S3 Kamratförening nr 4

ansvarig för att i MP inplanera pengar för dessas ersättning
av något nytt. Jag gjorde då det grova antagandet
att vi skulle ersätta hytterna i antalsförhållandet 1:1.
Hytterna inköptes för c:a 100 000 SEK styck (tomma),
och jag antog att dessas ersättare skulle kunna komma
kosta MSEK 1 per styck varför jag lyckades få in
MSEK 300 i MP för denna ersättning. När vi nu anskaffar
( splitterskyddade ) hytter till 90-bat för internationella
uppdrag samt Patgbbat för internationella uppdrag,
konstaterar jag att dessa kostar över MSEK 3 per styck
tomma ! Hur – tror ni att det skulle ha gått att få in i
planen vid den tidpunkt jag planerade in plasthyttersättningen?
Ett annat exempel till är Ra 180 och dess föregångare
och ersättare:
Ra 14x och Ra42x köptes med leveranser runt 1970-talets
början. En Ra 145 kostade då c:a 25 000 SEK och
en Ra 42x kostade då c:a 50 000. De är fortfarande kvar
i
KRO 04 !
Ra 180/bärbar kostade c:a 100 000 och en Ra 180/Mobil
c:a 175 000 SEK. Den Dataradio (TDRS >> GTRS)
som vi nu planerar anskaffa , kommer kosta (ser det ut
som) över 1 MSEK per styck !!!
Hur skulle en planerare på HKV (eller annorstädes f.ö.)
kunna gissa dessa ofattbara siffror och dessutom bli
trodd på sitt ord i materielprocessen ? .
Nåväl, detta var några snabba refl exioner,
jag återgår till historien.
Vilken armé hade vi 1994, när jag tillträdde som MSA
(MaterielSystemAnsvarig) / Ledning & Samband?
Vi hade då ett antal fördelningar, många brigader och
fl era artilleriregementen. Vi hade fortfarande Milostaber,
Fostaber och Fogrupper samt sedermera Gränsjägarstaber
och Gränsregementsstridsgrupper.
Telesystem
Arméns ledningssystem på den tiden var RL-340systemet
med Radiosystem 14/42 samt 195 och våra
staber uppträdde i plasthytter och Stabstält 22 och 32.
Meddelanden överfördes med Fjärrskrift, MILTEX,
MILFAX, MC-ordonnans, Tal och Telegrafi . I allmänhet
lokalkrypterat. Fordonen var Tgb 30, Ltgb 939, Stabstgb
1313, Radio-11or, Rabv, m.m
Kommer ni ihåg ?
Den fortsatta utvecklingen av TS-9000 är – just nu under
prövning – FM ekonomi just nu är ju i dallring. Att
TS-9000 behöver uppgradering vad avser bandbredd ,
smyg-egenskaper, DNS-förmåga m.m. är ju uppenbart.
Radio
Radiofrågan är en annan STOR fråga under åren och
framåt över tiden. När jag var befälselev på S3/1.
kompani sommaren 1996. fanns inte Ra 145/146 eller
421/422. Jag är grundutbildad på Ra 120 & Ra 130 och
Ra 200, hur många minns dessa idag ? Jag är också en
riktig hejare på RL320 med BF 531...vilket gör mig till
ett föremål för Telehistoriska museét och armémuseét
eller hur? Undrar var min monter är förberedd ?
Emellertid har vi nu (Org 2004) ett läge som innebär att c:
a bara c:a 50% av arméns radiostationer är Ra 180 och den
andra hälften är 14/42 mm. Hur NBF-anpassat är det ???
Kortvågsfrågan ligger då vid sidan av. Den består i dag av
framtidsvalet av FM HFRA 2000 som total ersättare för
arméns och marinens / fl ygvapnets behov av ”man-pack”
KV. För fordonsburna applikationer eller andra plattformar
fi nns ju den beställda materielen. Eller är nästa ”manpack”
KV = GTRS ? Eller är det någon annan apparat ?
Och så fi nns Ra 763 inom bl.a. HV och Ra 1951 inom
fältarmén. Detta är inte enkelt att bestämma om !
Kabelmateriel
Ja vid 1994 / hösten hade armén en tillgång av c:a 60 000
km DL 1000 M !!!!! Plus tillgångar av DL 100 och DL
200 samt HDL. Det har vi inte längre – jag har låtit utgallra
en STOR del. Men mht telehotbilden , är detta så
klokt ?
Vi hade f.ö. även 1994 , c:a 40 000 st Tfnapp m/37 (den
s.k. Fältapan), det har vi inte heller längre, men fortfarande
kvar i betydande omfattning, alternativ ? Tfnapp 390
är inte ett fullgott alternativ härvidlag. Härtill hör också
frågan om ersättare till Vx 10-14-15-24-40 DL.
Detta är inte helt enkelt heller.
Nog om nostalgi och problem.
Vad har Vi gjort under alla dessa år ?
Vi har lämnat PIFS som på sin tid var ett mycket stort
framsteg för att förenkla stabsarbetet i våra staber. Vi har
tagit fram FUM IS MARK (Funktionsmodell IS MARK)
som förädlats år efter år på ASÖ / LSÖ-övningar. Vi har
med denna FUM skapat stora möjligheter till den ”skarpa”
versionen IL MARK (Insatsledning Markstrid) som vi
avser betälla i närtid
Vi har utvecklingsmässigt lämnat plasthytterna och skapat
möjligheter till taktiska och rörliga och splitterskyddade
ledningsplatser. Emellertid har vi i skrivande stund inte
fått levererat en enda serielikare för vare sig ledningsbv,
ledningspbv eller ledningscontainer med undantag för de
som är levererade till förbanden för Internationella uppdrag.
Den mera generella ersättningen av våra gamla plasthytter
ligger fortfarande ett stort antal år bort i tiden.
Vi har lämnat ett trögt och separerat ”stuprörsledningssystem”
och berett vägen för ett NBF-anpassat och fl exibelt
system för ledning av förband över ytan. Ett system
som för övrigt dessutom skall medge hantering av hemlig
information och förmåga att utbyta information mellan
dagens försvarsgrenar.
Vi har möjliggjort en utveckling av ledning av förband
på bataljonsnivå från tal och skrivna meddelanden till ett
system som medger NBF / Digitaliserad ledning av förband
på ett taktiskt rimligt sätt. FUM SLB är härvid en
kvalifi cerad produkt som befi nner sig mycket långt fram
– även vid en internationell jämförelse.