TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

Nr 1/2009 

TEMA Smuggling 

Serbien – central narkotikaarena för Balkan 

Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige 

Eurojust – den europeiska enheten för rättsligt samarbete 

Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Thomas H Ekman 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson 

REDAKTIONSKOMMITTÉ: 

Gunnar Hermansson (GH) 

Jonas Hartelius (JH) 

Heidi Joensuu (HJ) 

Lennart Karlsson (LK) 

Jessica Vikberg (JV) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

SNPF:s hemsida: www.snpf.org 

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- 

FÖRENINGENS 

ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR 

Ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 Göteborg 

Tel: 0703-74 13 93. . 

Ansökan via hemsidan www.snpf.org 

Postgiro SNPF 63 73 06-2 

ADRESSÄNDRING: 

Använd gärna mailadressen snpf@snpf. 

org eller eller tel 0703-74 13 93. 

MANUSSTOPP: 

4/4 2009. 

Utgivning v. 23. Skicka in bidrag och 

bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

OMSLAGET: 

Växtdrogen kat är en färskvara och den 

ökande smugglingen pågår dygnet runt. 

Foto: Tullverket 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon. 0471-482 50 

ISSN 1101-6817 

1/09 Årgång 22 

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI 

LICENSNUMMER 341093 

INNEHÅLL 

Ordföranden har ordet ........................................................................ 2 

Medlemsinfo och Redaktörens spalt ................................................... 3 

Serbien – central narkotikaarena för Balkan ....................................... 6 

Kosovo – Europas Colombia.............................................................. 10 

Tema: Smuggling 

Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet ..................... 12 

Operation Tavlan ledde till stort amfetaminbeslag.................. 14 

Operation Gränsland – dieselsmuggling i norra Sverige........ 18 

Narkotikasmugglingen ökar enligt Tullverket.......................... 22 

Amir Heidari har smugglat människor i 25 år ......................... 26 

Katsmuggling – ett mångsidigt problem ................................. 30 

Narkotikautredningen: 

Strängare straff för GBL och anabola steroider ..................... 34 

SKL upptäcker nya droger................................................................. 35 

Projekt Klotter – Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige.. 38 

Eurojust - den europeiska enheten för rättsligt samarbete ............... 42 

Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien ...................................... 46 

Notiser: Världen runt ....................................................................... 54 

Landet runt .......................................................................... 55 

Krönika: Harm Reduction – ett sidospår i kampen mot narkotika .... 58 

Debatt: Förskrivning av heroin i Danmark - Artister och droger........ 59 

Rättsrutan ......................................................................................... 61 

Fängelsegäng i Kalifornien ............................................................... 64 

Fenazepam och alprazolam – nutidens tunga knark ........................ 66 

100 år av internationell narkotikakontroll .......................................... 69 

Erfarenheter från USA i kampen mot organiserad brottslighet ......... 72 

Boktips .............................................................................................. 76 

Lösning och vinnare till Kryss 4-08 ................................................... 78 

Stipendierutan ................................................................................... 78 

Kryss 1-09 ......................................................................................... 80 

Kosovo 

- Europas Colombia 

TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY 

Krinsp på spanings och narkotikaroteln i Helsingborg 

Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet 

från eller via Kosovo ut i Europa. 

et finns olika uppgifter om hur stor andel av hero- 

Dinet i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan 

40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien 

så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer 

via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på 

DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande 

svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen 

på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha 

fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter 

ett par månader hemma kändes det ganska lagom att 

summera intrycken därifrån. 

Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort 

ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo. 

Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in 

och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades 

samtidigt processen för FN med att försöka bygga 

upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga 

upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från 

absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja 

 

och det är väl bara att konstatera att man har lång väg 

kvar innan man kan påstå att man håller europeisk 

standard. 

Problemen som man brottas med är många och ett 

av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla 

är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya 

polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som 

också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och 

en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro 

i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen 

och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca 

800 euro. 

Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och 

eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska 

intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och 

Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus 

Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main 

Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har 

ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne 

har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus 

ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis 

minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen, 

i Kosovo är de 26. Varenda liten by 

har en liten polisstation så polistätheten är hög medan 

kompetens och effektivitet är betydligt lägre. 

På Organized Crime narkotikaenhet har man en 

kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ 

chef och en sergeant som är delvis administrativ. 

Därutöver är man två grupper med två utredare och en 

sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser. 

Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet 

än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara 

när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet. 

I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall 

jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När 

man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden 

av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom 

KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet 

om detta men de har inte möjlighet att förändra det. 

Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men 

detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som 

Sidan 64 

också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den 

gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien 

och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som 

heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot 

Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo. 

Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara 

till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man 

vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen 

fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i 

Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det 

har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot 

Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen. 

Det styrks också av de ärenden som vi 

drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde 

just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och 

personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag 

som är inblandade i smugglingen. Även när man skall 

smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna 

av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den 

välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet 

och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier 

enligt beställarens önskemål. 

Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det 

handlar fortfarande mest om marijuana som odlas 

lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar 

cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket 

gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort 

i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs. 

mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av 

exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar 

komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och 

det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande 

smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om 

man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats 

i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480 

kg kokain i Makedonien. 

Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland 

hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans 

soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå. 

Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin 

Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt 

samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten 

i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i 

by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med 

koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfa- slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartrande 

okänt vilket land som var slutdestination. 

blind, jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp. 

Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig 

också i deras domar. Under vintern fick man ett tips 

Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo 

de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de och man agerade omedelbart och lyckades stoppa 

har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom 

om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade 

bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas 

koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer, 

till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet. och det borde normalt ha gett mycket längre straff. 

Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla 

fick uppleva att man via internationellt samarbete att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol 

kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5 och genom att förse dem med information om smugg- 

ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat lare och kontakter, ge dem chansen att stoppa nar- 

för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stopkotikan och smugglarna där nere. Annars fortsätter 

pades i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att 

transporten. 

välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt 

Det saknas idag en klar nationell strategi för narko- år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt 

tikabekämpningen, det finns nästan ingen missbruks- ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka 

vård att tala om samtidigt som missbruket ökar bland att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av 

Fängelsegäng 

framförallt de unga. 

blommorna. 

i Kalifornien 

TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG 

iksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser 

Loch anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om 

de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien. 

På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”, 

29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst 

och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung. 

California Department of Correction and Rehabilitation 

(CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård, 

både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna. 

Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av 

de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på 

olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna. 

I november fanns 29 166 livstidsdömda interner. 

Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning 

och 658 interner som väntade på dödsstraff 

på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på 

anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta 

som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning 

det skall vara på den anstalt man skall placera 

dem på. 

Mobiltelefoner, narkotika och våld 

Problematiken med fängelsegäng började redan på 

1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från 

östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade 

Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer 

och för att få bukt med problemen, bl.a. 

i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på 

anstalterna men även utanför, startades Special Service 

Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med 

utredning och underrättelser för California Department 

of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter 

är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500 

 

 

På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste 

Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department 

of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han 

har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och 

har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican 

Bay State Prison. 

mobiltelefoner i beslag fram till november månad. 

Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in 

via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa 

kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på 

fängelset. 

För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att 

tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar 

sig och har ett gemensamt namn, tecken eller 

symbol. De skall sedan planera, organisera, hota, 

finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt 

eller tillsammans. 

Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning, 

narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m. 

Blood in – Blood out 

I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form 

av gängtillhörighet. Om man inte har det när man 

hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör 

ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen 

till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd, 

att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande. 

Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande 

gängen på State Prisons i Kalifornien: 

Northern Structure 

Eller Nuestra Raza som 

de också kallas, finns 

sedan 1983 och förekommer 

främst på fängelser 

i norra Kalifornien. 

NS har ca 345 medlemmar. 

Det finns 14 regler 

Sidan 10 

att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära 

i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid 

börjat hugga ihjäl dem istället. 

Black Guerilla 

Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler 

är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades 

1966 av George ”Dragon” Jacksson och James 

”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat 

på anstalten av sin 

advokat och tog gisslan 

och krävde frigivandet av 

andra BGF medlemmar. 

Han dog under flyktförsök 

-71 och blev martyr 

för rörelsen. För att gå 

med i BGF måste man 

döda (blood in). Enda 

sättet att lämna BGF är 

att själv dö (blood out). 

Aryan Brotherhood 

Ariska brödraskapet startade 

1960 och har ca 130 

medlemmar på anstalt i 

Kalifornien. AR kallas 

också ”the Brand”. Det 

är ett fängelsegäng som 

har verbala regler de följer. 

De rekryterar unga 

interner. Deras symboler 

är vikingar, treklövrar 

etc. Även dessa använder 

sig av blood in – blood 

out på anstalten. 

Nazi Lowriders 

NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998. 

Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och 

har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60 

medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera 

vita interners 

aktivitet 

på fängelset 

men går inte 

ihop med det 

Ariska brödraskapet. 

Nazi 

Lowriders är 

kända för att 

vara offensiva 

i sina våldshandlingar. 

Mexican Maffia 

Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på 

olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens 

första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i 

13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling 

på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är 

flera löst sammansatta 

gäng. Deras 

symbol är bl.a. en 

svart hand tatuerad. 

De har en 

fjärdedel av intäkterna 

för narkotikaförsäljningen 

på 

anstalterna. 

Nuestra Familia 

NF har 63 medlemmar 

på anstalter i Kalifornien. 

Bildades 1966 och kontrollerarnarkotikahanteringen 

på anstalter i norra 

Kalifornien. De är i fejd 

med Mexican Mafia. Det 

finns både vita och svarta 

medlemmar. Deras symbol 

är en sombrero med 

en kniv igenom. 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 

Texas syndicate 

De flesta medlemmarna 

i TS är av spansk härkomst. 

De tillåter inte 

längre medlemmar som är 

vita eller färgade. Oklart 

hur många medlemmar 

som organisationen har, 

men minst lika många i 

fängelser som utanför. De 

är rivaler till EME mfl. 

Texas Syndicate har en 

paramilitär uppbyggnad 

med president och vicepresident som väljs av medlemmarna. 

De medlemmar som är på utsidan måste betala 

10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som 

sitter i fängelse. 

Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de 

olika gängen på olika fängelser där det resulterat med 

dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem 

i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan 

intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling 

han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar 

där det angavs vem som gav honom lov att ge sig 

på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar 

var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett 

gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda 

förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle 

undkomma utan upptäckt. Han räknade också med 

att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband 

med att han utförde mordet blev han själv dödad 

och planeringen med anteckningar mm uppdagades. 

Blood in – Blood out. 

 

1

Ordföranden 

har ordet 

Nu närmar sig vårvärme och strax dags för SNPFväder, 

således den smak av sommar som det numera 

är garantistämpel på vid den årliga Utbildningskonferensen, 

i år den 24-26 april i Göteborg. Styrelsen 

har verkligen varit på tårna för att skapa ett kanonprogram 

vad avser både föreläsningar och underhållning. 

Ett moln på SNPF-himlen är tyvärr att vår 

ordförande Thomas Hessius Ekman efter ett mycket 

avancerat kirurgiskt ingrepp behöver längre rehabilitering 

och gör en time out. I styrelsen är vi säkra på att 

en nyservad Eka strax är åter i hängivet SNPF-arbete 

och skulle han råka få mer fritid över så kommer golfklubborna 

att svingas som aldrig förr, gud ske lov så 

är hans bandykarriär över. Hans fiskehistorier är det 

ändå ingen som trott på, så de kan lämnas därhän. 

Svenska Narkotikapolisföreningen står fortgent 

stark och i ledande position i utbildnings- och informationssammanhang 

på narkotikaområdet. Under 

de 23 år föreningen verkat är det inte bara den unika 

gemensamma plattformen för utbilding till hela rättsväsendet 

som blivit landmärket, utan idag är SNPF en 

stark och välrenomerad aktör i informationssammanhang 

för samhället i stort. SNPF tilllfrågas om att medverka 

och samverka i många sammanhang och är även 

remissinstans för statliga utredningar på drogområdet. 

Vi har nu att yttra oss i en av operativa narkotikabekämpares 

länge efterfrågad översyn, betänkandet av 

Narkotikautredningen med rubriken Bättre kontroll 

av missbruksmedel. En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning 

m.m. 

Många av föreningens medlemmar har i sin yrkesroll 

som experter medverkat i utredningen. SNPF 

kommer att lämna ifrån sig en del synpunkter men 

detta till trots är det bara att lyfta på hatten för förre 

justitieombudsmannen Jan Pennlöv, som genomfört 

och redovisat ett mycket gediget utredningsarbete 

där man verkligen vridit och lyft på stenarna för att 

bringa en bättre ordning. Om nu statsmakterna antar 

utredningens författningsförslag så slipper vi att möta 

frustrerade kollegor som tvingats återlämna livsfarliga 

droger till hänsynslösa individer som tveklöst gått 

direkt till ungdomsmiljöerna för att sprida sitt elände. 

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 

Detta nya förfarande kommer att kallas skyddsomhändertagande 

om det anträffade inte faller under 

narkotikaklassificering eller hälsofarlig vara. För oss 

som verkat i Göteborg har Narkotikautredningen tagit 

till sig våra synpunkter och ledsamma erfarenheter av 

gammabutyrolakton, GBL, och 1,4-butandiol 1,4-BD 

och vi känner stor tillföreställelse att vår kamp inte 

varit förgäves nu när de likt GHB kommer att narkotikaklassas. 

När vi följer utvecklingen i vår omvärld kan vi 

konstatera grymheten som uppstår när narkotikan 

fått greppet om ett samhälle. Narkotikafinansierade 

krigsherrrar i Afghanistan och Columbia har under 

årtionden bedrivit våldsterror mot en utfattig befolkning. 

Det häpnadsväckande råa övervåld som de grovt 

kriminella drogfamiljerna utfört under senaste året 

i Mexiko, och speciellt i gränsstaden Cuidad Juarez 

ihopväxt med El Paso i USA, är den senaste allvarliga 

påminnelsen om vad bakmännen i den smutsiga 

narkotikahanteringen är kapabla att ta till när deras 

positioner hotas. Tusentals mördade och däribland 

många korrupta och icke korrupta poliser-federales. 

Mexikanska regeringen har nu antagit en bestämd 

attityd mot narkotikaprofitörerna och eftersom de tidigare 

fått verka ostört och kunnat bygga upp kapacitet 

kommer det att ta en stund att återställa någon slags 

ordning. Detta nämnda brutala våld och annat mänskligt 

lidande som är narkotikarelaterat, måste ändå 

utgöra anledning till eftertanke hos alla. Slutsatsen 

kan inte bli annan än att det ur en rent medmänsklig, 

moralisk grundvärdering måste all narkotikahantering 

bekämpas med kraft. Vid en kontakt med en kollega i 

El Paso berättar han inlevelsefullt om hur det dagliga 

livet i staden påverkats negativt. En ledande politiker 

tyckte att lösningen låg i att släppa narkotikan fri. Fria 

medborgare har sett till att politkern istället befriades 

från sitt uppdrag. 

ANDERS STOLPE 

Vice ordförande i SNPF

Medlemsinfo 

Inför utbildningskonferensen den 24-26 april på 

Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg. 

SNPF:s 23:e årliga utbildningskonferens hålls för femte gången på Svenska 

Mässan. Många har således varit där förut, men för många SNPF-medlemmar 

är detta första konferensen. 

Inregistrering 

Alla deltagare bor på Hotel Gothia Towers där också inregistrering till konferensen 

sker på fredagen från kl. 11.00. Kom i god tid för att hinna lokalisera 

er och vara på plats när invigningen börjar kl. 14.00. Möt våra verkschefer 

och som vanligt lottar vi ut priser bland er som är närvarande under 

hela invigningsprogrammet. 

Tänk på 

• att ta med bokningsbekräftelsen 

för att incheckningen ska gå 

smidigt. 

• att betala medlemsavgiften 

150 kr senast den 31 mars. 

Parkering 

På kartan ser ni att Hotel Gothia och Svenska Mässan ligger mittemot Lisebergs 

huvudentré. Till höger om Svenska Mässan ligger ett stort parkeringshus. 

Ännu ett Rotary-stipendium 

Rotaryklubbarna i Södertälje och Nykvarn har i år beslutet att instifta ett 

stipendium till Årets Nykomling i stil med Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs 

stipendium från förra året. Beloppet blir 5000 kronor men formerna är 

inte riktigt fastställda än. Troligen kommer stipendiet att ges till en polis i 

Södertälje eller Nykvarn och vederbörande behöver ännu inte vara medlem 

i SNPF. 

Det är Torgny Carlsson, sedan många år medlem i SNPF och rotarian i 

Södertälje, som sett till att klubben antog Göteborg-Frölundas utmaning 

och vi ser naturligtvis gärna att alla hjälps åt att sprida denna trend. 

Redaktörens 

spalt 

Smuggling är ett centralt begrepp 

när man talar om droger på den 

illegala marknaden. Så gott som alla 

illegala missbruksdroger är insmugglade, 

förutom de som kommer ut via 

apoteken. 

Vi tar upp några intressanta fall 

från tull- och polisarbetet i tidningen, 

men ni kan också läsa om annat än 

narkotikasmuggling. Våra medlemmar 

utreder också människosmuggling 

eller varför inte dieselsmuggling 

från Finland till nordligaste Sverige. 

Polis och tull presenterar i första 

hand statistik över mängden beslagtagen 

narkotika som ett mått 

på hur man lyckats i narkotikabekämpningen. 

Okej, statistik måste vi 

redovisa, men jag tycker att siffror 

över antalet gjorda beslag är mest 

relevant, eftersom man här kan läsa 

av förändringar och trender bland 

olika preparat, medan siffror över 

beslagtagna mängder mest är avsedda 

att imponera på t.ex. politiker. 

Ett enda jättebeslag i en årsstatistik 

kan ge sken av ett lyckosamt arbete 

det året, trots att beslaget kanske 

rent av gjordes av en slump. 

Tullverket redovisar också samhällsnyttan 

av gjorda beslag, dvs. 

värdet i kronor som samhället besparas 

genom att narkotikan förhindras 

att komma ut i samhället. 

Jag fick ett mejl för en tid sedan 

där avsändaren föreslog att vi skulle 

göra tabeller över beslagtagna mängder 

och motsvarande fängelsestraff, 

eller hur många bostads- eller bilinbrott 

som behövs för att finansiera 

missbruket av en viss mängd beslagtagen 

narkotika, t.ex. ”partiet svarar 

mot 2000 typiska lägenhetsinbrott”. 

Ett mer påtagligt sätt att redovisa 

samhällsnytta. 

