29.09.2013 Views

TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen

TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen

TEMA Smuggling - Svenska Narkotikapolisföreningen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Svenska</strong><br />

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs<br />

Tidskrift<br />

ANSVARIG UTGIVARE:<br />

Thomas H Ekman<br />

CHEFREDAKTÖR:<br />

Gunnar Hermansson<br />

REDAKTIONSKOMMITTÉ:<br />

Gunnar Hermansson (GH)<br />

Jonas Hartelius (JH)<br />

Heidi Joensuu (HJ)<br />

Lennart Karlsson (LK)<br />

Jessica Vikberg (JV)<br />

ADRESS:<br />

SNPF:s Tidning<br />

Polismyndigheten i Västra Götaland<br />

LKP – NarkR<br />

Box 429<br />

401 26 Göteborg<br />

Telefon: 070-751 53 71<br />

SNPF:s hemsida: www.snpf.org<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS-<br />

FÖRENINGENS<br />

ANNONSAVDELNING:<br />

c/o Mediahuset i Göteborg AB<br />

Marieholmsgatan 10<br />

415 02 Göteborg<br />

Telefon: 031-707 59 55<br />

Fax: 031-84 86 82<br />

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR<br />

Ansökan om medlemskap inges till<br />

styrelsen <strong>Svenska</strong> <strong>Narkotikapolisföreningen</strong>;<br />

Box 429, 401 26 Göteborg<br />

Tel: 0703-74 13 93. .<br />

Ansökan via hemsidan www.snpf.org<br />

Postgiro SNPF 63 73 06-2<br />

ADRESSÄNDRING:<br />

Använd gärna mailadressen snpf@snpf.<br />

org eller eller tel 0703-74 13 93.<br />

MANUSSTOPP:<br />

4/4 2009.<br />

Utgivning v. 23. Skicka in bidrag och<br />

bilder i god tid före manusstopp till<br />

gunnar.hermansson@snpf.org<br />

OMSLAGET:<br />

Växtdrogen kat är en färskvara och den<br />

ökande smugglingen pågår dygnet runt.<br />

Foto: Tullverket<br />

PRODUKTION OCH TRYCK:<br />

Åkessons Tryckeriaktiebolag<br />

Box 148, 361 22 Emmaboda<br />

Telefon. 0471-482 50<br />

ISSN 1101-6817<br />

1/09 Årgång 22<br />

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI<br />

LICENSNUMMER 341093<br />

INNEHÅLL<br />

Ordföranden har ordet ........................................................................ 2<br />

Medlemsinfo och Redaktörens spalt ................................................... 3<br />

Serbien – central narkotikaarena för Balkan ....................................... 6<br />

Kosovo – Europas Colombia.............................................................. 10<br />

Tema: <strong>Smuggling</strong><br />

Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet ..................... 12<br />

Operation Tavlan ledde till stort amfetaminbeslag.................. 14<br />

Operation Gränsland – dieselsmuggling i norra Sverige........ 18<br />

Narkotikasmugglingen ökar enligt Tullverket.......................... 22<br />

Amir Heidari har smugglat människor i 25 år ......................... 26<br />

Katsmuggling – ett mångsidigt problem ................................. 30<br />

Narkotikautredningen:<br />

Strängare straff för GBL och anabola steroider ..................... 34<br />

SKL upptäcker nya droger................................................................. 35<br />

Projekt Klotter – Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige.. 38<br />

Eurojust - den europeiska enheten för rättsligt samarbete ............... 42<br />

Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien ...................................... 46<br />

Notiser: Världen runt ....................................................................... 54<br />

Landet runt .......................................................................... 55<br />

Krönika: Harm Reduction – ett sidospår i kampen mot narkotika .... 58<br />

Debatt: Förskrivning av heroin i Danmark - Artister och droger........ 59<br />

Rättsrutan ......................................................................................... 61<br />

Fängelsegäng i Kalifornien ............................................................... 64<br />

Fenazepam och alprazolam – nutidens tunga knark ........................ 66<br />

100 år av internationell narkotikakontroll .......................................... 69<br />

Erfarenheter från USA i kampen mot organiserad brottslighet ......... 72<br />

Boktips .............................................................................................. 76<br />

Lösning och vinnare till Kryss 4-08 ................................................... 78<br />

Stipendierutan ................................................................................... 78<br />

Kryss 1-09 ......................................................................................... 80<br />

