TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen
TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen
TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Svenska</strong><br />
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs<br />
Tidskrift<br />
ANSVARIG UTGIVARE:<br />
Thomas H Ekman<br />
CHEFREDAKTÖR:<br />
Gunnar Hermansson<br />
REDAKTIONSKOMMITTÉ:<br />
Gunnar Hermansson (GH)<br />
Jonas Hartelius (JH)<br />
Heidi Joensuu (HJ)<br />
Lennart Karlsson (LK)<br />
Jessica Vikberg (JV)<br />
ADRESS:<br />
SNPF:s Tidning<br />
Polismyndigheten i Västra Götaland<br />
LKP – NarkR<br />
Box 429<br />
401 26 Göteborg<br />
Telefon: 070-751 53 71<br />
SNPF:s hemsida: www.snpf.org<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLIS-<br />
FÖRENINGENS<br />
ANNONSAVDELNING:<br />
c/o Mediahuset i Göteborg AB<br />
Marieholmsgatan 10<br />
415 02 Göteborg<br />
Telefon: 031-707 59 55<br />
Fax: 031-84 86 82<br />
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR<br />
Ansökan om medlemskap inges till<br />
styrelsen <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>;<br />
Box 429, 401 26 Göteborg<br />
Tel: 0703-74 13 93. .<br />
Ansökan via hemsidan www.snpf.org<br />
Postgiro SNPF 63 73 06-2<br />
ADRESSÄNDRING:<br />
Använd gärna mailadressen snpf@snpf.<br />
org eller eller tel 0703-74 13 93.<br />
MANUSSTOPP:<br />
4/4 2009.<br />
Utgivning v. 23. Skicka in bidrag och<br />
bilder i god tid före manusstopp till<br />
gunnar.hermansson@snpf.org<br />
OMSLAGET:<br />
Växtdrogen kat är en färskvara och den<br />
ökande smugglingen pågår dygnet runt.<br />
Foto: Tullverket<br />
PRODUKTION OCH TRYCK:<br />
Åkessons Tryckeriaktiebolag<br />
Box 148, 361 22 Emmaboda<br />
Telefon. 0471-482 50<br />
ISSN 1101-6817<br />
1/09 Årgång 22<br />
MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI<br />
LICENSNUMMER 341093<br />
INNEHÅLL<br />
Ordföranden har ordet ........................................................................ 2<br />
Medlemsinfo och Redaktörens spalt ................................................... 3<br />
Serbien – central narkotikaarena för Balkan ....................................... 6<br />
Kosovo – Europas Colombia.............................................................. 10<br />
Tema: <strong>Smuggling</strong><br />
Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet ..................... 12<br />
Operation Tavlan ledde till stort amfetaminbeslag.................. 14<br />
Operation Gränsland – dieselsmuggling i norra Sverige........ 18<br />
Narkotikasmugglingen ökar enligt Tullverket.......................... 22<br />
Amir Heidari har smugglat människor i 25 år ......................... 26<br />
Katsmuggling – ett mångsidigt problem ................................. 30<br />
Narkotikautredningen:<br />
Strängare straff för GBL och anabola steroider ..................... 34<br />
SKL upptäcker nya droger................................................................. 35<br />
Projekt Klotter – Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige.. 38<br />
Eurojust - den europeiska enheten för rättsligt samarbete ............... 42<br />
Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien ...................................... 46<br />
Notiser: Världen runt ....................................................................... 54<br />
Landet runt .......................................................................... 55<br />
Krönika: Harm Reduction – ett sidospår i kampen mot narkotika .... 58<br />
Debatt: Förskrivning av heroin i Danmark - Artister och droger........ 59<br />
Rättsrutan ......................................................................................... 61<br />
Fängelsegäng i Kalifornien ............................................................... 64<br />
Fenazepam och alprazolam – nutidens tunga knark ........................ 66<br />
100 år av internationell narkotikakontroll .......................................... 69<br />
Erfarenheter från USA i kampen mot organiserad brottslighet ......... 72<br />
Boktips .............................................................................................. 76<br />
Lösning och vinnare till Kryss 4-08 ................................................... 78<br />
Stipendierutan ................................................................................... 78<br />
Kryss 1-09 ......................................................................................... 80<br />
Kosovo<br />
- Europas Colombia<br />
TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY<br />
Krinsp på spanings och narkotikaroteln i Helsingborg<br />
Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet<br />
från eller via Kosovo ut i Europa.<br />
et finns olika uppgifter om hur stor andel av hero-<br />
Dinet i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan<br />
40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien<br />
så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer<br />
via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på<br />
DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande<br />
svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen<br />
på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha<br />
fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter<br />
ett par månader hemma kändes det ganska lagom att<br />
summera intrycken därifrån.<br />
Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort<br />
ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo.<br />
Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in<br />
och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades<br />
samtidigt processen för FN med att försöka bygga<br />
upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga<br />
upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från<br />
absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja<br />
<br />
och det är väl bara att konstatera att man har lång väg<br />
kvar innan man kan påstå att man håller europeisk<br />
standard.<br />
Problemen som man brottas med är många och ett<br />
av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla<br />
är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya<br />
polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som<br />
också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och<br />
en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro<br />
i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen<br />
och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca<br />
800 euro.<br />
Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och<br />
eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska<br />
intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och<br />
Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus<br />
Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main<br />
Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har<br />
ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne<br />
