Präster i Ume lappmark - Forskningsarkivet

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv 

Fortsättning av Handskrift 25:1‐2. 

Åren 1700‐1723. Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare 

undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten. 

Del av maskinskrivet manuskript. 

Volym 25:4:4. 

Präster i Ume lappmark 

1. Kyrkoherde Nicolaus Olai Graan i Lycksele 

2. Komminister Lars Rangius i Sorsele 

3. Kyrkoherde Olof Graan i Lycksele 

4. Komminister Sjul Granberg i Sorsele 

5. Komminister Kenicius Granlund i Sorsele 

6. Skolmästaren Per Fjellström i Lycksele 

Publicerad september 2011 

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek 

(http://www.foark.umu.se)

Tnßsifii i 

i , ^j^JU-lv+lf J)í UhL 

Jx /¿tjVW- (y t*l Ç'u+'fiw ) t 

/ 

i 

7 

n¡i - 

M 

'-/y 

?

• • • ' \

Komminister Kenicius (König) Granlund i Sorsele. 

Kenicius Granlund var född omkring år 1682 

i Sorsele,son till klockaren därstädes Hans Erson som inflyttat från 

Tväråträsk i Umeå socken. Hans Ersson var svåger till komminister 

Henrik Lyckselius i Sorsele och hade på dennes inrådan slagit sig ned 

på Sorsele-holmen sorn nybyggare. Efter studier i Härnösands gymnasium 

blev sonen Kenicius student i Uppsala 1710. I juni 1714 kallade Här- 

nösands domkapitel SMS Kenicius Granlund till prästvigning,emedan 

han behövdes "till gudztienstens förrättande i Selbojåkz lappmark". 

Det var tydligen fråga om ett tillfälligt förordnande i Silbojåkk, 

ty den 12 december 1715,då fråga uppkommit om skolmästaren Randklefs 

OK flyttning från Lycksele till Bygdeå, upplyste domkapitlet, att Kö- 

nig Granlund fått löfte om skolmästartjänsten i Lycksele och att full- 

makt skulle utfärdas för honom "när der till gifwes beqwämlig tid." • 

År 1719 blev Granlund komminister i Sorsele. 

Vid prosten Grubbs visitation i Lycksele 1722 klagade komminister 

Granlund Över utebliven lön. Han var fördjupad^ i skulder och riske- 

rade att svälta ihjäl om han icke fick ut sin lön eller blev förflyt- 

tad till annan tjänst. 

/ Leon. Bygden:Härnösands stifts herdaminne under Lycksele (Sorsele). 

Se kapitlet J:Lapska studenter" 

Härnösands domkap. arkiv: Konceptbok 1714-16 HLA 

Se kapitlet om prosten Grubb.

Vid 1723 års visitation i Lycksele fick komminister (iranlund 

bestämda föreskrifter rörande lapparnas undervisning. Prosten Grubb 

brännmärkte klockarens brännvinsförsäljning rnen nämner ingeting om 

Granlunds delaktighet i denna hantering. I en skrivelse till domka- 

pitlet tio dsgar senare tar dock prosten bladet från munnen: 

- - König Granlund hela tiden hållit offentel. krog med bränwins- 

säljande för lapparna,så offta de kommit till kyrkian,derföre och 

Kyrkioherden i lyksele Hr Oluf Gran klagade deröfwer at de lappar som 

merendehls wid denne Sorsele Kyrkia sig uppehöllo hela åhret särdeles 

wintertijd,och kunde sorn offtast komma dit till Kyrkian och informe- 

ras af Hr König likvväl icke allenast ganska swage woro i sin Christen- 

domb; utan blefwo och årl. fattigare,hwilket alt är förorsakad af 

detta Krögerie, helst som och Klockaren dersammastädes tagit bränwin 

i marcknadstiden af en Borgareänkia med hwilket han och krögat 

Jag förehölt Hr König huru oförswarl. han herutinnan giort. Hr 

König tilstod at han hållit Krögerie,men föregaf sig dertill wara för- 

orsakad af den ringa löhn som han hade i Jag förböd honom at alfwarl. 

at widare något bränwin sälja och försäkrade honom han nästkommande 

åhr ey skulle sitia der,om han med krögerie skulle fortfara,hwilket 

alt iag nu hermed har bort Ven: Consistorio tilkänna gifwa,samt Hög- 

wördige Hr Biskopens och Ven: Consistorii egit oppröfwande hv/ad med 

honom är at giöra i ödmiukhet underkasta. - - - 

Högwördige Hr Biskopens - - - 

Umeå d. 23 Jan. 1723 Nils Grubb 

• behandlades 

När prosten Grubbs skrivelse ,var biskopen icke med,rnen domka- 

pitlet avsände följande varningsbrev till Granlund: 

Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar,Diverse ärenden 

1721-24 HLA Början av skrivelsen saknas.

Comministern i Sårsele och Lyksele Lappmarck Hr König Granlund. 

Såsom Hr Probsten Mag: Nicolaus Grubb wid sista hålne Pro b st e- 

Ting i Lycksele kommit i ärfarenhet at Eders wördighet offentel. bru- 

kar Krog rned bränwins säljande för lapparna så ofta de komma till 

Kyrckian,hwarigenom the ey allenast bringas i fattigdom på lekamli- 

git wijs,utan äfwen torde (?) fast hårdare answar med sig föra i ande- 

lig måtto,så at de igenom sin egen siälesörjares förwållande störta 

sig i siälawåda och finnas i sin christendom alt för swaga,hwilcket 

procedere Hr Probsten Eder förehållit,och I sielf tillstått för Eder 

fattigdom sådant nödgas giöra. Men som denna fattigdoms raisonen i 

ingen dehl kan swara emoth det answar,som I en gång den stora Guden 

för Edert fögderi giöra skall,och wisa huru I Eder anförtrodde hiord 

födt hafwer; så warder Eders wördighet här med denna gången en för 

alla strängel:n tillsagder at aldeles af stå rned denna bränwinshandel 

så kärt Eder är undwjka det straff som Kyrkiolagen i det XIX Cap och 

thes 25 § sådana bränwinskrögare af det andeliga ståndet pålägger. 

Och förundrar Consistorium sig högel, öfwer Eder det I skall finnas 

af Eder plicht så förgiäten at I som skall Edra åhörare föreställa 

hwad skadelig påfölgd fylleri med sig förer,och dem som der med umgå 

straffa,sielf hwar Sön- och hälgedag dem öfwerfyller,huru inbillar I 

Eder här med till swars stånda,wackter Eder I Jesu namn och betäncker 

grannel. det Evangelium sorn beskrifwes Joh. 10 och war en god men 

ingen lego-herde. 

I Hr Praesulis frånwaro 

d. 4 Martii 1723 (consistoriales) 

Några dagar senare utfärdade domkapitlet en cirkulärskrivelse 

till prostarna,vari deras plikt att hålla efter de prästmän sorn idka- 

de brännvinsmångleri inskärptes: 

/ Härnösands domkap. arkiv: Konceptbok 1720-29 HLA

- - (om herrdagspengarna) - - 

Till samptel Herrar Probstarna 

des utom sorn Consistorium kommit i den beklagliga ärfarenheten 

at någre ohetänckte Prästmän skola hålla offenteligit bränwins kröge- 

rij så på kyrckiowallen och i Prästegårdarna,som eljest i Sochnarna 

och wid marcknatzplatzen det föryttra; altså nödsakas Consistorium 

a 

af H:r Probsten wänligen begära det Han behagade den af det wördige 

Prästerskapet,som finnes till sådant benägen alfwarl. förmana at med 

slijkt,Prästeståndet oanständigt,månglande aldeles afstå,hwilcket så 

mycket nödigare denna tiden wara månde,som man nogsamt sig bekant har 

huru många finnas,hwilcka ey underlåta sina observationes här på at 

giöra och benäget kunna derpå wid alla tillfällen tadla. Men skulle 

någon ©moth all förmodan efter föregången förmaning finnas,som en så- 

dan inbiten owana ey lemna wille; så behagade H:r Probsten den samma 

i Consistorio angifwa at lijkmätigt kyrckiolagens XIX Cap och 25 § 

med honom förfaras måtte, förblir 

Södra d. 10 Maj i G- W:n 

Norr d. 13 dito (consistoriales 

Vid 1723 års visitation i Lycksele tog prosten örubb löfte av 

allmogen,att den vid de tillfällen då prästerna undervisade icke 

skulle supa eller smaka brännvin. Om detta löfte påminde prosten Grubb 

vid 1724 års visitation. Man erfor vid detta tillfälle "med stor hug- 

nad och alla närwarandes förundran",att särskilt de unga gjorde gott 

besked vid kristendornsförhöret. 

I-Iärnösai ds dornkap. arkiv: Konceptbok 1720-29 HLA 

" " " Visitationer i Lappmarken:Lycksele (F 111:35] 

4. 

HLA

Edell och Högachtadt H:r Häradz Höfåing och lofl: %radzrätt 

Emedan en stor dehl af lapparna i synnerheet af Graan tagit sig 

en stor frijheet rned Spanmåhl opförande till Sorsele ifrån Granöhn, 

ty att the alldrig äro tillstädes nar the böra taga honom emot,min- 

dre haf:a det ringaste bekymmer der om, fast dhe af Ländzrnennerne 

alf v/ar samt blifwa tillsagde; al ty måste min Spanmåhl blifwa der qwar 

liggande till sidsta rneenföret. då kan hända den tager några skiehl, 

en annan och några,det jag doch halfmältat får hijt opföra,och ändå 

pä kiöpet åhrl:n mista hwad i granöhn blifsr qv/arlernnat stundom li 

t:a stundom 1. stundom 6 skiehl och så bortåth. så at det intet åhr 

är jag icke måst sättia något till. i medlertijd söker Lappen sim 

winst reser till staden,siussar Borgare och deras lass både opföre 

och uthföre igien,men ingen bekymrar sig om Josphs skada,och den 

skiutz som dhe först böra och plichtige äre at giöra. Efter jag nu 

seer att sådant Sielfswäld mehr och rnehr tilltager,ber jag ¿ofl. Hä- 

rad zRätt en allwarl tillsäger Församblingen af Raan och G-raan,att dhe 

skaffa all min Spanmåhl hijt till Lychsele medan jag är här, hivar och 

en för sig efter som Ländzrnennerne nämna, så kan jag ändå sedan giö- 

ra dem till wilja,och låta något här blifwa till wåhren,efter den är 

i gott behåll, och at Lofl: HäradzRätten behagade sättia ett braf 

wijte för dem, samt hotas rned betahlning för den der af till ewentyrs 

tijrnande skada så frarnt den blif:r qwarliggiande. förblifJr 

L o f1ig e Härad zRättens 

Tienstskyldige T:re 

Lychsela d: 13 Jan: 1727 Ken: Granlund { 

/ Arvidsjaurs tingslags arkiv:Dornbok 1736-96 inhäftat mellan 1757 

och 1758 års protokoll. HLA

De allvarliga föreställningarna till Granlund tycks icke ha gjort stor 

verkan.År 1728 skriver prosten Abraham Lidenius i Umeå till domkapitlet: 

- - För Venido Consistorio tor jag intet lämna onämdt om Hr König Gran- 

lund i Sårsehle,som är både lidelig och oförmögen at betjena lappalmogen. 

Förledit åhr så wäl som nu warftnde jag honom,men efter ther är intet hopp 

orn bättring,recommenderar jag en så nödig sak i V:di Consistorii stora för 

sichtighet.Han begärar ock at få blifwa Scholaernästare i Arieplou hwar til 

hans Kyrckjoheerde täncker honom mycket tjenligare,tilstående han eljest 

sjelf sin odugelighet til then sydsla han nu handhafwer. - - ¿/ 

Med anledning av detta meddelande anmodade domkapitlet kyrkoherde Gran 

att med det snaraste inkomma med "en sanfärdig berättellsse orn Granlunds 

förehällande både i dess lära och lefwerne" .l)en 31 mars avgav $ran följan- 

de utlåtande till domkapitlet: 

Högährewördige och Höglärde Herrar Magistri samtelige Herrar Consi- 

storiales Mine Högunstige gynnare. 

Till följe af Ven. Consistorii högunstige befallning af Hernösand d. 9 

Martij sistledne at iag med det första skall j V)en. Consistorio med en san 

färdig relation inkomma om Cornministern Hr Kiöng Granlunds förehållande 

både j lära och lefv/erne,hwilken efter Hr Prosten Lidenii berättelse skall 

vvara lijderlig och till sin tiänsts förrättande nästan odugligh hwilket, 

ty wär,nogsampt sant är så lämbnas j ödmiukhet denna berättelsen. 

l:o Iiwad Hr Kiönig Granlunds lära angår, så är det ofta händt at när han 

hafwer kommit i Kyrckian at predika,hafwa hans sensus så turberade warit, 

aut ex hest erna crapula eller orn han då så timiid wore,at hwad han tå ta- 

lat, hafwer framkommit afv/ogt stympachtigt och utan något sammanhang, så at 

fock som saken bättre förstår,än som den enfaldiga Lappen,intet kunna fat- 

ta och förstå hwad han säger och talar,och enär han så beskaffat är som 

sades,tå kan han eij heller richtigt Texten och Evangelium innantill utur 

boken upläsa,ibland har och det skiedt,at när han i kyrkian kommit,till 

at giöra böön för Församblingen,så hafwer han intet kunnat richtigt läsa 

de wanliga och brukeliga afton- och morgonbönerne. 

2:o Hwad Hans dageliga lefwerne angår,har iag intet så stort att berätta, 

emädan han är boende i fiället 12 rnijler långt ifrån mig, och iag alt så in- 

tet hafwer tillfälle at umgås med honom mera än twänne gånger orn åhr et om 

Somrnartijden under rnin resa j Fiället, och orn winteren nägra dagar orn rnarck 

nadenj rnen orn marcknadztijden händer det wäll att han wijsar sig drucken, 

och då kan wäll af honom förfalla fiåhlacktigt och tokot tahl. Nu ehuru- 

wäll några af den lappska nation,som kommit till at studera,gifwit godt 

hopp orn sig, så länge de warit wijd Kongl. Gymnasium och Academieen; men så 

snart the till Sacrum ministerium blifwit wärdige ährkiände,och kommit 

till fiället,hafwa the begynt ett annat lefwerne och j Fyllan framfarit 

rned trätor och siagsmåhl,ibland sina åhörare Lapparna som de lijkwäll an- 

^ Härnösands domk. arkiv :KcCMM^XMKManualhandl. Div. är. 1728-50 HL A .Yttrandet 

ingår i skrivelse från Lidenius till domk.d.20.2.1728 

H Härnösands domk.arkiv:Konceptbok 1720-29 HLA datum för skriv.9.?.1728

norledes borde underwijsa. Men hwad denne Hr Kiönig Granlund angår,så haf- 

wer han utaf them alla,warit den fogeligaste och stillaste och på den tij- 

den han sialf intet godt kan uthratta så söker han intet heller att ned er- 

bryt a, hw ad andra upbygga såsom ty wär skiedt är af de andra präster som af 

lappska nation warit. Om Hr Kiönig Granlund genom Gudz nåde skulle sig bätt 

ra som man hoppas så wille iag wäll inläggia för honom inför Högwördige 

Hr Biskopen och Ven, Consistoriaäp^äMXXXMXMMM en ödmiuk böneskrift, 

om iag tordes,att Högwördige Hr Biskopen och Ven. Consistorium,om den arma 

mannen sig bättrade torde högunstigt hiälpa honom till rätta igen. Härmed 

förblifwer iag städse - - - - 

Lycksehle d. 31 Martij 1728 Olof Graan P 

Samtidigt med att domkapitlet infordrade yttrande från kyrkoherde Graan 

angående Komminister Granlunds uppförande,lämnade det tillfälle för Gran- 

lund att förklara sig över prostens angivande.Först den 10 juni samma år 

avlämnade Granlund sin förklaring: 

Högwördige - - - > 

Utaf Venerandi Consistorii höggunstige skrifwelse af d: 9 Martii finner 

jag att HögE:e Hr Probsten angifwit mig i Ven: Consistorio för twenne swå- 

ra fehl,såsom skulle jag wara både lijdelig,så wähl som och oförmögen att 

betiena Lappallmogen, och Ven: Consistorium befaller mig som först med för- 

klaring ödmiukast inkomma,hwilket jag långt för detta har bort ödrniukel:n 

beswara,rnen denne långa och oläglige lapp Marke-wägen har rnig hindrat,be- 

der altty Ven: Consistorium wille hafwa mig här uthinnan uhrsähtat. Nu i 

ödrniukt följe af den är detta som följer,' ödmiukeligast. doch först beder 

Jag ödrniukel:n, Ven: Consistorium rned tolamod wille afhöra dhe orsaker, af 

hwilka Jag är twingat och drifwit om förwävling,som och gåfwo Hög3: Hr 

Probsten then tanckan, så,sorn skulle Jag mig sielf oförmögen giort,och Hr 

Probsten sedermehra der på för odugeligen förklarar. 

Ty efter Jag förmärkte wijd min ankomst hijt (1719),och än förmärker 

att ju längre jag arbetar här i Sorsele och församblingen betiänar,ju meh- 

ra tilltager fattigdomen,som kommer dels der af,att Lappen ey weet den 

ringaste heder emot Presten for hans omak wijd Brudewijgning,Barnedoop - 

Begrafning och sådane tienster flere,som i en församling böra i acht tagas 

och förrättas, dels och der af,att Cappellanen här ey niuter någon weder- 

kändzlo hwarken af Pastore ey heller af Försarnblingen (antingen då derföre 

att ingen af Antecessoribus det sökt,elr och at det intet beståås,och man 

doch ensam måste draga icke mindre tunga med Gudztienstens förrättande, 

samt lapparnas Information i deras Christendom hela åhret igenom,som an- 

norstädes. der doch i andra Lappmarker sådant skier der Annexan är,at Cap- 

pellanen niuter antingen af Allmogen,såsom i Luleå Lappmark,derest Capel- 

I Härnösands dornk.arkiv:Manualhandlingar 1721-;30:Lycksele(Sorsele). I-ILA 

•1 Härnösands domk.arkiv: Conceptbolc 1720-29 Skriv.t.prost .Lidenius. HLA

lanen raed Pastora niuter 2:ne Landsmans giäld,at uptaga Ti jond.en af elr 

få dhe wist af Pastore sielf; såsom längre norr uth« Dels och der af att 

Penningelöhnen är ganska lijten,så at när Cronan tagit sitt igien i Oen- 

tonalen,Tijonde och MantahlsPengar, Contribution,Uphandlingsafgift med rneh- 

ra,som nogast blifwer öfrigt till at afskieda en dräng och Pijga i löhnen, 

Och Spanmåhlen som nogast räcker till födan,hälst som man af den måste 

uthwända till alt hwad man i ett huushåld behöfwer,så till kläder som an- 

nat, och doch ey hinner till att skyla sin skröpliga lekamen så vvähl för 

mig sielf som Hustru och Barn. der till kommer och den wedermödan,att näs- 

tan hwart åhr skall jag see olust på mitt uthsäde; det är intet åhr at jag 

icke mister något,men 1721 miste Jag altsamman i grund,då sådan fieliflod 

war,att den stod under Predijkostolen,altaret fluttit till doren. Samma- 

ledes syns wilja blifv/a i detta åhr. Men alle ofwannämde, ehuruwähl dhe 

äro sv/åre,kunna dhe doch genom Öuds nåd öfwerwinnas; doch af alle ofv/an- 

nämde orsaker är ey någon till lijknande rned den siuka kroppen och passion 

af Steen jag har till dragas med,och när den mig antastar,ja och stundom 

mitt i Predijkan,stundom en stundom och flere gånger,så nödgas jag stå 

stilla,till töhes jag får andedrächten igien. detta har gifwit mångom ett 

wijdrigt omdöme; till hwilket jag intet är wållande,predijkan förrättas 

lijka fult. för sådane orsaker så wähl som mångö andre dessutom,tänckte 

jag ödmiukeljn anhålla om förwäxling,emedan Jag weet at hwad stat som 

giörs för een Scholaernestare, den lärer han och fåå oafkortat. och ty up- 

penbarade Jag min mening för HögShr:ne Hr Probsten,som utan twifwel 

sådant up;f)Qg,som skulle jag mig sielf till ämbetet giort oförmögen,hwar- 

före Han mig och derföre för odugeltn förklarar,och såledz mig i Ven: Con- 

sistorio angifwer; der doch min mening aldrig sä war,utan för förenämde 

orsaker. Ty eljest hoppas Jag,att så wähl min egen Pastor,så wähl som 

hela Församlingen skall gifwa mig det wittnesbyrd,at allmogen,som wijd 

mitt tillträde till Ernbetet 1719 näpl:n En af dhen kunde instichtelse Or- 

den till Herrans Nattward,mycket mindre annat,och doch (Gud bättre) be- 

gått sine salighetsmedel1,är nu snart färdig i sina 5 Hufwudstycken,icke 

allenast till Orden och Lutheri förklaring,utan och till sielfwa förstån- 

det. förutan det at alle åf^M^XKpkiMäMMii^MîiMMXåiiM^&iäå^^ Tienster 

wed en försambling are här så wähl blefne förrättade efter Kyrkioordnin- 

gen, som annorstädes,fast Jag icke ringaste hielp har haft hwarken i Pre- 

di j kände elr siungande. Hoppas och ännu här efter det samma giöra kunna; 

des utorn så har hwarken min Pastor elr Församblingen mig för något hoos 

HögE:e Hr Probsten angifwit. 

Hwad det andra fehlet angår (om man kalla det fehl,om icke en upsåtelig 

synd om så wore) nembl:n lijdelig,så weet Jsg mig aldrig,elr skall någon 

hafwa hört mig öfwat dhe der till hörande laster som Kyrkio-Ordningens 

XIX Cap:§ 2'3 om PredijkoEmbetet upräknar. Jag är glad nog jag har lijtet 

till theras underhåll i bröd och grytan som dagelm sittia 12 och stundom

flere till bords af 20 T:r jag får opföre,än som att kasta det i pannan 

och Tunnen. Jag nekar mig ingalunda wara utan skull,hafwer någon gång kan 

hända fehlat i Oeremonierne något ord,efter jag alt ensam skall uthrätta, 

som förr förmält är till hwilket doch det stora arbetet wed stora högtij- 

der,siukômen samt ålderdomen äro mehra vvållande än Jog sielf» 

Men hwad v/ill Jag uppehålla Ven: Consistorium med wijdlyftig förklaring. 

Jag gier mig skull och giör Boot i stoft och asko, Bediandes ödmiukel:n 

Ven: Consistorium wille HögGunstigt öfvversee dhe här tills begångne fehl- 

achtigheter och mig dhem tillgifwa till wijdare hopp orn bättring,hwilken 

Jag och här med (genom Guds Nåd) Ven: Consistorio försäkrar. Bediande och 

ödrniukelän, att så framt passion framdeles icke lindras utan mehra tillta- 

ger, at Jag då kunde hafwa hopp antingen till förwäxling till ScholaeBe- 

stälningen (fast jag weet det är swårt med en will lappoike) elr få mig 

en hielp i arbetet den jag rned kost och löhn will uppehålla,på det Jag 

såleds sorn är rnoot mine 50 åhr och ifrån vocation 1714 tills nu 14 åhr, 

2:ne åhr i Hyttan för Hr Pastor Rang. sedan Scholaemästare i Lychsele nu 

här från åhr 1719. måtte hafwa bröd för mig dhe mine fernb fattiga små, som 

ännu eij kunna skilja den högra från den wänstra. I sådant hopp på Ven: 

Consistorii höga gunst och hielp,jag ödmiukel:n beroor och hwilar. Befal- 

landes Ven: Consistorium under Gudz milda beskydd.rned förblifwande 

Venerandi Consistorii ödrniukaste Ti enar e 

Sorsele d: 10 Junii 1728. Kenicius Granlund O 

Domkapitlet tilldelade Granlund en allvarsam varning och uppdrog 

dessutom åt kyrkoherde Graan att giva honom ytterligare föreställning. 

(Til Comrninister Kiönig Granlund) 

Emedan så wäll af Sal. Probstens Lidenii för detta cornmunicerade 

berätt ellse Consist:rn kommit i viss erfarenhet, det I både uti lära 

och lefwerne förhåller eder ganska oskickeligen,och ingalunda såssom 

en rätt Prästman egnar och anstår; fördenskull will nu Consist:m me- 

delst detta såssom en gång för alla, hafwa Eder på det al fwar sa minaste 

för sådant åt war na dt, wäll besinnandes,at der man widare oin edert ila- 

ka förehållande något det ringaste hörandes warder,må J eij annat för- 

wänta än med Eder utan något öfwerseende effter Kyrkiol:s XIX Cap: 23 

§ kommer at förfaras. 

