystemet vid överföringar 

mellan köpare och säljare används istället ett informellt 

överföringssystem som kallas hawala. 

Flera tusen oregistrerade hawala-agenter arbetar i 

Afghanistan där speciellt Kabul blivit centrum för verksamheten, 

men även regionala platser i landet spelar 

en viktig roll i överföring av narkotikapengar. Tidvis 

beräknas att nästan alla överföringar kommer från 

narkotikahandel. Hawala-agenterna är som aktivast 

mellan april och juni då vallmoskördarna är klara för 

försäljning. I den här processen införs utifrån stora 

summor pengar till vallmoodlarna. 

Det finns inga gränser för överföringarnas storlek 

i hawala-systemet. Det är inte ovanligt med överföringar 

på 1 miljon USD. De större agenterna kan ha 

en månadsomsättning på 10 miljoner USD. Enligt FN 

hanteras ca 200 miljarder USD per år genom hawalasystemet. 

(DN 1.3.2008). 

Agenterna arbetar på provisionsbasis ofta genom 

etniska kontakter men de arbetar även med andra 

etniska grupper under förutsättning att de betalar bra. 

Viktigt är också att överföringarna kan ske smidigt 

Så fungerar Hawala. 

Grafik: Anders Torevi 

En person i Sverige vill skicka pengar till en 

mottagare i Afghanistan. Han lämnar pengarna 

till en hawala-agent i Sverige som kontaktar 

och instruerar en agent i Afghanistan att betala 

ut summan till mottagaren i Afghanistan. 

Agenterna reglerar i efterhand skulden sinsemellan 

och överföringen registreras inte någonstans. 

Systemet bygger på tillit. 

HAWALA 

TEXT: LARS NORBERG, INTERPOL STOCKHOLM 

Under senare tid har media rapporterat om ”hawala”(som betyder överföring på 

arabiska) i samband med gripandet av några somalier i Stockholm misstänkta för 

att ha finansierat terroristverksamhet i hemlandet Somalia. 

och snabbt. De afghanska agenterna har förbindelser 

med pakistanska agenter i Europa. Pakistan och 

Dubai är de viktigaste aktörerna i den finansiella 

processen av narkotikasmugglingen till Europa. Från 

Europa skickas pengar till Afghanistan via Pakistan 

genom agenter eller via det officiella banksystemet. 

Överföringar går även via Dubai och vidare på olika 

vägar till Afghanistan. 

Afghanska myndigheter arbetar tillsammans med 

FN och Internationella valutafonden för att förhindra 

penningtvätten. Bankerna i landet saknar dock de 

tekniska resurser som utländska banker har och som 

krävs för bara en minimal kontroll av penningtvätt. 

Hawala-agenterna skall registrera sig, men de flesta 

gör inte det då kontrollen knappt existerar. I lag har 

bestämts att in- och utföringar från Afghanistan på en 

viss summa skall rapporteras till centralbanken. Trots 

att vissa åtgärder gjorts mot penningtvätt återstår 

enorma problem. 

Även om de idag jättelika skördarna av opium skulle 

minska genom olika åtgärder räknar man med att penningtvätten 

genom de oregistrerade agenterna kommer 

att fortsätta då följden av eventuella minskningar av 

skördarna istället skulle innebära stora prishöjningar 

då narkotikamissbruket fortfarande finns kvar. 

Källa: BND 12/07 


61


Det bildades tidvis lång kö vid incheckningen till konferensen 

när de drygt 600 deltagarna anlände. 

Narkotikasökhunden Zombie är SNPF:s nye maskot som 

följer med husse, spanaren Zijad ”Tasse” Taslaman, varje dag 

på jobbet. 

Journalisten och författaren Lasse Wierup berättade om de 

maffialiknande strukturer i Sverige som han beskrivit i sin 

bok. 


I väntan på invigningen bjöd Lennart Fröberg på varm 

korv med bröd. Marie och Margreth från tullen i Göteborg 

lät sig väl smaka. 

Den skönsjungande 

polisen Sofia Myrén 

fick sitt genombrott 

i Karlstad och bjöds 

in till den norska 

narkotikapolisföreningens 

konferens i 

Trondheim i höst. 