GUNNAR HERMANSSON 

070-751 53 71 


3

Serbien 

– central narkotikarena för Balkan 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Två narkotikapoliser från Serbien gav en unik föreläsning om narkotikautvecklingen 

på Balkan vid Svenska Narkotikapolisföreningens höstmöte i Malmö den 

14 november. 

Balkanrutten är fortfarande en central transportled 

för narkotika som skall till Sverige, Tyskland, 

Storbritannien och många andra länder i väst. Omkring 

80 procent av allt heroin som smugglas till Europa går 

den vägen. 

Två av de högsta ansvariga inom Serbiens narkotikabekämpning, 

spaningschefen Veljko Popara och 

narkotikapolischefen Ivan Brandic, deltog i Svenska 

Narkotikapolisföreningens höstmöte. De gav en unik 

presentation av situationen på Balkan. Att deras presentation 

var sällsynt visades av att beslutet om deras 

medverkan fattades av Serbiens polisminister själv. 

Ökade beslag 

År 2007 togs sammanlagt 1 300 kilogram heroin i 

Serbien och totalt 2 300 kilogram av all narkotika. 

Även omsättningen av syntetiska centralstimulantia 


är stor, sådana medel smugglas i returrutten från 

Nederländerna till Serbien. Kokain smugglas från Sydamerika. 

Det finns ingen produktion av heroin i 

Serbien, däremot utblandning till gatukvalitet. 

För Serbiens polis är situationen kring Kosovo ett 

komplicerat problem, det gäller allt från utbrytarlandets 

diplomatiska status (Serbien har ej erkänt Kosovo) 

till de många narkotikaligorna. Serbisk polis har ingen 

jurisdiktion i Kosovo. Samarbetet med FN:s polisenheter 

inom UNMIK beskrivs som dåligt. Däremot är 

det praktiska samarbetet med Makedonien välfungerande, 

vilket visades nyligen av att gemensamma 

operationer gav beslag på 400 kilogram heroin under 

år 2007. 

Serbien har enligt polisens uppskattningar mellan 

60 000 och 80 000 narkotikamissbrukare, huvudsakligen 

injektionsmissbrukare. Det finns dock inga detaljerade 

epidemiologiska studier. Landet har en sträng 

Veljko Popara (t.v.) är Serbiens spaningschef och Ivan Brandic landets narkotikapolischef. Foto: SNPF.

Serbien tillhörde Jugoslavien och blev ett eget land 

2006, när unionen med Montenegro upplöstes. 

Serbiens landyta är 88 000 km 2 (Sverige 450 000 

km 2 ) och befolkningen 7,4 miljoner. Huvudstad är 

Belgrad med 2,5 miljoner invånare. 

Serbiens regering har inte erkänt Kosovos ensidigt 

proklamerade självständighet (februari 2008). 

En fyllig beskrivning av narkotikasituationen i Serbien 

finns i USA:s årliga regeringsrapport om internationella 

insatser mot narkotika. I den senaste (2008) 

noteras följande. 

Sandzak-regionen i sydvästra Serbien kallas ofta 

för ”Europas heroingömställe”, eftersom stora mängder 

lagras där i väntan på transport. 

Serbien har ingen betydande egen produktion av 

illegala narkotika. 

Kemikalier (prekursorer) står nu under samma 

kontroll som inom EU. 

En ny specialstyrka har bildats för att spåra och 

frysa narkotikabrottslingars tillgångar. 

Serbien har undertecknat samtliga nu gällande 

internationella narkotikakonventioner (1961, 1971 

och 1988) och FN:s konvention mot korruption. 

Kosovo är också ett genomgångsland för narkotika 

till Västeuropa. 

Den enda inhemska illegala narkotikaproduktionen 

är marijuanaodling av ringa omfattning. 

narkotikalagstiftning som i mycket liknar den svenska 

narkotikastrafflagen. Det räknas om ett särskilt allvarligt 

brott att inleda någon annan i narkotikamissbruk. 

Om det berör en minderårig blir påföljden fängelse i 

lägst tre år. 

Egen piketgrupp 

Som avslutning visade Popara och Brandic en dokumentärvideo 

om ett polisingripande mot ett narkotikalaboratorium. 

Serbisk narkotikapolis har en egen 

piketgrupp med poliser som tidigare tjänstgjort i den 

nationella insatsstyrkan mot terrorism. Videon visade 

hur gruppen sattes in vid en razzia mot ett bakgårdslaboratorium, 

där man påträffade bl.a. 10 kilogram 

heroin och 14 kg amfetamin. Labbet leddes av en 68åring, 

som uppträdde ganska förvirrat när polisen grep 

in. Den bulgariske kemisten, som hade varit med tidigare, 

förstod däremot direkt att spelet var över och lade 

sig på marken för att minska risken att bli skadad. 

Samarbete med 

serbisk polis avslöjade 

heroinhärva 

Efter en flera månader lång spaningsinsats 

kulminerade Operation 

Vanja i november 2007 med beslag 

av 10 kilo heroin i Norrköping och 

sammanlagt fem personer kunde 

gripas. 

Polisen i Malmö hade ett par månader tidigare, 

i samband med telefonavlyssning mot heroinligans 

huvudman i Malmö, fått höra att en av 

ligans kurirer gripits i Serbien med 9 kilo heroin. 

Malmöpolisen tog då kontakt med kollegorna 

i Serbien eftersom det beslagtagna partiet var 

ämnat för Sverige och Norge. Man misstänkte att 

ligan skulle försöka smuggla ett nytt parti heroin 

till Skandinavien. 

I det fortsatta spaningsarbetet och samarbetet 

med polisen i både Serbien och Norge kunde ligans 

förehavande följas. Huvudmannen i Malmö 

ordnade ett nytt parti heroin och man kontaktade 

ägaren till ett bussbolag i Bosnien, som kör passagerare 

mellan Sarajevo och Sverige. Bussägarens 

27-årige son skulle ta med narkotikan under en 

busstur till Sverige. 

Bussen övervakades av polisen under hela vägen 

från Sarajevo till Norrköping. Heroinpartiet var 

avsett för Norge och 27-åringen som transporterat 

narkotikan fick i Norrköping telefonkontakt 

med en finländare som representerade den norske 

mottagaren. 

När finländaren senare under dagen träffade 

27-åringen och tog emot en väska med 10 kilo 

heroin slog polisen till. Samtidigt greps huvudmannen 

i Malmö och ytterligare en person i Höör 

som fungerat som tolk. 

Fadern till 27-åringen, ägaren av bussbolaget, 

kände sig så småningom tvungen att resa till 

Sverige för att hjälpa sin son. Även fadern greps 

och i Norge häktades en inblandad person. En 

organisatör är gripen i Sarajevo och är begärd 

utlämnad till Sverige. 

Malmö tingsrätt dömde i januari i år huvudmannen 

till 14 års fängelse. Bussägaren från 

Sarajevo, dennes 27-årige son och finländaren 

dömdes alla till 10 års fängelse och tolken från 

Höör fick 9 år. 


7

Kosovo 

– Europas Colombia 

TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY 

Krinsp på spanings- och narkotikaroteln i Helsingborg 

Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet 

från eller via Kosovo ut i Europa. 

Det finns olika uppgifter om hur stor andel av heroinet 

i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan 

40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien 

så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer 

via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på 

DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande 

svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen 

på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha 

fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter 

ett par månader hemma kändes det ganska lagom att 

summera intrycken därifrån. 

Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort 

ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo. 

Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in 

och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades 

samtidigt processen för FN med att försöka bygga 

upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga 

upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från 

absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja 


och det är väl bara att konstatera att man har lång väg 

kvar innan man kan påstå att man håller europeisk 

standard. 

Problemen som man brottas med är många och ett 

av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla 

är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya 

polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som 

också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och 

en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro 

i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen 

och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca 

800 euro. 

Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och 

eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska 

intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och 

Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus 

Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main 

Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har 

ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne 

har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus 

ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis 

minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen, 

i Kosovo är de 26. Varenda liten by 

har en liten polisstation så polistätheten är hög medan 

kompetens och effektivitet är betydligt lägre. 

På Organized Crime narkotikaenhet har man en 

kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ 

chef och en sergeant som är delvis administrativ. 

Därutöver är man två grupper med två utredare och en 

sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser. 

Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet 

än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara 

när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet. 

I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall 

jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När 

man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden 

av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom 

KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet 

om detta men de har inte möjlighet att förändra det. 

Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men 

detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som

också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den 

gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien 

och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som 

heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot 

Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo. 

Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara 

till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man 

vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen 

fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i 

Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det 

har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot 

Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen. 

Det styrks också av de ärenden som vi 

drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde 

just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och 

personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag 

som är inblandade i smugglingen. Även när man skall 

smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna 

av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den 

välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet 

och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier 

enligt beställarens önskemål. 

Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin 

samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten 

by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med 

koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfarande 

okänt vilket land som var slutdestination. 

Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom 

de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de 

har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även 

om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen 

bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder 

koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas 

till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet. 

Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag 

fick uppleva att man via internationellt samarbete 

kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5 

ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat 

för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stoppades 

i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte 

transporten. 

Det saknas idag en klar nationell strategi för narkotikabekämpningen, 

det finns nästan ingen missbruksvård 

att tala om samtidigt som missbruket ökar bland 

framförallt de unga. 

Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det 

handlar fortfarande mest om marijuana som odlas 

lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar 

cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket 

gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort 

i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs. 

mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av 

exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar 

komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och 

det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande 

smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om 

man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats 

i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480 

kg kokain i Makedonien. 

Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland 

hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans 

soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå. 

Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt 

i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i 

slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartblind, 

jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp. 

Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig 

också i deras domar. Under vintern fick man ett tips 

om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo 

och man agerade omedelbart och lyckades stoppa 

en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom 

innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade 

gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas 

stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer, 

och det borde normalt ha gett mycket längre straff. 

Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla 

att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol 

och genom att förse dem med information om smugglare 

och kontakter, ge dem chansen att stoppa narkotikan 

och smugglarna där nere. Annars fortsätter 

strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att 

välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt 

år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt 

ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka 

att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av 

blommorna. 


11

Smuggling 

Ny heroinrutt från Balkan 

i mitten av 1990-talet 

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON 

I mitten av 1990-talet ökade tillgången på brunt heroin, s.k. rökheroin, i sydvästra 

Sverige och i Norge. Det fanns också indikationer på att det var etniska albaner 

som smugglade in heroinet. 

Ett stort heroinärende i Norge gav en hel del information 

om en grupp etniska albaner och deras 

heroinsmuggling. Polisen i Sverige och Norge började 

samla och samordna mer information. Lennart 

Davidsson på Rikskriminalens narkotikarotel i Sverige 

och Stein Arnesen på Kriminalpolitisentralen, KRIPOS, 

i Norge ansvarade för kartläggningen. 

Kultur och historia 

De insåg snart att för att förstå de etniska albanernas 

nätverksbildningar och agerande behövdes mer kunskap 

om detta folks historia och kultur och sätt att 

leva. Lennart Davidsson läste allt han kom över om 

albaner. De skaffade information från respektive lands 

invandrarmyndighet och de gick igenom gamla utredningar 

från polis och tull. 

De etniska albanerna härstammade från Kosovoprovinsen 

i Serbien och från nordöstra Makedonien. 

Redan i början av 1980-talet flydde många albaner 

från dessa områden till Västeuropa, framförallt till 

Italien och Schweiz. Bland de som då lämnade Balkan 

fanns också ett stort antal kriminella personer som 

sökte politisk asyl och etablerade sig i väst. 

De etniska albanerna har också goda kontakter i 

Turkiet där heroinet närmast kommer ifrån. I historisk 

tid och ända fram till början av 1900-talet lydde 

Kosovo under det osmanska imperiet. Albanernas kultur 

och levnadssätt kom att påverkas av tiden under 

turkiskt herravälde. Klanbildning och sammanhållning 

inom familjerna är ett exempel på detta. De som flytt 

till Västeuropa kom 

därför att ägna 

stor möda åt att få 

ut familjemedlemmar, 

släktingar och 

vänner ur Kosovo 

och Makedonien. 

Flyktingarna spreds 


Lennart Davidsson Stein Arnesen 

längre norrut i Europa och många av dem flyttade till 

de nordiska länderna. 

Intensivt polisarbete gav resultat 

Lennart Davidsson och Stein Arnesen fann att rökheroinet 

mest förekom i Skåne, längs västkusten och 

på olika platser i Norge. Det visade sig också att de 

etniska albaner som var involverade i narkotikatrafiken 

var bosatta i dessa områden. Polismännen åkte 

runt i hela Norden och i Europa, framförallt Tjeckien, 

och skaffade sig en stor personkännedom och kunskap 

om herointrafiken. 

Beslagen av heroin ökade i både Danmark, Sverige 

och Norge till totalt 200 kilo år 1999. Många av de 

inblandade albanerna, främst kurirer, sattes i fängelse. 

Men nya kurirer sattes in eftersom ledarna för narkotikasmugglingen 

fanns kvar i Kosovo och Makedonien. 

Även utomlands gjordes stora heroinbeslag kopplade 

till Kosovoalbaner. En bidragande orsak till detta 

kan ha varit att polischeferna i Köpenhamn, Malmö. 

Göteborg, Oslo och Stockholm under 1988 inledde 

ett operativt nordiskt samarbete mot smugglargrupperingarna. 

Samarbetet gick under namnet Operation 

Viking och ledde till bättre informationsinsamling och 

utbyte. Till exempel blev även trafikpoliser, i synnerhet 

längs E6:an, involverade i narkotikabekämpningen. 

Operation Viking ledde i sin tur till ett utökat operativt 

internationellt samarbete med länderna längs smugglarrutterna 

från Balkan. 

Kosovoalbaner smugglar fortfarande heroin men 

numera också kokain 

och amfetamin. Det 

är i mångt och mycket 

samma huvudmän 

nu som på 1990talet. 

Några har suttit 

av fängelsestraff 

och några har aldrig 

gripits.


Operation Tavlan 

ledde till stort amfetaminbeslag 

TEXT: LENNART KARLSSON 

FOTO: CITYPOLISEN STOCKHOLM 

Konst och antikviteter smugglas ut. Narkotika smugglas in. Det var huvudtemat i 

ett spaningsärende som pågick hos Citys spaningsrotel under våren 2008. 

Ett livsverk har blivit stulet 

Den 7:e februari kunde man läsa följande i Dagens 

nyheter: ”Peter Weiss livsverk stulet ur en källare”. 

Artikeln handlade om en fräck stöld där inbrottstjuvarna 

under flera dagar hade hållit på och burit ut en stor 

mängd tavlor ur ett förråd. Förrådet tillhörde Gunilla 

Palmstierna-Weiss, änka till den kände konstnären 

Peter Weiss. Det rörde sig om ca 500 tavlor och skisser. 

I förrådet fanns även tavlor av andra konstnärer. 

Efter en tids utredning pekade misstankarna mot 

två kända inbrottstjuvar tillika amfetaminlangare. 

Spaningar inleds mot de båda. Spaningarna kompletteras 

också med telefonavlyssning. Ganska snart står det 

klart att de båda misstänkta har kontakt med en riktigt 

ful fisk, en polack som heter Marek. Marek är en mycket 

ökänd amfetamindistributör med huvudsakligt operationsområde 

i Stockholm och Mälardalen. Mareks 

förkärlek för konst och antikviteter är också väl känd. 

Marek är intresserad av konsten. Inbrottstjuvarna vill 

åt amfetaminet. Någonting går dock snett. Förmodligen 

är konsten levererad men inbrottstjuvarna har inte fått 

full betalning. Marek skickar några torpeder. Efter 

en diskussion med knytnävarna kommer man till en 

uppgörelse. Några dagar senare träffar Marek en av 

inbrottstjuvarna och vid detta tillfälle lämnas förmodligen 

ett amfetaminparti över. 

Några dagar senare grips de misstänkta inbrottstjuvarna. 

Ett parti amfetamin tas i beslag. 

Delar av godset från inbrottet återfinns. De flesta av 

Peter Weiss-tavlorna saknas dock fortfarande. 

Spaningarna mot Marek fortsätter 

Under telefonavlyssningen kommer det fram att Marek 

förmodligen har omfattande affärer tillsammans med 

en annan stockholmsprofil i amfetaminbranschen, 

Roffe Skåning. 

Förundersökningen utvidgas nu att omfatta misstanke 

om grovt narkotikabrott. I samtal mellan Marek 

och Skåning beklagar sig den senare om affärer som 

han har med en annan person med det passande smek- 


namnet Picasso. Klagomålet gäller ett parti dåligt amfetamin 

som Skåning har tvingats lämna tillbaka. 

Under fortsatt avlyssning i ärendet så kommer uppgifter 

om att tavlor stulna i Norge ska levereras till 

Sverige och Marek. Tavlorna utgör förmodligen delbetalning 

av ett amfetaminparti som levererats till Norge. 

Tavlorna har stulits ur en container i Nordnorge och 

tillhör Leia Maria Boutros-Ghali, fru till den förre 

generalsekreteraren i FN, Boutros Boutros-Ghali. 

Med ledning av avlyssningen och bra spaningsarbete 

grips en kurir i Arboga då han är på väg med bil för att 

leverera de stulna tavlorna. 

Marek grips och svenska 

kulturskatter räddas 

Marek reser ner till Polen för att genomföra affärer och 

hålla koll på sina amfetaminkontakter. 

Nu uppstår ett läge att gripa Marek. Med hjälp av 

den svenska sambandsmannen koordineras gripandet 

av Marek. I samband med att Marek grips så hittar 

polsk polis hans tjuvgömma. En villa i en mindre polsk 

stad är till brädden fylld av stöldgods. Citypolisens 

godsrotel åker ned till Polen. På plats kan de genast 

identifiera gods från tiotalet inbrott och stölder, främst 

Polisen beslagtog amfetamin och pistoler i en lägenhet.

från herrgårdar runt om i Sverige. 

Det rör sig om konst, skulpturer 

och en stor mängd stilmöbler. 

Marek sitter nu gripen och kan 

förvänta sig ett strängt straff. Polen 

ser allvarligt på brott där stölderna 

rör kulturföremål eftersom polackerna 

själva har drabbats hårt när 

det gäller stöld av kulturskatter. 

Skånings amfetaminkran 

har försvunnit. 

När Skånings bästa kran nu har 

försvunnit så uppstår lätt förvirring. 

Det dröjer dock inte länge innan 

Skåning förstår att han bäste vän är 

borta. Nu tvingas han att göra affärer 

ihop med Picasso. Samarbetet 

mellan herrarna går inte helt friktionsfritt 

den första tiden. Ganska 

snabbt kan man dock förstå att 

Picasso ser sin chans att dra fördel 

av att värste konkurrenten är 

borta. 

Skåning och hans medhjälpare 

är lagom imponerade av Picasso. 