H: d 31 

(Till Pastor Hr O.Gran. ) 

Förutan det Hr Pastorn sänder innelyckte Consistorii alfwarsamma 

/ Härnösands domk.arkivsManualhandl. 1721-30:Lycksele(Sorsele). HLA 

v Härnösands domk.arkiv:Konceptbok 31 Juli 1728. HLA

åtwarningsbref, sin Comrninister Hr Kiönig Granluncl tillhanda, så anmo- 

des H Pasti ther hoos honom allfwarl at förehålla dess oskickelig- 

het både i lära och 1 ef-werne, järnte antydan,at der han sig icke rettar 

utan widare derutinnan fortfar,må han wara försäkrat,det Han ifrån 

sitt Embete alldeles afsatt warder. förbi: Hd 31 Jul. 

(afgick 5/8)

Högärewördige och Höglärde H:r Probst Gunst ige Herre. 

Thenne tidsens til stånd så wäl som tillfälle gifwa mig orsak Hög- 

wördige Hrr Probsten med desse rader beswära,sorn ock orn et godt råd 

och handräckning til följande tankar. Högv/ördige H:r Probsten är wäl 

tilförne kunnigt,huru som denne församling af Graan och Raan ej wet 

den ringesta heder emot det beswär och arbete des Capellan har måst 

hafwa för them,så wid det ena som alla kyrkans ärender,tyckandes de 

det wara hans plickt utan nogon tacksamhets ihogkornmelse der 

ernot. och som iag ei kan se huru man på sådant sätt skal kunna uppe- 

hålla sig och de sina,häl st som Gud har straffat oss med misswäxt 

detta förflutne,och som förspörjes,detta året med,ja ock borttagit 

all wälsignelse ur watnet med,hwad skal man då kunna framkomma,med 

mindre så blifv/er stadgat och förordnad at allmogen måtte hielpa 

til hans underhåll nogot litet: Af sådana tankar är jag föranlåten 

worden ödmiukast bedja Högärewördige H:r Probsten,han gunstigast 

täcktes hos Högwälb:e H:r Bar. och Landzhöfdingen och Ven. Consisto- 

rium el:r påstående Rikzdag för mig utwärka en befallning til Raan 

och Graan lappar,som under denna kyrkan höra,at hwar gifter man kun- 

de årl. underhielpa sin Präst med en ost och et stycke kiött,så hö- 

rer jag och Capellan i Luleå lappmark njuter af församlingen,den 

rjke litet rikare än den fattige, eller den del the tilförne wore v/ane 

gifwa fogden och nu. en tid sluppit, til hv/ilket han så mycket mindre 

kan neka,som han deraf ej nogon särdeles skada kan hafwa,men deras 

Präst et godt understöd,och om detta icke skjer,lärer ei många efter 

detta brödet kapplöpa; ty man kan sig här icke utan stor fattigdom 

framdraga. Jag har bett Hsr Alenius denne min ansökning v/idare mun- 

tel anmäla och bedja, emedan jag af tiden utslutes. Men jag kan aldrig 

så,som jag gerna wille bedja Högärewördige H:r Probsten om dett ären- 

dets utförande,utfäster mig allenast deremot,i mangel af annat,näst 

tjenstlig hälsning från mig och min K. hustru med trogen anbefallan 

under Gudz milda beskydd, förbi:r - - - 

Sorsele d 10 Dec. 1740 Koen. Granlund 

Vidi Jacob Unaeus 

Gons. Hernos. Not 

/ Direktionens arkiv:Kongl. Bref,m.m0 1680-1742,sid 1891. RA

l ï b T f M A ® 

w - 7 

^ h (A jCyviJit^d* i 

s)UL ßKftMERS- 

T 

3 * y

Sigvard (Sjul) Granberg,komminister i Sorsele/kyr-k^herde i eplog 

Sigvard (Sjul) Mårtensson Granberg var född av lapska 

föräldrar i Grans by av Sorsele församling.' 7 Enligt en anteckning i 

Kammararkivet idkade han år 1695 studier i Urneå skola på Kronans be- 

kostnad (Bygden). 1 Härnösands gymnasium började han år 1703 och ge- 

nomgick de tre £örsta klasserna. " Enligt Uppsal a universitets matrikel 

inskrevs KM vid lärosätet den 20 juli 1706 "Sigardus Granbergh Lappo- 

nia Vesterbothniensis". I "Symbola",förteckningen på dem som erlade 

avgifter till universitetsbiblioteket,antecknas han som "summe pauper". V 

Sigvard Granberg blev efter prästvigning förordnad som kornminis- 

ter i Sorsele år 1709,där han efterträdde Lars Rangius. 

Granberg tycks redan från början ha tagit i tu med lapparna för 

deras gudtjänstförsummelser0 

Grape,Isak: Minne af prästerskapet i Lappmarks-försarnlingarne inom 

Ilernösands stift. Umeå 1853» 

t Bygden,Leonard: Härnösands stifts herdaminne,Uppsala och Stockholm 

1922-26,under Arjeplog. 

1929. 

v' Bucht, Gösta: Härnösands gymnasiematrikel 1650-1800, Härnösand 1926- 

7 AoB.Carlsson: Uppsala universitets matrikel,band 2,Uppsala 1919-23. 

1.

Tingsprotokoll i Lycksele den 12 januari 1710« 

- - Opå Capellanens wid Sorsehle H:r Sigvard Granbergs angifwande, 

befans,det efterskrefne lappar,hafwa eij bewistadt Gudztiensten näst- 

ledne Juhlehälg,ändåch dee icke legat så afsides at dee ju kunnat 

komma tilstädes; Hwarföre blefv/o dee för denne gången Sakfälte för 

Simpelt Sabatzbrått till hwar sine Tree Mark Silf:rrnt till Kyrkian 

och dee Fattige: Nembl• 

J 

v 

Silf:r mt 

Rahnbyen Hustru Margreta Andersdotter - 24 

Hustru Margeta Pärsdotter - 24 

Granbyen Påhl Larson - 24 

Larss Pärson - 24 

Siuhl Siuhlson - 24 

Rahnbyn Anders Bengdtson - 24 

Granbyen Larss Olofsson - 24 

Siuhl Olofsson - 24 

Desse of v/an Specificerade tillijka med den öfrige allmogen, för- 

mantes, wid hwar sine 40 Mark Silfr myntz Straff,härefter at absentera 

sig ifrån Gudz Huus,uppå sådane store Fäster och Högtijder emedan dee, 

den öfrige åhrstijden,för des afsijdes wistande,så sällan utj Guds 

huus och till dess helige ordz afkunnande sig inställa kunna. 

Påföljande är hade Gramberg att hålla tingspredikan. Därvid an- 

grep han trolldomsväsendet i Lappmarken i sådana ordalag,att både be- 

fäl lningsmannen och kyrkoherden funno sig nödsakade att påkalla hä- 

radsrättens undersökning o 

Dombok,Västerbottens län nr 13,fol o 541. RA

Tings protokoll i Lycksele den 11-13 januari 1711 

5o 

Efter som Oappellanen här sammastädes H: Sigvardus Granberg,under 

dess j dag hållne TingsPredjkan ibland andre anstötelige ordeFormer, 

månde införa,det här i Lappmarken föröfwes stor truldom,så wähl ige- 

nom Spåtrurnmor, sorn Stubbars dyrckande, Hwilket för honom wore bekiändt, 

och den ena hota igenom diefwulskånst at skada den andra till lijf 

och wählfärd,förehållandes Konglre May:ts betiente,at undersökia om 

sådane och andra Synder,och icke för någon sin winst lembna dem ostraf- 

fade; Ty opå Befallningzmannens welbetjde Erick Biurs giorde pårnin- 

nelsejblef Granberg efterskickadt,af honom at förnimma,hvvilka Lappar, 

sorn et så utropadt Truldomswäsende föröfwat, Hwar om Kyrkioherden 

wällärde H:r Nils Graan,utj dess nu inlagde Skrifft iemwäll anhåller? 

Granberg kom i Tingzstufwan under en emillan lappmannen Thomas Anders- 

R 

son i Uhmeå byen och L. Anders Siulson i âhnbyen framstält frågan, 

n 

om Fiskebruket i ^ågra Träsk,otiltalt med ijfwer sade,at Träskefisken 

höra Thomas till,så at hans tahl med möda stillas kunde; Hwarföre 

Granberg,i anledning af det 29 Capitlo KonungsB: L.L. Sakfältes till 

3 mark Silf:rm:t till Treskiptes. Sedan tilfrågades Granberg,hwilka 

Lappar sorn här å ortten Truldom begått? Swarade,at hwad för honom wo- 

re bekiändt,behöfwer han icke giöra någon räkenskap före,frågandes, 

om Hätten will wara både Domare och Åklagare och enär man kastar een 

kiäpp ibland kundarne,så gnäller den som kiäppen treffar. Och som 

Rätten befant Granberg hafwa tagit middag för bittijda,befaltes honom 

taga afträde denne gången,och wid anfordran sig infinna med större 

Höfligheet, iembwähl med bättre beskied förklara orn Truldomswäsende t; 

Ernot aftonen sändes Länsman Mårten Mårtenson efter honom, men kom til- 

baka med det sv/aret, at Granberg då lagdt sig; Morgonen efter eller 

den 12 Januarj undskyllade han sig första gången,at utan Citation eij 

böra förekomma,den Befalningzman Biur förmente wara onödig,efftersom

G-ranberg denne gången hwarken agera eller witna skulle,utan allenast 

uppenbara, der något Straffbart Afguderije eller Trull doms v/är ck v/o re 

honom bekant,hwarföre han och omsijder sig wid Rätten instälte,för- 

klarandes sig hwarken wetta eller kunna någon för Truldorn eller Afgu- 

derij angifwa,och i det öfrige,sade sig,för sina Förmän v/il ja sin 

Predjkan förswara,hwars Concept han framv/ijstej Men uppå efterseendet, 

fans där utj hwarken hans hafde ord på Predjkestohlen,om det honom 

bekante afguderijet,eller om Hans Kongl» Maijjts onådige bön och tan- 

kar orn sine undersåtare,fast mindre huru oförswarligen Kyrkiors meunderhåld,, 

dell,denne tijden, skingras och förfares,och Prästers och ScholorsYaf- 

styrnpade och innehållne warda et c o 

Sedan föregående Protocoll war för H. Granberg upläst,och han ther 

emoth intet hade at säya,fant Rätten skiäligit,at lembna part däraf 

till hans Höga Förmän,Högwyrdige H. Biskopen och dee Höglärde Herrar 

Consistoriales,hwilka pröfwandes warda,om eller huru wida Granberg 

under sin Predjkan kan hafwa sig försedt eller fehlat,hwar efter han 

för dess S^dv/yrdnad och Oanständige swar och förehållande inför Rätta, 

skall behörigen blifwa ansedd och ihugkommen. 'j 

Domkapitlets behandling av ärendet kan icke inhämtas,då dess 

handlingar för denna tid spolierats. Att Granberg tilldelats varning 

framgår av ärendets fortsatta handläggning i Lycksele. 

Tingsprotokoll i Lycksele den 8-11 januari 1712. 

7- 

Såsom Capellanen wid Sorsehle wällärde Hr Sigvardus Granberg,månde 

nästledit åhr den 11 Januari,här inför Rätta,föra något lastwördigt 

tahl emot Domhafwanden,som i anledning af dess då hållne TingsPredikan, 

honom om något i Lappmarcken föröfwat Trulldomsv/ärk frågade, det berörde 

Protocoll uthv/ijsar, och Sätten fant nödigt samma Hr Granbergs tahl och 

åtbörder Högwyrdige Herr Biskopen och dee Höglärde Herrar Consistoria- 

les at föredraga, för än Saken, eller hwad inför Rätta af honom bl ef frarn 

f Dombok,Västerbottens län nr 14,fol. 175 v. RA

i 

fördt, af dominas skulle, hwar på bem:te Consistorj swar af den 26 sidst- 

ledne Augusti fölgdt är,där utj Hr Granberg icke allenast lämbnas en 

hård repriment,utan och denne Rätten anmodas,at,förutan någon Consi- 

storj fullmechtige ( för ortens aflägenheet skull ) Saken efter Sam- 

wete och billigheeten,undersöker,och afgiör,hwilcka Consistorj bref 

eller Skriffter,nu för Rätta opläste blefwo,och Granberg, sorn för det- 

ta fådt communication der af,efterskickades,och tilfrågades,hwad han 

wid denne Sak hade påminna?, sorn eij v/idare skiedde,än han anhölt, 

det Rätten hans hastige oförrnodelige tahl täcktes til det bästa ur- 

sächta; Så emedan af ofwan påberopade Protocoll den 11 Januarj 1711, 

befinnes honom Granberg, sorn i Anledning af dess hållne Tings Predikan, 

och Kyrkioherdens Hr Nils Grans skriftelige begiäran,blifwit efter- 

skickadt och förehållit at uppenbara,hwad straffbart trulldomswäsende 

som wore i Lappmarken föreluppit,det betienterne för någon sin winst, 

icke borde lärnbna ostraffadt? med sådant gienwyrdigt swar Dornhafwan- 

den bemötte,När man kastar en Kiäpp ibland hundarne,så gnäller den 

som Kiäppen träffar,frågandes,om Rätten will wara både Domare och 

Âkl agare etc*; Ty finner wäl Tingsrätten honom G-ranberg rnärkeligen 

därutinnan hafwa felat,och till alfwarsamt näpst giordt sig bråtzlig. 

Men sorn han icke allenast sielf erkiänner sig,utan och Gonsistoriurn 

anhåller,det mätte med honom,så mycket giörligit är,i detta måhl lind- 

ras; Fördenskull blifwer hans brått allenast lämpadt till det 12 Ca- 

pitlo Konungzbl. Stadslagen 3:die §,och i regard däraf,sakfält för 

lastwärdigt tahl ernot Domaren inför Rätta, till Fyratio mark Silfwer- 

mynt till treskiftes. 

1 Dombok,Västerbottens län nr 14 fol.l75v RA I saköreslängden for 

år 1711 är Sigvardus Granberg uppförd för 24 öre silvermynts böter för 

det han "okallat talt utj annors sak".

Tingsprotokoll i Lycksele clen 8-11 januari 1712. 

15. 

i 

Capellanen wid Sorsehle H. Siuhl Granberg angaf åthskillige Lap- 

par som försummadt Gudstiensten nästfrarnfarne winter på åthskillige 

tijder. Och som desse efterskrefne befunnos ey hafwa bodt långt ifrån 

kyrckian,rnen lijkawäl försummadt Påskehalgen 1711, Ty blefwo dee den- 

na gången till en åthwarning sakfälte för Simpelt Sabatzbrått,till 

24 öre Silf:rmynt hwardera till Kyrkian och dee fattige 

Af Granbyn, Lars Hånsson, And: Siuhlson Sv/art, Måns Andersson, 

Olof Påhlsson, Anders Nilsson, Siuhl Siuhlsson, Ös- 

ten Månsson, Anders Larsson, 

Af Ranbyen, Anders Hindrichsson,Siuhl Clemmetson,Olof Joensson. 

16. 

Gamble Nilss Tomesson i Granbyn som efter Capelianens H Siuhl 

Granbergs och åtskillige flere af Lappallmogens intygan,kommit med 

bränwijn ifrån Landzbygden till Sorsehle emot Långfredagen,och ther 

sammastädes,emillan Kyrkian och Klåckaregården,tagit sit läger,och 

berörde dyra Högtidsdag såldt bränwijn,hwar af han icke allenast 

sielf blifwit ifrån Guds huus,uthan iemwähl hindradt många andra 

ifrån Gudstiensten; Ty Sakfältes efter Kongl. May:ts Förordning om 

Eder och Sabattzbråtts § 4 och 5 § till sina Fyratio Mark Silf:r 

mynt till Kyrkian och dee fattige. Och som han nu icke v/ar tilstä- 

des,och Rätten ey så noga kan vvara kunnig, om han mechtar betala des- 

se böter,eller kommer att plichta med kropp; Dy utslutes dee till 

nästa åhrs Sakörslängd. 

Dombok,Västerbottens län nr 14,fol. 488 v. RA

Tingsprotokoll i Lycksele den 8-9 januari 1714• 

4. 

Aldenstund Comminister wid Sorsehle wälljdt H:r Siuhl G-ranbärg 

bewijste,sig igenom Ländzrnannen Mårtten Andersson i G-raan - och lapp- 

mannen Anders Bengtsson i Rahnbyen,hafwa j rattan tid Citerat Enar 

Jonssons änka hustro Jngeborg,för dhet hon åtta dagar för Juhl lå- 

tit sine Reenar,dels opäta,dels nedtrampa Sex hans Hööstackar eller 

Hässior,förutan,det samma Reenar neclerrifwit och skadat åtskilliga 

fleere,och drängen Bängt Tomsson wittnade,at Ii:r Siuhlss tagne skada 

på sina Höhässior, kan ringast aestirneras för Tree skrinnor Hö, dem 

klockaren wid Sorsehle Hanss Erichsson wärderade för Tree daler kop- 

parmynt Lasset eller Skrinnanf Fördenskull i anledning af de 9 och 

10 Capitlen Byggningsbalken Landzlagen,förklares hustru Jngeborgh 

at betala samma Tree Skrinnor höö med Nijo daler kopparmynt. Och som 

hustru Jngeborg sedan bewijste,at någre Jon Anderssons Renar äfwen 

omkommit 

och giordt skada på samma Höhässior; Så bör Jpn betala En 

tredie dehl eller Tree dahl och Jngeborg Sex dhl:r kopp:r mto 

Dombok,Västerbottens län nr 15,fol.308 RA 

i

v 

Arvskiften hade sedan länge varit XX en belastning 

på tingsförhandlingarna i Lappmarken. Att dela en renhjord sorn svår- 

ligen kunde räknas eller att skifta silveregendom som lapparna hade 

för sed att gräva ned i jorden beredde rätten stora bekymmer. Därför 

hade tingsrätten förordnat "bytningsmän",vilka lapparna skulle anlita 

vid arvskiften. Sådana bytningsmän funnos i regel i varje lappby. De- 

ras uppgift var att i tid skifta avlidens egendom,så att de rätta 

arvingarna fingo sitt. Annars kunde lätt hända,att arvet skingrades 

och arvskiftet försvårades. Böter hade stipulerats både för den som 

underlät att anlita bytesman och för den sorn lät sig anlitas sorn by- 

te sman utan att vara förordnad av häradsrätten. Många underläto emel- 

lertid att följa bestämmelserna. De togo till bytesman någon som ha- 

de deras förtroende och gingo förbi de lagligen förordnade. År 1717 

hade vid tingen i Lappmarken anställts en razzia i denna sak,och åt- 

skilliga personer sorn tjänstgjort sorn bytningsmän utan att ha tings- 

rättens förordnande hade dömts till böter. En annan omständighet var 

av betydelse i detta hänseende. På arvsinstrument och testamenten 

tr 

skulle erläggas en procents avgift. Det var därför viktigt att allt 

gick rätt till vid arvskiftena och att prästerskapet fullgjorde sin 

plikt. 

Vid tinget i Lycksele år 1718 handlades ett mål rnot komminister 

G-ranlund, emedan han försummat att följa bestämmelserna om arvskifte. 

Det var bytningsmännen i Gran- och Ranbyarna sorn stodo bakom anmälan. 

Tingsprotokoll i Lvcksele den 2-7 januari 1718. 

20: o 

CO 

Enär Rätten Ransaka månde om arfskapern^ uti hwar by för sig, 

samt hurulunda de sedan nästhåldne Ting blifwit emellan wederbörande 

fördelte af de der till Lagl. förordnade bytningsmän,som derföre böre 

giöra fullkoml. redo och Räkenskap,bl ef Capellan Wähllärde H:r Sig- 

vardus Granberg af Länsmännerna Olof Påhlsson och Anders Bengtsson

samt Nämbdemännerne Anders Siulson och Måns Enarson i Gran och Ran 

byar angifwen att hafwa twert ernot deras lemnade påminnelse om bar- 

nens tillbörliga afwittrande,li jkwähl till samman s|wijgt Änklingen An- 

ders Nillson i Granbyn med Måns Bengtsons d:r i Ran Ingrid wijd namn, 

sammalunda dess dräng Pehr Månson med Anders Siuls Enkia Anna i Ran- 

byn,hwilcken Äncklinge med Anckian uppå giord undersökning ännu icke 

befinnes hafwa tilldelt barnen deras till ständige Möderne och Fäderne, 

utom den twisten sorn sig järnwähl af berörde wixell yppat och nu wijd 

Rätten är anhängig giord emellan Ingrid och dess förälldrar angående 

det willia de giöra henne arflöös sorn ernot deras willia låtit sig 

med berörde Änckling Anders Nillsson sammanwijga: Ty blef berörde 

Capelian effterskickader samt till spord utaf hwad tillfälle han kom- 

mit ofwannämde Personer att sarnmanwiga, som intet hade bordt till nå- 

&on wixell a drni 11 eras, innan afwittringen för sig gådt,hwar wijd ändå 

så mycket större försichtigheet af honom hade fodratz,som Ingridz 

föräldrar alldeles intet berätta sig till Ächtenskapet rned merbem:te 

Anders Nillson hafwa samtyckt,öfwer hwilket måhl nu dem emellan en 

strijd yppat är. Sä Förklarade nu H:r Granberg sig så wijda att han 

intet förmodar det här oppe så noga uti slijka saker skall procede- 

rás och förmenar intet v/ara så granlaga med Lapparne som annat Folck. 

Han tillspordes om han icke samma Eedzformular aflagt sorn andra till 

Prästeståndet lagl• kallade Personer pläga aflägga,Swarade,ja,wisser- 

ligen. Fördenskull som Rätten intet annat finna kan,än H:r Siuhl Gran- 

berg sig emot Eed och Jnstruction försedt,i synnerhet Kongl. Maij:ts 

kyrckiolag d:n 3 Sept: 1686 15 Cap. 6 och 24 §§. Pröfwar HäradzRätten 

skiähligt att lemna part här af till dess förmän ,Högwördige H:r bis- 

kopen och de höglärde Herrar Consistoriales i Hernösand,hwileka i an- 

ledning af «Västerås Stadgans 1528.§.3. samt Kongl» M:tz Förordning 

om Rättegångar wid DomCapit: d:n '11. febr: 1687 § 15 tillkommer att 

uppå slijka irringar boot skaffa och rätta,hwileket jämte föregående 

] 

Protocoll blef H:r Granberg antydt,samt för wederbörande allmoge uttolckat,

och dhe allfwarligen formante att ställa sig Kongl. M:tz allernådig- 

ste förordningar till underdånig efterrättelse wijder bot som lag 

förmår. '' 

Rannsakningen insändes av häradshövdingen till domkapitlet jäm- 

te följande skrivelse. 

Högwyrdige - - - 

Här hoos följer Högwyrdige H:r Biskopen och Venerand: Consist: 

med wördnad tillhanda några måhl utaf Protocollet extraherade som 

Capellanen H:r Sigward Granbergh är widh Lycksehle Ting angifwen 

före. och som dett förra i synnerhet nu tillkommer Högwyrdige H:r 

Biskopen och Ven: Consist: att hålla alfwarsam hand öfwer,samt slijka 

fehlachtigheter eftr Kongl:e förordningarne att Rätta,i synnerhet 

uppå desse orter hwarest lapparne emillan största missförståndh plä- 

gar yppas utj arfskaper,som åhr efter andra nog sätter TingsRätten 

att sysla,emedan dett folkslaget hafwa den oseden att till större 

áhelen deras redbare Egendomb under Berg och rötter nedergrafwa: så 

bör ock Rätten nu så mycket nogare sådanne måhl antechna och observe- 

ra, som Hans Kongl:e May:tt sielf igenom dess Nådigste Bref till Högl:e 

Kongl:e HåfRätten af den 24 sistl:e Martij behagat förordna,hwarpå 

Högbem:te Rättens universale af den 8 Maij innewarande åhr sig grun- 

dar, som befaller att af alla Testamenten En procent skall erläggias, 

hwarföre alla Testamenten,så wida dhe skola wara giltige,böra å wederbörlig 

ort inprotocolleras,sammalunda bör af alla arfsJnstrumenter och Jnven- 

tarier En procent erläggas hwarföre ock alle sådanne arfsJnstrumen- 

ter böra lagl:n uppsättias,så framt dhe skola hafwa någon kraft samt 

kunna ansees för lagl: hwilket ingalunda af Rätten kan handhafwas, 

så framt icke wederbörande af Prästerskapet i underdånigheet efter- 

lefwa jcyrkioOrdningen; och torde hädanefter jämwähl komma uppå deras 

ff 

answar,hwad Hans Kongl:e Ma^:tt pppå berörde arfzJnstrumenter skulle 

komma at lijda,utom den poen som i kyrkioordningen på slijka olagliga 

/' Dombok,Västerbottens län nr l6,fol. 235 RA 

K

wigningar är satt der någon skulle med slijka förseelser beträdas, 

detta har man nu allenast welat nämna emedan ingen twifwelsmål dra- 

gés dett ju högstbem:te Kongl:e May:ts [Förôrdning lärer för detta 

wara Högwyrdige H:r Biskopen och (Sfen7| Consist: tillförne bekant. 

Hwad dett sednare måhlet widkommer så har ock TingzRätten ey kunnat 

undgå med mindre dett jämvähl Högwyrdige H:r Biskopen och Ven: Con- 

sist: communiceras måtte innan ransakningen deröfwer kommer at an- 

ställas. l ? ör öfrigt lefwer med wördnad och förblifwer 

i 

Högwyrdige - - - 

Pitheå den 28 Junij A:o 1718 Carl Sadlin 

Härnösands domkapitels protokoll den JO juli 1718. 