Stefan Holmén, chef för spanings- och narkotikaroteln i 

Stockholms City, avtackades när han lämnade styrelsen 

efter många, många års förtjänstfullt arbete.

SNPF:s styrelse poserar i sommarsolen med Klarälven och 

den gamla stenbron i bakgrunden. Ove Dahlberg, ny i styrelsen, 

saknas på bilden 

Invigningsdagen avslutades med mingelmiddag i solnedgången 

utmed Klarälvsstranden…….. 

Lördagens bankett inleddes med ett scenframträdande av det 

lokala humorgänget Heja Sverige. 


Rikskriminalens chef Therese Mattsson är SNPF-medlem och 

hedrade konferensen med sin närvaro. 

………..och kände man för att dansa fanns ett disco inomhus. 

Liksom Zombie var nog de flesta trötta men nöjda efter tre 

dagars konferens och samvaro. 


65


Vilka fick 

stipendier? 

Under SNPF:s årliga utbildningskonferenser 

utdelas traditionsenligt 

några stipendier. Rikspolisstyrelsens 

narkotikastipendium och Svenska 

Carnegie Institutets polisstipendium 

på 25 000 kronor vardera ges till 

poliser. Tullverket premierar en av 

sina meriterade medarbetare med en 

check på 10 000 kronor. Tillsammans 

med några andra stipendier fördelas 

80 000 kronor samt två USA-resor 

till förtjänta SNPF-medlemmar. 

Observera att alla medlemmar kan 

lämna sina förslag på kandidater till 

styrelsen senast den 1 mars varje år. 

(Se stipendierutan på sidan 78). 

Tullinspektör Lars-Olof Knape från 

Göteborg fick Tullverkets stipendiecheck 

signerad av chefen för tullens brottsbekämpning, 

Lennart Nilsson. 

Thommy Olofsson, narkotikapolis i 

Dalarna, fick också stipendium för resa 

till San Diego. Thommy var ute på jobb 

hemma i Dalarna och meddelades via 

högtalartelefon under utdelningen. 


Manne Jönsson, sedan flera år chef 

för Länskriminalens ungdomssektion i 

Stockholm, tog emot Svenska Carnegie 

Institutets polisstipendium av Peder 

Langenskiöld, varksamhetschef för SCI. 

Kriminalkommissarie Mika Jörnelius från 

Göteborg premierades av Mediahuset AB 

för sina insatser som föreläsare vid ett 

antal företagskonferenser. 

Erik Vitell, narkotikaspanare i Västerort, 

Stockholm, fick stipendiet Årets 

Observation för att ha gripit en butiksrånare 

mitt under spaning i ett narkotikaärende. 

Marie Tjäder, kriminalinspektör och 

utredare på Rikskriminalens spaningsrotel, 

fick i år Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium, 

utdelat av länspolismästare 

Ulrika Herbst. 

Bertil Weingarten, tullinspektör från 

Göteborg, var en av stipendiaterna som 

får följa med en SNPF-representant till 

CNOA-konferensen i San Diego i november. 

Utdelare var Thomas Cederqvist, 

SNPF:s grundare. 

Karin Jeppsson, kriminalinspektör vid 

LKP narkotikaroteln i Göteborg, utsågs 

av Göteborg-Frölundas Rotaryklubb till 

Årets Nykomling i västra Sverige. 

Utdelare Christer Fogelberg.

Organiserad brottslighet 

en femtedel av världshandeln 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Brittisk journalist förutspår en ökande global illegal handel, som till slut inte kommer 

att kunna skiljas från den lagliga. 

Journalister och forskare har en fördel framför bl.a. 

poliser och tulltjänstemän, nämligen att de inte 

behöver anmäla allt de ser och hör. Den möjligheten 

har BBC-reportern Misha Glenny utnyttjat skickligt de 

senaste åren genom hundratals intervjuer med brottslingar, 

poliser och många andra. Resultatet har blivit 

en skrämmande men jordnära bild av en global brottssektor 

som statsmakterna får allt sämre grepp om. På 

många håll sköter denna brottslighet ordningen på 

gator och torg, driver egen beskattning och svarar för 

den största sektorn i samhällsekonomin. I dess svall 

följer bl.a. penningtvätt och korruption. 

