skriften - Pensionsforum

More documents

Recommendations

Info

nisationer kunde lägga fram sina åsikter om och synpunkter på pensionerna, men ingen åtnjöt samma förtroende och tillträde som förvaltningen. Detta gällde i synnerhet under Pensionsarbetsgruppens arbete, när administratörerna presenterade tänkbara pensionsprogram och konsekvenser av dem. Enligt Heclo har Sverige av historien goda administrativa resurser för att studera och införa sociala åtgärder, och regeringen har utnyttjat dessa resurser (Heclo 1974:302). Detta gäller inte nödvändigtvis för andra industrialiserade länder. Frankrike, som varit känt för sin starka statsförvaltning, har externaliserat sina utredningar genom att understödja undersökningar/kommittéer som innehåller pensionsexperter med skiftande bakgrund. 28 Deras diskussioner har inte omfattat politiker och presenterat motsatta alternativ till lösning av ålderspensionernas ”kris”. För det andra är det svenska pensionssystemet tack vare sin allmängiltiga karaktär högst centraliserat, och staten (RFV) ansvarar ensam för dess administration. Denna centralisering underlättas ytterligare av det faktum, att svenska departement tenderar att ha en mycket platt struktur med få tjänstemän. Så är inte fallet i europeiska länder som Frankrike, Tyskland och Belgien, som tillämpar olika regler allt efter individernas yrkesstatus. I sådana system har externa aktörer såsom fackföreningar en viktigare roll i administrationen av de allmänna pensionerna. För det tredje fick ATP-administratörerna ett större svängrum genom att introducera ett helt nytt program i stället för justeringar. 28 Tre viktiga rapporter har hittills publicerats: Charpin 1999, Taddei 2000 och Teulade 2000. 118
Många industriländer, såsom Belgien, Finland, Frankrike och Norge, har justerat befintliga program genom att till exempel förlänga den avgiftsgrundande period som krävs för full pension. Sådana alternativ begränsar hårt administrationens möjligheter att öva inflytande. Och genom att det för det fjärde eftersträvades en bred politisk fempartibas kunde administrationen vara en neutral resurs. Hade reformen föreslagits av ett ensamt parti eller ett begränsat antal regeringspartier, skulle administrationens inflytande förmodligen ha varit inskränkt, eftersom den inte hade ombetts att presentera så många program och lösningar. Referenser Översättning Gunnar Sandin Intervjuer Stefan Ackerby (Näringsdepartementet, tidigare i Finansdepartementet och Socialdepartementet). Inga-Britt Ahlenius (generaldirektör Riksrevisionsverket, tidigare Finansdepartementet). Jan Bröms (Saco). Anna-Stina Elfwing (TCO). Rose-Marie Frebran (kd). Margit Gennser (m). Anna Hedborg (generaldirektör Riksförsäkringsverket, tidigare statsråd (s)). Ulla Hoffman (v). Bo Könberg (fp, tidigare biträdande socialminister). Stefan Oscarsson (Socialdepartementet). 119
Page 1 and 2:
Hur blev den stora kompromissen mö
Page 3 and 4:
Hur blev den stora kompromissen mö
Page 5 and 6:
REDAKTÖRENS FÖRORD Pensionsforum
Page 7 and 8:
de olika byråkratierna. När den a
Page 9 and 10:
1994 i februari avger man ett princ
Page 11 and 12:
nan, hade socialdemokraterna fått
Page 13 and 14:
socialdemokratisk socialminister un
Page 15 and 16:
partiet gick på näringslivets lin
Page 17 and 18:
av den allmänna pensioneringen. Ti
Page 19 and 20:
tioner och särskilda yttranden utt
Page 21 and 22:
problemet på ett mera grundläggan
Page 23 and 24:
det emellertid inte ens inom arbeta
Page 25 and 26:
Pensionsarbetsgruppen 1991-1994 Hö
Page 27 and 28:
Vad som krävdes av politikerna var
Page 29 and 30:
att bevaka medlemmarnas intressen p
Page 31 and 32:
åtminstone är en sådan spårväx
Page 33 and 34:
ny principstrid kring pensionerna.
Page 35 and 36:
Inledningsvis var slutpunkten för
Page 37 and 38:
Alla socialdemokrater jag talat med
Page 39 and 40:
ankringssynpunkt var detta viktigt.
Page 41 and 42:
mokratiska förhandlarna var det en
Page 43 and 44:
En socialdemokratisk reform? Reform
Page 45 and 46:
fördelningsmässiga konsekvenserna
Page 47 and 48:
utslag av borgerliga politikers amb
Page 49 and 50:
LO-tidningen. Svenska Dagbladet (Sv
Page 51 and 52:
Petersen, Klaus 2001. Velfærdsstat
Page 53 and 54:
”tak”) och tränger därmed ut
Page 55 and 56:
År 1990 publicerade pensionsberedn
Page 57 and 58:
offentlig kapitalbildning och fortf
Page 59 and 60:
kussion till pensionsfrågan, vad k
Page 61 and 62:
önskat på 1950-talet! Det är med
Page 63 and 64:
krävt ett enormt analysarbete. Hä
Page 65 and 66:
premiereservsystemet. 21 Vidare kan
Page 67 and 68:
sparandet. Borgerliga politiker har
Page 69 and 70: Ljunggren argumenterar för att par
Page 71 and 72: avsikt. 36 Båda hävdar vidare att
Page 73 and 74: De borgerliga partiernas syn på pe
Page 75 and 76: terade att hålla nere den totala p
Page 77 and 78: tem där alla pensionärer hade rä
Page 79 and 80: Livsinkomstprincipen Införandet av
Page 81 and 82: Det är sannolikt att detta kan fö
Page 83 and 84: då premiereservandelen var 2 proce
Page 85 and 86: frihet hade varit större. Spårber
Page 87 and 88: skiss. Promemoria av Pensionsarbets
Page 89 and 90: North, Douglass C. 1990. Institutio
Page 91 and 92: också varit centrala aktörer vid
Page 93 and 94: Som framgår av det i kapitlet pres
Page 95 and 96: Tesen att administratörer är poli
Page 97 and 98: de scenarier och kalkyler som anvä
Page 99 and 100: publicerades i slutet av 1987 ATP o
Page 101 and 102: AP-fondernas roll för att finansie
Page 103 and 104: vetenheten hade etablerats ansågs
Page 105 and 106: Socialdepartementet Pensionsfrågor
Page 107 and 108: Begränsat kunskapsmässigt inflyta
Page 109 and 110: en särskild sekreterare, Lars-Gör
Page 111 and 112: haft invändningar mot överenskomm
Page 113 and 114: avgifter för att upprätthålla de
Page 115 and 116: sysslat med sociala frågor. 25 Det
Page 117 and 118: tipensionsnivån var alltför hög
Page 119: ledamöter. Många tekniska frågor
Page 123 and 124: Heclo, Hugh 1974. Modern Social Pol
Page 126 and 127: Pensionsforum är en förening som
show all

skriften - Pensionsforum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?