- p.5. angifwer justitiarien H:r Carl Sadlin af d. 20 Junii 1718, 

i anledning af Tingsprotocollet som är hollit med lappallmogen af 

Uhmeå lappmarck på Lychsele Tingsställe in Jan 1718,huru såsom lapp- 

prästen i Lychsele lappmarck h:r Siuhl Granberg ©mot kyrkiolagens 

XV Cap. 24 § uthan föregången afwittring sammanwigt twänne pahr folck, 

nembl:n Enklingen Anders Nilsson i Granbyn med Måns Bengtsons dotter 

i Raen Jngri wid nampn. Sammalunda des dräng Pähr Månsson med Anders 

Siuls änkia Anna i Ranbyn,begärandes at Consistorium sådant fehl 

måtte beifra. 

Resol. Tilskrifwes Siuhl Granberg och gifwes honom en alfwarsam 

förmaning at han hädan efter afstår med så olaga lysningar och wig- 

ningar uthan föregången afwittring så kärt honom är at undwika den 

olycka,som der på följer,detta lemnes honom för denna gången til eff- 

terrättelse,afwachtandes sederrnehra huru Consistorium widare til sak- 

sens afgiörande sig här öfwer yttrande warder. 

J anledning här af skrifwes och til Kongl. Swea Hofrätten begiä- 

randes här uti underrättelse,häl st som den nya Kongl. May:ttz förord- 

UM:>/J 

Härnösands dornk. arkiv: Manual handlingar 1705-20, Lycksele.V HL A

ningen af d 24 sidstlo Martii befaller i nåder det häradzhöfdingarna 

skola bewista alla arfskifften,börandes alla arfs instrumenter och 

inventarier lägel:n upsättias,på wederbörlig ort inprotocolleras,så 

framt de skola hafwa någon krafft,och en pro cento ehrläggias; altså 

fråges orn och lapparne som kring wida ödemarker förströdde boo,til 

häradzhöfdingen allenast en wiss tid om åhret kommer,och äfwen här 

under skola förstås,så at ingen M lappräst skal wara tillåteligit, 

uthan en sådan föregången laga arfskiftning och afwittring,någon wig 

sel förrätta. 

i 

Till domkapitlet hade häradshövding Sadlin insänt även ett 

mål,där änkan Anna Larsdotter i Granbyn stämt Granberg för att han 

förbannat hennes renmakt. Även detta mål sköts till kommande ting 

och prosten Grubb förordnades till konsistoriets ombud. -X 

Vid tinget anmälde Granberg några fall av böndsg sförsummelse 

- - Lapparna Pehr Nilsson,Jon Larsson och Anders Larssons änckia 

z 

alle ifn Granbyn,som befinnas effter H:r Siul Granbergs angifwande 

uthan laga förfall sig hafwa absenterat if:n Stora Bönedags fijrande 

d'.n- j Å 

d*i 21 înnewarande mhr,och den tijden alldeles legat hemma uthan at 

haf:a effter deras »igifwande warit öfwer till Norje; blif:a till 

föllie af Kongl Mt-z allernådigste BöndagsPlacater sig sielf till Rät 

telse och androm till warning sakfälte till hwar sina 40 mkr Smts 

Böter,och som de woro af ringa förmögenhet,så betalte de hwardera 

halfwa Penningarne och suto för det öfriga i Stocken wid kyrckiodö- 

ren under högmässoPredikan. ^J 

Härnösands domk. arkiv: Protokoll den 30 juli 1718. HLA 

/.Målet ang. renmaktens förbannande,som handlades även vid påföl- 

jande ting,utlämnas här. Det publiceras i samband med en samling 

t ro 11 do m sra nn s akni ng ar. 

3 Dombok,Västerbottens län nr 16 fol. 230 RA

Protokoll vid lagmansting i Lycksele den 12-13 januari 1719. 

4. 

Comrninister wid Sorsehle H. Siuhl Granberg förekom och berät- 

tade, hurusom Justitiarien Wählbetid Carl Sadlin har hos Högwyrdige 

H. Biskopen,och de höglärde herrar Consistoriales,honom angifwit,som 

skulle han sammanwigt Anders Siuls änka hustru Anna,rned lappmannen 

Pär Mårtensson i Rahnbyn,och änklingen Anders Nilsson i G-ranbyn med 

dess senare hustru,men icke afwittrat sine barn,begiärandes,at lag- 

mansrätten v/ille inhämta hans oskuld derutinnan, och afhöra ländzman- 

nens och klåckarens som biwistat afwittringen, berättelse deröfv/er; 

altså framropades Ländzman i Rahnbyn Anders Bängtson,den där på til- 

frågan i fullo sanning och i Edstad wittnade,at 1717 för än bemelte 

hustru Anna sammanwigdes med Pär Mårtensson,har han som faderbaroder 

och förmyndare för hennes Omyndige Son Siuhl,warit tilstädes,«» än- 

kan opgifwit sin ägendom bestå af tijo stycken Renar,där af Son til- 

sades twådelarne och v/ar honom wäl kunnigt,at hon ej flere Renar äg- 

de ej eller annan Ägendom som til bytes komma borde. 

Lika berättelse giorde lclåckaren Hanss Ericksson. Därefter witt- 

nade ländzman Mårten Andersson i G-ranbyn,at Anders Nilsson har samma- 

ledes för än han ingick det senare giftet,opgifwit,sig äga Trettio 

stycken Renar,der af han lofwadt sine 3 ne barn halfparten,neml. Fem- 

ton Renar. Där hos upwistes een skrift af den 25 Martj 1717 med H. 

Siuhls,lclåckaren Hanss Erichssons,dess Son Hans Hanssons och lappmän- 

nens Siul Clemettssons,Mårten Bengtssons och Påhl Anderssons namn 

underskrifwen,som innehåller,at Anders Nilsson lofwat at dess ägen- 

dom skulle bytas i tu,honom och barnen emillan,den Hanss Erichsson, 

nu närwarande tilstod san wara. Ländzman Mårten Mårtenssons och Näm- 

demännen Larss Olofsson i Örträsket,Påhl Pärsson i Wägsehlet samt Mår- 

0 5 

ten Nilsson i Urnå byn, de där alla tala rent Swänska, tilspordg, om nå- 

got beswär fördes in för Rätta uti ofwanrörde mål,nästledit åhr? Där 

• 

då

til de alla swarade,sig til det ringaste ej hördt der af. jy 

Härnösands domkapitels protokoll den 13 juli 1720. 

- - Uplästes Sivardi Granbergs skrifwelse af d 9 Sept. 1719 förkla' 

rändes sig öfwer Justitiariens Carl Sadlins angifwande det Granberg 

emot Kongl. förordning skulle wigt et pahr folck,äncklingen Anders 

Nilson och änckian hustru Anna ifrån Rangbyn förr än de afwittrat 

sina barn,och wisar det wara osant genom Häradshöfdingens Marci Bo- 

stadij ransakning af d 12. Jan. 1719. hwilken lades ad acta. 

1 Dombok,Västerbottens län nr 16,fol. 312v RA Protokollet är under- 

skrivet av Carl Lagerflycht. 

b Härnösands dornk. arkiv: Protokoll 13.7.1720. Granbergs förklaring 

har icke anträffats. Domkapitlet har troligen fått ett protokollsut- 

drag, utfärdat av Bostadius. Domkapitlets protokoll för tiden sept.1719 

X-april 1720 äro förkomna. 

)

(9i ûf 

h

Kyrkoherden Olof Nic. G-raan i Lycksele. 

Bland de lappmarkspräster som med beröm förvaltade sitt äm- 

bete nämnes särskilt Olof Graan,kyrkoherde i Lycksele 1716-1739• 

Olof Nic* G-raan var född 1688 , son till kyrkoherden Nicolaus 

Olai Graan i Lycksele och hoh. Anna Margareta Ulf. Han säger sig ha 

genomgått gymnasium,men i Härnösands gymnasiematrikel återfinnes han 

icke. Den 10 oktober 1712 inskrevs han som student i Uppsala,blev 

nådårspräst efter fadern år 1714 och efterträdde honom år 1715 som 

kyrkoherde i Lycksele. 

Genom sin kunnighet i lapska språket anlitades Olof Graan i 

olika uppdrag,bl.a. i översättningsfrågor. Så var fallet när lektor 

Georg Wallin utsände "Specimen Novi Testamenti Lapponici" för gransk- 

ning och när det var aktuellt med tryckning av lapska böcker år 1725» 

Han ivrade i en skrivelse år 1716 till domkapitlet för åtgärder mot 

superiet vid marknaderna,men skrivelsens behandling uppsköts och den 

tycks icke ha resulterat i någon åtgärd. 

Utmärkande för Olof Graan var även den iver som han ådagalade 

vid hävdandet av prästbordets rätt och bästa. Redan vid tillträdet 

av befattningen sd m kyrkoherde framträdde han vid tinget för att. få 

prästgården jämte övriga byggnader besiktigade. 

Leon. Bygden: Härnösands stifts herdaminne under Lycksele och Ne- 

derkalix. 

1.


§ 17. 

Sedan upwiste kyrckioherden H:r Olof Gran Ilögwälborne Ii:r 

Landzhöfdingen Mannerburgz Resol:t af den 10 Jan: 1713« hwar utinnan 

allmogen anbefaltes att inlösa Prästegården för 400 D:r kopp:mt i 

följe af kongl:a förordningar,kyrk:B. 2 Gap: XKM A:o 1627 års biaf- 

skieds 9 §. Präst: privileg: 1675 § 7. husesynsordningen § 32 med 

landzhöfdinge Instruction och flere,hwilket som dett skall wara eff- 

terkommit och PenningeSurnman aldeles Clarerader begiärte han af Rät- 

ten Miyi|lïè|8. fpîgeMf W " 

rgen'honom icKe forwagra kunde, da ock husen i alla dehlar widh sielfwa 

Haràdz Kat-) 

Margården så befunnos conditionerade,som dhe uppå dett,af länssman 

Mårten Mårtenson i f allträskett, Nernbdernennerne Lars Olof zon i örträs- 

ket och Påul Persson i Wägselet,uprättade Instrumentet den 9 Julij 

1715. finnes upptäcknade; och Pröfwandes nu för denna gången alenast 

nödigt med fähusetz reparerande, som Ilögwälborne H:r Baron och Landz- 

höf dingen i ödmiukheet bör notificeras. 


7. 

Sedan företrädde Kyrkioherden H:r Oloff Graan beswärandes sig 

der öfwer att Erick Johansson i Lyclcsehlet icke allenast skall sittia 

uppå dess land och Prästeägor hwar till han intet tillstånd erhållit 

af Öfwerheten,utan skall der hoos äfwen bruka dess skoug och ängiar, 

samt fiska uppå Prästebordetz wattn benämd Tansehlet,hwarföre lijk- 

wähl Kyrkioherden så wähl som dess Antecessorer måste årligen betala 

sina utlagor,hwilket äfwen Befallningzman Häggström med Häradzskrif- 

waren V/allöff närwarande wiste af räkenskaperne att intyga: Erick Jo- 

hansson tillspordes om han skall sittia på Prästeägorne och på hwad 

ställe? Swarade der till Ja, och att dett kallas på Iiedan. tillspor- 

Dombok, Västerbottens län nr 15,fol. 573v RA 

2,

des rned hwars tillståndh han sig der nedersatt? swarade med afledne 

kyrkioherdens tillståndh,hwarföre han skall gifw.it honom en koo,till- 

spordes huru länge han der suttit? swarades åt nästkommande wåhr 10 

åhr sedan,kyrkioherden inföll att han aldrig någott utgiort hwarken 

till Prästebordett eller till Cronan fast han sitter hemma med en 

fullwuxen Sohn,som i desse tijder wähl kunde dåga till någott annat, 

utan fast mehra dess ägor förderfwat sorn af förledne års protoeollen 

är att inhämta,der han för olåfligit Swediefällande uppå Prästeägor- 

ne effter laga ransakning widh twenne Ting,korn att blifwa ansedd, 

hwarigenom han mistade sitt arfwode och Rågen förbyttes i 3:ne dhe- 

lar; dessutan intygades ey allenast af kyrkioherden utan och närwa- 

rande allmoge,att han warit och är en orolig Man både emot sin kyrkio- 

herde som grannar och jämwähl egen hustru att dess Siälasörjare ibland 

nog skall hafwa att giöra med honom,skall och en och annan gång warit 

utföre till Högwälborne H:r Landzhöfdingen och stoor osanning före- 

brakt hwarigenom kyrkioherden berättar sig kommit uppå 24 D:r kopp: 

mtz Expenser, hwilka han påstår att Ericlc Johansson måtte honorn refuni 

dera. Här hoos påminte Befäl:n Wälb:de Petter Häggström att emedan 

saken befinnes wara af den beskagfenheet och honom tillkommer å Embe- 

tes wägnar att taga Prästebordetz rättigheet i acht till följe af 

Kongl:e resolutioner,Jnstruction och Präste privilegiernes innehåll 

denne Erich Johansson måtte ifrån prästeägorne lagligen afhysas,samt 

hädan effter taga sig någott wist före och ingalunda få tillfälle sig 

widare för Konungens utlagors erläggiande att undansticka,kunnandes 

han nu icke ansee honom såssom Prästebordz Torpare mindre som en Ny- 

byggare. Erich Johansson sökte wähl att förmå kyrkioherden till att 

antaga sig för PrästeTorpare,men som der Emot anfördes ringa Lägenhe- 

ter wara till Prästebordet sorn och tillförne alle skola wara Taxerade 

och årligen utlagor derföre praesteras ty Resolv:s 

Att såssom denne Erich Johansson icke befinnes Lagligen hafwa

kommit uppå Prasteägorne i anledning af Prästeprivilegiernes 9 § 1675 

ey heller skall under detta Prästebordet wara så widt begrepne ägor 

att dett kan tåhla nogot torp utan att ther igenom ägorne tillfogas 

mehn och intrång: Ty i anledning af Skogzordningens 1647 och 1664 

13 

års XXX§o§. pröfwar TingzRätten skiäligt honom Erich Johansson ifrån 

bern:te Prästeägor att afhysa,och hafwer han sig med Högwälborne Il:r 

Landzhöfdingens tillstånd ett fullkomligit Nybygge antingen att före- 

taga eller blifwe han som en lössdrifware ansedder till Högwälborne 

H;r Landzhöf dingens widare Cornmunication, warandes Erich Johansson 

emedlertijdh widh straff som lag förmår förbuden,att widare giöra 

Prästebordet någott intrång. 

Erik Johansson vände sig nu till Kungl. Maj:t och lands- 

hövdingen fick tillfälle att inkomma med yttrande0 

Storrnäktigste - - - 

Eders Kongl. May:ts nådigste remis til mig af dho 4® sistl. 

Martij uppå Nybyggarens Erik Johanssons underdånigste giorde beswär 

öfwer kyrkioherden i Umeå Lapmark Olof Gran,har bemelte Nybyggare 

dh. 6 hujus mig tilhandabrakt,hwarutinnan Eders Kongl» May:ts nådig- 

ste wilia är,det Jag skal låta denne Nybyggare niuta min Embetes 

handräckning uti alt hwad rät och billigt är och inkomma deröfwer 

med min underdånigste berättelse; Til underdånigst fölie härutaf 

så har Jag om denne sak giort mig underkunnig och befinnes,det ef- 

ter laga hållen Tingsransakning dho 6 o Januarij 1717 är bewist at 

denne Nybyggare har sig nedersat uppå Prästebordsägorne i Lykselet, 

och sålunda intet annorlunda kan anses än sorn en Prästebordstorpare, 

och bör derföre i anledning af Kongl. förordningar giöra wid Präste- 

bordet någre dagswerken,det jag ochså dh. 11e Maj i 1717 resolverat, 

men aldrig ansagt honom at flyttia ifrån sit Nybygge,derifrån ey el- 

Dombok, Västerbottens län nr 16,fol 911 RA

ler kyrkioherden wid lykselet kan honom drifwa så länge han de pålag- 

de dagswärken riktigt praesterar och intet giör kyrkioherden intrång 

på sine fiskieställen,utan hafwer denne Erik Johansson med en orät 

berättelse hos Eders Mayrtt inkommit och intet sakssens sammanhang 

rät angifwit; Icke desto mindre på det rnerbem:te Prästegårdstorpare 

så mycket bättre måtte blifwa bibehållen wid sit Nybygge,så har Jag 

emot de 20 sommardagswärken som han om året skulle giöra til Präste- 

bordet ,allenast nu pålagt honom at praestera 10 dagswärken,hwilka 

enär han owägerligen utgiör in natura,och intet ofredar kyrkioherden 

på Prästebordsägorne,så skal Jag hålla hand deröfwer at intet kyrkio- 

herden skal drifwa honom ifrån sit hemwist eller uptagne Nybygge. 

Förblifwer - - - 

Umeå do 9. Junij 1718 Magnus Cronberg 

Landshövdingens i Västerbotten skrivelser t. Kunglo Maj:t 1714-16.

Tingsprotokoll i Lycksele 2-7 januari 1718, - V'" 1 "' /V £ 

5 so 

Kyrkioherden Wällärde % Olof Gran angaf hurulunda Siul Glemetsson if:n 

Wapsten nästförflutne d:n 25 Martij el'r Mariae êbådelse dag kommit drucken 

i Kyrckian,då han emellan andra gången och samman skriftade ômmunicanterne, 

och skall Kyrckioherden som stod för Altaret och redan skriftermåhlet begynt, 

straxt förmärckt att han warit drucken efter han ledde bänckarne i gången, 

då han igienom klåckaren Jacob Jacobsson skickade på honom bodh,med befall- 

ning att han skulle gå uth,hwilcket som Siul Clemetss: förwägrade och klåcka- 

ren jämwähl förnam af dess swar att han war drucken,skall Kyrckioherden andra 

gången skickat honom bodh igienom berörde klåckare och bedt honom gå uth, 

men han skall doch blifwit qwar. Klåckaren Jacob Jacobsson tillspordes här 

öfwer som berättade att då han på berörde dag och tijdh som anfördt är frå- 

gat honom om han wore drucken,swarade han wähl Neij,men tillstod lijkwähl 

att han hehla natten öfwer druckit,hwileket klåckaren åter för Kyrckioher- 

den berättade: Hr Olof Gran anförde wijdare att när skriftefoleket kommit 

om aftonen för uth till honom,och sig angåfwo,så skall denne Siul äfwen be- 

giärdt,som då beskedelig war,att få gå till herrans Nattward efter dess 

hustro skall warit siuklig,hwar till som Kyrckioherden samtyckte,skall han 

samma afton examinerat dem,hwar på de sedan gingo if:n honom,men oachtaXt 

t/ 

alla Ghristeliga förmaningar som Kyrkioherden lemnat så wähl honom som de 

andra,skall Siuhl lijkwähl berörde afton satt sig att dricka och der med 

Continuerat hehla natten. Klåckaren berättade att då han warit till honom 

.v 

efter Kyrckioherdens befallning andra gången och bedt honom uth,skall 

han intet swarat der till någon ting. Siuhl Clemetsson förestältes och blef 

honom företolckat detta dess SiähleSöriares anbringande,som nu tillstod att 

han druckit om aftonen tillförene och in på natten,men har intet tänckt at 

ruset skulle föllia honom så länge,efter han ingen ting samma mårgon smakade. 

Kyrckioherden tillspordes om han elliest giordt något oliud i kyrckian? 

Swarade Neij. Och Swarade Siuhl wijdare uppå tillfrågan att han derföre 

intet gådt uhr kyrckian,då han £ick bodh af Kyrckioherden,efter som han 

intet druckit någon ting om mårgonen tillförene el-r berörde Mariae Bebå- 

delse dag.Kyrckioherden tillspordes,om han war drucken då han kom fram 

till guds Bord att Communiceras? Swarade att han uthan twifwel såfwit utaf 

sig ruset,efter han war då något beskedeligare än tillförene,men Spågubben 

skall under Predikan åthskillige gångor måst wäcka på honom,dock som han 

kommit drucken utj Kyrckian och till skrift,så nödgades han för Exempel 

skull att wijsa honom tillbakars if:n duken. Siuhl Clemetsson anförde nu 

jämwähl sielf det han intet minnas kan när klåckaren bedt honom gå uth för- 

sta gången,samt hwad han då honom swarat,och kan intet hel:r neeka der till 

att han ju under Predikan såfwit efter han warit mycket tunger,Lenssman 

Lars Siulsson i Wapsten med flere af Allmogen som samma dag äfwen begingo 

Herrans Nattward,berättade sig skiönligen märcka kunnat att han den gången 

intet warit skickelig till at begå herrans Heliga Nattward: För den skull

sedan detta blifwit för Parterne uppläsit och tolckat 

Resolverades. 

Att såsom Siuhl Clemetsson i Wappsten efter dess SiähleSöriares intygan 

samt egit tillstående befinnes warit så obetänckt och ogudhachtig,det han 

icke allenast hehla natten,emot nästl: dn 25 Martij elr Mariae Bebodelse 

dag sedan han begiärdt att få begå Herrans Heliga Nattward,druckit,uthan 

och der på med fult ruus kommit fram till skriftermåhlet,hwarföre Kyrckio- 

herden som det förmärckt nödgats warna honom der if:n,hwilcket oachtadt, 

han lijkwähl wijd nattwardens uthdelande trängt sig fram till Altaret,hwar 

if:n han och blifwit afwijster: Ty sakfälles han i anledning af Kongl. Mts 

AllerNådigste Kyrckiolag af åhr 1686.d 5 Septi det ll,Capj och 9.§,till 

100 dr Smts böter till Kyrckian och de fattige,samt der till uppenbara 

Kyrckioplicht,och som han intet orkade botum plichtade han med kroppen 

efter Straffordningen samt remitterades till Vens Ministerium. 