Afghanistan fortsätter att vara världens ledande 

opium- och heroinproducent, med närmare 90 procent 

av den globala produktionen. Kina, som gjorde upp 

med opiumrökningen i en stor kampanj 1951 – 1953, 

har det senaste årtiondet fått ett ökande problem med 

heroin från Afghanistan. Mycket kommer via Kinas 

västligaste provins, Xinjiang. Omfattande korruption 

gör det svårt att infiltrera syndikaten. Den allvarliga 

utvecklingen fick Kinas regering att år 2000 acceptera 

skapandet av en gemensam narkotikapolisbyrå med 

amerikanska Drug Enforcement Administration (DEA). 

En samordnad operation 2003 berörde inte bara Kina 

och USA utan även Hong Kong och Indien. Till följd 

av omfattande korruption fick tillslaget konsekvenser 

långt upp i kinesiska kommunistpartiets organisation. 

Nordkorea har blivit en ledande exportör av metamfetamin 

med Japan som främsta mottagare. 

Konsumtionen pådrivande 

Bland orsakerna till brottsindustrins globalisering 

nämner Glenny en snabb avreglering av internationell 

handel och finansverksamhet, friställande av miljontals 

soldater och poliser samt en ökande globalisering – allt 

detta efter kalla krigets slut omkring 1990. Men han 

lägger fokus på den ökande konsumtionen av narkotika, 

förfalskade märkesvaror, sexuella tjänster m.m. 

som pådrivande faktor. Det blir svårt att hålla nere den 

svarta marknaden när efterfrågan gör att denna allt 

mer liknar den legala. 

Glenny vill som motåtgärder se ökad överstatlighet 

i brottbekämpningen, hårdare reglering av finanstransaktionerna 

samt ökad politiskt ansvar för insatser mot 

Misha Glenny har under 

många år varit BBC-reporter 

på Balkan. I boken McMafia 

redovisar han intervjuer med 

ledande brottslingar och poliser 

om hur den moderna organiserade 

brottsligheten blivit 

en ekonomisk maktfaktor. 

Idag uppskattas enbart handeln 

med förfalskade varor 

omsätta lika mycket som en 

svensk bruttonationalprodukt. 

Foto: Jonas Hartelius. 

den grundläggande ekonomiska 

ojämlikheten i världen, 

som är en viktig drivkraft 

i global brottslighet. 

Mer markanta insatser mot 

bl.a. penningtvätt skulle 

försämra möjligheterna för 

brottslingarna att behålla 

sina profiter. 

I världsekonomin beräknas 

den illegala handeln 

svara för 15 – 20 procent. 

Den är så inflätad i den 

legala att den är svår att 

skilja ut och bekämpa effektivt utan att skada lagliga 

intressen. 

När vi i Sverige när vi talar om organiserad brottslighet 

ser vi mest enstaka gangsters framför oss. Glenny 

har frilagt ett oroande mönster i den organiserade 

brottslighetens globala utveckling som vi fortsättningsvis 

troligen måste räkna med även i Sverige. Det kommer 

att ställa stora krav på kompetensutvecklingen hos 

poliser, tullnärer, åklagare och ekobrottsutredare. 

Referens: 

Glenny M (2008): McMafia, London: The Bodley 

Head. 


69

Från MOB till ISDP 

- Walter Kegö blickar österut 


Mobilisering mot narkotika (MOB) avvecklades vid utgången av 2007 efter att 

under sex verksamma år ha initierat och ekonomiskt stöttat ett stort antal projekt 

och aktiviteter i syfte att bekämpa narkotikaproblemet. 

Kriminalkommissarie Walter Kegö var polisens och tullens representant i MOB 

under dessa år. Han berättar här om några av satsningarna under MOB-tiden och 

också om sitt nuvarande arbete i Institutet för Säkerhets- och Utvecklingspolitik 

(ISDP). 