Man tycker att han lovar runt men 

håller tunt. Strax innan midsommar 

kommer det dock tydliga signaler 

om att ett parti är på väg in. Picasso 

och hans medhjälpare har nu kontakter med vad som 

sen visar sig vara leverantören. Leverantören och kuriren 

bor i Tyskland men är ursprungligen albaner från 

Kosovo. 

Kontrollerat kaos 

Fyra dagar innan midsommar anländer narkotikapartiet 

under stort hemlighetsmakeri. Skåning står otåligt 

väntande en hel dag. Han har tjatat på Picasso så länge 

att denne nu börjar tappa tålamodet. Sedan kommer 

det efterlängtade beskedet. ”Vi ses vid Zinkensdamm 

om två timmar”. En av Picassos medhjälpare får nu 

uppdraget att leverera amfetaminet. Picasso själv sitter 

på ”åskådarläktaren” och övervakar. Leveransen sker 

och poliserna är nu hack i häl. 

Skåning får ta emot partiet. Han kör med sin bil ner 

till en bensinstation i Hammarby Sjöstad. 

Där kliver en medhjälpare ut och går in på macken. 

Nu bestämmer sig poliserna för att ingripa. 

Fordonsblockeringen blir dock inte tillräckligt tight. 

Skåning kan genom att trycka bort en oskyldig bilist 

smita mellan och lämna platsen i hög fart. Efter en vild 

biljakt på Södermalm grips Skåning. Amfetaminpartiet 

är dock borta! 

Girigheten fällde avgörandet 

Nu är rollerna omvända. Skåning måste ringa till 

Picasso och förklara att ”bilen är borta”. Picasso 

Under en trädrot i skogen gömdes två kilo amfetamin. 


måste ringa till leverantören och kuriren och förklara 

att de pengar som de ska ha med sig ned till Tyskland 

kommer att dröja lite. Nu börjar jakten på den försvunna 

diamanten. Dagen efter ringer en av Skånings 

medhjälpare och har en ”mycket god nyhet”. Det från 

bilen utslängda partiet är återfunnet. Skåning och hans 

medhjälpare ligger lågt i ett dygn. Picassos tjatande om 

att pengarna måste fram sätter dock fart på händelserna. 

Två dagar efter den vådliga biljakten är det återigen 

dags. En av Skånings medhjälpare ringer och frågar om 

han ska ta hem grejerna till Skåning. Skåning tycker 

inte att det verkar vara någon bra idé. ”Lägg det på den 

vanliga platsen”. Med tur och skicklighet ser spanarna 

Skånings medhjälpare gå in i skogen. Efter att medhjälparen 

har gett sig av beger sig spanarna till platsen. 

Ganska snabbt hittas en gömma innehållande ca 2 

kilo amfetamin. Nu går allt mycket snabbt. Mindre än 

en halvtimme senare är Skåning och två medhjälpare 

gripna när de ska vittja sin gömma. 

Ett par timmar senare är Picassos medhjälpare och 

kurirerna gripna då de har träffats för att reglera pengarna. 

En av Picassos medhjälpare släpper en nyckel till 

marken. Nyckeln går till en lägenhet där man anträffar 

15 kilo amfetamin och två pistoler. Innan kvällen är 

över har amfetaminets Picasso målat sin sista tavla. 

Han grips på en restaurang på Södermalm. 

I skrivande stund är åtal väckt och rättegången 

pågår. Domar i ärendet kommer att redovisas i nästa 

nummer av tidningen. 


15


Operation Gränsland 

– dieselsmuggling i norra Sverige 

TEXT OCH FOTO: ÅSA DAHLBERG, utredare Operation Gränsland, Norrbotten 

Tidigt i gryningen den 12 februari 2008 gjorde polisen ett stort tillslag mot ett stort 

antal personer som yrkesmässigt smugglat finsk rödmärkt brännolja från Finland 

till Sverige och sålt det vidare till privat personer och företag. 

Insatsen, som är en av de största i Norrbottens historia, 

fick namnet Operation Gränsland. Operationen 

var ett samarbete mellan polismyndigheterna i de 

fyra nordligaste länen, Åklagarmyndigheten, RKP, 

Skatteverket, Skattebrottsenheten, svensk-finsk tull och 

polis. 

Inriktningen har varit att granska systemhotande 

och organiserad brottslighet. 

En motorcykelklubb i Luleå, som även är underavdelning 

till Hells Angels Eastside Stockholm, har varit 

föremål för granskning och man kunde konstatera att 

deras huvudsakliga näringsverksamhet var att transportera 

röd finsk brännolja från Finland till Sverige 

och sälja den vidare till företag och privatpersoner i 

Norr- och Västerbotten. 

Bakgrunden till operationen var underrättelserapporter 

som bland annat rörde hot gentemot tulltjänstemän 

under deras yrkesutövning. Ärendet lades fram 

för Operativa rådet som beslutade om särskilda medel 

för insatsen. 

Välorganiserade ligor 

Beräkningar visar att införseln av röd finsk brännolja 

pågått under många år och att 25-35 000 kubikmeter 

olja förts in i Sverige utan att avgifter i form av punktskatter 

erlagts. 

Den undandragna skatten beräknas ligga på mellan 

130-157 miljoner kronor. 

Smugglingen har till största delen skett nattetid i 

specielutrustade skåpbilar utrustade med upp till tre 

stycken så kallade IBC behållare. Man har kört på 

skogs och isvägar, allt för att undgå myndigheternas 

kontroller. I många av fordonen hittades registreringsnummer 

på polisens och tullens fordon. Nätverken 

hade en god uppfattning och hur och när polis och tull 

arbetade. 

Ett tiotal personer har frihetsberövats och utretts av 

de fyra nordligaste polismyndigheterna. 

Misstankarna består i olovlig förflyttning av punktskattepliktiga 

varor, olovlig befattning med punktskattepliktiga 

varor, grova skatte- och bokföringsbrott 

samt försvårande av skattekontroll. 

Dessutöver har ett hundratal köpare av den finska 


IBC behållare är en typ av behållare som används för vätskor 

eller bulklast (malm, spannmål). 

Behållarna används också ofta för transport av farligt gods. 

rödmärkta brännoljan hörts och delgetts misstanke om 

brott. 

Utredningen pågår fortfarande och hittills har tre 

huvudmisstänka lagförts och fått domar på mellan 1-3 

års fängelse samt företagsbot på mellan 150 000 och 

300 000 kronor. 

Totalt har ca 60 poliser varit verksamma i insatsen 

som startade i oktober 2007. Utredningsarbetet har 

pågått i 1 år och i dagsläget arbetar fyra utredare 

på heltid i Norrbotten med det som återstår i utredningen. 

Smugglingen av finsk rödmärkt brännolja har minskat 

betydligt och nästan upphört med anledning av 

operationen. Bensinstationen i Finland, som försåg 

dieselsmugglarna med oljan och som tidigare var en av 

Finlands bäst säljande bensinstationer, går inte lika bra 

av förklarliga skäl. 

(Operativa Rådet är det samarbetsorgan som utgör 

navet i Polisens kraftsamling mot den grova organiserade 

brottsligheten. Rådet leds av rikskriminalchefen 

och består i övrigt av representanter för Sveriges 

polismyndigheter, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, 

Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen).


Narkotikasmugglingen 

ökar enligt Tullverket 

I Tullverkets statistik över beslagtagen narkotika ses en fortsatt ökning av antal 

beslag. 2008 gjordes 3790 beslag av narkotika i hela landet, en ökning med 470 

beslag sedan 2007. 

Kat och narkotikaklassade 

läkemedel ökar mest 

De preparat som allt oftare tas i beslag av tullen 

är växtdrogen kat och narkotikaklassade läkemedel, 

medan traditionella droger som amfetamin, heroin 

kokain, cannabis och ecstasy inte ökar nämnvärt utan i 

vissa fall minskar, både i antal beslag och i beslagtagna 

mängder. 

De flesta katbeslagen görs i bilar som kommer från 

Danmark och passerar in i Skåne. 2008 togs, av tullen 

i hela landet, rekordmängden 10 ton kat i beslag vid 

246 tillfällen. 

(Se artikel sid 30-31.) 

Ungefär hälften av tullens narkotikabeslag 2008 

utgjordes av narkotikaklassade läkemedel, som också 

står för den största ökningen i beslagsstatistiken. Det 

är huvudsakligen bensodiazepiner men också smärtstillande 

medel som tramadol och morfin som smugglas 

och de flesta läkemedelsbeslagen görs i posttullen på 

Arlanda. 

Alla brev- och paketförsändelser som kommer med 

flyg till Sverige landar på Arlanda. Personalen där anser 

inte att man satsat mer resurser på postförsändelser, 

Tullverket redovisar ännu ett år med ökat antal beslag av 

narkotika och dopningsmedel. 

Källa: www.tullverket.se 


utan ökningen av beslagtagna preparat i postflödet förmodas 

bero på det ökade utbudet på Internet som allt 

fler utnyttjar. Förutom narkotikaklassade läkemedel 

hittar tullen också stora mängder av andra läkemedel 

såsom potensmedel och andra mediciner som beställts 

via Internet. 

Vitt pulver kan vara mycket 

Det senaste året har tabletter och pulver som innehåller 

tramadol hittats allt oftare i postförsändelser. På 

Arlanda har man förra året beslagtagit närmare 30 kilo 

rent tramadol som pulver. Även bensodiazepiner och 

anabola steroider och andra dopningsmedel smugglas 

i pulverform, liksom vissa nya syntetiska droger 

som ännu inte är förbjudna och som därför säljs på 

Internet. På bara några få år har beslag av vitt pulver 

fått en annan innebörd, från att tidigare under alla år 

i de flesta fall ha varit amfetamin, kokain eller heroin 

till att numera vara rena läkemedelssubstanser eller 

syntetiska nyheter på drogområdet. 


En påse vitt pulver, som tullen anträffar i en undersökt 

postförsändelse, kan innehålla antingen lagliga eller olagliga 

substanser. I detta fall rörde det sig om narkotika i form av 

några kilo tramadol i ren form. Foto: Tullverket


Amir Heidari har smugglat 

människor i 25 år 

TEXT: GUNNAR HERMANSSON, f d Rikskriminalpolisen och 

GÖRAN LARSSON, Gränspolisen i Göteborg 

Iraniern Amir Heidari har sedan 1983 dömts åtta gånger i Sverige till sammanlagt 

18 års fängelse för att ha smugglat människor och förfalskat pass. Han har också 

under denna tid suttit fängslad i Danmark, Tyskland och Turkiet för dessa brott. 

Amir Heidari kom till Sverige 1979 på legalt sätt 

som student från Iran. När Ayatolla Khomeini 

några månader senare kom till makten i Iran, började 

folk fly landet. Amir Heidari sökte då asyl i Sverige 

och förändrade sin status från student till flykting och 

samhället tog därmed över försörjningen. 

Sinne för affärer 

Heidari bodde då i Uppsala där han under ett par år 

ägnade sig åt diverse affärer. Det fanns också misstankar 

på den tiden om att han sålde narkotika, vilket 

aldrig kunde bevisas. 

Hans sinne för affärer gjorde att han istället började 

hjälpa landsmän mot betalning att ta sig till Sverige 

med hjälp av falska handlingar. Många iranier fanns 

i Turkiet och stod i kö för att betala upp till 50 000 

kronor till Amir Heidari och därmed få möjlighet att 

söka asyl och få en tryggad framtid i Sverige. 

Lex Heidari 

Rikskriminalens nystartade utlänningsrotel utredde 

Heidaris verksamhet och han åtalades 1983 för brott 

mot utlänningslagen och passförfalskning. Men hans 

människosmugglingsverksamhet var inte olaglig enligt 

utlänningslagen på den tiden och han dömdes bara för 

urkundsförfalskning till 1 års fängelse. 

Lagen fick ett tillägg - Lex Heidari – och eftersom 

Amir Heidaris verksamhet fortsatte i stor skala startades 

nya förundersökningar. 

Heidaris organisation 

Heidari hade byggt upp en organisation som han kallade 

Solh – Fred, med medarbetare i Danmark, Tyskland 

(Öst och Väst), Turkiet och Iran. Konceptet var att 

den som ville lämna Iran reste till Turkiet med hjälp av 

eget pass, eller då pass saknades fick hjälp att ta sig till 

Turkiet med falskt pass. 


Heidaris kunder samlades på hotell i ett område 

i Istanbul, där de försågs med flygbiljetter och vid 

behov falska pass för resa till Östberlin. Därifrån 

var det enkelt att ta sig till Västberlin och vidare in i 

Västtyskland. Heidaris medhjälpare gav iranierna nya 

flygbiljetter i Frankfurt eller Hamburg och därifrån 

flög de till Sverige, ofta via Köpenhamn. 

I Köpenhamn togs passen om hand av andra medhjälpare 

eller postades passen till en adress i Tyskland 

för att återanvändas. Innan iranierna anlände till 

Sverige var också flygbiljetterna bortkastade för att 

inte resan skulle kunna spåras. 

Vid polisens asylförhör i Sverige berättade alla 

exakt samma historia om hur de lämnat Iran. De hade 

smugglats med båt till Dubai och därifrån med flyg till 

Amsterdam och Stockholm. 

Mångmiljonomsättning 

Polisen utredde och störde verksamheten, men Heidari 

hittade ständigt nya vägar. Lagstödet var fortfarande 

dåligt. En av Rikskriminalens utredningar omfattade 

ettusen sidor och visade att tusentals iranier kommit till 

Sverige med hjälp av Heidaris organisation och falska 

handlingar. Heidaris omsättning var under en period 

ca 4 miljoner kronor i västvaluta och tiotals miljoner i 

iransk valuta. Trots detta blev domen denna gång bara 

10 månaders fängelse. Ärendet gick till Högsta domstolen 

som visserligen dömde Amir Heidari enligt den 

nya lex Heidari, men straffet sattes ner till 8 månader. 

Amir Heidari har själv under alla år sett sig själv 

som en Robin Hood, men i den mängd förhör som 

hållits med hans klienter under åren har det alltid stått 

klart att utan pengar – ingen hjälp. 

Människosmugglingsärendet ”Resebyrån” 

Efterhand har lagen ändrats och straffen för människosmuggling 

skärpts. Den senaste utredningen mot Amir

Heidari, som resulterade i fem års fängelse, gjordes 

av brottspaningsgruppen vid Gränspolisen i Göteborg 

under 2005-2006. 

Det började med att polisen fick tillstånd till hemlig 

telefonavlyssning mot Kamaran, en irakisk kurd med 

svenskt medborgarskap sedan åtta år som misstänktes 

för att förfalska passhandingar. Det framgick snart att 

Kamaran samarbetade med Amir Heidari – den störste 

människosmugglaren i Sveriges historia hittills - och 

även Heidaris telefon fick avlyssnas. 

Kamaran hade hand om förfalskningsverksamheten 

medan Heidari främst var den som organiserade 

smugglingen av människor från Iran till Sverige. 

Heidaris hustru var också inblandad i verksamheten. 

Till sin hjälp hade de en ung kvinna som nyligen 

hade insmugglats från Iran till Sverige. Hon fick arbeta 

som sekreterare hemma i parets bostad. Sekreteraren 

tog emot smugglingsbeställningar på en mobiltelefon. 

Heidari hade en egen hemsida på Internet. Där fanns 

det telefonnummer för att ta kontakt med Heidari om 

önskan fanns att få hjälp att smugglas till Sverige. 

Via hemsidan kunde den som ville få kontakt med Amir 

Heidari och där fanns också råd om hur man går till väga 

och vad som bör sägas för att beviljas asyl. 

På hemsidan berättade Heidari om att han hade 

smugglat 200 000 personer ifrån Iran till andra länder, 

varav 37 000 personer till Sverige. På hemsidan fanns 

också instruktioner till resenären hur denne skulle bete 

sig och vad man skulle uppge när de pratade med polis 

och migrationsverk – för att uppnå asylstatus. 

Samma modus som på 1980-talet 

När personen fick kontakt med Heidari eller hustrun 

så fick de veta att det kostade 7 000 US-dollar om de 

ville till Sverige. Ville resenären till exempelvis England 

kostade det 10 000 dollar och till Kanada kostade 

det 15 000 dollar. När de kommit överens om resmål 

och accepterat priset så skulle de betala via en bank i 

Iran. När Heidari såg att pengarna var insatta på hans 

konto i Sverige fick de veta att de skulle maila ett foto 

på den som skulle resa. Fotot fördes in i det svenska 

passet. Oftast förfalskades också födelsetiden. Även 


iranska pass förfalskades och försågs med falsk svensk 

visering. 

När detta var klart så fick resenären ta sig själv till 

Saray hotell i Istanbul. Detta hotell ägdes av Heidari 

genom en bulvan som hette ”Masoud”. Denne drev 

hotellverksamheten för Heidaris räkning. 

När resenären väl anlänt till hotell Saray fick de 

vänta tills de fick ett ”smugglingspaket” i form av ett 

svenskt eller iranskt förfalskat pass, samt ytterligare 

någon form av ID-kort, t.ex. ett svenskt körkort, samt 

resebiljetter. 

Resorna företogs oftast med flyg från Istanbul in 

i Schengenområdet för mellanlandning på flygplatser 

som Amsterdam, Paris, München eller Frankfurt. 

Sedan tog resenärerna flyget till Sverige och där överlämnade 

de sina handlingar till Heidari eller hans 

medhjälpare för återvinning. Heidari drev ett gatukök 

intill Landvetter flygplats. Härifrån utgick taxibilar för 

att hämta upp resenärer som anlänt. När vissa av resenärerna 

anlänt till Landvetter flygplats har det stått en 

taxichaufför och väntat på dem. Taxichauffören har 

då strax innan fått besked ifrån Heidari eller någon av 

hans medhjälpare att en eller flera resenärer kommer 

från det flyget och att denne skall möta dem där vid 

utgången. 

Strängare straff 

Kamaran dömdes i tingsrätten till 3 års fängelse för 

bl.a. grov urkundsförfalskning och medhjälp till grov 

människosmuggling. Han överklagade inte. 

Heidari satt häktad fram till tingsrättsförhandlingen 

och vägrade hela tiden låta sig förhöras. Han dömdes 

i tingsrätten i augusti 2006 till 4 års fängelse. Under 

tingsrättsförhandlingen höll Heidari sitt eget försvarstal. 

Där jämförde han sig med Moses, Jesus och Raoul 

Wallenberg. Heidari berättade även att i hans organisation 

arbetade 50 personer och de tjänade inget extra 

på denna verksamhet. Han sa även att han ägde hotell 

Saray i Istanbul och att det kostade dem 200 dollar per 

resenär i muta till den lokala polisen för att de skulle 

bevaka hotellet. Heidari överklagade och dömdes i 

hovrätten till 5 års fängelse. Han blev den förste att 

dömas till grovt organiserande av människosmuggling. 