6: o 

Sammaledes angaf Kyrckioherden Jällärde Hr Olof Gran lappen Påhl Olsson 

i Ranbyn att han uppå samma dag och tijd kommit fram till Herrans Öögwär- 

diga Nattward drucken hwilcken han jämwahl har måst afwijsa if:n d^ken: 

Och skall denne Påhl Olsson aftonen tillförene warit jämte åndra till honom, 

hwilcka kyrckioherden Alla Examinerade, men som denne Påhl intet skall kunnat 

läsa,har Kyrckioherden honom den gången förbudit XXg att gå fram till dmken 

innan han lärdt sig sina Christendoms Stycken: Påhl Olofsson blef detta före- 

hållit som intet neka kunde det han ju begiäråt att begå Herrans Högwärdiga 

Nattward,hwilcket Kyrckioherden honom dock aftonen förut wägrade efter han 

intet skall kunnat läsa,och skall han icke heller welat gå till duken uthan 

siuka 1 

fölgde allenast sin\hustru fram: Kyrckioherden frågade honom? hwarföre han 

då stälte sig främst efter hans hustro,som jämwähl klåckaren Jacob Jacobsson 

intygade med flera, skall stådt mitt för dmken.V/ij dare anförde Kyrckioherden 

att han om natten för uth waritnhoos unga kiöpswän Petter Biur samt der sammastades 

druckix errter nan xill nonom samma 

rast tijd försålde en Järff, så att Kyrkkioherden nogsamt förstå kunde det han 

der hoos warit drucken.Petter Biur efterskickades och tillspordes om denne 

Påhl Olofsson förledne Wårfrudags natt warit hos honom här på Platsen,samt 

af honom kiöpt Bränwijn och druckit,då Biur tillstod sig samma natt kiöpt 

af honom ett Järfskin,och skall der på pläga^ honom wähl,men af något annat 

har han intet wetat,Biur tillspordes om han hemtade Bränwijn med sig hem 

till sin kåta if:n honom? swarade att som han tyckte att dett skulle lijda 

något på qwällen har han nödgast wijsa honom med sina Cammerater på dören, 

då Påhl Olofsson skall tagit med sig et stoop Bränwjn. Detta blef nu lappen 

företålckat som här emot intet hade at förebära annat till sin uhrsächt,än 

det han intet kunnat bättre förstå,och förmeente han det intet skulle hafwa 

på sig at han natten tillförene giorde sig med sina wänner lustiger: Förden- 

skull dömes Påhl Olsson i Ran för detta dess obetänckta och ogudachtige för- 

farande i anledning af kyrckiolagens 11. Gapitels 9 § till 100 dr smts Böter

till Kyrckian och de fattige,samt stånde der hoos uppenbara Kyrckioplicht, 

och som denna Påhl Olsson intet hade att betahla med plichtade han med krop 

pen efter Straffordningen samt remitterades till VenjMinisterium* 

Dombok,Västerbottens län nr 16,fol0 227 RA

Tingsprotokoll i Lycksele/ 2-7 januari 1720 

G 

.J ° 

Kyrkioherden H:r Oloff Gran företrädde och beswärade sig der öfwer 

at Lappfogden Eric Biur skall söka obligera en dess åhörare Tornas 

Siulsson wid namn i Wapsten at flytta här ifrån öfwer till åsehle 

lappmark hwilken Tornas Siulsson skall icke allenast här hafwa dess 

land benämd Omerne land eller AArfield,utan skall och stadigt hafwa 

betalt dess skatt här,så wäl som och årligen dess tionde med alle an- 

dre Wapste lappar till dess 'Siälasör jare och Kyrkioherde jämwäl nu i 

åhr: berörde lappman Tomas Siulsson bl ef så wäl sorn lappfogden Wäl- 

be:de Eric Biur förekallad med länsman Lars Siulsson i Wapsten och 

berörde bys öfrige inwånare, sarnt öfwer detta måhl en tillbörlig ran- 

sakning anstält; hwarwid Befallningsmannen sig förklarade at han in- 

tet mera weet här om at säya,än det han finner honom för 1719 wara 

utj Åsehle lappmarks Jordebook af Befallningsman Häggström införd, 

til följe af hwilken han nu i åhr effter som Tomas Siulsson sig der- 

sammastädes eij infan,blef nödgad at på dess v/ägnar till Kyrkioher- 

den H:r Siöberg betala dess tionde så wähl som annan wederbörandes 

näst,hwilket och Tomas Siulsson måste honom åter tillställa; Tornas 

Siulsson wägrade nu det samrna intet så wida som han förledne åhr al- 

lenast på proff brukat landet i åsehle,hwilket han dock nu här med 

in för Rätten aldeles upsäger,så at wederbörande Gronobetiänte,kunna 

på samma land få inrymma någon annan och hwem dhe hälst på den orten 

finna der till tienlig,begiärandes han at få bruka sit glsa skatte- 

land ofwannämde Aarfield hädan effter som tillförne hwarest han är 

i Wapsteby skrefwen, samt derföre allena skatta, sorn är belägit här unv 

der Umeå lappmarks råå,hwarest han och är barnfödder effter dess af- 

ledne fader Siul Siulsson i Wapsten,har och härsammastades dess hus- 

tru, Egendomb och alla andra anhörige,hwilket och ofwannämde länsman 

med Tolfrnän och bylag alla wetta intyga och nu bejakade, så wähl som 

lappmannen Oloff Siulsson,hwilken för sina angelägenheter skuld ifrån 

Åsehle är järnwähl här stadder; Men elliest skall denne Tomas Siulsson 

wara af en godh Renmacht och fördenskull är han för denne Byn mycket 

angelägen, effter sorn Kyrkioherden andrager så wähl sorn Befallningsman 

at Wapsten skall wara en förswagat by som han begiärte måtte blifwa 

observerat o 

Hwarföre som denne Tomas Siuhlsson befinnes utj uppbördslängderne 

ifrån den tiden han först begynte at skatta wara skrifwen under denne 

Wapste by här i Urneå lappmark, hwarest han och dess hustru, skatteland, 

egendomb och anförwanter icke allenast hafwer utan och barnfödder är, 

ja och järnwähl sedan här alt stadigt dess orinarie utskylder jiill Cro- 

nan och dess siälasorjare utlagt så wähl som skiutzen; Fördenskull

i 

prof v/ar och HäradzTingzRätten i anledning af den 3 § utj lappfogde 

Instructionen af den 8 Julij 1695 at denne Tomas Siulsson bör alle- 

nast här i Lycksehle giöra sin skat till den byn hwar under han en 

gång är skrifwen och järnwähl i följe der af uppå denne orten betala 

sin Kyrkiotionde och andra ordinarie giärder,börändes emot Konglte 

Förordningar det intet lända rneranämde Tornas Siulsson till Gravation 

at befallnings:n Häggström honom 1719 utj åsehle inskrifv/it i synner- 

het sorn han samrna land nu lagligen uppsäger och ingen rest befinnes 

der på hafwa dragit hwarken på det ena el:r andra sättét,hwilket Ilög- 

wälborne H:r Baron och landshöfdingen härmedelst i ödmiukhet v/årder 

hemstält och notificerat. 

fol. 465 

Dombok,Västerbottens län n r . 1 6 , R A

Högwälborne Herr Baron och landshöfdinge,Nådige Herre. 

- - Sedan iag åhr 1718 låtit kyrckioherden i Lycksele,H:r Olof Gran, 

til ^yrckians behof där sammastädes, få af mig v/i jn, och därföre alt se- 

dan icke kunnat erhålla betalning,skyllandes han uppå H:r Probsten, 

som skal förbudit honom at röra kyrckiomedlen; fördenskuld nödgas iag 

i ödmiukheet tillijta Eder Höga Nåde,det må H:r Probsten förmås at 

förnöga mig för berörde wijn emedan iag i detta medellöösa tilstånd, 

ei kan längre umbära det iag skäl:n har at fordra; här å afwachtar 

Nådig resolution och framhärdar med al wördnad 

Högwälborne her Baron och landshöfdinge 

Eder Höga Nådes allraödmiukaste T:re 

Umeo d:n 29 Decemr. 1720 Olof Graan 

Såsom H.GeneralLieutnanten och Landzhöfdingen Cronberg låtit 

till lyckselle kyrckia betala med Contant Penningar å 4 d: .Silf:mt 

Tunnan,de Fyra Tunnor Winsäd,som Åhr 1718 blefwo tagne till LappPräs- 

ternes Löhner,i anseende till den brist samma Åhr war på SPanmåhl 

till Prästerskapetz aflöning i Lappmarkerne,som elliest mycket kommit 

att lida,när de intet fått SPanmåhl in Natura; Ty tillåtes Kyrckioher- 

den i Lycksehle Olof Graan att af befindtel: Medel i Kyrckian förnöja 

Handelsman Olof Gran först 7-| kanna Wijn han bernelte Åhr till Lyck- 

sehle kyrckia försträckt med 2 d. Silf:rnt kannan giör Fembton d. 

Silf:mt,afförandes de samma i kyrckioRächningen emot qvittens. Umeå 

den 30 December 1720 

J. Grund el 

Joh: Wallöf 

Lycksele kyrkoarkiv:Kongl• Maj:ts och andra Embets Myndigheters 

Bref och Handlingar tillhörige Lycksele kyrka 1613-1799 (J:l nr 17) LyKA

Airy! ty - I 

TET 

I ff RS RW6-ÍU¿ 

I' a !A•'•!•! -u/i f 1 

¿¡I a * t ' S-( U^j^H 

' l /Z*ll> =10 

3S

i»ars Rangius. komminister i Sa-rselej 'kyrkoherde 5 i Silbojokk 

1 

Laurentius (Lars) Rangius var enligt samstämmiga upp- 

gifter i Härnösands stifts herdaminnen född av lapska föräldrar i 

Rans by av nuvarande Sorsele församling, (Tunaeus,Grape,Bygden). Han 

genomgick Härnösands gymnasium under läsåren 1685-1688 och anteckna- 

des som elev i översta klassen läsåret 1688-89: "Class suprema - - - 

Laurentius Rang Lappo".^Denna klass harYicke genomgått,ty en anteckning 

den 15 augusti 1688j 

rT 

Uppsala universitets matrikel lyder: "Laurentius Rangius Lappo hic 

r. Gyinnas. Hernsan. Test. ornatus in societ. Acad. receptus." V 

"Kort utdrag Af F rami. kyrkoherdens i Grundsunda Hans Jonss. Tu- 

naei Herda-minne eller Hernösands Stifts Präst-Krönika särdeles på 

iiSSi förflutne 200 år,rned fortsättning till omkring år 1790, Om LAPP- 

MARKEN, som omfattar 11 Pastorat med 5 Annexer och Capell. Hwarjämte 

bifogas någre Uplysningar om Sådankyle Finska Lappmark under Åbo stift." 

Utdraget är fogat vid Abr. Abr:son HuLphers Samlingar til en Be- 

skrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen 3 bandet om Lappmarken. Ut- 

given av G. Kallstenius,Stockholm 1922. 

Isac Grape: Minne af Presterskåpet i Lappmarks-Församlingarne 

inom Hernösands stift. Umeå 1853. 

Leonard Bygden: Hernösands Stifts Herdaminne I-IV, Uppsala och 

Stockholm 1923-26. 

4J Gösta Bucht: Härnösands Gymnasiematrikel 1650-1800,Härnösand 

1926-29. 

y A.B.Carlson och J.Sandström: Upsala Universitets matrikel 1680- 

1700, Upsala 1911. 

1.

Uppgifterna om Rangius prästvigning och första tjänstgöring gå 

i sär. Enligt Grape och Bygden blev han prästvigd 1691» Men medan 

Bygden uppger att han blev komminister i Lycksel e-Sorsele 1693,för- 

lägger Grape tillträdet i Sorsele till år 1694 och till år 

1698. 

I domkapitlets protokoll den 21 november 1694 står lakoniskt: 

"Rangius begärar promotion",och i margen är antecknat: "Rangius stu- 

diosMX. begärar promotion" vilket tyder på att han vid denna tid icke 

var prästvigd. Den 15 januari 1696 antecknas i domkapitlets protokoll: 

"Dn. Rangii supplic om befordran här nor lades ad acta." Landshöv- 

dingen tycks ha varit intresserad av att få Rangius placerad i Jokk- 

mokk i samband med den pastoratsreglering sorn ägde rum vid denna tid. 

Vid sammanträdet den 28 januari 1696 tar nämligen domkapitlet ställ- 

ning till en framställning från landshövdingen härom: "Begiärar H. 

Landzhöfdingen at emädan en Cäpellan kommer at förordnas i Luleå lap- 

mark,Consistorium då wille tänkia uppå studenten Rangius at få kom- 

ma der til. Res. det remonstreres genom bref til Gref Douglas at 

Rangius icke kan komma dertil för Edenii skul,som sitter i Åsilla 

capelian, och^ icke kan med hustru och barn aldeles ställas på blotta 

marken '" tidigast år 1696. 

Lars Rangius torde ha tillträtt tjänsten i Sorsele år 

Där blev han lagsökt upprepade gånger. Både hans ekoavhandlades 

nomiska angelägenheter och hans ämbetsförvaltning iiSUOitöÄSS upprepade 

gånger vid tingsrätten. 

Härnösands domk. arkiv: Protokoll 1693-96 (A:1:2) HL A


Handelsmannen ifrån uhmeå Stadh Wall:t Anders Westlingh opp- 

wiste een skriffteligh Fullmacht,utgifwen af Grulldsmeden i Stockholm 

konstrijke Mest:r Carl Bängdtson,Och Daterat d: 8 Novemb: 1692, Hwar- 

utj han befullmechtigar honom Anders V/estling, att uppkräfja af Capeldal. 

länen Wällärde H:r Lau rentio Rangio Etthundrade Tre Kopp:r M:t 

som han ännu skall skylldigh wara uppå den obligation på Etthundrade 

Trettijo Åtta dal. km:t,som han uthgifwit till honom M:r Carl Bängdt- 

som den 12 Sept: 1695, Och han skyldig blifwit för kåst,kammar och 

Sängh,sampt försträchte reda penningar,begierandes Westlingh det Hsr 

måtte 

Lars Rangh, ncäckfe tillhållas, samma sin obligation att fullgiöra och be- 

tahla; Hwaremot H Lars icke kunde Neeka,till siälfwa Skullden,utan 

förklarade sigh giärna willia sin hand honorera,Allenast han icke 

blefwe allt för hastigdt därom Strengerat,utan han något om sänder 

finge sigh den samma afbörda, Alltså effter någon Disours,förliktes 

parterne in för Rätten således,att H:r Lars ofwannembde 103 do km:t 

Summa uppå 3:ne terminer betahlar,Nembl. nu strax - 30 dal:r och 

tillkommande åhr 1700 v/ill Gudh - 30 d. och resten sädan 1701,allt 

widh denne eller marknadztijderne orn åhren, Hvvilken sin frijwillige 

Förlijkningh, dee nu medh handeband stadfästade,begiärandes det Hä- 

radzRätten v/ille den samma medh sin domb confirmera och bekräffta. 

\i/ 

Ty krafft af den 23 puncten uti Kongl. May:tz Allernådigste Stadga 

och förordningh om widlyftigheters afkortande utj lättegångar kunde 

HäradzRätten denne deres begiäran eij uthslå,utan ber:de Förlijkningh 

här med i alla måtto will hafwa approberat och gillat aff beggie 

a 0 J/ 

parterne Obratzligen att effterlefwas. 

Tingsprotokoll i Lycksele den 12 januari 1699* 

Kyrkioherden Ehrewyrdige H:r Måns Bång gaf tillkienna,huru så- 

som hans Capellan H:r Lars Rangh utj Sorssele,skall föra ett mycket 

Dombok, Västerbottens län nr 9,fol. 330 RA

Otijdigdt lefwerne hemma utj Eörsamblingen, sorn een deel af Allmogen 

skola klaga öfwer,Elliest skall han och den 10 hujus utgutit på H:r 

Måns någre försmädelige ord och förbannat honom för den Predikan,som 

han giort samma dagh,datta skall hafvva sigh tilldragit,uti Bårgarens 

Anders Westlingz Stugu här på Marknatzplatzen,begiärandes H:r Måns, 

att HäradzRätten vville här orn Ransaka och dömma, Men som KyrkioOrd- 

ningen utj det 24 Capitl. 25 §. Jempte den 5. 15 och 22 púneteme 

utj Kongl. Mayrtz Allernådigste Förordningh,Om Rättegångh utj DomCa- 

pitlen,icke mindre ähn det 13 Cap: Kyrkio B. sådant förmehnar,Och 

däremot biuder och befaller,att sådanne måhl skohle först i Consisto- 

rio angifwas,Fördenskull will Man och detta till venerandi Consisto- 

rii Henosandens: Ransakan och domb hafwa lämbnat,så frarnt Ehrewyrdige 

H:r Proubsten icke kan det samma betäma. 

(Saken återkommer icke mer vid tingsrätten) 

Tingsprotokoll i Lycksele den 4 januari 1700, 

Samma dagh Oppwiste Befallningzman Wälbet:de Hans Renhorn,Capel- 

ianens H:r Lars Rangi utgifne och underskrefne skrifft här i Lycké/ 

sehle den 13 Januarij 1698,hwaruti han tillstår och bekienner sigh 

widh HäradzTinget här samma tijdh hållit,blifwit Sakfällt till 28 d. 

21 l/3 0/0 Sölfwerrnynt Häradetz andeel, Hwilka Saköron Befallningz- 

mannen,0ch den tijden vvarande Häradzhöfdinge honorn II:r Lars,medh det 

willkor efftergifwit, Att han, för den ti jden, förmedelst Öfvverflödigdt 

a 

Bränwins supande,fans offta fehlachtigh,skulle däreffter,medh sådant 

afstå,eller samma Saköron betahla; Men såsom H:r Lars nu uppå till- 

frågan icke kunde siälf neka sigh ju sedermehra,den ena gången effter 

den Andra,Otijdigdt Bränwins supande föröfwat; Ty anhölt Befallningz- 

man,det H:r Lars, som sin lofwen,å den ena sijdan öf|ve|rträdd, må å den 

andra med betalningen stå wed sin lofwen. Fördenskull och såsom H:r 

Lars Rangz obligation ähr därutinnan klaar och tydeligh,Ty har Befallv 

Dombok,Västerbottens län nr 9,fol. 333 v RAjTingsprotokollen år 

1698 saknas för hela Lappmarken.

ningzman att sökia wederbörande Executors adsistence,till samma 28 D. 

21 l/3 •/• SölijwéjrMyntz åtniutande af dess underhåldh. ^ 

Tingsprotokoll i Lycksele den 8 januari 1700. 

Handelsmannen i Uhmeå Stadh Wällst Anders Avander,praesentera- 

de här widh Rätten,framiedne Capellanens i Sorsehle Hjr Hindrich 

Lappos effterlefwerskas,dygdesamme Hustru Kierstin Michielsdotters 

uthgifne Skrifft af den 15 Jan: 1699,hwarutj ber:de Änkia tillstår 

och bekienner,sigh blifwit skylldigh till Avanders Styfbarn,effter 

en dem emellan richtig slutin Rächningh,en Summa af Åttatijo Sex 

dal. 8 ,/. kopp:rm. som hon rnedh reda penningar icke funnit sigh 

mechtigh att betahla,utan uppdragit Avander eller dess Styfbarn,så 

stoor deel af dee 150 dal:r km:t som dess framledne Mans Successor 

Wällärde H:r Lars Rangius,henne,effter ett här widh Rätten ingåt 

Contract,af den 12 Januarij 1698 för dee i Sorsehle uppsatte huus, 

ähr skyldigh blefwen,hwar på Änkian,sedermehra,allenast 50 dal:r 

km:t uppburit /: Oansedt henne 50 dal. Åhrl:n blef lofwat och till- 

sagdt :/ Så emedan mehrbem:te Hustru Kierstin Michielsdotter,som 

ofwanberördt ähr,har emoth sin skulld till Avanders Styfbarn,opp- 

dragit dem,så mycket af sin återstående fordran,för dess af H:r Lars 

MKgKpfi&ötXfXKXXä tillträdde huus i Sorsehle, Ty blifwer sådant Avan- 

ders Styfbarn till Säkerheet inprotocollerat,så att ben:de 86 do 8 

o/. km:t skole af H:r Lars Rangh,med första betahlas,dåch opå annor 

oförmodeligh händelsse,skohle samma huus /: som medh desse försträch- 

te medell till störste deelen ähre oppsatte :/ i medier tijdh stå 

Avanders Styfbarn,såsom till underpant,och H:r Lars icke tillåtit 

dern hwarken försällia eller förpantae 


Alldenstundh någre af lappallmogen här sammastädes berätta,och 

klaga,som skulle Capellanen i Sorsehle,Wällärde H:r Lars Rangius föra 

U Dombok,Jämtlands län nr 3,fol. 487 v RA 

Zj Dombok,Jämtlands län nr 3,fol. 488 v RA 

J

ett förargeliget och oskickeliget lefwerne där Oppe i Församblingen, 

J synnerhet medh Gudztienstens förrättande, Ty ähr han i gåår weder- 

börligen blefwen tillsagd,att wara denne dagen här widh Tinget till- 

städes, och höra hwad klagemåhl sorn allmogen öfwer honom därutinnan 

föra. Och effterskiekades han nu igenom Länsmännen Mårten Mårtensson 

i uhmå byn och Jacob Larson i Wapsten,hwilka widh återkomsten refere- 

rade, sigh fuller hafwa funnit H:r Lars hemma liggiandes i sitt qwarz 

ter här wid Tingz Platxeri, men till swars bekommit, som skulle han in- 

tet hafwa giöra i Tingzstufwan,och där på lagdt sigh yterligare till 

Sömbs. Icke deste mindre i anledning af Kongl. Mayitz Förordningh an- 

gående stembning widh domstohlarne af d: 19 Aprilis 1692,företog sigh 

Rätten uti kyrkoherdens Ehrewyrdige H Måns Bångz Närwaro,att afhöra, 

hwar utj allmogens förnembste klagan skulle bestå,och framropades 

1. klockaren Hans Erichson i Sorsehle,hwilken giorde fölliande be- 

rättelsse Nembl:n 

Förledit åhr 1699 PallmSöndagen,för ähn H:r Lars Rangius gick i 

kyrkian,har han supit sigh heel druckin,så att enär han kommit för 

alltaret,ey kunnat någon Gudztienst begynna,fast mindre fullborda, 

utan Mårten Anderson i Granbyn,måste,tillijka med klåckaren Hans 

Erichson leeda,och merendeles bära honom uhr lcyrkian, hwarföre och 

Brudfolket,som med H Lars Rangz samtycko,den dagen kommit i kyrkan 

att wijas Nembl Lappmannen Anundh Påhlson i Granbyn: och Pijgan 

Gunnila,måste medh oförrättade ährende,reesa tillbaka tills Påske- 

helgen, då de först Copulerades; Samma PalmSöndag war och Siuhl SiuKl- 

sons Barn i Granbyn burit i kyrkan,Men H:r Lars for sitt fyllerij 

skull ey heller kunnat det samma Christna,för ähn effter middagen, 

och sädan han hafwer Sofwit det ruset af sigh. 

Berörde klåckare Hans Erichson uthsäger och det H:r Rar^'ius,har 

utsatt förste Böndagen på nästledit Åhr 1699,som borde effter Böne- 

dagz Placatetz Jnnehåld fijras den 28 Aprilis,uppå Fredagen näst för 

Pinges hälgen som war d: 26 May,då han fuller om Mårgonen supit något

Brännewijn,doch lijkwähl kunnat hålla Böön och uppläsa Bönedagz Pla- 

Q 

catet,Men sädan han förste, gången kom uhr kyrkian, påökat det förra 

ruuset,så att han har måst gå till Sängz,gifwandes allmogen lof att 

reesa hem,dess medelst och en stor deel af däm, sädan,icke kommo till 

kyrkan,heela Pinges hälgen, För dhe öfrige tillstädes warande lappar 

hölt H:r Lars icke heller någon Gudztienst heela hälgen,utan då klåc- 

karen honom därom påminte,skal han wehlat gifwa honom hugg och slagh, 

och dee höga helgedagarne således medh dageligit supande förnött,Och 

ehuruwäl H:r Lars föregifwit sorn skulle han wara siuker, ref ererade 

Hans Erson,medh flere,sigh doch på intet sätt kunnat det förmärka, 

effter som han så snart Bränwijnet som han siälf bränna låtit,war 

förtärd,blef frisker. Fierde eller sidste Böndagen nästledit Åhr,säh 

ger Hans Erson,det H:r Lars äfwen syntz något druckin,doc& den dagen 

3: ne gånger warit i kyrkan, och någorlunda f örsv/arligen förwaltat sitt 

Ernbete; Näst framfarne Juhlehälg, ähr således till gått, att H:r Lars, 

straxt om Juhleaff ton haör begynt supa Bränv/i jn, doch kunnat hålla 

ottesångz Predikan orn Juhledagen,men strax där effter sigh så plägat, 

att ingen Gudztiänst blef sädan den dagen af honom hållen,utan klåc- 

karens hustru har läst i Postillan,för tillstädes warande allmoge, 

Om Mårgonen effter,eller Andre dagz Mårgon för ähn någon Gudztienst 

höltz,gaf H:r Lars lapparne lof att reesa heem hwar till sitt, och 

ingen Gudztienst sädan heela Juhlehälgen höltz, ehuruwäl någre af all- 

mogen blefwo qwar wid kyrkian,medh mehra som klåckaren Hans Erson 

nu i hastighet icke gitter sigh påminna« 

2. Anund Påhlson i Granbyn framkom,och utsade,det H:r Lars Rang, 

widh hans ankomst i Prästegården PallmSöndagz mårgon 1699,war allt 

nöchter,och då så wähl som förr lofwade honom,det han den dagen skul- 

le få Oopuleras och sammanwijas med Pijgan Gunnila; Men emedan Bru- 

den kläddes,sööp han sigh druckin,så att han widh ankomsten till kyr- 

kan hwarken kunde wija Brudfolket eller giöra någon annan tiensto 

3. Siuhl Siuhlson i Granbyn berättade sigh hafwa ber:de Palmsöndag,

hafft sitt nyfödda Barn i kyrkan Men Hrr Lars warit så druckin,att 

han icke den gången, utan sedan orn afftonen,det samma döpa eller 

Christna kunnat. 

4. Michiell Anderson i Granbyn,besannade allt det som klåckaren 

Hans Erson refererat,tilläggiandes,det han som warit kallat till 

wittne wid ofwanber:de Barns dop,månde fuller effter H:r Lars Rangz 

begiäran,Oppsökia utj handboken dee widh döpelsen brukelige Böner, 

Men H: r Lars likwäl icke förmåtte, dhe MMXäMpXMXKMKmpXMMK 

samma läsa,eller förrätta sitt Embete därutinnan. 

5o Lars Pärson i Granbyn besannade på tillfrågan,att uppå förste 

Böndagen 1699,som H. Lars höllt den 26 May,har han om Mårgonen alle- 

nast hållit Böön Men sädan,förmedelst dryckenskap efftersatt sitt 

Embete, så att Lars Person rnedh dee flere af lappfollket, nödgades 

därmedh reesa heem,och således den där på fölliande Pingeshällgen, 

ey heller någon Predikan eller Gudztienst hållin wart. 

6. Lapparne af Uhmeå Byn Nills Nillson,Thomas Anderson,Mårten 

Nillsson och Oluf Mårtsson,som förledne 4:de Storböndagh warit wedh 

Sorsehle,berättade enhälleligen,att dhe kunde see och märka,det H:r 

Lars war heela den dagen något beskiänkter,doch giorde han 3:ne kor- 

ta Predikningar 

7. J lijka måtto intygade Peer Anundsson i Granbyn,och Rijk Anders 

Siulsson i Rahnbyn,det H:r Lars,heela näst förflutne Juhlehälg,ey 

har giort mehra ähn een Predikan om Juhlemårgon, Men om han blifwit 

opasslig eller förmedelst dryckenskap dee öfriga Predikningarne eff- 

tersatte, sade han sigh ey wist v/etta eller förstå. 