Vill du kort berätta om några av de närmare 

100 projekt och aktiviteter som du bidrog till att 

starta under dina år med MOB. 

Våra satsningar var huvudsakligen avsedda att förbättra 

samarbetet i hela samhället mot narkotikaproblemet. 

I mitt fall gällde det att stärka samarbetet 

mellan de brottsbekämpande myndigheterna och att 

hitta nya arbetsmetoder. 

Vi finansierade flera projekt som syftade till metodutveckling 

inom polisen. En viktig satsning gällde 

arbetet mot droghandel på Internet. Först gjordes en 

kartläggning av problemets omfattning. Detta ledde till 

ett mer operativt projekt, nämligen att hitta arbetsmetoder 

för att förhindra köp och försäljning av droger 

på Internet. Här samarbetade projektledaren med både 

tullare och åklagare och nya arbetsmetoder utvecklades 

efter hand. Projektet blev internationellt känt som ”The 

Swedish Model” och såväl FN:s narkotikabyrå i Wien 

(INCB) som Interpol i Lyon blev intresserade. Interpol 

försöker nu få sina medlemsstater att arbeta efter den 

svenska modellen mot droghandel på Internet. 

” Projektet blev internationellt 

känt som The Swedish Model 

” 

I det tredje Internetprojektet används nu de tidigare 

erfarenheterna till ren brottsbekämpning. Resultaten 

har varit mycket goda och först under hösten 2007 tog 

Rikskriminalpolisen över och permanentade arbetet 

mot droger på Internet. Men det är allt för få poliser 

och tullare som ansvarar för bekämpningen av ett allt 

mer oöverskådligt problem. 


Cannabisprojektet innebar att MOB finansierade att 

en polis på Rikskriminalen fick möjlighet att kartlägga 

kriminella nätverk och visa på omfattningen av den 

illegala handeln med cannabisdroger. Mellan 140 och 

150 kriminella nätverk identifierades och minst tjugo 

av dessa är kapabla att ta in ett ton cannabis (hasch) 

per år i Sverige. Uppskattningsvis smugglas minst 30 

ton hasch till Sverige varje år. Under projektets gång 

när aktiviteten var som störst på RKP 2006, ökade 

beslagen till dubbla mängder mot tidigare. Nu är can- 

Walter Kegö fortsätter att arbeta med att skapa nätverk mellan 

några av länderna öster om EU.

Under sitt besök i Georgien träffade Walter Kegö bl.a. 

Alexandre Kukhianidze som är director vid TRACCC, 

Transnational Crime & Corruption Centre, Caucasus 

Office. 

nabisprojektet nerlagt och beslagen har sjunkit till 

tidigare nivåer. 

Ett liknande projekt som gäller kartläggningen av 

kokainhandeln initierades av MOB under hösten 2007. 

800 000 kronor avsattes för detta arbete ett år framåt 

och anledningen var att flera rapporter pekade på att 

tillgången på kokain ökat och därmed missbruket, särskilt 

bland unga människor. 

Detta var några mer eller mindre rena polisprojekt 

som MOB initierat. Har ni gjort liknande satsningar 

inom t.ex. tullen? 

Tullen har delvis ingått i Internetprojektet och vi har 

bl.a. också främjat tullutbytesarbete för att utveckla 

samarbetet mellan tullen i Sverige och de baltiska 

länderna. Tulltjänstemän från Estland, Lettland och 

Litauen har fått möjlighet att under ett par veckor i 

taget komma till Sverige och samarbeta med svenska 

tullare. På samma sätt har de tre länderna fått besök 

av svensk tullpersonal. 

Det har talats om ett par lyckade vårdsatsningar 

som gått under namnen MUMIN och LOTS. Kan du 

beskriva vad det är? 

MUMIN står för Maria Ungdom Motiverande Intervention 

och innebär ett utvecklat samarbete mellan 

Länskriminalens ungdomssektion, Beroendecentrum 

Stockholm och Maria Ungdom. Metoden går till så 

att när polisen tar ungdomar som gripits för narkotikamissbruk 

skall de, istället för att bara bli bötfällda, 

erbjudas vård eller annan hjälp. De förs därför till en 

provisorisk polisstation på Maria Ungdom för provtagning. 