Han överklagade till HD men fick inte prövningstillstånd. 

Beslag av pass i Turkiet 

Turkisk polis gjorde i mars 2008 tillslag mot hotell 

Saray och hotell Eldorado i Istanbul. Där greps 19 

män, bl.a. Heidaris bulvan som står som ägare till 

hotell Saray. 

Hela 1362 pass togs i beslag. Av dessa var 286 

svenska, 100 danska, 27 norska och 19 finska. Trots 

att Amir Heidari sitter i fängelse för tillfället pågår 

verksamheten för fullt i hans organisation, på samma 

sätt som den gjort de senaste 25 åren. 


27


Katsmuggling 

– ett mångsidigt problem 

TEXT: TULLINSPEKTÖR PETTER NORMAN, MALMÖ 

FOTO: TULLVERKET 

Katsmugglingen har sedan ett antal år tillbaka skapat ett dilemma för Tullverket. 

Sett till antalet beslag, vilket är två till tre ärenden i veckan, kan frekvensen av 

katsmugglingen nästintill likställas med alkoholsmugglingen. 

Kat 

Katbusken, Catha edulis, odlas framförallt i Kenya 

och majoriteten av missbrukarna har sitt ursprung i 

Somalia. Kat narkotikaklassades i Sverige 1989 och är 

narkotikaklassat i stora delar av Europa. Kat är dock 

inte klassat som narkotika i Holland och i England där 

det importeras legalt som en grönsak. Uppgifter från 

Holland tyder på att det dagligen förs in upp till fem 

ton kat till Schiphol, flygplatsen i Amsterdam. En del 

av dessa fem ton förs sedan vidare till Skandinavien. 

Vissa uppgifter pekar på att det förs in ca 1-2 ton kat 

till Skandinavien per dygn. En normalkurir transporterar 

ca 150 kilo vid överfart till Sverige. Fram till 

den 30 november 2008, hade Tullverket beslagtagit ca 

9 200 kilo kat fördelat på 227 beslagstillfällen. Samma 

period förra året tog Tullverket ca 5 600 kilo kat 

i beslag. 

Kat är en färskvara och skyndsamheten till slutkonsumenten 

är avgörande, leveranstiden från skörd till 

konsument är ca tre till fem dagar. Detta ställer höga 

krav på dem som organiserar katsmugglingen, smugglingen 

måste vara förutbestämd i alla led. 

Ekonomisk vinning 

Uppgifter angående prisbilden på kat varierar något 

beroende på källan. Enligt uppgifter kostar en säck 

med 10 kilo kat mellan 8 000 – 10 000 kr i Sverige i 

missbrukarledet. Priset i Holland bör ligga på ca 2 000 

– 3 000 kr, detta innebär att det är mellan 5 000 till 

8 000 kr i marginal per säck minus omkostnader. Med 

enkel matematik kan man då inse vilken marginal det 

är på ett parti om 150 kilo. Med tanke på storleken på 

de partier som förs in till Holland och till Skandinavien 

så är det enorma summor det handlar om. 


Projekt Marduuf 

Hösten 2007 var det massmediala trycket hårt på de 

brottsbekämpande myndigheterna att prioritera katmissbruket 

samt smugglingen. Massmedia visste då 

inte att Tullverket precis startat sitt första projekt med 

syfte att slå ut en förgrening som försåg Skandinavien 

med kat. Genom analys av tidigare utredningar samt 

förhör och spaningsinsatser lyckas man identifiera en 

huvudman bosatt i Malmö. Huvudmannen var från 

mellanöstern och medborgare i Danmark. Genom 

spaning mot huvudmannen kunde Tullverket binda en 

kurir samt en övervakare till organisationen. 

Straffvärdet på kat är idag relativt lågt jämfört med 

övriga droger. Gränsen för grovt brott går vid 200 kg. 

Med anledningen av straffvärdet bestämdes det i bör- 

Kat är en färskvara och därför packas kat ofta i bananblad 

eller skinn för att behålla sin fuktighet under transporten till 

mottagaren.

jan av projektet att man inte skulle göra tillslag direkt 

vid en överfart där man misstänkte att de medförde 

kat. Målet blev att binda organisationen till så många 

smugglingstillfällen som möjligt. Fokus blev att gripa 

mottagarna och låta organisationen fortsatta med sin 

verksamhet. Hösten 2007 beviljade Malmö tingsrätt 

telefonavlyssning av de tre aktörerna, vilket även var 

en förutsättning för att kunna binda dem till flera 

smugglingsresor. 

När arbetet gick vidare framkom det att kuriren 

hämtar kat i Köpenhamnsområdet, kuriren avvaktar 

sedan i Danmark tills han får klartecken att köra 

över Öresundsbron till Sverige. Klartecken ges av 

huvudmannen som strax innan har kört över bron och 

parkerat vid tullverkets personalparkering. När tullpersonalen 

försvinner eller går av sitt skift ringer han 

till kuriren och lämnar besked om att det är fritt fram 

att köra över. 

Kuriren påbörjar sedan sin överfart i sällskap med 

en övervakare. Om tullpersonal kommer tillbaka 

är övervakaren beredd på att välja det körfält som 

bemannas av tullen i syfte att skapa fri lejd åt kuriren. 

När kuriren passerat in i Sverige körs katlasten till 

Stockholm eller till Göteborgsområdet där den lämnas 

över till en mottagare. Det visade sig även att en del av 

partierna transporterades vidare till Norge. 

Den 22 oktober 2007, hämtades det aktuella kurirfordonet 

på en hyrbilsfirma. När det fordonet hämtades 

ut kunde man binda kuriren, övervakaren samt 

huvudmannen till platsen genom spaning. Fem dagar 

senare genomfördes den första smugglingen. Ett fordon 

kopplat till huvudmannen passerade först igenom 

tullkontrollen på Öresundsbron och parkerade på 

personalparkeringen och åtta minuter senare passerade 

övervakaren samt kuriren. I samband med överfarten 

är det även en frekvent telefontrafik. Kurirfordonet 

fortsatte sedan upp till Stockholm där katlasten överlämnades 

till en mottagare. Mottagaren greps efter 

överlämnandet och kunde sedermera även peka ut den 

aktuella kuriren. Mottagaren medgav att han köpt kat 

för ca 52 000 kr. 

Ytterliggare fyra smugglingsresor görs innan tillslag 

sker. Alla resor går i huvudsak till på samma sätt, skillnaden 

är att man även lämnar kat i Göteborgsområdet 

vid vissa tillfällen. Vid alla resor grips mottagaren. 

Vid tillslagen mot mottagarna i såväl Göteborg som i 

Stockholm var samarbetet utomordentligt bra mellan 

polis och tull. 

Den sista smugglingsresan ägde rum den 21 november. 

Vid detta tillfälle hade huvudmannen även fått 

aningar om att man var honom på spåren. Strax efter 

att kurirfordonet passerat gränsen körde man snabbt 

till ett bostadsområde där man parkerade bilen och 

flydde från platsen. Genom spaning kunde man även 

binda alla tre till denna plats då de möttes upp på en 

parkering ca 100 meter ifrån där kurirfordonet stod 

parkerat. En intensiv telefontrafik följde efter att man 

parkerat kurirfordonet och smugglarna gjorde även 

ett försök att få någon att spränga fordonet. Man 

misslyckades med att hitta någon som kunde spränga 

fordonet och alla tre greps. 


En bilburen katsmugglare transporterar i regel ca 150 kilo 

kat vid varje resa till Sverige. 

Rättegång 

Huvudmannen dömdes i hovrätten till 4 år och 3 

månaders fängelse samt utvisning och kvarstad för den 

vinning han gjort på brotten. De övriga två dömdes 

till ca 3 års fängelse vardera, varav en även utvisas. 

Parallellt dömdes även mottagarna vid respektive 

smugglingstillfälle. Huvudmannen kunde knytas till 

tidigare smugglingsresor som ägt rum vilket han även 

dömdes för. Slutsatser som dragits under utredningen 

är att huvudmannen varit aktiv i mellan ett och två 

år. 

Arbetet mot katsmugglingen fortsätter och det finns 

idag flertalet välorganiserade aktörer som smugglar 

kat. Precis som när det gäller alla andra narkotikapreparat 

är drivkraften pengar, frågan är vad dessa pengar 

i slutändan finansierar? 

En marduuf är det somaliska ordet för två buntar 

med katkvistar omslutna av t.ex. bananblad. Varje 

bunt består av 4-5 mindre knippen med 8-15 kvistar 

i varje. 


31

Narkotikautredningen: 

Strängare straff för GBL 

och anabola steroider 

Narkotikaklassa industrikemikalierna GBL och 1.4-butandiol, BD, fördubbla 

maxstraffet för grovt dopningsbrott till åtta års fängelse samt inför en lag om 

individuella skyddsomhändertaganden av nya och ännu inte kontrollerade missbruksdroger. 

Detta är några huvuddrag i den statliga Narkotikautredningens förslag. 

Iutredningens betänkande Bättre kontroll av missbruksmedel 

(SOU 2008:120) har utredaren Jan 

Pennlöv sett över lagstiftningen för narkotika, dopningsmedel, 

hälsofarliga varor och s.k. flyktiga ämnen. 

Betänkandet är nu ute på remiss och de föreslagna 

lagändringarna förmodas kunna träda ikraft senast den 

1 juli 2010. 

GBL och BD jämställs med GHB 

GHB är en lugnande och hämningslösande drog som 

introducerades i Sverige i början av 1990-talet, blev 

narkotikaklassad i februari 2000 och missbrukas fortfarande 

huvudsakligen i västra Sverige. 

GHB intas i flytande form och är mycket svårdoserat. 

1-2 cl är en normal missbrukardos och effekten 

påminner då om ett alkoholrus. Ytterligare några 

centiliter kan orsaka djup medvetslöshet och minst ett 

40-tal GHB-relaterade dödsfall har konstaterats. 

Kemikalierna GBL och 1.4 butandiol (BD) omvandlas 

efter intag till GHB i kroppen. GBL och BD används 

i kemiindustrin och som rengöringsmedel. Ca 500 ton 

importeras årligen på licens. 

Missbruket av dessa substanser har noterats i Sverige 

i drygt 10 år. 2005 klassades GBL och BD enligt lag om 

förbud mot vissa hälsofarliga varor. All hantering utan 

behörigt tillstånd blev då förbjuden, medan själva brukandet 

fortfarande är lagligt. I synnerhet GBL har idag 

GBL förväntas bli klassat som 

narkotika på samma sätt som 

GHB. 


övertagit en stor del av den illegala GHB-marknaden 

och en omfattande GBL-härva utreds sedan en tid av 

tullen i Göteborg (se artikel sidan 39-39). 

Narkotikautredningen föreslår nu att GBL och 

BD klassas som narkotika. Denna åtgärd har krävts 

i många år, särskilt från polisen och sjukvården i 

Göteborg, och det kan dröja ännu minst ett år innan 

klassningen träder ikraft. Riksdagen måste först besluta 

om en lagändring som reglerar den stora legala 

användningen av kemikalierna. 

Straffen för dopningsbrott anpassas 

till straffen för narkotikabrott 

Utredningen har gjort en noggrann kartläggning av 

farlighet och skadeverkningar av anabola steroider och 

de övriga preparaten som regleras av dopningslagen. 

Det gäller dels farlighet för missbrukaren själv genom 

risken att drabbas av allvarliga fysiska och psykiska 

skador, dels risken för omgivningen att drabbas av steroidmissbrukares 

ibland mycket våldsamma beteende. 

Steroidmissbruk kan också vara en inkörsport till 

annat missbruk. Eftersom den nuvarande dopningslagen 

inte i tillräcklig grad beaktar de anabola steroidernas 

farlighet och skadeverkningar, föreslår utredaren 

Jan Pennlöv att straffen skärps och närmar sig straffen 

för narkotikabrott. 

Straffet för dopningsbrott av normalgraden föreslås 

höjt från två till max tre års fängelse, samma straff 

som gäller för narkotikabrott. Vid grovt dopningsbrott 

bör straffskalan justeras till fängelse lägst ett och högst 

åtta år, en fördubbling av nuvarande straffsatser. Den 

övre delen av straffskalan bör användas bara om brottet 

avser anabola steroider och testosteronderivat som 

anses farligare än tillväxthormon och de hormonhöjande 

substanserna i dopningslagen § 1d.

Utredaren konstaterar också att kunskapsnivån är 

låg när det gäller dopningsbrott. Han menar att denna 

översyn av dopningsbrottens straffvärde av nödvändighet 

bör leda till ökad utbildning för domare, åklagare, 

polisen, tullare och kriminalvårdare när det gäller preparaten 

och dess verkningar. 

Skyddsomhändertagande av 

ännu ej klassade droger 

Narkotika och hälsofarliga varor definieras i Sverige 

genom uppräkning av de substanser som är klassade. 

Denna ordning ville inte Narkotikautredningen ändra 

på, bl.a. av rättssäkerhetsskäl, och därför kvarstår problemet 

att när en ny missbruksdrog blir känd kan det 

ta ganska lång tid innan den förbjuds. 

För att ändå snabbt kunna ingripa föreslås en ny 

lag om skyddsomhändertagande av nya och ännu inte 

klassade droger. 

Folkhälsoinstitutet (FHI) har sedan tidigare ansvar 

för att utreda nya missbruksdrogers farlighet och vid 

SKL upptäcker 

nya droger 

De kallas ofta för Internetdroger 

eftersom de går att beställa via olika 

webbshopar på Internet. SKL arbetar 

för att upptäcka och rapportera dem 

tidigt så att lagstiftningen kan agera. 

Andreas Carlsson arbetar på SKL:s Droganalysenhet. 

Han berättar om GIOS - Gruppen för identifikation 

av okända substanser. 

– Det är en grupp med mycket mångsidig kompetens 

som i dagsläget består av nio personer från olika kunskapsområden 

på Droganalysenheten. 

SKL har olika analysflöden för olika typer av material. 

Det innebär att nya droger kan komma in på 

många olika sätt. 

– När en ny drog på marknaden kommer till SKL är 

det GIOS-gruppen som ser den först, säger Andreas. 

– När en ny substans upptäcks första gången sparas 

preliminär information om den i SKL:s referensbibliotek. 

Återkommer samma substans mer än en gång 

beslutas oftast om en utredning av vad det kan vara. 

Då gör man sökningar i digitala bibliotek, i litteraturen 

och på Internet. En noggrann dokumentation tas 

fram där man sammanväger resultaten från olika typer 

av analyser, exempelvis GC-MSD, FTIR, NMR, SEM 

och LC-MS. 

behov föreslå att regeringen klassar dem som narkotika 

eller hälsofarlig vara. 

Om nya missbruksdroger även har en användning 

som läkemedel faller motsvarande ansvar om utredning 

på Läkemedelsverket. 

Båda myndigheterna, men i synnerhet FHI, föreslås 

få utökade resurser att bevaka marknaden för nya 

droger och bl.a. få en reglerad rätt att köpa in och 

analysera nya droger som säljs via Internet. 

Ett skyddsomhändertagande skall beslutas av åklagare 

och kan komma att gälla för sådana nya droger som 

kommit till myndigheternas kännedom och där utredning 

om klassning planeras eller redan har inletts. 

SNPF remissinstans 

Betänkandet på över 600 sidor tar upp många aspekter 

på en förbättrad kontroll av missbruksmedel. För den 

som är intresserad kan hela utredningen laddas ner och 

läsas på www.sou.gov.se/narkotikautr/ 


Rapporterar till Folkhälsoinstitutet 

När substansen har fastställts kan information om 

vilken substans det är, kemisk likhet (till exempel 

”har kemiska likheter med amfetamin”) och om SKL 

sett denna substans förut med mera lämnas vidare till 

Folkhälsoinstitutet, FHI. 

Folkhälsoinstitutet har bland annat uppdraget att 

bevaka och utreda behovet av narkotikaklassning av 

sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet 

av kontroll av varor enligt lagen om förbud mot vissa 

hälsofarliga varor. 

Om man kommer fram till att det föreligger ett 

behov att reglera en substans, som narkotika eller 

hälsofarlig vara, överlämnas ett förslag om detta till 

Regeringen. 

– Under 2006 och 2007 lämnade SKL information 

om sammanlagt ett 20-tal nya substanser till FHI, säger 

Andreas. 

Förutom att nå fram till klassning av dessa substanser 

(sex av dessa substanser har redan klassats) har 

man på köpet fått ökad kunskap om de substanser som 

saluförs via Internet. 

– Alla dessa nya substanser finns nu i SKL:s referensbibliotek, 

säger Andreas. Det möjliggör en snabb 

identifiering av dessa substanser när de kommit in som 

ärenden. 

SKL har många kontakter med andra laboratorier 

och myndigheter och samarbetar till exempel med 

Rättsmedicinalverket RMV för utbyte av referensmaterial, 

analyser och erfarenhetsutbyte i pågående 

utredningar. 

SKL har också rönt stor internationell uppskattning 

genom sitt proaktiva arbetssätt med att tidigt hitta och 

identifiera nya substanser. 

– Vi kan faktiskt slå oss för bröstet och säga att vi är 

bäst i Europa på detta, avslutar Andreas. 

EvaMarie Törnström 


35

Projekt Klotter 

– Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige 

TEXT: HEIDI JOENSUU, Tullverket Göteborg 

Sommaren 2008 uppmärksammade ett kurirföretag att privatpersoner beställt 

GBL från Tyskland och detta ledde till att Tullverket i Göteborg startade projekt 

Klotter. 

En projektledare, fyra utredare två analytiker och 

spaningspersonal i varierande omfattning har arbetat 

heltid med projektet under sex månader som hittills 

resulterat i följande: 

91 sändningar med 726 liter GBL och 11 liter 

1.4-butandiol har identifierats, 

47 liter GBL har tagits i beslag 

38 mottagare har identifierats, de flesta boende 

i Göteborgstrakten, 

totalt 45 personer har misstänkts för brott, 

de flesta pojkar i 20-årsåldern, 

19 personer har dömts, två har frikänts 

och åtta väntar på sina domar. 

GBL via nätet 

Ungdomarna har beställt GBL på nätet från det tyska 

företaget A.O.G. Chemicals Intl. Ltd. Företaget saluför 

endast två produkter, GBL och 1.4-butandiol, som 

båda dels är utgångskemikalier för GHB samt vid intag 

omvandlas till GHB i kroppen. Priset för GBL varierar 

beroende på mängden man beställer. 250 ml kostar 

24,90 euro och 50 000 ml kostar 2499 euro. Den 

vanligaste mängden som ungdomarna beställt – företagets 

”special offer” - är 10 000 ml för 599 euro. 125 

euro tillkommer för frakt och avgift om man väljer att 

betala när produkten levereras, vilket ger ett literpris 

på 700 kronor. 