Kosovo<br />

- Europas Colombia<br />

TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY<br />

Krinsp på spanings och narkotikaroteln i Helsingborg<br />

Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet<br />

från eller via Kosovo ut i Europa.<br />

et finns olika uppgifter om hur stor andel av hero-<br />

Dinet i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan<br />

40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien<br />

så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer<br />

via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på<br />

DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande<br />

svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen<br />

på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha<br />

fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter<br />

ett par månader hemma kändes det ganska lagom att<br />

summera intrycken därifrån.<br />

Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort<br />

ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo.<br />

Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in<br />

och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades<br />

samtidigt processen för FN med att försöka bygga<br />

upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga<br />

upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från<br />

absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja<br />

<br />

och det är väl bara att konstatera att man har lång väg<br />

kvar innan man kan påstå att man håller europeisk<br />

standard.<br />

Problemen som man brottas med är många och ett<br />

av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla<br />

är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya<br />

polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som<br />

också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och<br />

en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro<br />

i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen<br />

och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca<br />

800 euro.<br />

Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och<br />

eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska<br />

intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och<br />

Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus<br />

Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main<br />

Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har<br />

ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne<br />

har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus<br />

ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis<br />

minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen,<br />

i Kosovo är de 26. Varenda liten by<br />

har en liten polisstation så polistätheten är hög medan<br />

kompetens och effektivitet är betydligt lägre.<br />

På Organized Crime narkotikaenhet har man en<br />

kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ<br />

chef och en sergeant som är delvis administrativ.<br />

Därutöver är man två grupper med två utredare och en<br />

sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser.<br />

Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet<br />

än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara<br />

när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet.<br />

I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall<br />

jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När<br />

man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden<br />

av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom<br />

KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet<br />

om detta men de har inte möjlighet att förändra det.<br />

Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men<br />

detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som<br />

Sidan 64<br />

också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den<br />

gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien<br />

och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som<br />

heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot<br />

Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo.<br />

Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara<br />

till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man<br />

vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen<br />

fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i<br />

Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det<br />

har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot<br />

Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen.<br />

Det styrks också av de ärenden som vi<br />

drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde<br />

just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och<br />

personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag<br />

som är inblandade i smugglingen. Även när man skall<br />

smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna<br />

av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den<br />

välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet<br />

och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier<br />

enligt beställarens önskemål.<br />

Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det<br />

handlar fortfarande mest om marijuana som odlas<br />

lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar<br />

cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket<br />

gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort<br />

i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs.<br />

mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av<br />

exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar<br />

komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och<br />

det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande<br />

smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om<br />

man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats<br />

i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480<br />

kg kokain i Makedonien.<br />

Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland<br />

hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans<br />

soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå.<br />

Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin<br />

Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt<br />

samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten<br />

i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i<br />

by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med<br />

koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfa- slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartrande<br />

okänt vilket land som var slutdestination.<br />

blind, jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp.<br />

Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig<br />

också i deras domar. Under vintern fick man ett tips<br />

Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo<br />

de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de och man agerade omedelbart och lyckades stoppa<br />

har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom<br />

om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade<br />

bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas<br />

koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer,<br />

till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet. och det borde normalt ha gett mycket längre straff.<br />

Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla<br />

fick uppleva att man via internationellt samarbete att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol<br />

kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5 och genom att förse dem med information om smugg-<br />

ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat lare och kontakter, ge dem chansen att stoppa nar-<br />

för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stopkotikan och smugglarna där nere. Annars fortsätter<br />

pades i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att<br />

transporten.<br />

välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt<br />

Det saknas idag en klar nationell strategi för narko- år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt<br />

tikabekämpningen, det finns nästan ingen missbruks- ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka<br />

vård att tala om samtidigt som missbruket ökar bland att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av<br />