Om de är under 18 år kontaktas föräldrarna 

och därefter tar personalen på Maria Ungdom över och 

erbjuder den hjälp och uppföljning som anses lämplig. 

MUMIN-metoden har varit mycket framgångsrik och 

ingår sedan 2006 i den ordinarie verksamheten. 

”LOTS för livet” är också ett samarbete mellan 

polis, socialtjänst och landstinget i Stockholm. Det 

syftar till att erbjuda grava missbrukare frivillig vård. 

De som accepterar hjälp får en utsedd person, en lots, 

som hjälper och stöttar dem i vårdkedjan. Påfallande 

många av dessa svårmotiverade missbrukare har valt 

att ta emot behandling. Det innebär stora vinster att 

få bort en enda missbrukare från gatan eftersom de är 

navet i den s.k. narkotikaindustrin. 

En stor del av ditt arbete på Rikskriminalen och 

MOB har gällt Östersjösamarbetet. Kan du se att 

samarbetet har förbättrats under åren? 

Ja vi har fått igång ett bra operativt samarbete speciellt 

med Polen och Litauen. Redan 2003 initierade 

och finansierade MOB ett operativt samarbetsprojekt 

mellan länderna runt Östersjön. Projektet pågår t.o.m. 

2008. 

Syftet har varit att genom samarbete dels slå ut 

hela kriminella nätverk och inte bara kurirer, och dels 

avslöja illegala amfetaminlabb. Arbetet har varit lyckosamt 

och många kriminella grupper har gripits och 

lagförts och stora beslag har gjorts genom åren. Flera 

utbildningsseminarier har också arrangerats angående 

smuggling av narkotikakemikalier. 

I Östersjösamarbetet har också tull och åklagare 

både i Sverige och i övriga länder deltagit. 

Redan 2003 skapade vi kontakter mellan MOB och 

forskare i Uppsala i Programmet för Sidenvägsstudier, 

som arbetade med att studera säkerhet och utveckling 

i Asien. Narkotika har en framträdande roll 

i flera länders ekonomi som t.ex. i Afghanistan. 

Narkotikaprekursorer har också börjat komma allt 

mer från Kina och andra asiatiska länder. 

Arbetet med forskarna på Uppsala universitet 

utvecklades, särskilt beträffande de baltiska länderna, 

och sedan 2005 har MOB stöttat seminarier med deltagande 

forskare och brottsbekämpare från Finland, 

Estland, Lettland, Litauen och Sverige. 

Under 2007 övergick forskningen i Uppsala till att 

bedrivas i det nybildade Institutet för Säkerhets- och 

Utvecklingspolitik, ISDP, i Stockholm. ISDP leds av 

Niklas Swanström och Svante Cornell och startades 

med ekonomiskt stöd av MOB. Nu finansieras institutet 

till 50-60 procent av UD och i övrigt av företag och 

institut som ISDP samarbetar med. 

Vad innebär ditt nuvarande arbete för ISDP? 

Jag har min tjänst kvar på Rikskriminalpolisen, men 

är sedan årsskiftet utlånad till ISDP för att bl.a. medverka 

i uppbyggnaden av ett nätverk av forskare och 

nyckelpersoner inom rättsväsendet i länderna mellan 

Östersjön och Svarta Havet. 

I de baltiska länderna finns ju redan ett bra kontaktnät. 

Hittills i år har jag tillsammans med Klas Kärrstrand 

på ISDP besökt Vitryssland, Ukraina och Georgien för 

att skapa kontakter. Ett besök i Moldavien återstår. 

Syftet är närmast att utvalda personer från dessa 

länder skall träffas under hösten i ett första seminarium 

för att förstärka det regionala samarbetet mot narkotika 

och organiserad brottslighet. 

Lycka till! 

För mer info se www.isdp.eu 


73

Boktips 

El Choco 

El Choco handlar om Jonas 

Andersson från Kungälv som 

i ett desperat försök att bli av 

med sina skulder erbjudit sig 

att smuggla ett parti narkotika 

från Bolivia till Sverige. 