Föregående lappallmogens klagan öfwer Capelianen H:r Lars Rangh 

har HäradzRätten,till widare Communication medh Höghwyrdige H:r Bis- 

kopen, och det venerandum Consi storiurn i Hernosand, för denne gången, 

således ad Notam tagit, emedan een sådan märkeligh försurnelsse och 

stora feelachtighet under wählbemrte Consistorii Correction egendte- 

ligen hörer effter kyrkiolagens,24. Cap: 25 § sampt Kongl. May:tz

Allernådigste Förordningh orn Rättegångar widh DomCapitlen af åhr 1687 

§ 15» williandes HäradzRätten i medier tijdh ey heller beläggia ho- 

nom med det wärdzlige straff et, sorn till föllie af Kongl. Maijitz För- 

ordningar, honom, för samma fyllerije och der af förorsakade stora för- 

argellsse i Gudz huus,och hälst för detta enfalldige lappefolket,sy- 

nes böhra öfwergå. Jj 

Vad domkapitlet gjorde åt denna allvarliga förseelse är icke 

känt. Domkapitlets handlingar från 1700-talets tidigare år äro spolie- 

rade genom ryssarnas härjningar i Härnösand» I tingshandlingarna före- 

kommer ärendet icke mera. Däremot kom Rangius upprepade gånger i delo 

med sina grannar,vilket återspeglas i tingsprotokollen. 


Commimister wid Sorsehle Wällärde H:r Lars Rangius inställte sig 

f 

fuller här wid Rätten,terambledne Capelianens dersammastädes H:r Hind- 

rich Lappos Änkia,Hustro Kierstin Michellsdotter,äSKMifiraXMM till 

swars om någon Jord,som hon dersammastädes opbrukat,den H:r Lars,vthom 

hennes lof tillgripit,Sådt och bärgat, Men som han heel drucken fram- 

kom, och förr ähn Kiäranden sin klagan feck framföra,slog Näfwan i 

Tingzbordet den ena gången effter den andra,Säyandes sig intet blifwa 

horder,vtan skulle Han skrifwa sin Konungh och Öfwerheet till,och med 

flere oanständige åthbörder,gick olåfwandes af Tingzstugun; Ty Saak- 

fälles H:r Lars,för sådan sin ohöfligheet,effter nya Rättegångz Pro- 

cessens 22. punct,till 10 d:r Silf:r m:t Rättens ensaak,blifwandes 

Sielfwa Action till annan Tingzdag opskuten. ^ 


Anbelangande for detta Cappellanens i Sorsehle H:r Hinrich Lap- 

pos effterlåtne Änkias Hustro Kierstin Michellsdotters klagemåhl öf- 

wer nu warande Cappellanen där sammastädes Wällärde H:r Lars Rangius, 

!j Dombok,Jämtlands län nr 3,fol. 491 RA 

,j

angående 

ljo Det han förledne Sommar vthan lof,och emoth Hennes willia, 

tillgripit Sådt och bärgat den Jordh,till Tree Skiähls land vthsäde, 

Som hon och Hennes Man,för detta med stort besv/är rögdt och opbrukat, 

och Hennes tillhörige bruckning, Sammaledes olofwandes tagit och till 

sin nytta på samma Jordh fördt 

2:o Begiärer Hon dett H:r Lars måtte wijsa Räckning och qvitten- 

sier,huru som han betalt dee 150 d:r kopp:r mynt,Hwilka henne för 

Huusen i Sorsehle,effter 1698 Åhrs Protocoll bekomma borde,och 

3:o huru den af henne tagne BränwynsPannan wore Clarerat; Så blef 

H:r Lars berörde klagePuncter förestälte,och lembnade ther på till 

e 

swars sig hwarken kunna neka till giödningens xLl:r Jordens bruk- och 

tillträdande,förmenandes sig,i förmågo af Prästernes Privilegier,wara 

till den Jordh berättigadt,som ligger kringh Kyrckian och Prästegår- 

den, fast än Änckian,oppå Hans tillbod icke welat taga lösn ells Pen- 

ningar derföre; Hurusom han förnögdt Änckian för dee 150 d km:t Hen- 

ne för Huusen bekomma borde,tillijka med Brenwijns Pannan,framwiste 

han en Räckning af d 9 Janu. 1701,den Änckian icke kunde emotsäya, 

emedan en och annan af hennes Creditorer, hafwa Ii:r Lars för sine Ford- 

ringar god ehrkiend; fast ähn han dem alla,ännu,icke tillfyllest be- 

talt; Men emedan H:r Lars Rangius Sielf bekienner och tillstår,sig 

uthan Änkians låf och tillåtelse tillgripit först hennes brukning 

och sedan Sådt Jorden och nyttiat dess gröda,henne,som dessutan als 

intet hafwer att lefwa utaf,vtan hoos Christmilda Menniskor sig måst 

vppehålla,till stoor skada och beswär; Ty i förmågo af d:t 28. Capit: 

KonungzB. L: L: Sakfälles H:r Lars Rangius för sin derutjnnan föröf- 

wade wåldzwärkan till 40 mkr :Silijweyriiyntz Böther till treskifftes, 

börandes han i förmågo af det 19 Capit Jordb: L: L: bestå henne för 

grödan 3 skiähl korn, och förbödz H:r Lars wijd 40 mkr sjiJfwerjmjynJtz 

wijte,att widare befatta sig med berörde jord,förän han Änkians lof 

10

till dess bruuk,bekommer,och henne för dess der på anwände kåstnad, 

effter mätismanna Ordorn förnögdt,emedan Prasternes Privilegiers 9« 

punct innehålla och förmå,det PrästeÄnkiorne skole sådan opå Praste 

borden af deras Män oprögd och opbrukat Jord i Sin lijfztijdh få be- 

sittia och behålla. 

Effter denne Dombs Publicerande,berättade Änkian Hustru Kierstin 

Michellsdotter,sig,för H:r Rangii Sällsamme lefwerne mycket fruchta, 

och vthan dageligit förtreet,seer sig icke kunna boo jempte Honom, 

och torde Således af desse lilla Jorde ägor föga nytta hafwa,vthan 

hans Booskap /: som för detta i några åhr skiedt :/ grödan förderfvva 

ellir förtära, Ty månde Rangii Fullmäcktige och Commisshafware Råd- 

mannen Östen Joensson,inlåta sig medh henne i Accord,om samma Jord- 

lösn, och ornsijder sådant sluth sins emellan här inför Rätten giöra 

månde, att H:r Lars skall gifv/a Änkian för all dess opbrukaMde Jord 

i Sorsehle Trettijo Dahl. Kopp: Mynt. Alt så G-iordes Parterne emillan 

en Liqvidations Räckning om alle deras Fordringar eller Försträck- 

ningar å bägge Sijdor,hwar effter H:r Lars till sluth blef Änkian 

skylldig Fyratijo Nije dahlsr 30 äre Km:t förutan hennes Målsägande 

deel af ofwanstående Saaköhren,och enär Änkian samma 49 d 30 öre be- 

kommer, tillträder H:r Lars Jorden,och den framdeles besitter. All 

deras Action i detta måhl wari thermed ändat. 


Hans Ericksson i Sorsehle beswärade sig der öfwer,att Capelvtj 

länen H:r Lars Rangius skall willia tillägna sigh Fjskerijet vtSjx ett 

Sehl Formsehlet widh Nampn,som hörer vnder hans Skattelandh Ohlsehlet, 

det Hans Erichzson icke allenast i Sexton Åhrs Tijdh klanderlöst bru- 

kat, vtan och förra Åboenden lappmannen Pär Olufsson warit dess rätta 

ägare; H:r Lars Rangius förmente^, att detta Sehl,skulle i förra Tij- 

der lydt vnder Prästeägorne der i Sorsehle,och Hans Antecessor Hr Hind- 

Dombok, Västernorrlands dombok nr 22,fol. 1078 v RA

ich det Samma i sin Ti jd brukat,beropandes sig till wittna derutjn- 

nan Mårten Thomasson i Granbyn, Ii. Olof Mårtensson i Uhmeåbyn och 

Eed 

Lars Andersson i Ranbyn,dee der efter aflagd wittnesSBÄ,hwar för sig 

intygade Som följer, 

l:o Mårten Olufsson i Granbyn,vthsade,sig längst för detta vtj Sin 

Åhrs Tijdh,för landet Ohlsehle,Skattat hafwa,och ther under,stadigt 

brukat Fiskerijet vtj Fromsehlet Pär Olufsson Sammaledes effter ho- 

nom några Åhr,och nu Hans Ericksson vtj 16 Åhr,så att bem:te Sehl nu 

öfwer 30 åhrs Tijd vnder Ohlsehlets skatteland är brukat, innom Samma. 

Tijdh är kyrckian i Sorsehle opbygder,men H:r Lars Rangii Antecessor 

H:r Hindrich Lappo,sorn war ther den Första Präst,hade alldrigh någre 

fiskiewåhner der i formsehleto 

2:o Lill Olof Mårtensson i Uhmeåbyn,intygade och,sig alldrig annat 

hörtt,wettat ell:r förstått,än att Formsehletz fiske,hörer vnder Ohl- 

sehletz Skatteland,och Hans Ersson med sine Antecessorer,det brukat 

vtan H:r Hindrichz ell:r annors praejuditz och förfång. 

3: o Lappmannen Nills Thomesson i Granbyn vvittnade sammaledes att 

Formsehlet alt stadigt lydt vnder Ohlsehlet,och Frambledne Cappellan 

nen H:r Hindrich icke eller hafft ther Mgon rättigheet, 

Så emedan H:r Lars Rangius med inga skiähl gitter bevvijsa,att 

ofwanbenute Formsehle,för detta,lydt vnder Prästeägorne ell:r Cappel- 

lans bordet der i Sorsehle,ell:r af Hans Antecessor warit brukat,vtan 

Hans påberopade wittnen,eenhälleligen berätta,att samma Sehl hörer 

vnder Skattelandet Ohlsehlet,Som Hans Ericksson nu åboor,fördenskull 

förklares H:r Lars Rangii kiäromåhl härutjnnan af intet wärde,och 

Hans Ericksson ell:r den som här effter för landet Skattandes warder, 

thertill berättigat o 


Capellanens wid Sorsehle H:r Lars Rangii hustru Anna Elias dåt- 

ter,inlade dess Mans skrifft till denne Rätten fattat,hwar uthi han 

II Dombok,Västernorrlands län nr 22,fol. 1075 v RA 

1%

erättar, clet lappmannen Mårten Thomesson, som A:o 1704, här vvid Rätten, 

för ett v/ittne uthi saken emillan H:r Lars och klockaren Hans Erichs- 

son,hwilkendera som skulle wara berättättigad till fiskerijet uthi 

formsehlet,Edeligen blef afhörder,har förledne wåras,utmärckt Råå- 

skillnaden emillan Ohrslandet,som Hans Erichsson skattar före,och 

Tallnäset, hwar på Kyrckan fins bygder, effter hv/ilken Rååskilnad en 

Jucht eller afwa,belägen öfwerst uthi formsehlet,skall komma under 

Tallnäset,men Hans Erichsson lijka fult,fiskat uthi bern:te Jucht; be- 

giärandes att han för sådan åwärckan lagligen plichta må,och alfwar- 

sambligen förbiudas,att wijdare fiska å bem:te ställe; Hans Erichs- 

son gaf till sv/ars, sig med samma Rååskillnad icke wara tillfridz, eme- 

dan den allena,effter Hsr Lars begiäran,uthom Rättens befallning,och 

hans wettskap eller samtycke ähr worden uprättat,som hustru Anna 

sielf måtte tillstå; Mårten Thomesson förekallades,säijandes sig 

fuller opå H:r Lars begiäran förledne v/åras, satt sitt Boomärke i en 

furutall på bem:te holma,såssom till ett teckn,att där skulle wara 

Råskillnaden,bem:te Parter emillan,men sedan Snöön gick bort,såg han 

sig hafwa feelat der uthi; och skall altså ingen böra rätta sig der 

effter; H:r Lars hustru anhölt fuller,det samma Råå skulle blifwa 

ständigt, men som det uthorn Rättens befallning, och wederparten owit- 

terligen ähr uprättat,Mårten Thomesson sielf,sig och derutinnan änd- 

rar, Ty blifwer samma Råskillnad ogiltig och af intet wärde förkla- 

rat,! anledning af det 25 Capit» ByggnjB. L.L. 3 §• sampt Mårten Tho- 

messon, som först 1704 giordt här in för Tinget sin berättelse i den- 

ne saak,sedan olofligen,och emot sin förra intygan,opå endera Partens 

begiäran,wehlat opsättia Rååskillnaden,som han åter nu bekiänner orätt 

wara utmärckt, Sakfälles för sådant twetahl till sine 3 mkr Silf:£»rn:tt 

till Treskifftes,effter det 23 Gapit. Byggn.B. och 9 Capit Rådst.B. 

Hustru Anna påstod wijdare,som skulle hennes Mans antecessor H:r Hen- 

rich,fiskat uthi mehrofwanben:de omtwistige wijk eller afwa,det och 

13.

Hans Erichssons egen Swåger skickaren Mårten Andersson så wijda be- 

styrckte,som han wiste säija,att H:r Henrich i sin lijfstijd,så wähl 

som Hans Erichsson,hafwa der sammastädes fiskat hwar om annan; Ty 

förehöltz Parterne,det de, så här effter,som den tijden,torde i wän- 

ligheet kunna förlijkas om samrna fiskeställe? Hwar till de och beja- 

kade,rnen som H:r Lars Rang\icke war sielf tillstädes,lernbnes sådant 

till deras inbördes sluut och aftahl,som de sedan,näste Ting,sig till 

frambdeles rättellse kunna låta inprotocollera0 


Alldenstund så wähl H:r Lars Rangz hustru Anna Eliasdåtter, 

som Mårten Thornesson i G-raanbyn, till st odo, att Rååskillnaden ernillan 

deras fiskewattn wid Sorsehle,ähr på norre sijdan om Älfwen,wid en 

udda Reenudden ben:d och så ända öfwer Älfwen; Altså förbödz Mårten 

Tomesson,wid laga straff,att fiska nedanföre samma udda; äfwen så för- 

bödz och H:r Lars Rangius att fiska ofwanföre samma iadda;der som Mår- 

ten, uthan H:r Lars Rangi intrång fiska böör 


Uppå tillfrågan swarade och förklarade sig kyrckoherden Ähre- 

wyrdige Hjr Nils G-raan, så wähl sorn lappallmogen af Raan och G-raanbyar, 

att Capelianen wid Sorsehle Wällärde H:r Lars Rangius,haar effter 

egit behag och utom deras wettskap eller samtycke,afsatt klockaren 

der sammastädes Hans Erichsson, och en annan wid Narnpn Erich Peders- 

son i dess ställe antagit,förklarandes både kyrckoherden och allmo- 

gen, honom Hans Erichsson berättigad att igenbekomma berörde sin kloc- 

kare tienst. 3/ 

I Dombok,Västerbottens län nr 12,fol. 127 v RA 

j Dombok,Västerbottens län nr 12,fol. 129 v RA 

x l Dombok, Västerbottens län nr 12,fol. 129 v RA


Emedan sås som Gap el länen V/ällärde H:r Lars Rangius i Sorsehle, 

och klockaren Hans Erichsson dersammastädes,bekiänna och tillstå,sig 

icke wara komne till förlijkning om fiskebruket utj en lijten wijk 

eller afwa utj formsehlet, hwilken afwa de bägge påstå, v/ara belägen 

in om deras skatteland,och förledit åhr,under deras inbördes före- 

ning lemnades; alt fördenskull,effter Parternes begiäran förordna- 

des underskrefne lappmän, att nästkommande Sommar,utwijsa rätta Råå- 

skillnaden ernillan Tallnäset och Ohrslandet, Nembl:n å H:r Lars Rangz 

skickaren Mårten Andersson 

sijda iapîaäMMKHxiixiiKxiiaMKxsHM och Olof Tomesson i Granbyn,och å 

Hans Erssons sijda lappmännen Nills Tomesson i Granbyn och L. Olof 

Mårtensson i Uhmeåbyn,Mårten Andersson Oluf Tomesson och Oluf Mår- 

tensson aflade nu i sin Ed,med hand å book,att willia och skola,eff- 

ter bästa förstånd och Samwete,utan anseende till någons Person,rå- 

skillnaden utwijsa,och oprätta,men Nills Tomesson war frånwarande, 

och skall,näste Ting,enär relation inkommer,sammaledes sin Ed afläg- 

gia. 'y 


Såsom Capellanens H:r Lars Rangs hustro Anna Eliasdotter ey 

kunde neka,det ju Olof Siuhlson i Granbyn har der oppe lembnat en 

Twå åhrs Reenkalf som hon slachtat,och till sin nytta anwändt,Ty bör 

hon den samma med 2^- dahl:r koppimt betahla. 

Bernälte H:r Lars Rangs hustro, som under föregående Saak,in för 

Rätten,kallade Olof Siuhlson skiälm,Saakfälles till Tijo dahlir S:mt 

efft er 1695 åhrs Rättegångsförordnings 22 § Rättens Eensaak effter 

den 24 §. ij 

Strax efteråt flyttade Rangius till Silbojokks församling 

i Pite lappmark för att tillträda kyrkoherdetjänsten där. Vid 1710 års 

1/ Dombok,Västerbottens län nr 12,fol. 348 v RA 

^ Dombok,Västerbottens län nr 13,fol. 407 v RA

ting i Lycksele krävde Rangius sin efterträdare på lösen av präst- 

gård shusen. 


Rådmannen wäll:t Östen Joenson Wänman(?) befulmechtigat utaf 

Pastor i Silbojock H Lars Rangius begiärte,det Capellanen i Sorsehle 

H. Sigvardus Granberg som honom Succederat, måtte Jnlösa dee Huus som 

han dersammastädes deels inlöst af Sal. H. Henrich Lappos Änkia Kier- 

stin Michelsdåtter för 150 dahl. Koppjr m:t,dels sedermera å Nyo op- 

satt och förbättradt. H:r Granberg föregaf sig allenast willia behål- 

la Stugubyggningen, som eij skall wara wärd rnehra än som 30 dahl kopp- 

mt hwar med Wenman ey v/ar nögder,och dess utan förmodar,at Granberg 

iemwähl dee öfrige husen för skiäligit pri js ,behålla måtte. Altså 

förordnades berörde Prästehuus at besichtiga och förslagswijs wärde- 

ra; Klockaren Hanss Erichson i Sorsehle och Skickaren Mårten Ander- 

son, enär Pastor wällärde H. Nils Gran eller dess Cornrnisshafware kom- 

mer dijt opp in ernot Wåren,hwar efter ber:de Präster lära förmodeli- 

gen sins emillan der om ense blifwao 

Denna sak tycks ha blivit uppgjord i godo,ty den förekommer 

icke vidare i tingsprotokollen. 

Utnämnd till kyrkoherde i Silhojokks församling 

/ / 

flyttade Rangius i början av april månad 1709 till sitt nya verksam- 

hetsfält. Under resan till Silbojokk passerade han Arjeplog. Där gjor- 

de han sig skyldig till en så allvarlig förseelse som oljud och för- 

argelse i kyrkan. Saken anmäldes,och Rangius ställdes inför rätta. 

Rannsakning ägde rum vid 1710 års ting i Arjeplog. / 

i / 

lj Dombok,Västerbottens län nr 13,fol. 539 RA 

s1 J 

K.

v i to ups ôuv ¿¡mV 

WH il WKET/Í OIT

Präster i Ume lappmark. 

Kyrkoherden Nicolaus (Nils) Qlai Graan i Lycksele. 

När kyrkoherden i Eycksele Magnus Joh. Bång år 1699 

avlidit blev skolmästaren vid lappskolan Nils Cfraan församlingens kyrkoheré 

Nicolaus Olai Graan var född 1660,soift till kyrkoherden Olaus Ste- 

phani Graan i Lycksele och h.h. Anna Mört. Han inskrevs som student 

vid Uppsala universitet den 23 oktober 1680. Efter prästvigning år 

1682 förordnades han till pastors adjunkt i Bygdeå,blev 1686 skolmäs- 

tare i Lycksele och skall enligt herdaminnet ha tillträtt kyrkoherde- 

tjänsten i Lycksele år 1701. Detta stämmer icke riktigt med här åter- 

givna tingsprotokoll. 

Under Nils Graans tid verkställdes en omfattande reglering av 

Lycksele kyrkoplats. Borgarnas stugor omplacerades,prästbordets och 

skolans ägor bestämdes. Kyrkoherde G-raan fick till stånd en omfat- 

tande bebyggelse av prästbordet och utövade en alvar sam & kyrkotukt, 

varom tingsprotokollen vittna. 

Nils Graan var gift två gånger,andra gången med Anna Margareta 

Ulf. Den sistnämnda kämpade som änka energiskt för att få ut sin än- 

kehjälpo Till belysning av prästänkornas lott vid denna tid publice- 

ras ett antal dokument. 

Leon. Bygden: Härnösands stifts herdaminne under Lycksele. 

t:


4 Det skrifftelige Contract,som Poedagogus här wid Lycksehle Schola 

Wällärde H:r Nils Gran,med Corporalen Michell Jonsson och Bonden Pähr 

Joensson i G-ranöhn,ingått d 5 hujus,hwaruti bernjte granöboer,hafwa på 

någre tar,opdragit sin andehl af fiskeset uthi Tansehle til! ber:de 

Poedagogus, emoth 2Torra giäddor åhrligen att Jdka och bruka, Skolan- 

dess GranÖboerne der emoth, sielfwa ährläggia och betahla Taxan till 

Kongl. Maij:tt för ber:de Tansehl,blef nu för Rätten Praesenterat,och 

effter Parterness begiäran, dern till säkerheet å bäggie sijdir således 

inprotocollerat. [J 


- - Scholemestaren Wyrdige H:r Nills Graan,oppwiste här wid Rätten, 

een afwitrings&krifft Daterat d: 7 Januarij 1695,underskrifwin af 

y 

honom och dess Swärmoder,d&gdesamma Matrona,hustru Brijta Mansdotter 

Sund,hwaruti H:r Nills har med sin Swärmoders samtyckio,tillsa^dt si- 

ne 2:ne Barn,af förra Kullen,för deras Möderne Etthundrade Sex tijo 

dal:r Kopp:r M:tt eller hwardera 80 d. Dito Mynt,Och till Försäkran 

om betalningen,satt all sin Egendom i löst och fast i Underpant,hwil- 

ket effter bäggies begiäran inprotocollerades. 

\J Västerbottens lappmarkers domböcker: 1. 1689,1699-1705. HLA 

/

1/ 

33en 5 Januarij höltz wijdare Laga Ting i Lycksehle 

och Uhmeå lapprnarck. (1704) 

Efftersora en deel Uhmeå îâdz Borgerskap,heer i desse framfarne 

åhren,transporterat sine StugQr wid Marcknadzplatsen,Opföre åth 

lappkåterne,ifrån det ena rummet till det andra,förmenandess att 

derigenom praejudicera hwar andra i handelen med lapparne,Förden- 

skull wart samptlo Borgerskappet sammankallat,och om dess hämmande 

rådslagit,då effter åthskillige disciiirser,blef omsider,uthi de högt:de 

herrars H:r Landzsecreterareö Dubbz och H:r LandzCammererarens Tor- 

s?lls,å högwälborne H:r G-refwens och Landzhöfdingens wägnar,närwaro, 

resolverat och äntel:n slutit,det skole samptél. Borgerskapet,näst- 

kommande Sommar,flyttia sine Stugor på Cstre ändan af Marcknadzplatt- 

sen,derest rummen utmärktes,och de samma,der,uthi 2:ne rader i Norr 

och Söder opsättia,effter den N:o som en och annan bekom låttera,och 

afrijtningen,hwilcken hooss Kyrckioherden Wällärde H:r Bils Graan, 

wederbörande till rättelse lemnades,Uthwisar,Försummar någon näst- 

kommande Sommar att flyttia sin Stuga opå det honom nu förordnade 

e 0 

rummet,skall det samma wid nästa laga Ting,till någon annan,som det 

behöfwer,opdragas och förunnas; Och som någre af Borgerskapet klaga, 

sig skie der uthinnan för när,att lapparne åhrligen inkomma opå 

Marcknadzplatsen,med största deelen af sitt godz,igenom den wänstra 

öpningen,hwar omkring största delen blijr ophandlat,så att de Borgae 

e 

re som äga sine Bodar på Östra ändan och deels så store Contributio- 

Q 

ner och Utlagor som de andra,ähro Underkastade,ringa Godz Opkiöpa 

kunna, Ty blef der om således aftalt,dett skole 2:ne Cpningar till 

Marknadzplatsen hwart åhr lemnas,derigenom Lapparne sitt godz draga 

kunna,och de andra twå igenstängias,och effter lättandet,bör i detta 

åhr stå öpne, Wänstra och Östre gångarna,och nästkommande åhr 1705 

will gud, de Norre och Södre,hwar effter alt framgent,gångarnes Öp- 

nai^de åhrligen ombytes,jämpte detta wart och skiähligen funnit och 

stadgat att der någon Borgare eller dess uthskickade och anhörige 

befinnes draga lappen eler dess godz in utj sin Bod eller Stugu,el- 

ler på annat sätt lockar eller beweker lappen till sig,för än han 

wist sig ett stycke fram på Marcknadzplatzen,skall samma Borgare wa- 

ra saker till 40 ink Smt. straff hwar af lappen som sig der till god- 

willigt låter tubba och intala skal böta halfparten,men wijsar han 

sig icke fram på Marknadzplatsen för ähn han i någon bod instinger 

ware hans Saak 20 mi( Smt

Tingsprotokoll i Lycksele den 7 januari 1704» 

Ländzrnännens Mårten Mårtensson i Uhmeå byn Anders Glernentsson 

i Rahnbyn, Sv/en Andersson i Granbyn och Siuhl Larsson i V/ap st en, fat- 

tade, och oppå Samptel:e lappallmogens wägnar underskrefne skrifft 

d:n 30 Sidsil: Decemb:r oplästes,derutj Paedagogus Wällärde H:r Nills 

Graan,som lappska Språket mechtig ar voceres och begiäres till Kyrc- 

kioHerde,uti framledne H:r Måns Bångz ställe,blif:des samptelo allmo- 

gen sedan tillfrågat, om berörde skrifft, rned deras enhällige 

Samptyckio ähr blefwen opsatt,hwartill,rned en Munn swarades jaa; för- 

denskull blifwer och merbem:te vocationsSkrifft,med rättens under- 

skrifft verificerat. 