Straffvärdet 

Tullverket lägger ner mycket arbete på att få stopp på 

det stora inflödet av GBL trots att det inte genererar 

långa fängelsestraff eller handlar om beslagtagna varor 

av stort värde. Men projektledare Marcus Carlsson 

poängterar att arbetet är mödan värt: 

– Straffen har varierat beroende på om vi kunnat 

påvisa att GBL skulle omvandlas till GHB eller inte. 

När vi kunnat påvisa GHB-tillverkning har straffen 

följt praxis vad gäller föreberedelse till grovt narko- 


tikabrott. När vi inte kunnat påvisa tillverkning har 

det varit ”jungfrulig mark”. Maxstraffet för brott mot 

lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor är ett år 

och straffskalan för grov smuggling är sex månader 

till sex år. Kan man då dömas till fängelse i mer än ett 

år? Rent juridiskt är det ju möjligt att utdöma fängelsestraff 

i upp till sex år. Rent ”praktiskt” har det dock 

varit lite besvärligare eftersom man inom riket kan 

hantera obegränsade mängder med hälsofarliga varor 

för maxstraffet ett år. En annan fråga är var gränsen 

går för grovt smugglingsbrott gällande GBL. Av de 

domar som avkunnats hittills kan man konstatera att 

två liter GBL inte utgör grovt brott, men att fem liter 

utgör det. Det högsta utdömda straffet hittills är två års 

fängelse för 80 liter GBL och det är värt att observera 

att den dömde endast var 18 år när brottet begicks. 

Det är vanligt att missbrukare förvarar och hanterar GBL i 

olika typer av PET-flaskor och det kan därför vara svårt att 

upptäcka.

Social samhällsnytta 

Men frågan är om inte den sociala samhällsnyttan har 

varit det viktigaste för Tullverkets arbete med projekt 

Klotter. Marcus menar att den allmänna inställningen 

hos dem som smugglar och missbrukar GBL är att 

”Man riskerar ingenting, man kan bara få böter”. I 

och med projektet har dessa personer och omgivningen 

blivit varse om att så absolut inte är fallet! Vidare har 

Internetkanalen strypts i vart fall tillfälligt. Många av 

de misstänkta personerna har dömts till vård vilket de 

också varit i stort behov av. 

Många av de misstänkta har ett långt och mycket 

allvarligt GHB/GBL-beroende. Ett flertal fick föras till 

sjukhus istället för till arresten då de fick så allvarlig 

abstinens vid gripandet. En av utredarna i projektet, 

Pehr Hagenklev, berättar att en av killarna hade missbrukat 

GHB i över sex års tid. Enligt honom själv så 

drack han under det sista året enbart GBL för att effekten 

var starkare. För den här killen handlade det om 

att hålla sig flytande så till vida att han drack en kork 

varannan timme dygnet runt. 

Missbruket 

Pehr Hagenklev berättar att flera killar startat sitt missbruk 

då de haft en storebror som redan var involverad 

i någon form av kriminalitet och som de såg upp till 

och vars livsstil de anammade. Förutom GHB/GBL så 

har de flesta provat på andra droger, såsom kokain, 

amfetamin mm, men det var GHB/GBL som var deras 

nischade drog. En drog som var mycket lätt att få tag 

på. För dessa killar har det funnits några klick bort på 

tangentbordet och vips så landar sändningen med GBL 

utanför dörren, redo för tillverkning. 

Killarna såg sig själva som det häftigaste gänget, 

de var kungar. Men i verkligheten var det unga grabbar 

med mycket dålig självkänsla som upphöjdes med 

hjälp av droger och i umgänget med likasinnade. Pehr 

fick också en känsla av att de hetsade varandra till 

ökat missbruk. Några i gänget hade haft en tidigare 

kontakt med polisen, något som sågs som en merit. En 

19-åring som ingick i utredningen var häktad en längre 

tid. Häktningstiden var lång men verkade inte beröra 

honom särskilt mycket, snarare ville han ge sken av att 

”detta är fräckt”. Pehr tror dock att innerst inne var 

det en liten ung kille som var livrädd för vilka följderna 

skulle bli och blev. 

Missbrukarna 

På vardagarna gick flertalet av killarna i skolan, hade 

jobb eller praktik och skötte det relativt bra. Dock 

har flertalet av dem som hade körkort kört påverkade 

både privat och i sitt arbete. Någon hade ett arbete där 

större arbetsfordon framfördes under konstant rus! 

Att generellt säga att GHB/GBL skulle vara en drog 

kopplad till familjer med socialt utanförskap är fel. 

GHB/GBL-missbruk har uppmärksammats i alla samhällsklasser. 

Det finns säkert flertalet olika förklaringar 

till varför killarna hamnat i missbruk, men Pehr anser 

De flesta beställde 10-liters dunkar med GBL från Tyskland. 

Med frakten inräknad blir literpriset 700 kronor. 

På etiketten till GBL-dunken står det att om man råkar 

svälja GBL ska man omedelbart kontakta läkare och visa 

etiketten. 

att de generellt saknade trygghet av närvarande vuxna. 

Tryggheten hämtades på annat håll, hos kompisarna 

och gänget som man spenderade fredags- och lördagskvällarna 

med. 

Pehr avslutar med att betona att alla dessa killar är 

i stort behov av hjälp för att komma ur sitt GHB/GBLmissbruk. 

Det klarar de inte av på egen hand. Och 

den hjälpen får de antingen på anstalt eller på behandlingshem, 

men vägen kommer att vara både lång och 

krokig. 

Projekt Klotter på SNPF:s 

utbildningskonferens 

Har du frågor om utredningen? Kontakta då projektledare 

Marcus Carlsson på telefonnummer 031- 

63 38 72. Marcus och Pehr kommer även att hålla ett 

föredrag om projekt Klotter på utbildningskonferensen 

i Göteborg. 


39

Eurojust 

– den europeiska enheten för rättsligt samarbete 

TEXT: OLA LAURELL 

Eurojust inrättades 2002 för att bli EU:s organisation på judiciell nivå, i första 

hand för att förbättra bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten 

men också av annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet. 

Inom EU kan åklagare ta direktkontakter med varandra 

och med andra judiciella myndigheter. Det 

sker också i stor utsträckning när det finns ett behov 

av rättslig hjälp eller annat samarbete då framförallt 

i bilaterala ärenden. Det finns också möjligheter att 

få viss hjälp i enklare ärenden genom det Europeiska 

Judiciella Nätverket (EJN). Många gånger är dock 

detta inte tillräckligt. 

Eurojust biträder framförallt i komplexa ärenden 

vid samordning eller för att förbättra samarbetet mellan 

myndigheter och myndighetsföreträdare i medlemsstaterna 

och till och med i kontakter utanför unionen, 

eftersom Eurojust har ett mycket brett kontaktnät samt 

samarbetsavtal med Norge, Island, USA, Kroatien, 

Makedonien och Schweiz. Norge och USA har placerat 

sambandsåklagare vid Eurojust. 

Gott samarbetsklimat 

nyckeln till framgång 

Till skillnad från många andra internationella organisationer 

styrs Eurojust av ett kollegium som består 

av de 27 National Members, NM, vilka är utsedda av 

medlemsstaterna. NM kan vara åklagare, domare eller 

polischef med motsvarande befogenheter men i dag är 

26 av NM åklagare medan en är domare. Kollegiet 

träffas två gånger i veckan vilket innebär att man 

snart lär känna varandra mycket väl. Detta är nyckeln 

till Eurojusts framgång. Samarbetet mellan de nationella 

kontoren är familjärt och det är mycket lätt att 

få hjälp. Det är ett mycket gott samarbetsklimat. Dock 

kan vissa ärenden ta tid då en del nationella myndigheter 

inte alltid är lika intresserade att hjälpa till. 

Organisationen har i dag sammanlagt 237 anställda 

varav cirka 60 arbetar med rent operativa ärenden. 

Den internationella brottsligheten har ökat väsentligt 

i omfattning sedan starten. 2002 handlades 202 

ärenden. Antalet ärenden hade 2008 ökat till 1194, av 

vilka Sverige var inblandat i 114. 

Sedan den 1 september 2007 tjänstgör jag som Sveriges 

nationella medlem (NM) vid Eurojust i Haag i 

Nederländerna. Sverige har sedan Eurojust inrättades 

haft en nationell medlem stationerad vid Eurojust och 


en biträdande nationell medlem som är stationerad vid 

riksåklagarens kansli. På grund av kraftig arbetsbelastning 

vid det svenska kontoret har detta, sedan september 

2005, förstärkts av ytterligare en åklagare en s.k. 

Seconded National Expert (SNE). Sedan den 1 januari 

2009 heter vår SNE Ewamari Häggkvist. Hon kommer 

från Internationella kammaren i Stockholm. 

De ärendetyper som handläggs av Eurojust är främst 

allvarliga narkotikabrott, olika typer av grova bedrägerier 

(bl.a. investeringsbedrägerier, momsbedrägerier 

och kreditkortsbedrägerier), organiserade grova stölder, 

människohandel och människosmuggling, penningtvätt 

samt annan allvarlig gränsöverskridande 

brottslighet. De vanligast förekommande ärendetyperna 

vid det svenska kontoret är grova narkotikabrott, 

grova våldsbrott, grova bedrägerier och grova skattebrott. 

NM har olika arbetsuppgifter på uppdrag av organisationen 

men är också operativ sambandsåklagare 

i inkommande och utgående ärenden som berör det 

egna landet. 

Europol, som också har sitt säte i Haag är Eurojusts 

enskilt viktigaste samarbetsparter. Eurojust och Europol 

har under året samarbetat i flera utredningar, bl.a. 

om grova narkotikabrott och barnpornografibrott. 

Eurojust samarbetar vidare ofta med de nordiska sambandskontoren, 

framförallt sambandsmannen Ylva 

Carlsson i Haag. När Eurojust i ärenden samarbetar 

med Europol eller sambandskontoren sköter Eurojust 

i huvudsak kontakten med den judiciella sidan, och 

Europol eller sambandsmannen kontakterna på polissidan. 

Jag tycker att samarbetet fungerar mycket bra. 

I december 2008 fick vi ett nytt avtal som reglerar 

Eurojusts verksamhet. Avtalet innebär en hel del förändringar 

som nu skall införas i nationell lagstiftning i medlemsstaterna. 

I dag är NM:s befogenheter mycket olika. 

Från fullständig åklagarbehörighet som för mig eller 

ingen behörighet alls, vilket är fallet för cirka 50 procent 

av Kollegiet. Det nya avtalet innebär bl.a. att alla 

NM får en viss miniminivå för sina befogenheter. Detta 

innebär att alla t.ex. i vart fall skall kunna utfärda eller 

komplettera framställningar om rättslig hjälp samt godkänna 

och samordna kontrollerade leveranser (KL).

Ola Laurell, till vänster, och Ylva Carlsson, tvåa från höger, tackar Ms Odette Zonneweld, åklagare och Mr Wilco Giesen, Team 

Leader för KLPD vid holländska polisen för gott samarbete. 

Clark Olofsson gripen 

efter internationellt samarbete 

Under vintern 2007 fram till sommaren 2008 har Eurojust 

i samarbete med sambandsmannen Ylva Carlsson 

assisterat svenska myndigheter i ett mycket spännande 

ärende. Vid ett uppmärksammat tillslag den 19 

juli greps Daniel Demuynck, eller Clark Olofsson, och 

5 andra misstänkta för grovt narkotikabrott efter 

8 månaders spaning. Åklagare från Internationella 

Åklagarkammaren Stockholm var förundersökningsledare 

och hade biträde av polisen i Östergötland samt 

från Rikskriminalpolisen. 

Misstankar om att ett antal personer i ett nätverk 

smugglade stora mängder amfetamin från 

Nederländerna till Sverige, medförde att förundersökning 

inleddes under hösten 2007. Inledningsvis 

var det stora svårigheter att få resurser för nödvändig 

spaning i Nederländerna. Både Eurojust och nordiska 

sambandskontoret i Haag öppnade ärenden. Både jag 

och Ylva engagerade oss i ärendet för att göra vad vi 

Redan som tonåring hade Clark Olofsson, alias Daniel 

Demuynck, haft flera kontakter med rättvisan. Nu har han 

hunnit fylla 62 år i svenskt häkte. 

kunde för att få till stånd ett fungerande samarbete 

mellan svenska och holländska myndigheter, såväl på 

åklagarnivå som på polisnivå. 

I början av juli 2008 hade holländsk polis fortfarande 

inte fullständigt lyckats identifiera de personer 

som skulle leverera narkotika till våra svenska misstänkta. 

Eurojust organiserade därför, i avsikt att en KL 

skulle kunna genomföras, ett samordningsmöte med 

alla då inblandade länder, nämligen Sverige, Danmark, 

Tyskland, Nederländerna och Belgien. Dessutom var 

naturligtvis Ylva Carlsson inbjuden samt företrädare 

för Europol. Under kvällen före mötet hade holländsk 

polis hittat leverantörerna och kunde göra en husrannsakan 

i en byggnad som ägdes av en av de misstänkta. 

Då hittades ingenting av värde. 

Samordningsmötet kom att inriktas på att få uthålliga 

resurser i ärendet i Nederländerna och förbereda 

en eventuell KL. Senare husrannsakningar visade att de 

misstänkta förvarade stora mängder amfetamin i byggnaden. 

Efter att holländsk polis säkrat kontrollen över 

partiet, kunde man följa hur detta därefter lastades på 

en transport. Denna följdes av polis från Nederländerna 

och andra samverkande länder till Sverige där gripanden 

skedde. I samband med att polisen gjorde ingripanden 

upptäcktes också ett stort parti cannabis som följt 

med transporten. Fortfarande sitter 7 personer häktade 

i väntan på rättegång senare under våren. 

Med hänsyn till de stora mängderna narkotika riskerar 

de misstänkta långa fängelsestraff. Vi är mycket 

tacksamma för det goda samarbetet i ärendet framförallt 

med holländsk polis och åklagare. 


43

Tre narkotikapoliser 

på resa i Sydost-Asien 

TEXT OCH FOTO: EVA LEXON, ÖREBRO, TORBJÖRN MUNTHER, UPPSALA, STURE WALLENTIN, SUNDSVALL 

Den 4 april 2008 begicks ett av de värsta brott som man kan tänka sig. Någon 

gjorde inbrott på tre svenska polisers hotellrum i Thailand. För vissa inblandade 

är det en dag att minnas, bland annat för de tre svenska poliserna, men speciellt 

för polisbefälet på orten. Vi återkommer till det och berättar här historien om hur 

dessa tre svenska poliser hamnade på ett hotell i Hua Hin. 

Tre förväntansfulla stipendiater gav sig av mot 

Sydost-Asien den 17 mars 2008. Två av oss, Eva 

Lexon och Torbjörn Munther, hade några år tidigare 

tilldelats Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium och 

Sture Wallentin fick Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

2007. Vi hade alla tre gått på varsin ort 

och funderat på vad vi skulle använda pengarna till 

men inte kommit till skott. Nu äntligen blev en resa 

av och det kändes mycket roligt att vi var tre som åkte 

tillsammans. 

Annethe Ahlenius, som är polisens sambandsman 

i Bangkok, ordnade så att vi hade ett digert program 

att gå igenom i Thailand med många studiebesök och 

Sture, som absolut ville till Vietnam, fick som han ville. 

Annethe kontaktade Marie-Louise på svenska ambassaden 

i Hanoi som ordnade ett femdagars program i 

Vietnam som vi sent ska glömma. 

Resan till Asien gjorde vi med Qatar Airways och 

väl i Bangkok på Suvarnabhumi, en av världens största 

flygplatser, tog vi en taxi in till sta’n till ett hotell med 

förbokade rum, trodde vi. 

Väl framme vid hotellet insåg vi att vi inte hade 

några rum bokade! Men rum ordnades på ett hotell i 

närheten, ett lopphotell var det någon som kallade det. 

På lopphotellet bodde vi bara en natt och sedan ordnade 

det sig med rum där vi hade bokat från början. 

Oväntat elegant mottagande 

Annethe Ahlenius tog emot oss i en gigantisk byggnad, 

i samma byggnad som svenska ambassaden hade sina 

lokaler. En stor vacker marmortrappa in till en jätteentré 

och där tog vi hissen till 20:e våningen. Hon berättade 

lite om sitt arbete och därefter blev vi upphämtade 

av ambassadens chaufför i en fin Volvo naturligtvis. 

Första besök för oss var på Narcotic Supression 

Bureau Organisation (NSB) som så småningom blev 

mycket speciella för oss. Även här kördes bilen fram 

till en stor marmortrappa i en vacker byggnad och 

där stod många människor och väntade på just oss. 


Uniformerade poliser med mycket blankt på axlarna 

hälsade oss välkomna och troligen infann sig tunghäftan 

lite grann redan i detta stadium, men det kom att 

förvärras 

Med öppna munnar gick vi in i byggnaden och leddes 

in i en vacker sal, ett konferensrum. Här var allt 

förberett för att den ”svenska delegationen” skulle 

komma. Våra namn fanns på förtryckta namnskyltar 

vid platserna där vi skulle sitta och namnen var rättstavade. 

Vi var så glada för att vi hade Annethe med oss för 

våra tungor hade verkligen förlamats! Förutom det vi 

redan nämnt så skulle all konversation ske i mikrofoner 

från våra platser och ut i högtalare i rummet och på 

engelska naturligtvis. Jösses, vi visste inte längre vad vi 

jobbade med och än mindre varför vi var där. 

NSB 

NSB är uppdelade i 5 divisioner och jobbar med narkotikaärenden 

i hela landet. De bedriver spaning, tillslag 

och utredning och har speciellt utbildad personal för 

Besök hos NSB i Bangkok. I bildens mitt syns fr.v. Annethe 

Ahlenius, Sture Wallentin, Torbjörn Munther och Eva 

Lexon.

detta. Ledningen för divisionerna finns i Bangkok och 

totalt finns 1200 poliser inom NSB. Divisionernas chefer 

satt i konferensrummet och även representanter för 

de specialstyrkor som fanns inom NSB var på plats för 

att berätta om sin verksamhet. 

Special Operation Team finns i varje division och 

de kan liknas vid en insatsstyrka med speciella vapen 

och speciell taktik som används under högriskoperationer. 

Högriskoperationer kan vara att genomsöka 

farliga områden eller genomföra trafikkontroller vid 

s.k. checkpoints, då de har tillgång till mobil röntgenutrustning 

för genomsök av last mm. 

Narkotika transiteras genom Thailand 

Narkotikan i Thailand har varit ett stort problem för 

polisen under ett halvt sekel. Man har satsat stora 

resurser för att komma till rätta med problemet. 