Jonas Andersson åkte fast på 

flygplatsen i La Paz med nästan 

tre kilo kokain i väskorna 

och hamnade på det genom- 

korrumperade fängelset El 

Penal de San Pedro, som är 

beläget 3600 meter över havet. 

I fängelset satt stora knarkbaroner i bekväma tvåvåningslägenheter 

medan fattiga och småtjuvar trängdes 

med varandra i iskalla små betong celler. Över 100 

barn bodde med sina fäder i cellerna och majoriteten 

av fångarna hölls inlåsta utan att de fått någon dom. 

Boken beskriver bland annat förhållandena på fängelset 

samt hur de intagna knivskars till döds och torterades 

av andra fångar. De kaotiska åren på San Pedro 

blev ironiskt nog också vändpunkten i Jonas Anderssons 

liv. Han slutade med droger, gifte sig och blev pappa. 

Boken beskriver på ett fascinerande sätt en ung mans 

kamp för överlevnad i världens kanske galnaste fängelse, 

om kärlek mot alla odds och om en nation i uppror. 

Författare: Markus Lutteman, Prisma 

SMUTS 

Boken handlar om Jonas Wahl 

som är en framgångsrik advokat. 

Han har en vacker fru, 

fina barn och ett väl designat 

hus. 

Jonas karriär tar en ordentlig 

fart när han får erbjudande från 

TV att kommentera en traffickingrättegång 

som dominerar 

Sveriges nyhetsbevakning. Vad 

ingen däremot vet är att Jonas 

spelar ett mycket högt spel i 

medias strålkastarljus. Hans hustru Rebecca borde 

kunna skatta sig lycklig men det finns en krypande 

känsla av att allt inte riktigt står rätt till. Vad gör Jonas 

dom kvällar han jobbar över? 

Smuts är en spänningsroman och ett starkt familjedrama 

som landar mitt i debatten om sexköp och 

trafficking. Det är en skarp skildring av en värld där 

mäns rätt till kvinnors kroppar står över allt annat 

och där domstolarna väljer att titta åt ett annat håll. 

Författare: Katarina Wennstam, Bonnier pocket 


Diplomatdottern 

Den 20 augusti 1994 fastnade 

den Svenska diplomatdottern 

Karolina Johnsson i tullen på 

Bangkoks flygplats. I resväskan 

fanns 6,8 kilo heroin. För att 

slippa dömas till döden valde 

Karolina att erkänna brottet 

och hon dömdes till 50 års 

fängelse. 

I över 4 år satt hon på ett av 

världens hårdaste kvinnofängelser, Lard Yao utanför 

Bangkok, där tusentals kvinnor trängdes med råttor 

och kackerlackor. Karolina överfördes från Thailand 

till Hinseberg i Sverige 1998. 

Sommaren 2006 blev Karolina fri efter många diplomatiska 

förhandlingar. Karolina hade då tillbringat 

12 år i fängelse för ett brott som hon själv anser sig 

oskyldig till. 

Vad var det egentligen som hände, blev Karolina 

lurad eller visste hon vad som fanns i väskan… och 

hur förändras en människa som tillbringat så många 

år i fängelse. 

Författare: Tina Frennstedt, Norstedts förlag 

Mannen som dog 

som en lax 

Det börjar som en ren deckare 

när man hittar den vresige gamle 

pensionären Martin Udde död i 

sitt hem i Pajala, uppenbarligen 

mördad på ett spektakulärt sätt. 

Den lokala polisen får förstärkning 

från Stockholm när 

Therese Fossnes från Rikskrim 

skickas upp för att leda utredningen. 

Huvudmisstänkt blir ganska snart Esaias Vanhakoski 

som utan omsvep medger att han avskytt Martin 

Udde. 

Berättelsen utvecklar sig efterhand till något mycket 

mer komplext än en ren kriminalberättelse. Det blir en 

kärlekshistoria med komplikationer och en berättelse 

om människans behov av språkliga och kulturella rötter 

och vad som händer när dessa rycks upp. 

Mikale Niemis bok är roande och tänkvärd läsning 

om hur man försöker mörda ett språk och vad det 

får för konsekvenser. Språket man försöker mörda är 

meänkieli, även kallad Tornedalsfinskan. 