Dombok,Västernorrlands län nr 22,fol. 

RA


- - Kyrckoherden Wyrdige och Wähllärde H:r Nills G-raan, inlade een 

Specification på dhe Lappar af Rahn- och Grahnbyar,som i denne frarn- 

farne Sommar, icke bewistat Gudztiensten,ehuru the ther till förrnante 

blifwit; och emedan dhe sarnrne effter hållen undersöckningh, ingen skiäh- 

lig uhrsecht till sådan sin försummellsse producera och upwijssa kun- 

de; Ty i anledning af dhen andra puncten utj Kongl« Mayrttz förord- 

ning om Eeder och Sabat zbrått, gif wen d. 17 Octob: 1687, bl ef wo hwar- 

dera Saakfälte till 1 d:r Sillfwerrnynt, till kyrckan och dhe fattiga 

Nembligen 

Ranbyn Joen Thomesson Ranbyn Enar Jonsson 

Rijk Anders Siulsson Anders Nillsson 

Siuhl Clemmetsson, Ny Anders Siulsson 

Påhl Olofsson Granbyn,Lars Månsson, 

Blifwandes för det öfriga, så wähl dessft som flera af allmogen, 

åthvvarnade och förrnante,att flijtel:n och utan försurnmelsse låta in- 

finna sig i Gudz huus,så wijd Store Böönedagarnes - som andre fästers 

och Hälgedagars fijrande,opå annor oförmodelig händellsse,lärer straf- 

fet för dhem skiärpai blifwa. 0 

J Västerbottens lappmarkers dombäcker 1. 1689,1699-1705,1705 års 

dombok,pag. 25 HLA 

i 

e

i 

Anno 1705 d:n 5 Januarij,höltz Laga Ting i Uhmeå lappmarck 

uppå Lycksehle Tingställe,närwahrande Uthj Befallningzmannens 

".Yählbetrodde Hans Renhorns ställe,Rådmannen i Uhmeå Wall:t 

Brenbohm 

Nills BKS!iK&2i&,med Nämbden som Protocollet af den 3 hujus uth- 

wijsar. 

Såssom åthskillige af Uhmeå Stadz Borgerskap,hafwa wid sin ankombst 

hijt till Marcknadzstället,befunnit,huruledes den förordning,som in 

för denne Rätten förledit åhr-medh dheras Stugurs flyttiande på ett 

wist ställe författat blef,uthaf dhe Högdtährade Herrar LandzSecrete- 

raren H:r Olaus Dubb och LandzCammereraren H:r Lars Torseli,och det 

å Högwählborne H:r LandzHöfidingens Grefwe Gustaf Douglas wägnar,icke 

är blefwen efterkommen,utan Kyrckoherden Ährewyrdige H:r Nills Graan, 

skall hindrat dheras uthskickade,som Stugurne förledne Sommar,flyttia 

och upsättia skulle,på dhe uthsedde ställen; Altså hafwa dhe i gåår 

anhållit om Citation opå honom sig att förklara,hurusåssom han,een så 

allfwarsam förordning fördristat sig hindra och alldehles kullslå, 

dem till största olägenheet och kåstnad; Infinnandes sigh nu här wijd 

Rätten förnembligast dher öfwer beswärade,Rådmannen Wällst Östen 

Jonsson Wänman,dhen dher kåstat på dhe Bönder som wahrit hijt upp, 

Brenbohm 

att giöra samma arbete 7 d:r 16 öre,Radmannen Nills IgkS^l^y^ och 

Nills Arfwidsson 11 d:r 8 öre,Handellsmannen Anders Avander 10 d:r 

Erich Bäck bestält sigh een ny Stuga för 38 d:r hwar af Timbret lig- 

ger och förderfwas,anhållandes altså,det Ii,yrckoherden, måtte, icke alle- 

nast ährsättia dhen skada dhe här af tagit,utan och för sådan sih 

dristigheet lagligen plichtajhä^st som ofwanbem:te Högtährade Herrar, 

förledit åhr d:n 5 Januarij här wijd Rätten,så wähl som sedermehra 

d:n 22 Aprilis å Uhmeå Rådhuus alfwarligen befalt Borgerskapet att 

flyttia sine Stugur på des tilldellte rum; 

Altså efterskickades Hrr Kyrckoherden Graan,som opå efterfrågan, 

icke fans här wijd Tinget tillstädes,Hwilken insände fölliande svvar: 

Nembligen: Jagh haar obegripeligen stödt mig wijd Hans Kongl.May:ttz 

wählförordnafide KyrckoOrdning d^Lt 26 (Saqocfc: *§ 5,det iag icke fördris- 

tar mig att gifwa något samtyckio,till att låta sättia någre huus på 

Kyrckiones ägor, Jag finner ingen punct i wår Nådige Kongl. May:tz 

wählförordning,att Kyrckoborden i Lappmarckerne ähro uthsluttne ifrån 

Land zKyrcki or, finnas några andra punct er der emoth så will Jag svvära, 

Gudh will,nästa Ting etc. Rådmannen BrenJaoim'å H:r Befallningzman 

Renhorns wägnar,protesterade dher emoth,och påstod,att Stugorne måt- 

te m&tt-e flyttias effter förledne åhrs Resolution, och den som sig un- 

derstått att sättia der emoth,wederborligen blifwa ansedder; Altså

i 

beskickades andre gången Länsmannen Mårten Mårtensson,till Kyckoher- 

den Graan,förmodandes det han skulle wijssa Rätten dhen wyrdnad,och 

komma Borgerskapet till swars i detta måhl, Men han gifwit till swars, 

sig icke behöfwa löpa opå Borgerskapetz begieran,hwilka förmeente,det 

kyrckioherden medh skiähl icke kan wägra dhem här efter,att hafwa sine 

z 

Stugur här wijd Marcknadzplatxen,äfwen som ifrån H M uhrminnes tij- 

der skiedt ähr,och att Högwählborne H:r Grefwens fullmechtige,för een 

god Ordning skull,befalt,det dhe på ett annat ställe,eller obruckat 

land,flyttias skulle,ähro åcke dhe orsÄen,dessutan lämbnas och dhe 

förra rummen,som Stugurne stått mppå,lediga,Till hwilken omwäxling, 

Kyrckioherden sielf gaf sitt goda samtyckio,emoottog des afrijtning, 

ssa 

och låfwade att uthwijga hwar och een sin Tompt,som han sedan egen- 

willigdt återkallat och ändrat. 

Denne Saak differeres tills i öfwermorgon eller d 7 hujus,och läns- 

mannen Mårten Mårtensson,befalltes,att tillsäya Kyrckioherden Graan, 

det han må sigh inställa, emedan den då till laga uthslagh komina lä- 

rer,ehuruwähl han emoth förmodan sigh absentera skulle0 

Den 7 Januarij 1705 hölltz wijdare Laga Ting i Uhmeå 

lappmarck uppå Lyckzehle Tingställe0 

Opå tillskickat bud förekom nu Kyrckoherden II:r Nills Graan,Bor- 

gerskapet till swars,om Stugurummens förneekande här wijd Marcknadz- 

\uii desg/ r 

Platssen,förklarandes sig äfwen somyi ror gås: insände Skrift,att han 

emoth Kyrckolagens 26 Capit. 5 §. icke kan gifwa ther till sitt sam- 

t.ycke„Borgerskapet förehöllo honom,att han ju förledit åhr,det samma 

bewilljade,Men kyrckoherden förebahr sig ingen skrifftelig tillåtell- 

sse lembnatjoch lefwererte han nu tillbaka,dhen i förledit åhr fattade 

och af honom emoottagne afrijtningen; altså slötz till fölljande uth- 

slagh och Domb. 

Det föregifwer fuller kyrckoherden Ährewyrdige II:r Nills Graan, 

sig icke kunna effterlåta,att någre BorgareStugur skohla upsättias 

på Kyrckobordetz ägor här i Lycksehle,och i anledning ther af,förledne 

Sommars,förnekat Bönderne att opsättia dee samme på dee uthsedde stäl- 

len; Men såssom Borgerskapet ifrån uhrminnes tijder,Oklandrade hafft 

och ännu hafwa Mar sine Stugur,hwilka dhe utj ingen ordning,utan som 

hwar och een behagat,stundom till det ehna,och stundom till ett annat 

ställe,Transporterat och upsatt hafwa,Haar Högwälborne II:r LandzHöf- 

dingen Grefwe Gustaf Douglas,allaredan 1695 resolverat,sig skohla giö- 

ra een allmän förordning om BorgareStugorne här sammastädes,som för- 

medelst Högbemrte Herres beklageliga opassligheet,och ortens wijda 

frånwahro,icke kommit till sin fullbordan,för ähn förledit åhr,då å 

mehrhögbem:te Herres wägnar dee Högdtährade Herrar LandzSecreteraren

hinder,giort onödig kåstnad till 3& d:r 24 öre kåpp:r Myndt, Ty pröf- 

war Rätten icke mindre ähn skiähligit,att Kyrckoherden Graan samma 

38 d:r 24 öre betahlar till wederbörande. I det öfriga befalltes Bor- 

gerskapet att uppsättia sine Stugur på dhe ställen,som hwar och een 

rummen ähr tilldeelt,och icke wijdare låta sig ther ifrån hindra» 

Emoth ofwanstående doom inlade Kyrckoherden H:r Nills Graan i 

rättan tijd sine AppellationsPenningar under dhen Höglåfl. Kongl, Håf 

Rätten,som Attesteres af Lyckzehle den 9 Januarij 1705. 

\ 

Den 9 Januarij 1705 Continuerades wijdare med Tingzhällan- 

det i IJhmeå Lappmarch uppå Lycksehle Tingställe. 

Sedan som kyrckoherden Ährewyrdige H:r Nills Graan,effter begie- 

ran,ährhållit Appellation under Höglåfl. Kongl. HåfRätten,emoth den- 

ne Rättens doom af d:n 7 hujus,angående Borgare Stugurnes Transporte- 

ran - och uppsättiande här wijd k.yrckan och MarcknadzPlattzen,lembna- 

des honom fölljande påminnellsser till effterrättellsse; 

1. Böör Kyrckoherden Ii:r Nills Graan,i förmågo af Kongl. May:ttz 

Stadga och Förordning om widlyfftigheeters afkårtande utj Rättegångar 

af den 4 Julij 1695,dess 17. 18. 19 och 25 puncter,låta sine weder- 

parter kundgiöra,att han emoth doomen wädiat,så att dhe eller dheras 

Fullmechtige,wijd föresattan tijdh,kunna sig å behörig ort inställa, 

att emottaga och swara till dhe beswär,som emoth dhem inlagde warda. 

2o Måste bem:te Kyrckoherde deponera hwad som dömbdt ähr,som we- 

derbörande moot borgen fåå lyffta och tillträda: 

3. Sättia borgen för all wijdare kostnad och skadestånd,för ähn 

han sine beswär,uthj dhen Höglåfl, Kongl, HåffRätten inlägger,hwilket 

4 Böör skiee in om Nijo wekors tijd ifrån det domen ähr afsagd, 

eller till den 11 nästkommande Martij,klåckan 8 om Morgonen,giör han 

detta eij,wahre sin tahlan förlustig. 

Västerbottens lappmarkers domböcker 1, 1689,1699-1705,1705 års 

dombok pag. 35. HLA

Kongl. Rättens resolution angående så wähl en af G-refwen och 

Landzhöfdingen Högwälborne H:r G-ustaf Douglas i lijfstijden giord 

förordning om stugurnes flyttiande wid lycksele marknadzställe, 

som och Lycksele tingzräts d 5 Januarii 1705 deröfwer fälte re- 

solution emellan kyrckioherden Ehrewyrdige Nils Graan och någre 

af Uhmeå Stadz Borgerskap,jemte de bemälte kiyrkioherde deruthin- 

nan ålagde böter och skadestånds ehrsättiande: hwaröfwer ofwan- 

bemälte her landshöfdinge,och Justitiarien wälb:de Marcus Bosta- 

v 

dius på lycksele Häradztingz rätts wägnar,samt wederbörande borgerska] 

af Uhmeå stad,efter undfången Communication sig förklarat ftafwa; 

gifwen i Stockholm d 22 September A:o 1705. 

Kongl. Rätten har alt hvvad i detta måhl anfördt är,uthi be- 

hörigt öfwerwägande hoos sig komma låtit,befinnandes af ofwannämde 

Lycksele Häradztings Rätts resolution,att ehuruwähl kyrckioherden Nils 

Graan så skrift- som munteligen in för samma Tingzrätt exciperat och 

föregifwit sig i anledning af lyrckioordningens 26 Cap. 1 §. icke för- 

drista att gifwa något samtycke till att låta sättia någre huus på 

kyrckiones ägor,hwarest efter denne af herr Landzhöfdingen uthstälte 

förrättning marknadzstället hädaneffter blifwa skulle; så har ändoch, 

sådant oachtat,bemälte Häradztings Rätt med 40 marek Silfwermynts böt- 

her belagt kyrkioherden,för det han skall understådt sig att contra- 

mandera hwad som angående stugurnes flyttiande igenom 

ren 

Olaus Dubb och en Lars Torseli,på H:r Landshöfding- 

ens wägnar,förordnat warit; samt förklarat kyrkioherden Graan skyldig 

att bethala mehrbemälte Borgerskap 38 dahl:r Koppjnt för obefogadt 

hinder med stugurnes upsättiande och här wid giord omkostnad; förden- 

skull och emedan Kongl. Rätten finner detta kyrckioheerdens Graans på- 

stående wara lag och förbemälte kyrckioordningens 26 Cap. 5 §• lijkmä- 

tigt,samt således hwarcken 1andzSecreteraren och LandsCammereraren wa

it befogade häruthinnan någon sådan förordning att giöra,förr än nå- 

gon, jemte kyrckioheerden,å kyrkiones ägors wägnar utaf V. Consistorio 

befullraächtigad,här öfwer blifwit horder, ey heller I-IäradzTingz Rätten 

dessförinnan bordt sig som förrbemält är,häruthinnan uthlåta; Altså 

pröfwar den Kongl. Rätten för skiäligt,så wähl denne,på herr Landshöf- 

dingens wägnar giorde förordning om stugurnes flyttiande,som och Hä- 

radstings Rättens ofwanmälte gifne resolution,til alla dess dehlar, 

jemte de på kyrckioheerden Nils Graan ålagde böther och expenser,att 

aldeles ogilla och uphäfwa^ Och bör denne saak å nyo,efter föruthgån- 

gen notification till wederbörande,wijdare uptagas och lagl:n afgiö- 

ras,då hwar och een af parterne hafwa sedermera sina beneficia juris 

här wid behörigen att åthniuta. Actum ut supra. 

Uppå Kongl. HåffRättens wäg:r 

Falkenbergh 

H: Heerdhielm 

M: Sternel 

Lycksele kyrkoarkiv:Kongl.Maj:ts och andra Embets Myndigheters 

Bref och Handlingar tillhörige Lycksele kyrka 1613-1799 (J:1 nr 13) LyKA 

10

f îngsprotokoll Lycksele den 3 januari 1707. 

Samptlige Öhrtrask finnarne framträdde för Rätta refererandes,huru 

ledes emillan dem och deras k^yckoherde,för detta,intet wist aftahl 

ähr giordt utj hwad Pertsedlar,kyrckioherden sin åhrlige rättigheet 

af dem åtniuta böör,utan somblige åhr skall han infordra lijka pert- 

sedlar af dem,såssom af andre lappar,jempte Smörtijonden,och under- 

stundom effter som å landzbygden brukeligit ähr af bönderne; begia- 

randes att kyrckoherden H:r Nils Graan,måtte sig till ett wist för- 

klara,anten de,såssom lappar eller Bönder,med sin afgifft böra och 

skola ansees? fördenskull förekallades kyrckoherden H:r Nills Graan, 

och honom Nybyggarnes eller Öhrträst finnarnes proposition förehöltz, 

med hwilka han,med allés nöye,giorde sådant aftahl; att desse finnar, 

skola med deras afgifft till deras Pastorem,såssom andre Bönder å 

landzbygden Considereras och ansees, således: att dhe 

l:o gifwa honom åhrligen Tertialen af all Tijonde,såssom Råg,Korn etc 

2:o I ¡Smörtijonde En marek Smöör af hwar koo som de äga, 

3:o I Qwicktijonde bekommer Pastor,hwart ^ridie åhr Ett fåår eller 

En geet utaf hwar Bonde 

4:o I Påskmåhl 3 öre af hwart hion som går till Herrans Nattward, 

förutan de wahnlige Offer Penningar wid Brudewigningar,Barne- 

dopp och Jjiyrckiogång effter Barn, sampt lijkstohl effter de dö- 

da, börandes icke allenast Öhrträsk finnarne här i Uhmeå lapp- 

marek, utan och andre nybyggare här sammastädes ställa sig så- 

dant till rättelse. 

Dombok,Västerbottens län nr 12. RA

Tingsprotokoll Lycksele den 3 januari 1707. 

•Sedan tillfrågades lcyrckioherden Wällärde H:r Niels Graan,hwad 

Jord,som han här i Lycksehle brukat och bärgat,den tijden som han 

härsaramastädes war Scholae- och Spijsmästare,och med rätta under Scho- 

lan lyda böör? Tå framwiste han en Förlijknings skrifft,oprättat A:o 

1697 den 8 Martij,emillan då warande kyrckoherde Sal, H:r Måns Bång 

och skolemästaren H:r Nils Graan,utj högwyrdige H:r Biskopens Boctor 

Micranders och flere gode herrars närwaro,hwarutj förmäles,att Hjr 

Nills Graan,skulle slå och bärga de ägor som han hafft utj sin Sahl. 

faders H:r Oluf Graans tijd,jembwähl och Såå i Tunlandz åker,inläg- 

giandes på samma Ängar en Specification,af fölliande innehåll, Bembl:n 

XI Uthi lilla Ådusehlet,Twå nya raihler ifrån Kyrckan,änges- 

land till li skrinna höö, 

e 

2 I Tuggun Sehle på Norrac sijdan 1 skrinna 

3 I Tuggun afwan 5 skrinnor 

4 Ofwanföre Tuggunforssen i lilla Tansehlet på 

Norre sijdan,en skrinna höö i hwar hässia 3 hässior 

5 Mitt på lilla Tansehlet på Södre sijdan i 

den lilla afwan 

I stora Tansehlet,ett äng Märet ben:d på 

e 

Södrac si j dan 

i skrinna 

li skrinna 

7 På Norre sijdan i Löd afwan, En god skrinna 1 skrinna 

8 Trullhässior Twå stycken 2 skrinnor 

9 Swarfudden 3 skrinnor 

10 Söder om lycksehle på skougen på Södre sij- 

dan om Sandbäcken 

11 wid lilla Tanträsket 

12 Gååsträsk tiernorne 

13 wid,iycksbäcken 

14 Innerst wid lyckzträsket,på Norre sijdan om 

3 hässior, 

3 hässior, 

3 hässior, 

1 hässia. 

bäcken ringast 3 skrinnor. 

15 På Södre sijdan om myran der sammastädes 4 hässior, 

16 wid Lycksehle i Skrabbmyran 2 hässior, 

I Qwarn afwan 1 hässia 

17 v/id Prästegården, ifrån ladugårdens Östre haga- 

hörn, på Södre sijdan om wägen till älfwen 

18 halfwa Påhl Nils diket, 

19 ffrån Tingstugan och wäster till stora lågan. 

20 En lijten plätt wasterst på udden på Norre 

sijdan ora wägen.

Af FiskeTräsken hörer under Scholan. 

1 lilla Tanträsket, 2so Stoora Tanträsket, 

3 G-ååsträsket, 4 Hörningsträsket, 

5 I lyckzträsket fiskar kyrckoherden och skolan tillhopa eller 

hwar om annan. 

Originalet till föregående Specification tillstältes skol 

mästaren Wällärde H:r Nils Klingberg,att pro Inventario blifwa wid 

skolan. 

Dombok,Västerbottens län nr 12. RA

Tingsprotokoll Lycksele den 7 januari 1707« 

Kyrckioherden här i Uhmeå lappmarck,Wyrdige och Wällärde H:r Nils 

Graan,framkom för Rätta,och gaf tillkienna,huruledes,wid hans anträde 

till Pastoratet har sammastädes A:o 1702,woro inga ordinarie Präste- 

gårdzhuus af församblingen opsatte,hans antecessorer förra Kyrckohera 

darne,hafwa fuller några huus,af ringa wärde,för sig sielfwa upsatt, 

men de samma blifwit,med Sahlig H:r ^refwens och landzhöfdingens hög- 

wälborne H;r Gustaf Douglas tillstånd och befallning af d:n 18 Julij 

A:o 1702,för lappScholan upkiöpte för 75 d:r kopp:r M:tt,och kyrckio- 

herden Graan således till sin största omkåstnad,af egne medell,måst 

förskaffa sig nödige huus,inläggiandes på de samma en Specification, 

hwilka skola komma honom att festa,till det ringaste som fölli£fNembligen. 

En ny byggning,beståendes af en hwardagsStuga,med Kiällare der 

under,En book Cammare emot Förstugan,Millanstugan för främmande med 

Spijs och fönster,En Cammare der innan före,för kiök med Baakugn 

och fönster utj,tillhopa räknat för 400:- 

A, 

Nedre på gården,en lijten ätuga med Bakugn och Spijs med 2:ne 

Spiäll och en Gammare derjempte med Spijs,för Barnen och lego- 

folcket,En Mangellbod med ett annat nödigt huus der wid,under 

att Taak,opföres för 100:- 

Trenne Booder till Maat- och andre huusgerådasakers förwar 

nödige för 50.- 

Ett itall för 10.- 

Twenne Fäähuus,nödige foåerhuus och fem stycken höölador, 

alla gambla för 15.- 

En strömqwarn i qwarnbäcken nys opsatt 20.- 

10.- 

S 605:D: 

(K.Mt. 

Begiärandes Kyrckioherden H:r Niis Graan der hoos,att lappall- 

mogen, måtte, i anledning af Kongl. May:ttz allernådigste förordningar, 

sampt wahnligit bruuk,så wähl på landsbygden,som annorstädes i lapp- 

marckerne,tillhållas,att försee sin kyrckoherde med nödige huus,och 

honom dess anwändne kåstnad af 605 D:r Kopp:r Mynt betala,hwilka huus 

sedan för ordinarie Prästegårds huus förklaras kunna och framdeles 

ther till nyttias? Denne Kyrckioherden Graans begiäran blef fuller 

således ad notam tagen,och af TingzRätten sanfärdeligen attesterat, 

det han,ofwanSpecificerade huus af egne medell har opsatt /: och all- 

mogen ingen större kåstnad där wid hafft,ähn att den ifrån Soknen lå- 

tit med Reenar opföra in emot 1000:de Tegellstenar :/ men i det öfriga 

1 

77,

angående deras inlösande af allmogen,underställes hans häga Nådes hög- 

wälborne H:r Barons och landzhöfdingens H:r Otto V/ilhelm Löwens gun- 

stige Resolution och utlåtelse,hwar wid allenast giörs den ödmiuka 

påminnelse,att,opå sådan händelse,torde det falla de fattige lapparne 

drägeligare om dem, till dess fullgiörande Twå eller T're åhrs tijd för- 

untes. )) 


- - Sedan anklagade kyrckioherclen H:r Nills G-r a an,.Samuel Johanson 

i Öhrträsket,för det han d: 10 Julij 1707 om Bönedagen skal warit 

borta ifrån kyrclcian,och sorn berychtes,under gudstiensten fiskiat 

utj Sandsiön. Samuel föregaf sig ey minnas det samma,men Nämbdeman- 

nen Lars 01ofson wiste berätta,att Samuel haer om Bönedagsmorgonen 

med sin måg Pär Pärson gått hemifrån och burit Näät eller langnar 

med sig,och emot afftonen kommit hem mes samma Näät och fått 4 st: 

giäddor,hwar till Samuel omsider icke kunde neka,doch påstod,att han 

förber:de fiskenät icke utlade för än det led öfwer den tijden på da- 

gen att Gudstiensten war öfwerstånden,och förmedelst brist af uppe- 

hälle, nödgades taga sig fiskerijet före; Så emedan inga wittnen äro 

tillgå, det Samuel under Gudstiensten arbetat rned f iskewånerne, och 

han inständigt ther till nekar,kan TingsRätten honom therföre icke 

med straff beläggia,men som han försummat att komma till kyrckian 

3:die Bönedagen,Saakfälles han,likmätigt Kongl: Mai j:tz Bönedagspla- 

cater till 40 rnk:r Sillf:rmts böter, Hospitalet Kyrckian och dee huus- 

arrne; Hwad Pär Pärson vvedkommer, sorn äfwen absenterat sig ifrån kyrc- 

kian förber:de Store bönedag, och derföre rned Straff borde ansees,så 

är han denne tijden för Båtzman rester af landet,och ingen Egendomb 

honom tillhörig effter sig lembnato £/

V /.A^'; 

Tingsprotokoll Lycksele den 2 januari 1709. 