Thailands opiumodlingar kan numera praktiskt taget bara 

beskådas på vykort. 

I det område som kallas Gyllene Triangeln ingår 

Burma, Laos och Thailand. 

Kambodja gränsar mot Thailand och Laos och alla 

dessa länder har under lång tid haft stora problem med 

narkotika och har det fortfarande. 

I dag säger man ändå att produktionen av narkotika 

inom Thailand är liten. Däremot har man stora 

problem i Laos och Kambodja med både odlingar av 

opium, cannabis och laboratorier för yaba, som är den 

lokala benämningen på metamfetamintabletter. 

Thailand är ett transitland för yaba som förs in i 

landet över gränsen i norr. Gränsen mot Burma och 

Laos är väldigt svårövervakad p.g.a. djungel och höga 

berg. Yaba-tabletterna förs sedan från norra Thailand 

till Bangkok för vidare transport ut över världen. 

Under 2006 beslagtog NSB: 

Yabatabletter 6,1 milj st 

Heroin 207 kg 

Ice 106 kg 

Cannabis 2,2 ton 

Under dessa tillslag dödades 6 polismän och 4 poliser 

blev allvarligt sårade. 

Yaba-tabletter innehåller en kombination av metamfetamin 

och koffein. Tabletterna tillverkas framförallt i Burma och 

smugglas till Thailand. 

Riskfylld narkotikabekämpning i norra 

Thailands gränstrakter 

På eftermiddagen blev vi skjutsade till ett Safetyhouse 

i Bangkok. Detta var en polisstation för PNSB, narkotikapolisen, 

där de sysslade med telefonavlyssning och 

spaning. Trots detta fanns skyltar som talade om att 

det var en polisstation för just narkotikapolisen. 

Efter besöket på PNSB blev vi bjudna till Chiang 

Mai i norra Thailand för att få se deras narkotikaarbete. 

Besöket i Chiang Mai kommer vi sent att glömma 

av flera anledningar. 

Vi bodde på ett nybyggt hotell i varsin lägenhet som 

verkligen var high fashion med all tänkbar teknik, vi 

hade kök och tvättmaskin… ingen hade bott i dessa 

rum före oss och det var otroligt vackert. 

I Chiang Mai berättade man om de stora problem 

som fanns på platsen. Man hade klart för sig hur 

smugglingen gick till. Man visste oftast även i vilket 

område det fanns odlingar och laboratorier i grannländerna. 

Man visste bara inte när karavanen av bärare 

Sture Wallentin, Torbjörn Munther och Eva Lexon i samspråk 

med en polis på ett Safetyhouse. 


47

lämnade ”Stage house” för att passera gränsen och 

lämna av partierna i ett ”Stage house” på thailändska 

sidan. 

Karavanerna som gick till fots hade ett stort antal 

bärare av narkotikan och dessa eskorterades av beväpnade 

vakter. Vid ingripanden mot dessa smugglare blev 

det alltid skottlossning. 

Förklaringen var lika enkel som självklar för poliserna 

på platsen. Det är dödsstraff för narkotikabrott 

i Thailand. Att bli gripen av polis var detsamma som 

dödsstraff. Skulle man gripas och avrättas begravdes 

kroppen i Thailand och det var väldigt dyrt att få den 

forslad till sitt hemland. 

Om man däremot dödades i strid fick man kroppen 

skickad till sitt hemland t.ex. Laos. 

Dessa människor var ofta mycket fattiga och släkten 

hade inte råd att betala hemtransport av en avliden 

familjemedlem. Därför sköt man alltid på polis för att 

antingen klara sig eller för att dö ”på platsen” och få 

kroppen hemtransporterad till familjen. 

Vietnam 

I Vietnam besökte vi olika polisiära organisationer 

samt FN och ambassader. 

Vad som är slående när man reser i länder som 

Thailand och Vietnam är att det är så MÅNGA människor, 

överallt. 

Vi fick berättat för oss att i Hanoi har man i genomsnitt 

3-4 kvadratmeter per person i boendeyta. Vi kan 

då förstå varför alla människor vistades utomhus i 

Hanoi och alla åkte moped. 

Trafiken i Hanoi är svår att beskriva. Den måste upplevas. 

I Vietnamn hade vi en chaufför och en värd tillhanda 

hela tiden. Det var tur med tanke på hur trafiken var 

i staden och landet. Polisen försäkrade oss direkt vi 

kom till Hanoi att vi hade den skickligaste chauffören i 

kåren till vår tjänst och det tackar vi för i efterhand. 

Vid mötena med de olika avdelningarna hos polisen 


Vietnam bjuder på fantastiska naturscererier. 

trodde vi att vi skulle få besöka deras högkvarter. Vi 

blev dock varje gång skjutsade till samma ställe och 

samma rum och vi fick aldrig klart för oss i vilken 

byggnad vi var. Människorna vi träffade svarade inte 

alltid på direkta frågor och vi märkte att det var ett 

väldigt hierarkiskt land. 

Vi fick ungefär samma information vid alla möten 

med olika välrepeterade ”informationstal”. Det sades 

att det inte fanns någon produktion av narkotika i 

Vietnamn och att Vietnam är ett transitland för narkotika, 

företrädesvis till Australien. 

Vi visste om det problem som finns i bland annat 

Europa med vietnameser som odlar cannabis i England 

t.ex. Man uppgav att man inte kände till problemet och 

det var inte läge att fråga mer om detta. Oro uppstod 

när vi ställde frågor som de inte ville besvara, vid flera 

tillfällen tog mötena slut när de ansåg ämnet uttömt. 

Även i heroinproblematiken är vietnameserna en 

sluten grupp som inte beblandar sig med andra än 

landsmän. I både Australien och England finns det 

stora grupper vietnameser. 

I Vietnam är det dödsstraff för 100 gr heroin. Men 

genom ett avtal yrkar åklagarna inte på dödsstraff 

för mängder understigande 500 gr. Detta medför att 

smugglarna oftast bär vikter som understiger denna 

gräns, 500 gr heroin. 

Besök på Klong Prem, fängelset i Bangkok 

Inne på området fick vi besöka verkstäder och utbildningsplatser 

samt sovcellerna 

Sovcellerna var ungefär lika stora som en svensk 

fyllecell. Skillnaden var att ca 1 m från ena kortsidan 

fanns en en meter hög mur, bakom muren fanns ”toaletten”. 

I cellen bodde 6 personer som var inlåsta där 

under 12 av dygnets 24 timmar. I en hög på golvet låg 

6 tunna madrasser staplade på varandra, när dessa 

lades ut på golvet täcktes i stort sett all golvyta. 

Om man skötte sig kunde man få ha t.ex. tv eller 

fläkt i cellen men om man misskötte sig togs dessa 

omedelbart bort.

Det ökända centralfängelset Klong Prem i Bangkok. 

Inne på området, som var väldigt stort, gick många 

fångar omkring i de olika delarna. Vissa av fångarna 

hade kedjor kopplade till fötter, midja och händer och 

bar en blåaktig tröja. 

Bevakade grindar fanns mellan de olika avdelningarna 

och öppningen sköttes av fångarna med svarta 

tröjor under överinseende av uniformerad personal. 

Fångar med vita tröjor höll ordning inom avdelningen 

och alla lydde dem. När vi gick omkring inne på fängelset 

hade vi hela tiden vakter runt om oss. Vakterna 

var inte beväpnade med annat än någon form av stav 

med en vass metallspets på. 

På fängelset fanns ingen form av ”gängbildning”, 

våra guider förstod inte frågan när den ställdes eller 

än mindre hur det kunde finnas gäng på anstalterna 

i Sverige. Man hade heller aldrig några slagsmål eller 

dylikt på fängelset. 

Brottsoffer i Thailand 

Vårt besök i Asien skulle avslutas med några slappa 

dagar i semesterorten Hua Hin, ca 3 timmars bilresa 

från Bangkok. 

Detta var våra första soldagar under hela resan och 

vi fick rum på ett jättefint litet familjärt hotell. Det 

hade bara 12 rum, en liten reception och en vakt utanför 

entrédörren 

Andra dagen i Hua Hin skulle vi gå ut och äta middag 

på en restaurang strax utanför hotellet. Vi hade 

hela tiden burit med oss alla värdesaker men denna 

gång kollade vi in hotellet och gjorde en säkerhetsbedömning. 

Det är omöjligt att bryta sig in på hotell utifrån 

eller att komma in genom hotellets entré och göra 

inbrott utan att stoppas av vakten eller receptionisten. 

Alltså, vi lämnade våra saker på hotellet. 

Efter ca 1 tim återkom vi till hotellet upptäckte att 

just våra 3 rum var uppbrutna. En snabb analys av 

läget gjorde att vi gick in (husrannsakan??) i ett rum 

bredvid Stures. Detta rum skulle vara uthyrt men var 

nu tomt. Vi hittade både spår av inbrottet och gods 

från Eva i rummet. Vi ringde polisen på orten och för- 

sökte få hjälp men gensvaret var lika med noll till en 

början. Efter mycket om och men kom ändå tre poliser. 

En var kraftigt dekorerad med både snoddar och 

stjärnor och gick på hälarna som om han ägde hela 

stället. Det visade sig att han var polischef på orten, 

han ville inte förstå oss alls. De andra två poliserna 

hade trampat i något olämpligt och stannade i receptionen 

för att rengöra sina skor. 

Vi ringde en av våra kontakter i Bangkok, en högt 

uppsatt chef inom narkotikapolisen. 

När han hörde vad som hänt bad han om att få 

prata med den polis som förde befälet på platsen. 

Befälet blev förvånat när vi räckte fram en mobiltelefon 

till honom där han halvlåg på sängen i ena 

hotellrummet. 

PANG, så satt han spikrakt i sängen och slog ihop 

sina klackar så att han satt ”i givakt” Han blev vit i 

ansiktet och sa inget annat än korta utrop. 

Efter detta så avslutades samtalet och han tog noggranna 

uppgifter för en anmälan. 

Någon timme senare anlände en spaningsgrupp från 

Bangkok. Chefen hade skickat ned en grupp på ett 

antal personer till oss för att klara upp brottet. Vi vet 

egentligen inte hur många som kom eller vad de gjorde 

men det hände i vart fall något. 

Vi kan bara gissa vad de gjorde, vi fick se ett foto 

på en man efter två dagar. Sture, som sett männen på 

hotellet, kunde konstatera att mannen på fotot var en 

av de två som ”bott” i rummet bredvid hans. 

Mannen på kortet samt en annan man hade checkat 

in på hotellet utan att uppvisa passhandling. De hade 

lovat i receptionen att visa passen senare eftersom de 

hade handlingarna nedpackade i väskorna! Snart efter 

att de checkat in gjorde de en stöldräd mot våra rum 

och betalade sina rum innan de försvann. 

Den utpekade mannen skall nu vara efterlyst i 

Thailand och han har sitt ursprung i ett nordafrikanskt 

land. Det vore ett nöje att få hälsa på honom i Klong 

Prem-fängelse om ett antal år för att se vilken färg på 

tröjan han lyckats få. 

Foton försvann men minnena finns kvar 

Det är tragiskt att alla anteckningar och foton försvunnit 

i stölden. Vi har inte fått tillbaka det tillgripna vilket 

har gjort denna redovisning svår. Vi har förlorat en 

massa otroligt fina bilder från en fantastisk resa, men 

stölden gav oss även erfarenhet från polisarbetet med 

en annan dimension. 

Sammanfattningsvis har vi upplevt en helt fantastisk 

resa i en del av världen som ingen av oss förut varit i. 

Vi kan konstatera att våra arbetsförhållanden skiljer 

sig mycket från varandra men att droger ställer till 

med stora problem på olika sätt i olika länder. 

Vi är efter dessa upplevelser tillbaka i vardagen 

igen, stärkta i vår övertygelse i den eviga kampen mot 

drogerna! 


51

Världen runt 

Efedrin i miljoner 

Drygt 5 miljoner efedrintabletter togs i beslag 

vid en kontroll av läkemedel som skulle skickas 

från Belgien till Mexiko i november 2008. 

Försändelsen var deklarerad som ”medicines 

– not restricted”. Analys på tullens laboratorium 

visade att det var mycket lätt att extrahera 

rent efedrin från ”medicinerna”. Tabletterna i 

den 1 ton tunga försändelsen var tillverkade av 

ett läkemedelsföretag i Belgien. 

Utredningen avslöjade att ca 55 miljoner 

efedrintabletter hade exporterats till Mexiko 

sedan mars 2008. Av denna mängd kan man 

framställa 2 000 kilo metamfetamin. 

Skräppost i datorn dominerar 

Mer än 90 procent av 430 miljoner e-postmeddelanden, 

riktade till olika företag och som 

det internationella säkerhetsföretaget Panda 

Security analyserade förra året, bestod av skräppost. 

Viagrakopior stod för drygt 20 procent 

och i 32 procent av alla spam erbjöds andra 

läkemedel för viktminskning och annat som gör 

livet lättare. 

Några procent av skräpposten innehöll någon 

form av virus eller trojan. 


Narkoanalys användes mot 

Bombay-terrorist 

Den ende överlevande terroristen efter dödsattackerna 

i Bombay i slutet av förra året, misstänktes 

komma från Pakistan. Några dagar efter 

dådet informerade polisen om att man skulle 

injicera en drog, ett ”sanningsserum”, i mannen 

för att få honom att berätta vem han och de 

övriga terroristerna var och var de kom ifrån. 

Metoden, som kallas narkoanalys och som 

beskrevs i förra numret av SNPF-tidningen, 

används uppenbarligen fortfarande i Indien men 

är förbjuden i de flesta demokratier i världen. 

Definitivt stopp för magiska 

svampar i Holland 

Handel med färska hallucinogena svampar förbjöds 

den 1 december 2008 i Holland. Att sälja 

torkade svampar är förbjudet sedan tidigare. 

Försäljningen av färska magiska svampar har 

huvudsakligen skett i s.k. smart shops. Trots 

protester har nu 180 sådana butiker tvingats 

stänga. 

Förbudet kom efter en lång rad olyckshändelser 

och även dödsfall till följd av missbruk 

av hallucinogena svampar, vilket kulminerade 

med ett dödsfall då en fransk 17-årig flicka på 

skolresa i Holland dödshoppade från en bro 

efter att ha ätit ”Magic mushrooms”. Det har 

främst varit utländska besökare som drabbats 

av olyckor i Holland sedan de konsumerat 

dessa farliga hallucinogena svampar. 

Ett kilo beslagtagen färsk svamp, som innehöll det 

hallucinogena ämnet psilocybin, var inköpt från det 

holländska näthandelsföretaget www.freshmushrooms.nl, 

en webbsajt som inte existerar mer.

Lagliga nätdroger i farozonen 

Att sälja nätdrogen Spice måste vara en blomstrande 

verksamhet. Spice består av en blandning av 

torkade och krossade örter som säljs i påsar om 3 

gram. Priset är 179 kr resp. 239 kr för Spice Gold. 

Nätsidan har på senare tid utökats med ytterligare 

fem olika rökmixar i varierande namn som ska 

påminna om Spice och således ge ett cannabisliknande 

rus. Priset för de nya produkterna varierar 

mellan 239 och 329 kronor per 3 gram, helt jämförbart 

med hasch och marijuana. Priserna avskräcker 

GHB – GBL 

Det är inte bara i Göteborgsområdet som GHB 

och GBL missbrukas och skördar dödsoffer. I 

Kallinge i Blekinge dog en 30-årig man i slutet 

av januari i år under en GHB/GBL-fest. En 40årig 

man hittades i ett livshotande djupt medvetslöst 

tillstånd men räddades till livet. 

Thomas Pärlklo vid polisen i Blekinge berättar 

att GHB/GBL introducerades i länet för 

flera år sedan av kroppsbyggare i Karlshamn. 

Missbruket har sedan spridit sig till Ronneby 

och Karlskrona och man räknar med att ett 50tal 

personer regelbundet missbrukar GHB/GBL i 

Blekinge idag. 

Marijuana i kakform 

Marijuanakakor har tagits i beslag i Stockholm. 

Storleken på de pressade kakorna är som en 

femkrona med 2,5 mm tjocklek. Vikten är 5 

gram. Beslaget i Stockholm är det enda hittills 

kända av dessa stora ”tabletter”. 

Landet runt 

inte unga köpare, utan tvärtom tar produkterna 

slut då och då. För att göra det ytterligare bekvämt 

för ungdomar som fortfarande hor hos föräldrarna 

anges innehållet på försändelsen som hobbyartiklar 

och avsändare är Naturens Deal. 

Polisen har köpt in och SKL har analyserat 

Spiceprodukter och identifierat ett flertal olika örter, 

men utan att hittills hitta någon förbjuden substans. 

Nu har man dock förbjudit Spice i Tyskland efter 

att ha upptäckt en stark syntetisk cannabinoid, starkare 

än THC. Även Storbritannien, Österrike och 

Schweiz har tidigare infört försäljningsförbud. 

Mefedron klassades som 

hälsofarlig vara 

Den syntetiska drogen mefedron började 

marknadsföras som laglig drog på nätsidan 

Smartdrugs och andra liknande Internetsajter 

under 2008. Mefedron har effekter som liknar 

ecstasy- och amfetaminrus och blev därför på 

kort tid mycket populär. Eftersom drogen levererades 

i ren pulverform var den svår att dosera 

och flera fall av överdoser rapporterades. 

Mefedron förbjöds enligt lagen om förbud 

mot vissa hälsofarliga varor den 15 december 

2008. Dagen innan dog en 18-årig kvinna i 

Stockholm efter att ha berusat sig med mefedron 

och hasch. 


55

Krönika 

Harm Reduction 

– ett sidospår i kampen mot narkotika 

Under de senaste åren har begreppet ”harm reduction” eller skadebegränsande 

åtgärder allt oftare börjat förekomma i artiklar, utredningar och andra förslag om 

hur narkotika bör bekämpas i Norge. 

Men: den verkliga harm reduction-insatsen är en polisinsats. 

Polisens frånvaro i missbruksmiljöerna gör det 

svårare för missbrukarna att bli drogfria. Frånvaron av 

ett samhälleligt nätverk som påverkar motivationen till 

ett drogfritt liv är det samma som att göra det svårare 

att sluta. Legaliseringsrörelsen har dessutom kastat sig 

in i denna trend och har i sin strategi för att legalisera 

cannabis nu fullt fokus på att framställa även andra 

narkotiska ämnen som ofarliga. 

Dagens läkemedelsassisterade behandling är så hårt 

präglad av läkemedel att möjligheten till rehabilitering 

blivit starkt försvårad. Tilldelning av metadon, subutex 

och subuxone är i sig själv icke en framtidsinriktad 

skadeförebyggande åtgärd, men en fortsättning på ett 

liv i beroende på recept. 