Boken innehåller berättarglädje och läsglädje men 

tappar lite av farten mot slutet. 

Mikael Niemi är 48 år, född och uppvuxen i Pajala 

med en pappa som var polis just i Pajala. Niemi har 

även skrivit boken Populär musik från Vittula, en 

humoristisk och skrönaktig skildring om pojklivet i 

Pajala under -60 och -70 talet. 

Författare: Mikael Niemi, Månpocket

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org 

NYHET! 

Anabola 

Androgena 

Steroider 

Missbruk av anabola androgena 

steroider, AAS, 

och tillgången på dessa 

preparat på den illegala 

marknaden har flerdubblats 

på tio år. AAS-missbrukare 

belastar sjukvården 

eftersom de kräver 

behandling för de psykiska 

och fysiska skador 

som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas 

eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat 

till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats 

till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas 

med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt 

många. 

Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig 

information är stor och nu har författarna till boken 

Mandom, mod och morske män kommit med en 

32-sidig informationsskrift i A4-format som på ett 

okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver 

AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar 

alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande 

kunskaper i ämnet. 

Ur innehållet: 

Missbruk av anabola steroider 

- vem, varför, när, var och hur? 

Effekter och bieffekter 

Behandling av AAS-missbrukare 

Preparatöversikt 

AAS och lagen 

Smuggling, beslag, illegal tillverkning, 

AAS och Internet 

AAS och våld m.m. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Boktips 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 9.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor ger en 

bred översikt över de vanligaste 

aktuella drogerna på 

den illegala svenska marknaden. 

Den är lämplig vid 

grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst, 

frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård, 

personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning. 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 

Gunnar Hermansson 

Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till missbruk 

av anabola steroider ökar. 

Sambandet mellan AAS-missbruk 

och våld är ett vedertaget 

faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad 

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder 

behöver förstärkas. Boken belyser ingående 

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; 

medicinskt, rättsligt och socialt. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom 

ut första gången våren 1995 

och är nu uppdaterad och 

utökad med 80 sidor. Boken 

kan ses som en resa från mitten 

av 1950-talet och fram 

till 2006 och där ges under 

resans gång exempel på rockmusikens 

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. 

Boken skildrar också enskilda rockartisters 

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, 

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna 

i vårt närområde m.m. 


77

STIPENDIERUTAN 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att 

komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar 

skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje 

år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen 

tillkännages på SNPF:s utbildningskonferens i maj. 

SNPF:s resestipendier till CNOA:s (California 

Narcotic Officers Association) och ev. TNOA:s 

(Texas Narcotic Officers Association) årliga 

utbildningskonferenser. 

Styrelsen beslutar i början av året huruvida båda stipendiaterna 

reser till CNOA eller om ett stipendium skall 

avse TNOA. Resorna sker alltid tillsammans med någon 

ur SNPF:s styrelse. För datum, se www.cnoa.org resp. 

www.tnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Observation 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken 

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande 

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till 

Årets Nykomling Nytt för i år! 

Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som 

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse 

och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är 

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 


Lösning Kryss 1-08 

Följande fem korsordslösare drogs denna gång som 

vinnare bland dem som skickat in rätta lösningar. 

Dubbla trisslotter kommer. 

Grattis till 

Anders Hall, SÖDERTÄLJE 

Lars Widholm, NORRKÖPING 

Thomas Wrahme, HELSINGBORG 

Tommy Larsson, RINGARUM 

Gaisarń och Elfsborgarń, MÖLNDAL 

(vill denne vinnare höra av sig med rätt identitet 

så kommer en trisslott med posten) 

Mediahusets stipendium 

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för 

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och 

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens 

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium 

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera 

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan 

och den narkotikarelaterade brottsligheten. 

Tullverkets stipendium 

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom 

Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Kryss 2-08 


Lösningar skall senast den 15 augusti 2008 sändas till: 

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING 

Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. 

Namn och adress: .............................................................................................

Tema Droger Online - Svenska Narkotikapolisföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?