har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus<br />
ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis<br />
minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen,<br />
i Kosovo är de 26. Varenda liten by<br />
har en liten polisstation så polistätheten är hög medan<br />
kompetens och effektivitet är betydligt lägre.<br />
På Organized Crime narkotikaenhet har man en<br />
kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ<br />
chef och en sergeant som är delvis administrativ.<br />
Därutöver är man två grupper med två utredare och en<br />
sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser.<br />
Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet<br />
än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara<br />
när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet.<br />
I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall<br />
jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När<br />
man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden<br />
av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom<br />
KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet<br />
om detta men de har inte möjlighet att förändra det.<br />
Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men<br />
detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som<br />
Sidan 64<br />
också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den<br />
gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien<br />
och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som<br />
heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot<br />
Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo.<br />
Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara<br />
till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man<br />
vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen<br />
fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i<br />
Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det<br />
har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot<br />
Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen.<br />
Det styrks också av de ärenden som vi<br />
drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde<br />
just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och<br />
personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag<br />
som är inblandade i smugglingen. Även när man skall<br />
smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna<br />
av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den<br />
välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet<br />
och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier<br />
enligt beställarens önskemål.<br />
Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det<br />
handlar fortfarande mest om marijuana som odlas<br />
lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar<br />
cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket<br />
gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort<br />
i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs.<br />
mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av<br />
exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar<br />
komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och<br />
det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande<br />
smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om<br />
man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats<br />
i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480<br />
kg kokain i Makedonien.<br />
Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland<br />
hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans<br />
soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå.<br />
Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin<br />
Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt<br />
samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten<br />
i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i<br />
by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med<br />
koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfa- slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartrande<br />
okänt vilket land som var slutdestination.<br />
blind, jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp.<br />
Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig<br />
också i deras domar. Under vintern fick man ett tips<br />
Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo<br />
de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de och man agerade omedelbart och lyckades stoppa<br />
har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom<br />
om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade<br />
bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas<br />
koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer,<br />
till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet. och det borde normalt ha gett mycket längre straff.<br />
Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla<br />
fick uppleva att man via internationellt samarbete att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol<br />
kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5 och genom att förse dem med information om smugg-<br />
ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat lare och kontakter, ge dem chansen att stoppa nar-<br />
för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stopkotikan och smugglarna där nere. Annars fortsätter<br />
pades i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att<br />
transporten.<br />
välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt<br />
Det saknas idag en klar nationell strategi för narko- år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt<br />
tikabekämpningen, det finns nästan ingen missbruks- ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka<br />
vård att tala om samtidigt som missbruket ökar bland att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av<br />
Fängelsegäng<br />
framförallt de unga.<br />
blommorna. <br />
i Kalifornien<br />
TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG<br />
iksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser<br />
Loch anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om<br />
de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien.<br />
På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”,<br />
29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst<br />
och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung.<br />
California Department of Correction and Rehabilitation<br />
(CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård,<br />
både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna.<br />
Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av<br />
de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på<br />
olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna.<br />
I november fanns 29 166 livstidsdömda interner.<br />
Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning<br />
och 658 interner som väntade på dödsstraff<br />
på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på<br />
anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta<br />
som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning<br />
det skall vara på den anstalt man skall placera<br />
dem på.<br />
Mobiltelefoner, narkotika och våld<br />
Problematiken med fängelsegäng började redan på<br />
1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från<br />
östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade<br />
Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer<br />
och för att få bukt med problemen, bl.a.<br />
i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på<br />
anstalterna men även utanför, startades Special Service<br />
Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med<br />
utredning och underrättelser för California Department<br />
of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter<br />
är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500<br />
<br />
<br />
På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste<br />
Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department<br />
of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han<br />
har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och<br />
har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican<br />
Bay State Prison.<br />
mobiltelefoner i beslag fram till november månad.<br />
Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in<br />
via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa<br />
kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på<br />
fängelset.<br />
För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att<br />
tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar<br />
sig och har ett gemensamt namn, tecken eller<br />
symbol. De skall sedan planera, organisera, hota,<br />
finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt<br />
eller tillsammans.<br />
Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning,<br />
narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m.<br />
Blood in – Blood out<br />
I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form<br />
av gängtillhörighet. Om man inte har det när man<br />
hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör<br />
ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen<br />
till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd,<br />
att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande.<br />
Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande<br />
gängen på State Prisons i Kalifornien:<br />
Northern Structure<br />
Eller Nuestra Raza som<br />
de också kallas, finns<br />
sedan 1983 och förekommer<br />
främst på fängelser<br />
i norra Kalifornien.<br />
NS har ca 345 medlemmar.<br />
Det finns 14 regler<br />
Sidan 10<br />
att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära<br />
i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid<br />
börjat hugga ihjäl dem istället.<br />
Black Guerilla<br />
Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler<br />
är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades<br />
1966 av George ”Dragon” Jacksson och James<br />
”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat<br />
på anstalten av sin<br />
advokat och tog gisslan<br />
och krävde frigivandet av<br />
andra BGF medlemmar.<br />
Han dog under flyktförsök<br />
-71 och blev martyr<br />
för rörelsen. För att gå<br />
med i BGF måste man<br />
döda (blood in). Enda<br />
sättet att lämna BGF är<br />
att själv dö (blood out).<br />
Aryan Brotherhood<br />
Ariska brödraskapet startade<br />
1960 och har ca 130<br />
medlemmar på anstalt i<br />
Kalifornien. AR kallas<br />
också ”the Brand”. Det<br />
är ett fängelsegäng som<br />
har verbala regler de följer.<br />
De rekryterar unga<br />
interner. Deras symboler<br />
är vikingar, treklövrar<br />
etc. Även dessa använder<br />
sig av blood in – blood<br />
out på anstalten.<br />
Nazi Lowriders<br />
NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998.<br />
Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och<br />
har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60<br />
medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera<br />
vita interners<br />
aktivitet<br />
på fängelset<br />
men går inte<br />
ihop med det<br />
Ariska brödraskapet.<br />
Nazi<br />
Lowriders är<br />
kända för att<br />
vara offensiva<br />
i sina våldshandlingar.<br />
Mexican Maffia<br />
Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på<br />
olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens<br />
första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i<br />
13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling<br />
på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är<br />
flera löst sammansatta<br />
gäng. Deras<br />
symbol är bl.a. en<br />
svart hand tatuerad.<br />
De har en<br />
fjärdedel av intäkterna<br />
för narkotikaförsäljningen<br />
på<br />
anstalterna.<br />
Nuestra Familia<br />
NF har 63 medlemmar<br />
på anstalter i Kalifornien.<br />
Bildades 1966 och kontrollerarnarkotikahanteringen<br />
på anstalter i norra<br />
Kalifornien. De är i fejd<br />
med Mexican Mafia. Det<br />
finns både vita och svarta<br />
medlemmar. Deras symbol<br />
är en sombrero med<br />
en kniv igenom.<br />
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09<br />
Texas syndicate<br />
De flesta medlemmarna<br />
i TS är av spansk härkomst.<br />
De tillåter inte<br />
längre medlemmar som är<br />
vita eller färgade. Oklart<br />
hur många medlemmar<br />
som organisationen har,<br />
men minst lika många i<br />
fängelser som utanför. De<br />
är rivaler till EME mfl.<br />
Texas Syndicate har en<br />
paramilitär uppbyggnad<br />
med president och vicepresident som väljs av medlemmarna.<br />
De medlemmar som är på utsidan måste betala<br />
10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som<br />
sitter i fängelse.<br />
Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de<br />
olika gängen på olika fängelser där det resulterat med<br />
dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem<br />
i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan<br />
intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling<br />
han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar<br />
där det angavs vem som gav honom lov att ge sig<br />
på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar<br />
var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett<br />
gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda<br />
förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle<br />
undkomma utan upptäckt. Han räknade också med<br />
att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband<br />
med att han utförde mordet blev han själv dödad<br />
och planeringen med anteckningar mm uppdagades.<br />
Blood in – Blood out. <br />
<br />
1