Direkt motsatta resultat 

”Harm reduction”-begreppet är i sig kraftigt positivt 

laddat, och det finns väl ingen som på allvar inte vill 

vara med på att begränsa skadeverkningarna vid narkotikamissbruk. 

Problemet med det aktiva utövandet 

av harm reduction är dessvärre att det har lett till de 

direkt motsatta resultaten. 

Det som kännetecknar förhållandena kring harm 

reduction-åtgärder kan i korthet förklaras med tre 

olika faktorer: 

1. Det blir tryggare att missbruka narkotika. 

2. Det blir billigare att missbruka narkotika. 

3. Narkotika blir mer tillgänglig. 

Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att 

dessa tre centrala faktorer kommer att bidra till att öka 

missbruket av narkotika i samhället. Verkligheten blir 

alltså den att de problem som harm reduction-åtgärderna 

skulle bidra till att dämpa har ökat betydligt i 

omfång. När vi tittar på andra länder som tidigt var 

igång med harm reduction-åtgärder är nu hos dem 

åtgärder som t.ex. metadonutdelning en större dödsorsak 

än heroinmissbruket. 


Rusfrihet 

Den bästa harm reduction-åtgärd som samhället kan 

sätta in är att lägga förhållandena till rätta för drogfrihet 

– och det som vi menar med ett mer värdigt liv. Att 

det är möjligt att åstadkomma detta har vi sett många 

exempel på, och de leder till resultat. 

Användandet av anpassade straffsanktioner med 

förebyggande effekt är centralt i de olika handlingsplaner 

som berör narkotikamissbrukare. Särskilt gäller 

detta barn och unga. I Norge har vi under senare år allt 

mer börjat kombinera åtalsunderlåtelser med villkor 

om drogfrihet. Detta innefattar också ett samarbete 

med föräldrar, fackfolk och poliser. 

Det är en mer framkomlig väg till narkotikafrihet än 

all harm reduction. 

Lars Holmen 

Lars Holmen är ordförande i Norsk Narkotikapolitiforening 

(NNPF). Krönikan är en redigerad del av 

hans inledningsanförande vid NNPF:s höstkonferens 

10 – 12 oktober utanför Trondheim. 

Översättning: Jonas Hartelius. 

Foto: Gunnar Hermansson.

Debatt 

Förskrivning av heroin i Danmark 

Tvång till knark eller tvång till frihet från knark. Gratis 

heroin är på modet bland de som resignerat inför 

narkotikamissbruket. I Danmark anvisade politikerna 

förra året cirka 70 miljoner kronor för att underlätta 

flera hundra heroinisters fortsatta missbruk. Försöket, 

som har stort stöd av de folkvalda, ska utvärderas efter 

två år. Om man nu som politiker är ’modig’ nog att 

underlätta fortsatt missbruk så kanske det finns någon 

politiker som är ’modig’ nog att underlätta tillgång 

till tvångsvård med meningsfullt innehåll - sjuk- och 

hälsovård, utbildning, arbete, studier, skuldsanering 

mm. Att bara låsa in folk utan konstruktiva åtgärder är 

lika meningslöst, om än mindre skadligt, som att dela 

ut heroin. Snart börjar väl kokainisterna knorra och 

undra varför inte dom får gratis kokain. Antagligen 

finns det några som anser att också det skulle vara en 

strålande idé. Svenska beslutsfattare står på sig och har 

den, i knarklegaliserarnas trånga värld, besynnerliga 

idén att det ska vara svårt att få tag i narkotika och lätt 

att få vård. Det finns mycket i övrigt att önska beträffande 

svensk narkomanvård och nuvarande insatser 

mot narkotika, men det danska försöket med heroin 

till heroinister är en del av narkotikaproblemet och 

Artister och droger 

Det är inte med någon större förvåning man återigen 

kan följa den överreaktion som uppstår när vissa kategorier 

i underhållningsbranschen i likhet andra medborgare 

blir kontrollerade vid misstanke om brott och 

illegalt missbruk. Samma fåfänga visa hörs återigen. 

Rör inte mig, jag är speciell eftersom jag är konstnär 

eller artist, så ljuder ibland argumentet för en slags 

självutnämnd immunitet. Andra förklaringar för särbehandling 

är att konstnärligt skapande gärna skall 

utvecklas och utföras under influens av stimulantia. 

Flummighet var benämningen på detta förhållningssätt 

med sin storhetstid för 40 år sedan. Historien har väl 

ändå lärt oss en del och det kan vara tid för en del i 

underhållningsbranschen att reflektera och mot bakgrund 

av konsekvenserna av de misstag som tidigare 

begåtts ta sitt ansvar. Ett ansvar som delvis skall syfta 

till ett skydd för de egna att inte falla offer för yrkesåkomman 

med drogmissbruk med ibland den sämsta 

yttersta konsekvensen. För den som tvivlar lämnas 

lästipset om Göran Bohlins bok Idiotiska klubben. 

Vitboken, som med all önskvärd tydlighet beskriver 

hur vi onödigtvis förlorat många av våra allra bästa 

underhållare. Är det någon som tvekar på att det 

finns en symbios mellan spridningen av narkotiska 

inte en del av lösningen. Hur går det då med förskrivningen 

av heroin i Danmark? Många förväntade sig 

uppenbarligen att försöket skulle starta den 1 januari 

i år men det har inte skett och missbrukskonsulenten 

i Kommunernes Landsforening, Rafal Atia, säger till 

dansk radio att antagligen kommer inget att ske före 

sommaren, och han tillägger att ”det finns ingen anledning 

frukta att missbrukarna ska gå till ytterligheter 

för att få sin narkotika” och påminner om att missbrukarna 

redan är föremål för behandling och får sitt 

metadon. 

Torgny Peterson 

preparat och vissa livs- och musikstilar, och därmed 

ett alldeles särskilt ansvar för den som i offentligheten 

finns där som förebild för de unga som så gärna identifierar 

sig med och lockas kopiera idolens beteende? 

Narkotikaproblematiken i världen är en komplex 

historia med kopplingar in i korrupta politiska miljöer 

där man glömt eller inte vill se det elände och den 

förnedring den skapar för de fattiga och utsatta. Det 

är narkotika som ofta finansierar krigsherrars grymma 

övergrepp mot människor. Artister och konstnärer vill 

gärna bli tagna på ett särskilt allvar och är ofta djupt 

engagerade i dessa samhällsfrågor och det får inte lämnas 

utrymme för att ifrågasätta den trovärdigheten. 

Anders Stolpe 


59

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

Opium i brännpunkt 

Mycket av den narkotikalagstiftning som finns 

härstammar från det uråldriga bruket av opium 

som det funnits behov av att förbjuda eller reglera i 

de flesta länder. Det är väl känt bland oss i Sverige 

att det mestadels är bland vissa etniska grupper 

som bruket av opium varit utbrett. Frågan är om 

det enbart stannar inom dessa grupperingar med 

tanke på de stora beslag som gjorts förra året. 

Det kom nyligen en rapport från FN-organet 

UNODC som uttalar att opiumproduktionen 

i Afghanistan minskat med 19 procent 

2008. Afghanistan anses stå för 90 procent 

av världsproduktionen. En av anledningarna sägs 

vara att priset för odlarna minskat varför andra 

grödor i viss mån tagit över. Men om priset för 

odlarna minskat så borde priset för missbrukaren 

av opiumet och kanske även heroinet minska. 

Risken är då att vi översållas med billig narkotika. 

Det största beslaget någonsin i Sverige gjordes 

av tullen i april 2008 då omkring 100 kilo opium 

beslagtogs i Stockholmstrakten. Vid spaning mot 

två misstänkta personer gjordes ingripande sedan 

de lämnat en lägenhet i Bromma. I lägenheten 

påträffades cirka 10 kilo opium på två platser. 

Dessutom hittades en träkonstruktion som lättast 

kan beskrivas som en träram med plywoodskivor 

på båda sidor. I innandömet hade sannolikt opiumet 

förvarats tidigare. Vid efterföljande husrannsakan 

i en av de misstänktas Cadillac, som stod 

parkerad i närheten, påträffades flera liknande träkonstruktioner 

som visade sig innehålla cirka 23 

kilo opium. Vid husrannsakan i en annan lägenhet 

påträffades nycklar till ett förråd hos Shurgard 

i Solna. Även här påträffades träkonstruktioner 

som innehöll nästan 66 kilo opium. För övrigt kan 

nämnas att Shurgard har övervakningskameror så 

vem som passerat in och ut vid olika tillfällen var 

rätt lätt att bevisa. Huvudmännen fick vardera tio 

års fängelse. Ytterligare tre personer dömdes. Vid 

fortsatta spaningar mot samma gruppering kunde 

det konstateras att opium blivit en bristvara och 

att man vid telefonavlyssning kunde misstänka en 

ny narkotikaleverans från en person i Göteborg 

till en Täbykille. Vid tillslag påträffades förutom 

mindre mängder opium och kokain nästan 1000 

st Subutextabletter. Ärendet handlades av kolleger 

till mig på Internationella åklagarkammaren 

i Stockholm, Anna-Lena Nilemar och Lars 

Hedvall. 

I Göteborg gjorde polisen i september 2008 

också ett jättebeslag av 20 kilo opium sedan man 

först påträffat metadontabletter på en person. 

Uppenbarligen är det så att de flesta opiaterna 

är utbytbara mot varandra ur ett missbrukarperspektiv. 

Ett annat mål som nyligen avgjorts och som renderat 

i två års fängelse för grov narkotikasmuggling 

har rört 395 ml opiumlösning. Svårigheter 

har funnits att passa in mängden vätska till våra 

lathundstabeller som utgår från gramberäkningar 

med aktiv substans. Som bekant så anses styrkan 

hos råopium motsvara en tredjedel av styrkan hos 

samma mängd gatuheroin. Detta har Högsta domstolen 

slagit fast i ett mål NJA 1994 s374. Därför 

anses befattning med 75 gram råopium utgöra en 

gräns för att brottet skall bedömas som grovt. Alla 

omräkningar mellan olika måttenheter är klassiskt 

svåra att göra, särskilt när halten av aktiv substans 

är okänd. 

Efter alla lyckade beslag 2008 kan man undra 

om missbruket och opiumanvändandet minskat. 

Karl Marx sa för länge sedan att ”Religion är 

opium för folket” och man kan konstatera att 

kraften i dessa båda storheter inte minskat de 

senaste hundra åren. Opium är oerhört vanebildande. 

Så fortsättning följer. Nu senast i slutet av 

januari 2009 då det åter var dags för ett jättebeslag 

hos tullen i Göteborg sedan två kvinnor stoppats 

med resväskor fulla av opium. 

Hans-Jörgen Hanström 

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 


61

Fängelsegäng 

i Kalifornien 

TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG 

På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste 

Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department 

of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han 

har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och 

har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican 

Bay State Prison. 

Liksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser 

och anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om 

de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien. 

På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”, 

29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst 

och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung. 

California Department of Correction and Rehabilitation 

(CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård, 

både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna. 

Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av 

de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på 

olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna. 

I november fanns 29 166 livstidsdömda interner. 

Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning 

och 658 interner som väntade på dödsstraff 

på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på 

anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta 

som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning 

det skall vara på den anstalt man skall placera 

dem på. 

Mobiltelefoner, narkotika och våld 

Problematiken med fängelsegäng började redan på 

1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från 

östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade 

Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer 

och för att få bukt med problemen, bl.a. 

i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på 

anstalterna men även utanför, startades Special Service 

Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med 

utredning och underrättelser för California Department 

of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter 

är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500 


mobiltelefoner i beslag fram till november månad. 

Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in 

via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa 

kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på 

fängelset. 

För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att 

tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar 

sig och har ett gemensamt namn, tecken eller 

symbol. De skall sedan planera, organisera, hota, 

finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt 

eller tillsammans. 

Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning, 

narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m. 

Blood in – Blood out 

I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form 

av gängtillhörighet. Om man inte har det när man 

hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör 

ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen 

till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd, 

att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande. 

Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande 

gängen på State Prisons i Kalifornien: 

Northern Structure 

Eller Nuestra Raza som 

de också kallas, finns 

sedan 1983 och förekommer 

främst på fängelser 

i norra Kalifornien. 

NS har ca 345 medlemmar. 

Det finns 14 regler

att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära 

i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid 

börjat hugga ihjäl dem istället. 

Black Guerilla 

Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler 

är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades 

1966 av George ”Dragon” Jacksson och James 

”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat 

på anstalten av sin 

advokat och tog gisslan 

och krävde frigivandet av 

andra BGF medlemmar. 

Han dog under flyktförsök 

-71 och blev martyr 

för rörelsen. För att gå 

med i BGF måste man 

döda (blood in). Enda 

sättet att lämna BGF är 

att själv dö (blood out). 

Aryan Brotherhood 

Ariska brödraskapet startade 

1960 och har ca 130 

medlemmar på anstalt i 

Kalifornien. AR kallas 

också ”the Brand”. Det 

är ett fängelsegäng som 

har verbala regler de följer. 

De rekryterar unga 

interner. Deras symboler 

är vikingar, treklövrar 

etc. Även dessa använder 

sig av blood in – blood 

out på anstalten. 

Nazi Lowriders 

NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998. 

Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och 

har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60 

medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera 

vita interners 

aktivitet 

på fängelset 

men går inte 

ihop med det 

Ariska brödraskapet. 

Nazi 

Lowriders är 

kända för att 

vara offensiva 

i sina våldshandlingar. 

Mexican Maffia 

Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på 

olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens 

första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i 

13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling 

på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är 

flera löst sammansatta 

gäng. Deras 

symbol är bl.a. en 

svart hand tatuerad. 

De har en 

fjärdedel av intäkterna 

för narkotikaförsäljningen 

på 

anstalterna. 

Nuestra Familia 

NF har 63 medlemmar 

på anstalter i Kalifornien. 

Bildades 1966 och kontrollerarnarkotikahanteringen 

på anstalter i norra 

Kalifornien. De är i fejd 

med Mexican Mafia. Det 

finns både vita och svarta 

medlemmar. Deras symbol 

är en sombrero med 

en kniv igenom. 

Texas syndicate 

De flesta medlemmarna 

i TS är av spansk härkomst. 

De tillåter inte 

längre medlemmar som är 

vita eller färgade. Oklart 

hur många medlemmar 

som organisationen har, 

men minst lika många i 

fängelser som utanför. De 

är rivaler till EME mfl. 

Texas Syndicate har en 

paramilitär uppbyggnad 

med president och vicepresident som väljs av medlemmarna. 

De medlemmar som är på utsidan måste betala 

10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som 

sitter i fängelse. 

Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de 

olika gängen på olika fängelser där det resulterat med 

dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem 

i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan 

intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling 

han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar 

där det angavs vem som gav honom lov att ge sig 

på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar 

var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett 

gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda 

förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle 

undkomma utan upptäckt. Han räknade också med 

att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband 

med att han utförde mordet blev han själv dödad 

och planeringen med anteckningar mm uppdagades. 

Blood in – Blood out. 


65

Fenazepam och alprazolam 

– nutidens tunga knark 

Narkotikaklassade läkemedel håller på att erövra även den illegala missbruksmarknaden. 

Dessa ”mediciner” är inte längre något som läkare har monopol på 

att dela ut. 

Tullens narkotikabeslag domineras idag av bensodiazepiner. 

För ett tiotal år sedan hade insmugglade 

Rohypnoltabletter breddat vägen för denna typ av 

preparat. När läkemedelstillverkare och myndigheter 

försökte minska tillgången på den illegala marknaden, 

dök förfalskade kopior upp. De kunde innehålla en 

annan rusgivande substans av samma slag, som t.ex. 

i de första falska Rohypnoltabletterna, vilka under en 

period innehöll substansen fenazepam. På senare tid 

har alprazolam blivit en av de mest populära bensosubstanserna 

bland missbrukare. 

Fenazepam har skördat dödsoffer 

Fenazepam är en mycket potent bensodiazepin som 

kommer från Ryssland. Substansen har aldrig förekommit 

i läkemedel i västvärlden. För något år sedan 

började fenazepam säljas på Internet som en ren substans 

i pulverform. Fenazepam var då fortfarande inte 

klassad och alltså inte förbjuden att sälja eller köpa. 

Detta lockade många och ofta unga missbrukare att 

köpa drogen utan att vara medvetna om riskerna. 

En rusgivande dos fenazepam är ett par milligram, 

vilket är mycket svårt att dosera i ren pulverform. 


Drogen är dessutom långtidsverkande och effekten kan 

sitta i flera dagar. Detta har resulterat i att många unga 

missbrukare hamnat på sjukhus i medvetslöst tillstånd 

och ett dödsfall i början av 2008 kunde kopplas till 

överdos av fenazepam i kombination med ett par andra 

läkemedel. 

Missbruk av fenazepam rapporterades snart från 

olika håll i landet och kravet på narkotikaklassning 

blev så stort att Läkemedelsverket snabbutredde och 

regeringen fattade beslut om klassning i september 

2008. 

Olyckligtvis fortsatte missbruket och i Örebro avled 

en 25-årig man i november 2008 efter en förmodad 

överdos av fenazepam. 

Alprazolam ”the drug of choice” 

Xanor och Xanax är exempel på namn på tabletter 

som innehåller den mycket efterfrågade substansen alprazolam. 

Alprazolam är, liksom fenazepam, en mycket 

stark drog som ger ett rus redan vid intag av ett par 

milligram. 

Förutom att läkare kan skriva ut dem kan preparaten 

inköpas på Internetapotek. Sedan några år finns 

även alprazolam i ren pulverform att köpa 

från Kina och illegalt tillverkade tabletter 

och kapslar är därför en del av utbudet såväl 

på Internet som på gatumarknaden. 

Alprazolam och andra bensodiazepiner 

ingår vanligtvis i ett blandmissbruk och preparaten 

tas ofta för att lugna, kunna sova, 

för att våga eller för att glömma eller för att 

förstärka effekter av andra droger. 


Dessa tabletter tog Citypolisen i beslag vid Sergels 

Torg i januari 2009. Den misstänkte säljaren gick 

omkring och hällde upp tabletter i händerna när 

poliserna ingrep. I samband med noggrannare 

kroppsvisitation hittades ca 800 tabletter i mannens 

kalsonger! Efter utredning kan det konstateras 

att någon okänd har skickat tabletterna med 

brev från Serbien. Analys hos SKL har visat att 

tabletterna innehåller alprazolam. 

Bildtext och foto: Lennart Karlsson

100 år av internationell narkotikakontroll 

I 100 år har världssamfundet strävat efter att begränsa användningen av narkotika 

till medicinska och vetenskapliga syften. 