.en 

Widare inlade kyrckioherden .'/al lärde H:r Nills Gran, ^^ Speci- 

fication,på Finnar och Nybyggiare sorn förljne Sommar Fierde Bö- 

nedagen eller d: 8 Aug: 1708, ey warit i lcyrckian och bewistat Guds- 

tiensten, Nembl: n Påhl Pärson, och Mårten Mårtenson i V/ägsehlet,gamble 

klockaren Jacob Jacobson i Öhrträsket,ländsrnan Mårten Mårtenson och 

dess Son Jonas i Fahlträsket, Enwald Enwaldson i Biorcksehl et ..Joen 

och Johan Johansson i Knappsenle*t 

Larsson och hans Son Nills i Biorcksehlet-anhälländes att dee ifför 

samma xyrckioförsummelse plichta måtte,eller wijsa laga förfall 

till sitt uteblifv/ande? Ofwannjde Personer förestältes, som swarade, 

k 

att dee till den Bönedagen hafwa skickat sina qwinfolck till Kyrc- 

kian,effter som dee sielfwe icke dristade si$ åstad,af fruchtan,det 

Bönderne Neder ifrån landsbygden,skulle komma och taga dem till Sole 

dater, emedan förljnac 3:die Bönedag som v/ar ds 10 Julij sedan desse 

Nybyggare tilljka med dee öfrige af Allmogen hade samblat sig i Kyrc- 

kan till Ot te sång en, ha er Ländsmannen ifrån Uhrneå Sochn Östen Olof- 

son med wärjan wid sidan,Tolfman Joen Erichson i Sterckesmarck 

K 

och Fierdingskarlen Nills Joenson i Kåddis kommit i Xyrckian effter 

det Scholaemästaren H:r Daniel Randklef hade begynt att Predjka, 

utanföre eller i Förhuuset stälte sig Fierdingskarlen Erich Anders- 

son ifrån Wästerteeg,Pär Erichson i Granöhn,Nills Erichson och Zacx- 

ris Erichson i Tegsnäset och L: Hans Erichson i Twaraträsk,hwilcka 

alla kommo och till Kyrckian till Högmässan,bärandes Erich Anders- 

son en Siählskinsäck på ryggen,hwar utj skramlade,så att dee kunde 

mereka att han der utj bar handklofwar. Enär allmogen gick ur Kyrc- 

kan,stälte desse sig på dee wägar och ställen som Nybyggarne eller 

Finnarne sig begåfwo,så att dee kunde mercka att ländsmannen och 

dem 

dee öfrige ifrån Sochnen,wille taga till Soldater,dy hastade 

dee sig in utj Mårten Mårtensons Stuga,dee andre stälte sig der om- 

kring, tagandes wara på dören,fordrandes ut någondera,serdeles Johan 

Johanson, och låddes willja att den ena effter den andra skulle korno 

ma och wijsa sine skriffter, men dee höll

hafwa ordres att uppbränna deras huus,frågade han honom,om han och 

nu hade den machten? Hwar till han bejakat,seijandes sig kunna v/i j sa 

ännu hafwa lof ther till,hwar med Nills utgick,och med dee öfrige 

S 

sine siu Cammerater,stodo wid stugudören till dess dee blefwo budne 

i Prästegården till måltids,hwarîfrån sedan $ 2:ne blefwo dijtsäne 

n 

de, till att afftersee, orn desse sig skingrat, Er i ch Johanson sade 

och,det landsman östen,haer under högmässan i Kyrckian sagt åt ho- 

nom, får iag icke nu utj den ikiälmen Håkan Erichson,x&en der emel- 

• / 

lan Ottesången och Högmässan hade stuckit sig af wägen? så har iag 

ordre,till att oppbränna hans huus,hwileket hoos dem alla en stoor 

skräck förorsakade. Erich Johanson berättade der jempte,att enär 

han för fyra åhr sedan reste på en sin beställning utföre till Uhrneå 

har han i en Bondeby, Kasamarck wid Nampn,råkat Anders Håkanson i Kåd 

dis,Jöns Erichson Öch Olof Andersson i Klabböhle,som honom baakbun- 

do,och förde honorn till Befallningsman 7/ällsde Johan Isberg i mening 

att insättias för Soldat,den der ljkv/äl fant honom oskyldig och ho- 

nom pä frij foot stälte; Sesse Nybyggare sade och,att ifrån Soch- 

nen har dess utan 2:ne gånger warit utskickade hijt opp och welat 

taga en eller annan af dem till Soldater,ifrån hwileken »nechteut- 

skrifning,hans Kongl: Maij:t them ljkwäl allernådigst har befrijat 

medelst Hans Maij:tz allernådigste utgifne placater om lappmarcker- 

nes bebyggiande af dî 27 Septernb: 1673 och 3 Septemb: 1695. Ser hoos 

oppwiste Pinnen Johan Johanson jândsSecreterarens H:r Olof .Dubbs 

resol:n af d: 5 Janu: 1703,utgifwen utj Högwälborne H:r Landshöf- 

dingens Grefwe Gustaf Douglas frånv/aro,af innehåld,att emedan han 

innorn lappmarcksråå är fÖdder,och här i alla sina dagar v/istas, jernb- 

v/äl lagl : till sitt boställe kommit, skaljäi Sohnen utj ¿nechtewäsen- 

det,med honom intet hafwa att beställa. Sammaledes framlade och 

Erich Erichson i Knappsehle bem:te H:r Secreterares resol:n af sam- 

ma datum,det han som för sin bräckeligheet,är till Soldat otienlig, 

M 

ey bör sättias till 'Soldat för någon Rota i Uhrneå Sochn,xien oach- 

tat Högstlera:te Kongl: May:tz dem allernådigste förunte protecto- 

rial placater,och andre der af flytande resol:r,see dee sig hwar- 

ken wid sine huus,eller på kyrckiowägen,fast mindre på andre stäl- 

len v/ar a säkre för ö f v/er v/ål d. Desse Nybyggare frågades, huru många 

af dem,äro "barnfödde i Uhrneå Sochn? Sv/arades: allenast förbersde 

Erich Erichson,som bräckelig är; En utgammax,och A:o 1694 förlofwat 

Soldat Joen Larsson,och håkan Erichson sorn af Johan Matzson i Arm- 

siön,blcf trängder ifrån hemmanet der sammastädes,och för några åhr 

sedan kiöpte sig boställe wed Öhrträsket, för hwil eket han nu åhrlm 

betalar jdtlagorne. anhållandes tillstädes warande Iså kalladej Nyi 

Ö 

byggjare,det denne Rätten,wille hoos Höga xfwerheeten deras tiinder- 

I

dånige be sv/är andraga, och förnimma, om dee icke få niuta till godo 

ofwanhögstbemrte Kongl Maijjtz placater,och sittia säkre, wid sine, 

c 

längst för detta opptagne boställen,för hwilxka dee Kongl: Maij: tz 

skatt åhrl:n utgiöra? Och dee som den således wåldsamblingen hand- 

terat derföre lagl:n plichta. 

Kyrckioherden Hsr Kills Gran, och Scholaernästaren H:r Daniel Rand- 

kl ef, bl ef v/o förekallade, dee der uppå tillfrågan tillstodo,så wara 

passerat 3:die Bönedagen nästl: Sornrnar, sorn Nybyggarne hafwa refere- 

rat, och att hwarcken landsmannen Östen Olofson eller dee andre an- 

gåfv/o sig hoos någon för än dee kommo i Kyrckian,då H:r Daniel alla- 

redan begynt Predjkan,hwileken sade sig af så många främjandes oför- 

model: ankomst å denne Orten blifwa helt häpen; Kyrckioherden G-ran 

sade och, det förber:de Mä&MägXiHiKXX Finnars eller Nybyggares hust- 

rur och qwinfolck,hafwa offtaberjde Bönedag warit i Kyrckan,och att 

manfoleken,som för honom är berättat,för förberjde orsaker kållit 

sig hemma. 

Ålldenstund ofwan Specificerade Finnar eller |så kalladei^Nybyg- 

gare oi?h Bönder,befinnes af fruchtan det Bönderne ifrån Sochnen skul- 

le komma och taga dem till Soldater, absenterat sig Isyrckiogången 4:de 

Bönedagen nästl. Sommar,men i det stället skickat sine hustrur och 

Barn,så att ey flera hafwa hoos hwardera warit hemma än nödigt pröfg 

wes för huusens,&rnå Barns och Boskapsskiötzlen, som Kongl: Maij :tz 

förordning om Sabbatzbrott af d: 17 Octob: 1687 tillåter,häl st som 

alla desse äga sina Boställen eller hemman 3-4 å 5 mjler ifrån liyrc- 

kian,ty warda dee och för böter befrijade; Men angående Finnar-eller 

Nybyggarnes besv/är öfwer Landsmannen och dee öfrige ifrån Sochnen 

sorn uppå en Allmän Bönedag skola hafwa söckt att antasta dern på Kyrc- 

kiowägen eller i deras «yrckiohuus,dels och på deras Nattsäng och 

reesev/ägar anfallit,bastat och bundit,utj hwilcket rnåhl Nybyggarne 

icke söckt Citation på wederbörande,dee ey häller nu tillstädes,för- 

denskull kunde denne gången intet wijdare till saken giöras,willjan- 

des doch Rätten innorn nästat Ting, desse Nybyggiares klagan,Högwäl- 

bome H:r Baron och Landshöfdingen H:r Otto Wilhelm Löwen i ödmiuk- 

heet föredraga,som på sådant egenwilligt förehållande lärer skaffa 

boot,eller befalla wederbörande att inställa sig till lagligit ut- 

slag å behörig ort. 

Dombok,Västerbottens län nr 13, ¿«fe 403 ff. RA

Vid 1709 års ting i Lycksele förekom en del uppgörelser beträf- 

fande prästens och lappskolans egendom. 

- - Till wi.idare slut om Präste- och Skolehuusens betalande samn 

tycktes i detta åhr,att utgifwas af hwar Skattlapp En Oarol:X som 

Befallningsman Biuhr oppbar,och besteeg till en Summa af 194 d;r 

hwar af Kyrckioherden H:r Nills Gran bekorn 100 d:r och 94 d:r K:mt 

j 

anlades till dee nyss oppsatte Skolehuusen0 

- - Så wijda det förmerckes att Erich Johanson ifrån Öhrträsket 

k 

sorn nedsatt sig här wed jfcyrckian, skal begynna fiska utj någre träsk, 

som lyder under lappskolan,som doch ringa fiskewatten äger,ty blif- 

wer honom Erich Johanson förbudit wid 40 mkr ö:mts straff,att giöra 

lappskolan intrång å dess fiskewattn» ' 

- - Sammaledes blef och Anders Nillsson,som sig på Skolelandet ned- 

satt, v/id 40 mkr S:mts straff förbuden att giöra ¿appmannen Anund 

Anundson intrång å dess Skattland Rusträsket,hwarken med diurfång, 

fogelskiutande, eller fiskewånors utsättiande. V/id ljka straff för- 

böds honom,att fiska utj dee träsk som höra lappskolan till. 

Om den Erik Johansson som gjort intrång pä lappskolans fiske- 

vatten heter det i ett protokoll vid samma ting; 

H:r 

- - Skolmästaren Wällärde Daniel Randklef beswärade sig öfwer 

e 

Erich Johanson ifrån Öhrträsket sorn nu begynt wistas här wffid kyrckian, 

som förledit ähr Fastetijden inkommit utj hans Stuga,och der wist 

sig mächta ohoflig,för hwilcken orsaak H:r Daniel lät föra honom ut, 

igenom Slcoledieknen Johan Tornensis, den han Påskeafftonen dereffter 

råkat utj ¿landsmannens Mårten Mårtensons Stuga,och begynt tilltahla 

honom för det han,utj Skolemä^tarens huus,stötte honom derut,och der 

hoos sagt,det han håller med (Xfonotiufwen,hwilcka ord Skolemästaren 

förmenar wara talt om sig,och dy anhåller att han therföre plichta 

måtte; Erich Johanson kunde icke neka,sig sagt det ordet,men föregaf 

sig ingen der med Nampngifwit,Skolemästaren mente att han fuller eciexix 

honom,som lät föra Erich på dören för dess stora mun skull,och tahlet 

der af hade sitt ursprung,hälst som ingen annan hade,här å Orten,Chro- 

nan något tillhörigt,om händer,än som H:r Daniel som förestod Skole- 

proviantet; Omsider föll Erich Johanson till bönen,det högsta Rätten 

©y måtte i detta måhl,med honom skiärpas,effter som han ey kan min- 

nas hwad han,som samma dag,hade låtit begrafwa sin Moder,och sig nå- 

got plägatî dryckenskap torde hafwa tahlat. 

Altså gaakfälles Erich Johanson för oqwädinsord på H:r Daniel 

/ Dombok, Västerbottens län nr l^ÄiC prot.2.1«1709, fblo 407 RA 

" » » " » fx prot.4.1.1709,fol. 409 RA 

v

Randklef till sine 3 mkr S:rnt till Treskifftes ef f'1 er det 43 Oap: 

Tingm bl'n Och som H:r Daniel, för denne action skull har måst sökia 

wittnesbörd här orn ifrån Skoledieknen Johan Tornensis som warit i 

T 

Hernösand,och dy rest der ifrån hijt till &ingstijden,dy dömes Erich 

Johanson att utbetahla utj Rättegångs expenser 6 d:r K:mt 

BDombok, Västerbottens län nr 13,fol. 408v RA (prot. 4»1.1709)

Tingsprotokoll Lycksele den 8 januari 1710 

/ 

Kyrkioherden wällärde Herr Nils G-raan, angaf Er i ch Johanson 

ifrån Öhrträsket, sorn satt sig ned här wid Marknadsstället, det han 

för tree åhr sedan huggit Sw ed i el and 3/4 mijhl härifrån,på Präste- 

bordsägorne eller Scholaelandet, uthom hans willja och vvettskap, och 

förledne V/åras samma Swedia afbrändt utan a t han observerat eller i 

acht tagit Kongl. Maijits Allernådigste Förordning om Skogseldar af 

den 10 Novembris I690,hwilket Erich Johanson sielf måste bekiänna 

och tilstå. Altså sakfelles Erich Johanson lijkrnätigt Kongl. Maij:ts 

Förordning om Skogarne af åhr 1664 å. 29 Aug: och des 21 § för olåf- 

ligit Swedjande till sine 12 mark Silfrmt till treskiftes sampt Sä- 

den och arbetet förlustig. Och som Erich Johanson äfwen fiskat utj 

Tansehlet frarnfarne Sommar, derest kyrkioherden G-ran hans näät opta- 

git till widermähle,för hwilket sehl kyrkioherden betalat åhrligen 

H S 

Taxan till lâns Kongl. Maij:t och Gronan Ty xakfälles Erich Johanson 

för Åwärkan till sine Tre rnark Silfirmt till treskiftes, efter det 

25 Cap. Bygg:B. L.Lo Och förböds Erich Johanson wid sina 40 mark 

S:rnts straff, at widare fiska uppå Präste- eller Scholaêägorne, utom 

wederbörligit lof och tilståndH 

Dombok,Västerbottens lär

à, /. /?/$ 

Såssom åtskillige framfarne Höglofl. Swäriges Konungar genom 

des uthfärdade Nådige Resolutioner hafwa stadgat och förordnadt att 

Pastorum huus el:r Prästegårdar,så i Städer som å Landet i hehla Rij- 

ket, skola af Sochnens Jnvvånare befeyggias,samt Enär dhe äro färdige 

med Taak och alt inrede,sampt Prästenom wähllagade i hand lefwererade, 

så skall han åt Hussom göra,att dhe ey förderfwas af Wanrychte; altså, 

emedan en sådan höglofl. Förordning har sin styrckio och grund,så 

e 

wähl i sielfwa lagen Kyrkiobalekens 2 Cap: 1627 Ahrs Bijafskädz 9 §. 

Prästernes privilegier de A:o 1675 § 7. Husesyns Ordningens 32 § och 

Landzhöfdingens Instruction med flere,0ch det befinnes att Kyrckioher- 

den i Lycksehle och Uhmeå lappmark är nödgadt at med egen bekåstnad 

opbyggia Prästegården och därigienom sig utj sin Wählfärd förblåttadt; 

Begiärandes fördenskull Ödmiukel:n att niuta ofwanförde Konglo Förord- 

ningar till godo,och att Sochnen som elljest är willig att skiäligen 

refundera honom den giorde omkåstnadt,måtte tillåtas sådant i wärcket 

ställa Emedan dhe allaredan där på hafwa 100 d:r Kmt betalt. Altför- 

denskull såssom utj dhe öfrige lappmarcker således tillförende är för- 

ordnadt, som af ©ahl. H:r landzhöfdingen Striks Resolution Jockmock 

d. 17 Febr: 1691 är att aftaga,och dhe wijd Lycksehle Opbygde husen 

äro befundne,nu wara wärde 300 d. Koppmt: utom dhe redan undfångne 100 

d:r Ty blifwa tillföll je af Konglo M:tz åfwan allegerade Resolutioner 

å Embettes wägnar här med tillåtit,och förordnat,att Allmogen i Lyck- 

sehle Sochn,så wähl Lappmän som Nybyggiarne måge denne Summa på Tree 

Åhr 

till Pastoren Ahrewyrdige H. Nills G-raan ährläggia, som af Crono- 

befallningsMan Wählbet:de Erik Biuur,effter föruthskiedd repartition 

dem Emellan,kan inför TingsRätten infordras,och emot qvittance till 

Pastoren ährläggias,blifwandes Prästegårds Husen sedan,för Sochnens 

ansedde,som af Pastoren effter Lag böra wäl Conserveras på det fram- 

dheles intet åtahl därå med skiähl giöras må; gifwit Lycksehle Tings- 

Plats d: 10 Januarj A:o 1713 

Lycksele kyrkoarkiv: Kongl. Maj:ts E. Mannerburg 

— Bref — 1613-1799(J:1 nr 15)LyKA

Stormächtigste Allernådigste Konung 

tt 

Det månde hoos Eders Kongl. MaijConsistorium i diupaste un^ 

derdånighet åhr 1713 d. 15 Maii andraga.huru såssom en fattig Präst- 

Ni col au s 01ai Graan wid namn Pastor wia Lycksele ^ 

man af Uhmeå lappmarck Hsfcfirörsambling,anhållit det matte hos Eders 

Kongl Mayjtt Consistorii underdånigste attestatum och föreskri^ ho- 

nom lemnas,uthi dess stora brist och fattigdom,att winna Eders Kongl 

May:ts^höga och alla undersåtare påskinande barmhertighet,hälst som 

han war en alfwarsam och skickelig Prästman och stor upbyggeise giordt 

med det willa f ål eket som han en god tid lärdt och underwist. .Henne 

Prästman hände den swårheten att han de tre hårda hungers åhren 1695, 

Q 

96 och 97 ingen lön bekomma kunde,så att der Ehristmilda menniskior 

i medlidande af dess älendiga tillstånd genom någon försträckning 

icke warlcunnat sig öfwer honom, så hade han och wisserl:n af hungers^ 

nöd der oppe i fiällen derest hwarcken sående eller upskiärande 

D 

skier,måst försmächta. låess uthan hafwer denne Pastor Graan i de 

framflutne trenne åhren 1709,1710 och 1711 icke mehra åtniutit än 

halfwa lönen,hwaraf han i sådan skuld och olägenhet fördiupat blef, 

att han sig Q aldrig der uthur befria kunde,häl st som rn han satt med 

många fattiga barn som tarfwade dess bistånd både wed Academien och 

Scholorne,dem han det endaste måst updraga; men såi&m denna Pastor 

Nicolaus Graan nu sedermehra är igenom döden afgången och dess änckas 

e 

med dess fattiga barn,älende nu så mycket större blifwit,som dem 

icke annat än gäld och andra swårheter lemnat är; åltderföre hos E- 

ders Kongl. May:tt Consistorium denne underdånigste intercession 

för denna usla äncka är blifwit högst föranlåtet att giöra,dett måtte 

af Eders Konglo May:tz höga barmhertighet den stora nåd henne weder- 

faras att kunna på något sätt återwinna det som blifwit för deBs 

Sahl man i förbemälte åhr indragit. Gud som är barmhertighetenes fa- 

der, warder Eders Kongl. Mai$:tz höga thron med ymnig och tusendfalt 

wälsignelsse bekrönandes,hwar om med ouphörliga böner och suckningar 

i diupaste underdånighet framhärdar - - - 

Hernosand d. 16 Aprilis 

A:o 1716 Georgius Vallin 

(consistoriales) 

Härnösands Konsistorii skrivelser till K.M:t 1703-23. RA Anteckna 

e 

å skrivelsen "Ystädt d 30 Apr."

Härnösands domkapitels protokoll den 21 november 1716. 

- - Uplästes Sahl. Pastoris Hr Nils Grans änckas hustru Arma Greta 

Ulfs bref af d. 9 Augusti,der uthi hon sig beklagar at henne är okun- 

nigt af h v/il eka Prästmän hon sin änckehielp alt sedan hon blef äncka 

efft er 

bör niuta,hwarom hon begiärar Consistorii underrättelsse. Och säqcr' 

som hon vvill giöra sin ansökning om sin sahl. Mans innestående lön 

och hennes angelägna ¿]fe5iÄä® r der om förkomne så begiär hon copier 

skriffter a 

af de ^tek^ta^ som denne saBc angå. sist fragar hon orn Consistorium 

fått HogKÖrdige Hr Archi Biskopens bref 

Hr 0 

Resol. Skal efterses af ffl rectoribus på the förra åhren om 

hon är opförd på Anckedelningen« 

Härnösands dornko arkiv: Protokoll d.21.11. 1716. HLA

Stormächtigste Allernådigste Drottningi 

X /¿¿P 

Jn för ty 

Mftfifr Eders Kongl. Maij:tt» höga Nåde-Thron,nedfaller jag fattige 

och i största elände stadde wärnlösa Enckia,med denna min allerunderdanigste 

mått^pcötJe Supplique berättande,huru såsom min afledne man (hwilcken 

z Lijfstijden 

warit en ringa Guds Ords Tienare i fcixxjtxjÄKn wid Lycksele i Uhmeaa 

Lappmark) för de Tre hårda hungers åhren 1695.1696 och 97 alsingen 

Lön nutit,utan måst lefwa af Shristmilde Menniskiors förbarmande och 

nåd, som Copien af V:di Consistrii Hernösandensis intercessions-skrxrt 

hos Hans högstsal: Kongl. Maij:tt N:o 1 uthwisar; sampt att han för 

åhren 1709.1710 och 1711 måst halfwa dess i Nåder förundte lönings 

Spannemål till 53 t.10 1/3 kappa beräknad,intygar N:o 2. hafwandes 

wäl jag A:o 1715 in Julio,hos då warande Landxhöfding i Orten fiög- 

wälb: H:r Ramse,giordt ödmiuk ansökning om wederlag och ärsättning 

därföre,men blifwit med mitt ansökiande förwist till Kongl. Estats 

Contoiret i Stockholm teste N:o 3» och där ifrån till Kongl. Deputa- 

tionen och ifrån Kongl. Deputationen till Högwälb: fe r Landzhöfdingen 

Cronberg,hwarest jag ändtel. med 40 d:r S:mt i elyntetecken, wid den 

tijden de begynte att intet stort giälla och af dem mig intet kunde 

betiena,utan måste dem insättia emot en 'Sedels_ undfående,blxfwit be- 

*, , o § o videat [u£l 

nådad,i afräckning på berörde åpannemål,xxdaat Nio 4* hafwer jämbwal 

jag sedermera hos nu warande högförordnade i&ndshöfding i orten,Sög- 

wälb: H:r Baron Grundell om resten giordt ödmiukaste OKXKXXXgXäMX 

ansökning,men fådt till swars: att han mig mitt ödmiukaste ansökianey 

z 

de exs kan willfara,med mindre han där till får Eders Kongl. Maij:ttx 

H: r 

allernådigste ordres och befallning,då Hk Landshöfdingen lofwat will- 

ja see till eSrter giörligheten mig att hiilpa. Allernådigste Drott- 

ning altså och för den skull flyr jag fattige och högstbeträngde 

z 

Enckia,till E:s Kl. Maij:tts höga Nåd,och allerunderdånigst bönfaller 

H:r z 

om allernådigste ordres till wälbem:te Hk Landshöfding på den lilla 

rest af bem:te 53 t. 10 1/3 kappa §pannemål,at jag den allernådigst, 

till mitt och de minas underhåld,i detta wårt flycictiga tillstånd 

kunde undfå, för de öfrige 3 åhr, såsom 95,96 och 97, som min sal. man 

alsingen lön nutit,törs jag intet widare omtala. Gud den allrahögste 

skall jag med heta tårar anro^pa utan återwändo,at han en sådan hög 

Kl. Nåd som mig härutinnan wederfarandes warder,med alsköns Kl. lyck- 

salighet och wälsignelse af ö^åaiPbelönar, som in till min död fram- 

härdar Stormäcktigste ållernådigste drottning Eders Kl. Maij:tts 

allerunderdånigste undersåte och Tienarinna 

Anna iretta Ulf 

Landsh. skriv, t.K.M:t, Vb.län g! 719-27. RA. Anteckn. å skrivelsen 

"Hennes Kongl. Maijrts nådiga vili£ är,at Landshöfdingen ffriindel i 

ynderdånighet inkommer med des berättelse och betänkiande,på hwad 

satt denne änckian må stå at hielpas. Stockholm d. 16 Martii 1720

Copia N:o 1 

Stormäclitigste allernådigste Konung; 

Såsom en uthfattig Prästman af Uhmeå Lappmarck Nicolaus Olai 

Graan wid namn Pastor wid Lycksele Församblingen anhållit,det måtte 

hos Eders Kongl. Maijitt öonsistorii underdånigste attestatum och 

föreskrift honom lämnas,uti dess stora brist och fattigdom,at winna 

Eders Kongl Main:tt^ 8öga,alla Undersåtare påskinande blrmhertigheet; 

May:ttz 

Så fördristar för Eders Kongl, téspjx**» Nådigste äron fölljande un- 

derdånigste berättelse giöraât ienne Pastor Nicolaus Graan,som är 

en alfwarsam och skickelig Prästman,och stor uppbyggelse giordt med 

det willa fålcket,som han en god tijd lärdt och underwist,månde de 

tre hårda hungersåhren 1695,96 och 97 den swårheten ärfara,at han 

ingen lön bekomma kunde,så at där Christmilda Menniskior i medlidan- 

de af dess äländiga tillstånd,genom någon försträckning warkunnat 

sig öfwer honom, så hade han ock wisserligen af hungerset där uppe 

i fiällen,därest hwarcken sående eller uppskiärande ski er,måst för- 

smäcirta. Dessuthan hafwer denne Pastor Graan j de framflutne 3: ne 

åhren 1709. 1710 och 1711 icke mera åtniutit än halfwa lönen, hwar 

af han i sådan skuld och olägenhet fördiupad,att honom föga hopp läm- 

nas, att kunna sig mera där utur befria,hälst som han sitter med mån- 

ga fattige barn,som tarfwa dess bistånd både wed Academien och Scho- 

larne,dem han det endaste måst uppdraga. Hwarföre hos Eders Kongl. 