Fängelsegäng<br />

framförallt de unga.<br />

blommorna. <br />

i Kalifornien<br />

TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG<br />

iksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser<br />

Loch anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om<br />

de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien.<br />

På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”,<br />

29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst<br />

och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung.<br />

California Department of Correction and Rehabilitation<br />

(CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård,<br />

både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna.<br />

Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av<br />

de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på<br />

olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna.<br />

I november fanns 29 166 livstidsdömda interner.<br />

Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning<br />

och 658 interner som väntade på dödsstraff<br />

på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på<br />

anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta<br />

som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning<br />

det skall vara på den anstalt man skall placera<br />

dem på.<br />

Mobiltelefoner, narkotika och våld<br />

Problematiken med fängelsegäng började redan på<br />

1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från<br />

östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade<br />

Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer<br />

och för att få bukt med problemen, bl.a.<br />

i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på<br />

anstalterna men även utanför, startades Special Service<br />

Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med<br />

utredning och underrättelser för California Department<br />

of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter<br />

är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500<br />

<br />

<br />

På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste<br />

Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department<br />

of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han<br />

har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och<br />

har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican<br />

Bay State Prison.<br />

mobiltelefoner i beslag fram till november månad.<br />

Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in<br />

via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa<br />

kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på<br />

fängelset.<br />

För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att<br />

tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar<br />

sig och har ett gemensamt namn, tecken eller<br />

symbol. De skall sedan planera, organisera, hota,<br />

finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt<br />

eller tillsammans.<br />

Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning,<br />

narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m.<br />

Blood in – Blood out<br />

I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form<br />

av gängtillhörighet. Om man inte har det när man<br />

hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör<br />

ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen<br />

till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd,<br />

att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande.<br />

Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande<br />

gängen på State Prisons i Kalifornien:<br />

Northern Structure<br />

Eller Nuestra Raza som<br />

de också kallas, finns<br />

sedan 1983 och förekommer<br />

främst på fängelser<br />

i norra Kalifornien.<br />

NS har ca 345 medlemmar.<br />

Det finns 14 regler<br />

Sidan 10<br />

att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära<br />

i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid<br />

börjat hugga ihjäl dem istället.<br />

Black Guerilla<br />

Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler<br />

är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades<br />

1966 av George ”Dragon” Jacksson och James<br />

”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat<br />

på anstalten av sin<br />

advokat och tog gisslan<br />

och krävde frigivandet av<br />

andra BGF medlemmar.<br />

Han dog under flyktförsök<br />

-71 och blev martyr<br />

för rörelsen. För att gå<br />

med i BGF måste man<br />

döda (blood in). Enda<br />

sättet att lämna BGF är<br />

att själv dö (blood out).<br />

Aryan Brotherhood<br />

Ariska brödraskapet startade<br />

1960 och har ca 130<br />

medlemmar på anstalt i<br />

Kalifornien. AR kallas<br />

också ”the Brand”. Det<br />

är ett fängelsegäng som<br />

har verbala regler de följer.<br />

De rekryterar unga<br />

interner. Deras symboler<br />

är vikingar, treklövrar<br />

etc. Även dessa använder<br />

sig av blood in – blood<br />

out på anstalten.<br />

Nazi Lowriders<br />

NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998.<br />

Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och<br />

har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60<br />

medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera<br />

vita interners<br />

aktivitet<br />

på fängelset<br />

men går inte<br />

ihop med det<br />

Ariska brödraskapet.<br />

Nazi<br />

Lowriders är<br />

kända för att<br />

vara offensiva<br />

i sina våldshandlingar.<br />

Mexican Maffia<br />

Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på<br />

olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens<br />

första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i<br />

13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling<br />

på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är<br />

flera löst sammansatta<br />

gäng. Deras<br />

symbol är bl.a. en<br />

svart hand tatuerad.<br />

De har en<br />

fjärdedel av intäkterna<br />

för narkotikaförsäljningen<br />

på<br />

anstalterna.<br />

Nuestra Familia<br />

NF har 63 medlemmar<br />

på anstalter i Kalifornien.<br />

Bildades 1966 och kontrollerarnarkotikahanteringen<br />

på anstalter i norra<br />

Kalifornien. De är i fejd<br />

med Mexican Mafia. Det<br />

finns både vita och svarta<br />

medlemmar. Deras symbol<br />

är en sombrero med<br />

en kniv igenom.<br />

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09<br />

Texas syndicate<br />

De flesta medlemmarna<br />

i TS är av spansk härkomst.<br />

De tillåter inte<br />

längre medlemmar som är<br />

vita eller färgade. Oklart<br />

hur många medlemmar<br />

som organisationen har,<br />

men minst lika många i<br />

fängelser som utanför. De<br />

är rivaler till EME mfl.<br />

Texas Syndicate har en<br />

paramilitär uppbyggnad<br />

med president och vicepresident som väljs av medlemmarna.<br />

De medlemmar som är på utsidan måste betala<br />

10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som<br />

sitter i fängelse.<br />

Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de<br />

olika gängen på olika fängelser där det resulterat med<br />

dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem<br />

i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan<br />

intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling<br />

han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar<br />

där det angavs vem som gav honom lov att ge sig<br />

på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar<br />

var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett<br />

gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda<br />

förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle<br />

undkomma utan upptäckt. Han räknade också med<br />

att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband<br />

med att han utförde mordet blev han själv dödad<br />

och planeringen med anteckningar mm uppdagades.<br />

Blood in – Blood out. <br />

<br />

1

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!