Systematisk handel med narkotika har förekommit 

internationellt sedan slutet av 1700-talet, då britterna 

började sälja opium till Kina. Försök av Kinas 

regering att hejda opiumimporten för att stoppa den 

utbredda opiumrökningen i landet ledde till två krig 

1839 – 1842 resp. 1858. När kolonialmakterna hade 

tvingat kineserna att öppna sina hamnar blev importen 

av opium helt fri. För nationellt sinnade kineser framstod 

den opiumrökande kinesen liggande i en opiumhåla 

som en sinnebild för det kinesiska folkets förslavande 

under främmande makter. I början av 1900-talet 

började även opinioner i andra länder inse att det var 

nödvändigt att kontrollera opiumtrafiken på Kina. 

1909 års kommission och de 

första konventionerna 

I februari 1909 sammanträdde en internationell opiumkommission 

i Shanghai, Kina. Dess arbete ledde senare 

till att en första opiumkonvention ingicks 1912 i Den 

Haag, Nederländerna. Det blev det första internationella 

regelverket, där de anslutna staterna förband sig 

att begränsa handel och användning av vissa narkotika 

till medicinska och vetenskapliga syften. Konventionen 

reglerade endast opiater och kokaberedningar, eftersom 

de var de enda som var föremål för omfattande 

missbruk. 

Efter första världskriget fortsatte det internationella 

samarbetet för narkotikakontroll inom Nationernas 

Förbund. En andra opiumkonvention ingicks 1925. På 

förslag av Egypten togs även cannabisberedningarna 

upp som kontrollerade medel. 

Efter hand skrevs allt fler konventioner och protokoll: 

1931, 1936, 1946, 1948 och 1953. FN:s generalförsamling 

beslöt 1958 att samla alla regler i en enda 

konvention, sedermera 1961 års allmänna narkotikakonvention. 

Allmänna narkotikakonventionen (1961) 

Allmänna narkotikakonventionen kan sägas vara den 

internationella narkotikakontrollens grundlag. Den 

är ett allmänt regelverk som är bindande för alla 

anslutna länder – även Nederländerna. Den begränsar 

den tillåtna användningen av reglerade narkotika till 

medicinska och vetenskapliga syften. Narkotika under 

kontroll enligt denna konvention är endast cannabis, 

opiater och kokaberedningar. 

Under senare delen av 1960-talet uppstod i 

Västerlandet ett omfattande missbruk av en rad nya 

droger, bl.a. amfetamin och hallucinogener. Eftersom 

det var svårt att ställa dessa under kontroll enligt 

Opiumrökningen bland kineserna blev mot senare delen av 

1800-talet en sinnebild för det kinesiska folkets slaveri under 

kolonialmakterna och deras fria handel med opium. Från en 

kinesisk teckning i slutet av 1800-talet (beskuren). 

allmänna narkotikakonventionen skapade FN en ny 

konvention. 

1971 års psykotropkonvention 

Genom 1971 års psykotropkonvention regleras bl.a. 

en rad syntetiska centralstimulantia (amfetamin m.fl.), 

vissa läkemedel (bensodiazepiner m.fl.), många hallucinogener 

(LSD m.fl.). I praktiken har det visat sig lättare 

att reglera nya medel enligt denna konvention, så som 

varit fallet med t.ex. GHB. 

EU har dessutom beslutat att en del hallucinogener, 

som TMA, skall stå under narkotikakontroll (el. 

motsv.) inom unionen. 

1988 års narkotikabrottskonvention 

1988 års narkotikabrottskonvention ger riktlinjer 

för internationellt samarbete vid praktisk narkotikabekämpning, 

t.ex. bevisupptagning mellan länder. 

Konventionen kräver också åtgärder mot penningtvätt 

(penninghäleri) för att det skall bli möjlig att ta narkotikahandelns 

profiter i beslag. 

Narkotikakontrollens effekter 

I en översikt år 2009 skrev FN:s nakotikakontrollorgan 

(UNODC) att narkotikakontrollen haft betydande 

effekter. Som exempel tog man opium: världsproduktionen 

har under de senaste 100 åren minskat till en 

fjärdedel medan världsbefolkningen fördubblats. Utan 

global narkotikakontroll skulle vi troligen haft ett globalt 

drogproblem påminnande om opiumsituationen i 

Kina mot slutet av 1900-talet. 

Jonas Hartelius 


69

Erfarenheter från USA i kampen 

mot organiserad brottslighet 

TEXT: JONAS ENGSTRÖM, STEFAN EDIN OCH MIKAEL RIGGO 

Polismyndigheten i Stockholms län 

En studieresa till Washington och New York under några dagar i oktober 2008 

gav idéer till nya angreppsvinklar för att effektivare kunna bekämpa den grova 

organiserade brottsligheten i Sverige. 

Målet med resan var att skaffa kunskap om myndighetsgemensamt 

arbete mot grov organiserad 

brottslighet, nyrekrytering till kriminella nätverk samt 

metoder för att säkra brottsliga ekonomiska tillgångar. 

Kunskapen ska användas på hemmaplan för att genom 

förfinande och utvecklade metoder nå framgång i dessa 

delar. 

Likheter och skillnader 

Vi hade ett omfattande program med många möten och 

var bla hos DEA, (Drug Enforcement Administration), 

FBI, (Federal Bureau of Investigation) och Homeland 

Security. 

Där träffade vi många personer som gav oss insikt i 

det amerikanska arbetet mot den organiserade brottsligheten 

och kunde konstatera att vi har liknande problem 

som finns i USA. Eftersom problematiken uppstått 

tidigare i USA har de kommit längre i sitt arbete. 

Det finns också viktiga skillnader i rättssystemet. I USA 

finns både federala, statliga och lokala lagar. För att 

kunna använda sig av all möjlig lagstiftning i kampen 

mot den organiserade brottsligheten, arbetar man i s.k. 

”taskforces”, dvs. motsvarigheten till våra aktionsgrupper. 

Där sker samverkan på alla polisiära nivåer 

och givetvis med andra myndigheter. 

Aktionsgruppen ska jobba med ett definierat problem, 

t.ex. en gruppering, en brottstyp eller ett begränsat 

geografiskt område. Detta blev tydligt i New 

York där fem aktionsgrupper jobbade med fem olika 

kriminella grupperingar (varav två var italienska maffiafamiljer). 

Viktigt att bekämpa makt och pengar 

En stor framgångsfaktor är att arbeta mot ”crimes of 

greed”, dvs. makt och pengar, som är grundbultarna 

i den organiserade brottsligheten. För att komma åt 

detta görs alltid parallella utredningar, en ekonomisk- 

och en brottsutredning. Syftet är att säkra och återföra 

pengar till staten eller till målsägare utsatta för brott. 


Detta beskrevs av alla vi mötte som en synnerligen 

viktig del i bekämpandet av grov och organiserad 

brottslighet. 

I USA finns t.ex. ”the RICO-act” vilken är en särskild 

lagstiftning som antagits för att bekämpa organiserad 

brottslighet. Den innebär att om vissa förutsättningar 

är uppfyllda så öppnas möjligheter att använda fler 

juridiska verktyg för att säkra bevis och brottsutbyte. 

Påföljden för brott blir också avsevärt hårdare om det 

bedöms som ett ”RICO-brott”. 

Det amerikanska rättssystemet medger användande 

av informatörer, infiltratörer och kronvittnen. Givetvis 

används också teknikspaning i form av telefonavlyssning, 

buggning och annat. Kompetensen och utrustning 

för att använda detta finns i spanings-, utrednings- eller 

aktionsgruppen. 

Vid besöket hos ”Special Narcotic Prosecutor Team” 

i New York var det mycket intressant att se hur en 

utredningsgrupp, som satt i samma korridor som åklagaren, 

med hjälp av informatörer och infiltratörer både 

spanade, slog till och utredde egna brott med mycket 

goda resultat. 

Stefan och Jonas samtalar med en utredare på Office of the 

Special Narcotics Prosecutor i New York.

Vid besöket hos FBI informerade besökarna om narkotikabekämpningen, organiserad brottslighet, penningtvätt och hur man 

förverkar kriminellas tillgångar. Från vänster Jonas Engström, Stefan Edin och Mikael Riggo tillsammans med en FBI-agent. 

Vid alla besök kunde vi konstatera att alla myndigheters 

arbete på något genomsyrades av arbetet mot 

terrorismen som en följd av 11 september 2001. 

Hur dessa kunskaper kan användas 

på hemmaplan 

Svensk polis jobbar idag huvudsakligen med traditionell 

brottsutredning och spaning mot specifika 

brott. Metoden borgar ofta för god kvalitet men låg 

kvantitet. Någon särskild lagstiftning för organiserad 

brottslighet, typ ”the RICO-act”, finns inte i Sverige. 

Påföljderna för brott i Sverige är så pass korta att en 

gruppering svårligen kan slås ut över tid genom att 

personerna i den döms till fängelse. Inom rättskedjan 

görs olika prioriteringar. 

Det Regionala Underrättelse Centrumet (RUC) är en 

samverkan för myndighetsgemensamt underrättelseutbyte. 

Gruppen ger ett bra underlag för att se möjligheter 

till förundersökningar men saknar utrednings- och 

operativ personal. Ledning av RUC blir också svår då 

myndigheterna som ingår är suveräna. 

Efter att ha tagit del av de amerikanska myndigheterna 

arbete mot grov organiserad brottslighet ser vi 

behovet av en mängd åtgärder som bl.a. 

• att kunna använda kronvittnen 

• anpassad lagstiftning för att kunna skydda 

informatörer 

• möjlighet att brottsprovocera och använda 

brottsaktiva källor/infiltratörer 

• anpassade påföljdsregler för livsstilskriminella 

och återfallsförbrytare 

Vi ser också behovet av aktionsgrupper som är myndighetsgemensamma 

för att kunna arbeta effektivt med 

samhällets alla medel. Vikten av att ha åklagare på 

plats i aktionsgruppen kan inte nog understrykas 

liksom att aktionsgruppen både är operativ och har 

utredningsförmåga. Aktionsgruppen ska ha tillgång till 

en modern teknikspaning och arbeta mot ett identifierat 

problem. Fokus bör läggas, i stället för på förväntat 

straff, på förverkandeutlösande brott. 

Ett mål som bara gäller en del i rättskedjan riskerar 

att inte nås. Det är därför viktigt att det finns en 

samsyn inom rättsväsendet. Personer, brott, mål och 

ärenden som prioriteras måste handhavas av utredande 

(aktionsgrupper), föredragande, dömande och kriminalvårdande 

myndigheter hela vägen in i mål. Så är inte 

fallet idag. 

Varje år delar Stockholm stad och Polismyndigheten i 

Stockholms län gemensamt ut ett antal polisstipendium 

för att stimulera polisanställd till studier inom drog- 

och brottsförebyggande verksamhet. Ett stipendium 

tilldelades under 2008 artikelförfattarna ovan, vilka 

med ytterligare hjälp av ett resebidrag från SNPF fick 

möjlighet att göra studieresan till Washington och New 

York. 


73

Boktips 

Flickan som inte 

fick finnas 

”Fru Lundström, ni är 38 år 

och ni har fått en välskapt son. 

Det är det enda barn ni kommer 

att vara mor till. Nöj er 

med den här fine pojken ” 

Trots läkarens ord blir Alice 

Lundström gravid igen och föder 

dottern Ethel. Förlossningen 

blir svår och Alice får en förlossningsdepression. 

Ethel föds 

med blåsljud på hjärtat och det är högst osäkert om 

hon ska överleva de först dygnen. När personalen efter 

4 dagar bär in babyn tittar Alice kallt på det lilla knytet 

och säger ”jag har ingen dotter”. 

Alice, som lider av nervösa besvär och missbrukar 

tabletter och alkohol, tar aldrig Ethel till sig. Detta får 

förödande konsekvenser för flickan under hela hennes 

uppväxt. Hån, kränkningar och fysisk misshandel blir 

hennes vardag. 

Ethel gör dock allt för att dölja vad som pågår i det 

lilla arbetarhemmet. När hon är tretton år orkar hon 

inte längre och försöker ta sitt liv. Ethels älskade pappa 

hittar henne i en snödriva, och kanske är det hans kärlek 

som räddar henne den där iskalla natten. 

Flickan som inte fick finnas, är en berättelse om 

utsatthet, våld och galenskap men också om styrka, 

kärlek och en enorm vilja. Ethel G Ericsson blev varken 

konstnär eller cirkusartist som hennes mor hoppades 

på utan journalist och företagsledare. Idag driver Ethel 

G Ericsson ett framgångsrikt vårdföretag. 

Förlag: Månpocket 

Författare: Ethel G.Ericsson 

Brott 

Alvars tillvaro är relativt inrutad. 

På dagarna arbetar han på ett 

konstgalleri, och på kvällarna 

lyssnar han på musik. Han bor i 

en lägenhet som han ärvt av sina 

föräldrar. 

En vinterdag kommer en ung 

kvinna in i galleriet för att värma 

sig. Hon är tunn, sliten och narkoman. 

Alvar bjuder henne på en 

kopp kaffe och bjuder in henne i hans liv. 

Under året som följer blir han offer för krafter som 

han själv inte visste existerade och till slut inträffar en 

katastrof. 

Brott kan beskrivas som både spännande och utmanande 

och som en psykologisk berättelse om skuld, 

skam, feghet och naiv godhet. 

Karin Fossum är född 1954 och en av Nordens 

främsta författare av kriminalromaner. 

Förlag: Månpocket 

Författare: Karin Fossum 

Recensioner: Åsa Dahlberg 


Torsksverige 

– en mörk interiör 

i folkhemmet 

Sommaren 1938 träffade 

jag författaren Lubbe 

Nordström, när han besökte 

hamnen i Holmsund. Jag 

fick en tvåkrona för att visa 

honom dassen. Hans tanke 

var att genom besök och 

intervjuer med bl.a. läkare 

och kommunalfolk visa hur 

det såg ut med hygienen i det svenska Folkhemmet. 

Resultatet blev hans bok ”Lort-Sverige”, som vållade 

årets skandal. 

I Lubbe Nordströms anda har nu den unga journalisten 

Anna Skaldeman intervjuat prostituerade, kunder, poliser, 

socialarbetare och många andra som på nära håll 

ser sexhandeln i vårt land. Resultatet har blivit boken 

”Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten”, som 

skildrar en mörk sida av folkhemmet. Skaldeman låter 

personerna komma till tals och gör det med levande 

närvaro. Man kommer in under skinnet på torskarna 

och flickorna. Och man blir illa berörd av all cynism 

och exploatering. 

Här hörs ”sexarbetaren”, som inte vill kalla sig prostituerad 

och hävdar att hon är en yrkeskvinna som väljer 

sina kunder. Här talar polisen om hur det är att göra 

razzia på bordell. Här berättar socialarbetaren om hur 

svårt det är att bygga upp ett förtroende med de flickor 

som dragits in i sexhandeln. Här avslöjar torsken hur 

det är att köpa sex – uppenbarligen inte svårare än att 

köpa varm korv. 

Skaldeman skildrar människorna men även mekanismerna 

som driver sexhandeln. Från hur det kliar i byxorna 

hos torsken till hur flickorna drogas och smörjs 

med glidmedel för att kunna köras i omlopp fler gånger 

under en dag. I boken finns även en fyllig redovisning 

av den politiska diskussionen om könshandel (”vit 

slavhandel”) sedan 1800-talets slut. Allt verkar gå i 

repris. 

Skaldeman skall ha beröm för att ha satt fokus på en 

nutida skamfläck. Det tog årtionden att städa upp i 

Lort-Sverige. Förhoppningsvis skall det inte ta lika lång 

tid att städa upp i Torsk-Sverige. 

Anna Skaldeman: Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten, 

Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld. 

Thure Jadestig

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 10.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor ger en 

detaljerad bild av det aktuella 

svenska missbrukspanoramat. 

För ett hundratal 

aktuella droger beskrivs deras 

sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar 

och russymptom. I särskilda avsnitt 

beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder 

för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, 

huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer 

och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar 

ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska 

termer. 

Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor upp i 350.000 

exemplar. Skriften har fått omfattande användning i 

utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete 

inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. 

Den har utgivits även på engelska, estniska 

och ryska. 

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut 

av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom 

ut första gången våren 1995 

och är nu uppdaterad och 

utökad med 80 sidor. Boken 

kan ses som en resa från mitten 

av 1950-talet och fram 

till 2006 och där ges under 

resans gång exempel på rockmusikens 

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. 

Boken skildrar också enskilda rockartisters 

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, 

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna 

i vårt närområde m.m. 

Anabola 

Androgena 

Steroider 

Upplaga 1.1 

Boktips 

Missbruk av anabola 

androgena steroider, AAS, 

och tillgången på dessa 

preparat på den illegala 

marknaden har flerdubblats 

på tio år. AAS-missbrukare 

belastar sjukvården 

eftersom de kräver 

behandling för de psykiska och fysiska skador som 

missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas 

eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till 

en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till 

ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas 

med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt 

många. 

Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information 

är stor och författarna till boken Mandom, mod 

och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift 

i A4-format, som på ett okomplicerat språk 

och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur 

alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i 

alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper 

i ämnet. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 


Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till missbruk 

av anabola steroider ökar. 

Sambandet mellan AAS-missbruk 

och våld är ett vedertaget 

faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad 

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder 

behöver förstärkas. Boken belyser ingående 

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; 

medicinskt, rättsligt och socialt. 


77

STIPENDIERUTAN 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet 

att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar 

skall vara SNPF tillhanda senast den 

1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater 

och namnen tillkännages på SNPF:s årliga 

utbildningskonferenser. 

SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga 

utbildningskonferens I Kalifornien 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. 

se www.cnoa.org 

Nytt stipendium 

SNPF:s PTN-stipendium 

Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem 

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos 

nordisk PTN-sambandsman i Europa. 

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium 

till Årets Nykomling 

Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som 

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse 

och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är 

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 


Lösning Kryss 4-08 

En liten men tapper skara korsordslösare skickar in 

sina bidrag och bland dem drogs följande lyckliga vinnare 

som får dubbla trisslotter. 

Vi säger Grattis till: 

Kerstin Rosholm, BOLLEBYGD 

Jan Nordqvist, SUNNE 

Carl-Göran Nilsson, JÖNKÖPING 

Nils-Ivar Jönsson, INGARÖ 

Bertil Jakdal, HYSSNA 

Mediahusets stipendium 

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för 

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och 

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s 

utbildningskonferens 

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium 

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera 

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan 

och den narkotikarelaterade brottsligheten. 

Tullverkets stipendium 

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser 

inom Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Kryss 1-09 


Lösningar skall senast den 30 april 2009 sändas till: 

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING 

Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. 

Namn och adress: .............................................................................................

TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?