skriften - Pensionsforum

sparandet. Borgerliga politiker har misstrott och fruktat dessa fonder.
De såg AP-fonderna och dess ackumulerade medel motsvarande
cirka fem års samlade pensionsutbetalningar som ett socialiseringsinstrument.
Men fonderna kunde också användas till att mildra
övergångsproblemen med den dubbelbetalning i samband med den
partiella övergången som beskrivits ovan. AP-fonden förväntades
således att stå för ca 45 miljarder kronor av de årliga pensionsutgifterna
kring år 2000. (Avsättningen till premiereserven förväntades
samma år vara 14 miljarder kronor och pensionsutbetalningarna
169 miljarder kronor). 25
AP-fondernas betydelse skall inte underskattas. Enligt Myles och
Pierson så är Sverige och Kanada de enda två länder som hittills har
tagit steget från ett fullt utvecklat fördelningssystem till ett partiellt
fonderat system. Det är intressant att notera att också i Kanada
fanns fonder uppbyggda, som kunde användas till att underlätta
övergångsproblemen. 26 Å ena sidan är en övergång från ett renodlat
fördelningssystem till ett blandat system med en andel för den fonderade
delen på cirka 15% på ett plan är en ganska beskedlig förändring.
Men å andra sidan så är alltså den svenska reformen av ett
institutionaliserat fördelningssystem i internationell jämförelse
ganska radikal.
Vidare är de långsiktiga effekterna av införandet av ett premiereservsystem
större än vad de först kan förefalla. När principen nu
har etablerats så är det ju lättare att på sikt höja den andel av avgifterna
som placeras i premiereserven. Välfärdsstatliga arrangemang
25 SOU 1994:20, tabell 17. s. 545, 549.
26 Myles & Pierson, 2001.
65