Maij:ttfConsistorium denne underdånigste intercession för honom Ni- 

colaus Graan är worden förorsakad att giöra,det måtte af Eders Kongl. 

Maij:tt& höga barmhertighet den stora Nåd honom wederfaras,att kunna 

på något sätt återwinna det som blifwit for honom i förbemrte åhr in- z 

dragit,G-ud som är barmhertighetenes Fader,warder Eders Kongl. Maijjttac 

höga Thron rned ymnig och tusenfalt wälsignelse bekrönandes,hwar om 

med ouphörlige böner och suckningar i diupaste underdånighet framhärz 

dar Eders Kongl Maij:ts -- 

Hernösand d 15 Maji 1713 Georg Vallin 

Copia N:o 2 

(consistoriales) 

XXDCKXÄäÄXaKXiKKKXäKXKgXKîiäXSäl z 

Högwälborne Hr Baron,Gen: Major och Laidshöfdinge. 

Till ödmiuk förklaring uppå Sal. jjerr Kyrckioherden Graans Enckia 

Madam Anna Margaretha Ulfs giorde beswär öfwer den fordran som hon 

hos Kongl Maij:tt och Cronan hafwer för någon spannemål af hennes 

Sal.mans löner,som äro innehåldne,fölljer detta,at åhr 1709 ankom 

Kongl: Cammar Collegii ordre och befallning,att alla de som någon 

spannemåls löhn skulle hafwa, skulle innehållas hällen,sammaledes 

(o >

åhr 1710,men 1711 blef allenast eêr ordren l/3del innehållen,och 

Och belöper pro 1709 20 tunnor 

pro 1710 20 tunnor 

pro 1711 13 t. 10 1/3 Kap: 

som giör en Summa af 53 t. 10 l/3dels Cappa tillsammans,nu hafwer 

hon Enckian denna fordran richtig at åtniuta hos Cronan,men hwarest 

eller af hwad Medel de kunna förnöjas,hemställes under Eders Jsöga 

Nådes wälbehag,Hennes fattigdom är nog stor som ocK nu dess uthan 

måst quittera Pastoratet,om hon kunde på något sätt hulpen blifwa 

woro önskeligit,förbi. „ 

concordantiam testamur Eders höga mådes Mdmiukaste Tienare 

Gabriel Gronowiius Jacob Petter Gadde 

Oopia N:o 3 • 

Ehuruwäl efêr hosgående Befallningsman Gaddes förklaring,be- 

H * r 

finnes att för framl:ne^Kyrckioherden fix Nils Graan äro af dess un- 

derhålds spannemål pro N:o 1709.1710 och 1711 e:Äer höga wederböran- 

des ordres innehåldne 53 tunnor 10 1/3 kappa korn: Så finnes lijkwäl 

anordnade 

här å orten nu hwarcken spannemål eller andre medel till sam- 

ma spannemåls förnöjande,uthan hafwer bem:te Kyrckioherdes Enckia at 

sig harpfwer uti Kongl. EstatsContoiret angifwa,och dar om ärsättning 

i ödmiukhet anhålla. Datum Uhmeå d 29 Julii 1715 

(lika m nr 2 bevittnat) A.E.Ramse /Olaus Dubb 

N:o 4 

Wälbetrodde ând^käntmästare Nils Kroger, 

Såsom Kyrkioherden i Uhmeå LappmarSk Nils Graans ErScia Anna Gretha 

z 

Ulff angifwer sin sal. Mans fordran,för dess i lijf^tiden förtiente 

lön åhr 1709^1710 och 1711. 53 tunnor 10 1/3 Cappa SPml.,och nu är 

kommen i torftigt tillstånd,därföre ödmiukel. anhåller,att till sitt 

understöd,blifwa hulpen med någon del,på bem:te dess mans förtiente 

löhn; Fördenskull och som Kongl. Deputationen igenom bref till mig 

af d 15 Junii 1717 denna fattiga Enckia till mig förwist,så anbefal- 

les Eder här med af 1715 och de förre Åhrens restantier i afräckning 

på bem:te 'SPrnl. betala Fyratijo dr S:mt emot quittence sedan cSnto- 

nalen innehållen är, Uhmeå d 16 Decemb: 1715 

Magnus Grönberg /johan fallöf 

Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t. K.Maj:t 1719-27 RA 

Bilagor t. föreg. skrivelse

a 

Stormachtigste Allernådigste Drottning 

af Mayests 

Til allerunderdånigst Körsamste föl j e ,arbc Eders Kongl: Ma&â&sc 

g, 

allernådigste remiss til mig af den 16 Martij,uppå en LapPrestes 

Enckias allerunderdånigste iupplique,hwarutinnan hon utj sin Fat- 

tigdohm sökier at blifwa hulpen medh något uppå den liquiderade res- 

ten af 53: tun 10 l/3 kappa af hennes framledne Mans Lhön för åhren 

1709,1710 och 1711, «ch som mig allernådigst befalles inkomma med min 

underdånigste berättelse och betänkiande,på hwad sätt denne änkian 

må stå at hielpas; lä kan utj diupaste underdånigheet försäkra,at 

denne Caplans änkians Anna Greta Ulfs fodran aldeles rätmätig är, 

och sådan,som utj des allerunderdånigste Hupplique förmäles,hwar- 

til jag wehl leggia kan att ss&m så usel och fattig är, att henne fat- 

tas alla.til lijfsens uphälle nödige ting,och måste igenom des Fat- 

tigdom försmechta,där hon igenom medhynksamt och shristeligit Folcks 

ey 

understöd blefwe stundom hulpen,utj betrachtande däraf och utj 

allerunderdånigst Tilförsicht til Eders Kongl: Maijest:s höga Nåde, 

och Miûnsamheet emot alla fattige och bedröfwade,hafwer jag låtit 

S k 

afsijdo setja 6 Tunnor $panraåhl,af dett som mnnom Lähnet är utj Kyrkioherbergen 

öfwerblifwit,sedan alla anordningar utgåt,skulle nu 

Eders Kongl: Mayestâllernådigst behaga at samtyckia och befalla, 

att desse 6 tunnor Spanmåhl blefwe denne änkian tilstelte,wåre dett 

för henne en serdeles hielpôch understödh oachtadt denne ^panmålen 

endå består af mest frusen 8ädh,och giorde Eders Kongl, Majest: der- 

igenom et serdeles Barmhärtighets werck emot denne wernlöse och fatn 

tige Enckian och jag utj afwachtning utaf Eders Kongl: Maijests Hå- 

digste wilja och befalning så utj detta som andra måhl förblifwer 

utj diupaste Mnderdånighet 

Stormächtigste - - - 

Stockholm d 19:d Martij A: 1720 J.GrUndell 

Landsh. i Västerbottens län skriv, till K.M:t 1719-27. RA Anteckn 

å skrivelsen "Praes: d. 21 Martii 1720"

Til Landzhöfdingen Grundel,swar angjde Prästänkian Anna 

Gretha Ulfs underdånige ansökning. 

lft > * ?£> f 

Ulriea Eleonora.^-.p^. 

Wij hafwe i nåder låtit Oss föredraga Edert underdånige betän- 

kande af d 19 hujus öfwer Prästänkians Anna Gretha Ulfs hoos Oss 

giorde underdånige ansökning,att blifwa hulpen med något uppå den 

liqviderade resten af 53 T:r 10 l/3 kappa spannemåhl af hennes 

/yvv- 

framblsne âns löhn för åhren 1709. 1710. och 1711.; Och som J utj 

anseende till hennes stora fattigdom samt aldeles uthblåttade til- 

stånd Wårt nådigste wälbehag underställen,om icke bemite Enkia måtte 

undfå de af Eder å sido satte 6 twunnor spannemåhl af det som innom 

lähnet är utj ^yrkioherbergen öfwerblifwit,sedan alla anordningar 

deraf uthgått; $ltså ock emedan Wij i nåder för godt funnit dertil 

att samtycka; Ty hafwe J att låta henne bemelte 6 tunnor spannemåhl 

i afräkning på ofwannembde fordran richtigt undfå. 

Hwar med. pp. 

Vlrica Eleonora. 

M, 

Inrikes civilregistratur den 21.3^1720f i RA 

-ts- 

2%

Högwyrdige - 

\ 

/?/¿ y 

u thi största ödmiukheet framkommer jag fattige och wärnlöse En- 

kia,nederleggandes in för dhe Högwyrdige och höglärde Herrarnes föt- 

ter en enfalldig och af högsta nöden förordsakad böneskrift,ödmiu- 

kast bediandes att dhe Högwyrdige och Höglärde Herrarna täcktes den 

samma med blide ögon anse,hwilket mig försäkrar den stora gunst och 

Nåd, som dhe Högwyrdige och Höglärde herrarna rnånge fattige och wärn- 

löse änkior bewisat hoppas och så af samma gunst och nåd dehlacktig 

blif wa, Och som jag wäl wet,de Högwyrdige och Höglärde Herrarna med 

månge beswär dageligen öfwerhopade warda ty framhåller jag min ringa 

begiäran utj kort menings allerödrniukast bediandes,att dhe högwyr- 

dige och höglärde herrarna täcktes gunstigt låta mig fattiga änkia 

till godo niuta,det af detta Ven: Consistorio förordnade änkie Span- 

måhl,som rnig efter Min Sahl. Mans för detta kyrckoherdens utj Lyck- 

sehle H:r Nieolaj Graans död till understöd till slagit blef,then be- 

klagar med hete tårar,att jag ej till det ringaste nu på 5. åhrs 

tijd der u.taf erhollit,förbidar härmed dhe högwyrdige och höglärde 

herrarnes höggunstige bifall haruthinnan,och med största wördnad 

förblif:r - - 

1724. Anna Greta Ulf 

- - § 5o Pastoris i Lycksele H:r Nicolaus Graans äncka hust: Anna 

Gretha Ulf beswärar sig,at hon på 5» åhrs tid ey niutit någon änkie- 

hielp,begärandes alt derföre at Consistorium behagade henne här till 

förhielpa 

Härnösands domkapitels protokoll den 19 februari 1724. 

Reso Hwad de förra åhren widkommer,så så förmenes hennes hielp 

wara lefwererat till H:r Borgmästaren Anders Malmström,och för 1720, 

har Nils Höyer Borgare i Hernosand emothtagit 6 d:r K:mt,för 1723 

står hennes dehl här i Consistorio at commenderaso jj./ 

r Lycksele^ 

ij Härnösands dornk. arkiv:Manualhandlingar 1721-30,(KLA 

'r Härnösands domko arkiv: Protokoll 192ol724 HLA

Högwördige - - - 

Thet lärer nogsampt Pl:m Venerando Consistorio kunnogt wara,at, 

efter min Sal, mans död,i lifsstiden îyrckoherden Hr Nicolaus Gran 

blef mig i sorgen qwarlernnade änckia af Pl:m Ven: Consistorio gun- 

stigast åhr 1715 änckiohielp bewiljat, sorn ock sees kan af innelychte 

Extrcht; för hwilka 2:ne åhr som i bemälte Extract nämde äro,iag af 

Probsten Unaeo aderton d:r Koppjmt bekommit,men för åhr 1717 och 1718 

har iag intet hwarken in natura pgr något bekomit,likaledes ab 

anno 1724 till 1828 inclusive har iag ey el:r thet ringesta hwarken 

MXMMM i pgr el:r Spanmål på thesse 5 och tillförende närnde 2:ne 

åhren något thet ringesta åthniutit. Hwaid^fiöckoherden Blix anbelangar 

som ock af Pl:m Ven: Cons: sedermera är anslagen at iag af honom skul- 

le få Enckiohielpen åthniuta,så will han aldeles intet något till mig 

ärlägga. Likaledes i förnämda Extract 2:ne karoliner har iag hwarcken 

el: r 

the 2:ne åhren ey the följande ad annurn datum någon styfwer bekom- 

mit. I anledning af alt thetta,så flyr iag nu utj al som största öd- 

miukhet med bön och åstundan,thet wille Högwördige Hr Biskoppen och 

samptel:e Herrar Assessores och Consistoriales,mig wärnlöse Enckia 

utj en gunstig consideration taga,at iag thet som af ven: consistorio 

mig gunstigast låfwat och förundt är,måtte hädan efter på något sätt 

bekomma, af t hem sorn anslagne äro thet at afgifwa. Min ödmiuka bön är 

ythe 

ock widare,thet iag hädanefter,kunde få ix^närmare belägne Sochnar then 

mig gunstigast af Pl:m ven: Cons: förunte Enckiohielpen,ty fast än 

the anslagne skulle godwilligt wilja lemna mig thet som anslagit är 

el sr blifwer,så kan iag thet eij uthan stor omkostnad och beswär få 

afhämpta. Hwar på iag i ödrniukhet afwachtar en gunstig resolution och 

ther emot utj allsomstörsta wördnad förblifwer - - - 

(odat.) Anna Margareta Ulf 

Extract af 1715 års änkedelning 

Sahl Dni Nicolai Grans änka niuter af Widbyggerå Kyrkohärberge 

4 fierd. Korn. 1 fierd. Erter. af Probsten i Luhleå 1 T:a Korn. H. 

e 

Erich i Rödön 1 Carol. och af h. Daniel Hamrascrin 1 Carol. 

dito af 1716 års änkedelning. 

Sahl. Dni Nicolai Grans änka niuter af V/idbyggerå 4 fierd. el.i T:a 

Korn och 1 fierd Erter af Probsten i Luhleå 1 T:a Korn och af H.Erich 

i Rödön 1 Carolin. 

Som attesteres af Hernösand d. 29 Aprilis 1717 

Georg Wallin fil. 

Sahl. Olai Plantins har sin änketunna af pastor i Normaling. 

Spanmålen för 1715 är redan af h.Erich Selander Capellan i Widbyggerå 

utaasignerad,men för 1716 kan han tilskrifwas. 

Härnösands domk.arkiv:Manualhandlingar 1721-30,Lycksele. HLA. 

31.

u 

Höglärde herr Doctor och biskop 

Den stora ynnest som högh lärde Hr Doctor ernot alla fattiga 

änckior här bev/isat,fördristar mig fattiga Enckia att, berätta mit 

usliga tillstånd thet min Salige Man har warit,fordom kyrkioheerde 

i Uhrna lapprnarcken Niels Graan,och efter thes dödelige frånfälle, 

iag blifwen råkat i stor fattigdom,sampt ålderdoms bräcklighet,nu 

är min ödmiukaste bön och begäran thet höghlärde Hr Doctorn vville 

af Christeligit rnedlijdande hierta wara mig behielpelig,att iag kun- 

de fä niuta min Enckiehielp,som mig tillslagit är,efter iag then in- 

tet bekommet på 12 åhrs tijd. iag har warit i 16 åhrs tijdh Enkia 

men allenast för 5 åhr bekommet, rnin Enkiehielp,i förleden åhr har 

iag och Sulplicerat ther om till Consistorium rnen dhe hafwa begä- 

rat Attest ifrån k.yicrrckioheerden i f orsarnblingen, hwarest iag mig 

upehåller hwecket alt så snart är af Caplan attester worden Emedan 

ther tå ingen kyrckicjheerde v/ar som och H:r Råedmannen Johan Bern- 

son lärer nogsamt kan betyga att iag är oförsörgd som och fattig 

och mycket skryplig,är förthenskuld min ödmiuka bön thet höghlärde 

Hr Doctorn wille wara mig behielpelig att iag kunde få min Enkie- 

hielp,och iag hoppas att högtlärde H:r biskopen lärer,wara så gun- 

stig och mig eij mindre medhdeela än som mig tillförende till lagdt 

är, efter som kraftterne dag ifrån daga aijbager,och iag warder usli- 

gare ock siukligare än som någonsin tilljförende warit hafwer,alt så 

är rnin Endaste förtröstan till Gudh,och till höghlärde H:r biskop- 

pen rnigh här uthinnan behielplig wara och låta sigh min nödh til 

hiertat gå. samt af wachtar Högh lärde Hr Biskoppens Gunstige reso- 

lution, och framhärdar in till rnin yttersta dödzstund - - 

Stockholm d. 4 November 

Anno 1729 Anna Margretha Ulff. 

J Härnösands dornk. arkiv:Manualhandlingar 1721-30,Umeå. HLA

í 1 

2-xJf 

"T 

/ ¡ 

Li-

Skolmästaren Petrus (Pehr) Fjellström i Lycksele. 

Pehr Fjellström var född den 2 mars 1697,son till 

kyrkoherden i Silbojock Per Noraeus Fjellström och Agatha Laestadia. 

Som den nionde av 18 syskon åtnjöt han i hemmet faderns undervisning. 

Efter dennes död 1707 sändes han och hans broder Carl av modern till 

Piteå skola,men då hon icke hade råd att längre hålla dem där,hemkal- 

lades de år 1709. Landshövdingen frih. O.W.Löwen fick under en resa 

genom länet kännedora om förhållandet,åtog sig vården orn gossarna och 

bekostade deras skolgång i Piteå. Efter landshövdingens död 1712 sän- 

de hans änka,friherrinnan Helena Tott,dem till Stockholm,där de sat- 

tes i Storskolan och underhöllos av henne. Den 6 september 1715 blevo 

de jämte hennes egna söner inskrivna vid universitetet och där under- 

hållna av henne. Bland de lärare,vilkas undervisning Per Fjellström 

här åtnjöt,nämner han med särskild tacksamhet domprosten,teol. profes- 

sor Daniel Djurberg. Denne uppmanade honom ivrigt att ägna sitt liv 

åt lapparnas kristliga upplysning med hänvisning till bibelordet i 

Lukas 22:32: "När du omwänder äst,så styrk dina bröder". Efter en re- 

sa till hembygden år 1718 blev han utnämnd till skolmästare i Lyck- 

sele den 10 oktober 1718 och tillträdde tjänsten den 1 maj påföljan- 

de år. 

X 

Leon. Bygden: Härnösands stifts herdaminne under Lycksele. 

;

Vid sammanträde den 5 mars 1718 beslöt domkapitlet att till 

komminister i Sorsele utse skolmästaren i Lycksele Kenicius Granlund, 

"och Dn. studioso Petro Fiälström til biudes paedagogiaetiensten i 

Lychsele om han först will antaga ordines sacros och förestå nådåhret 

i Silbojock". Fjellström kunde icke antaga erbjudandet med det vill- 

kor domkapitlet uppställt. 


Utaf Högerewördige Hr Probsten Soländer har iag om ven: Consi- 

storii höggunstige wilja blifwit underrättat,angående det iag skulle 

\h 

uppehålla nådåretz gudstienst i Silbojok,och sedan till Paedagogus 

wid Lyckzele skola blif:a befordrat; För hwilken höggunstiga bewågen- 

het jag Högwördige Hr Biskopen ftillika rned de wälEhrewördige och Hög- 

lärde Herrar Consistoriales allerödmiukast betackar: Och skulle wäl 

iag efter min ödmiuka plicht långt för detta min utlåtelse i samma 

sak veneran: Consistorio wid handen gifwit; men som jag icke warit 

stadigt wistande här i Pitheå har det aldeles emot min wilja kornit at 

dröja; bönfaller iag fördenskull Högwördige Hr Biskopen och de wäl- 

ehrewörd: och höglärde herrar Consistoriales allerödmiukast,det de 

mig här utinnan,höggunstigast täcktes ursächta. Och nu skulle iag wäll 

icke en sådan Högwördige Hr Biskopens och de wälEhrewörd. och höglärde 

herrars Consistorialers nådgunstiga kallelse och befordran icke weder- 

saka,utan fast häldre med wördn adj tacksaml:n ernottaga,om ike ogiör- 

ligheten mig der till twingande. Ty mine ringa medel kunna icke alle- 

nast intet emot den nu warande skiuzen swara,utan åkföret befruchtes 

jemwel nu eij längre kuna continuera; och sedan snön är affluten,är 

det ogiörligit att korna i Lapmarken förän wägarna blif:a tårra och de 

stora strömar och floder som man måste öf:r gå blifwa litet spakare 

hwilket nog länge lärar dröja. Jag bönfaller fördenskull Högwörd: Hr 

Biskopen och de wälerewörd och Höglärde Herrar Consistoriales att de

ike uti detta mål mig någon faut vville tillskynda, och näst det iag 

mig uti högwördige Hr Biskopens och de wälerewördige och höglärde 

herrars Consistorialers höggunstige åtanka mig allerödmiukast recorn- 

menderar; framhärdar iag städse med diupaste wördnad 

Högwördige - - - - 

Pitheå d 11 Aprill 1718 Petrus Fiellström 

Härnösands domkapitels protokoll den 30 april 1718« 

- - 5. Föredrager Probsten Mag D. Solander i sit bref af d 20. April 

följande puncter - - - - 

4 gifwer tilkänna det Dn Pet. Fielströrn ödmiukel:n betackar Consi- 

storio för undfången vocation äX at uppeholla nådåhret i Silbojoch 

och sedan blifwa paedagogus i Lychsela,men at nu blifwa präst och 

komma til examen i Hernosandh det är ogiörligit,dels hindrar medel- 

lössheten,dels oföret denna tijden. 


Utaf HögErewördige Hr Probsten Solander är iag underrättat blef- 

wen gm Högwördige Hr Biskopens,samt wälErewördige och Höglärde Herrar 

Consistorialium höggunstiga utlåtelse,att mig ringa och fattige per- 

son till Lycksele lappSchola förhielpa wilja: jernbwäl att Sacros or- 

dines antaga. För hwilken höggunstiga tillsäjelse iag alrffraödmiukast 

högwördige Hr Biskopen så ock de wälErewördige och höglärde herrar 

consistoriales betackar,som mig uti ett så höggunstigt minne haft; 

hwar om iag och i lika ödmiukhet anhåller neml:n att få tillträda 

Scholebestälningen,som det och altid min åstundan warit. Men hwad or- 

dination widkommer,bönfaller iag aldraödmiukeligast Högwördige Hr Bis- 

kopen och de wälErewördige Herrar Consistoriales om anstånd en liten 

tid,efter som mitt fattige wilkor,icke tillåter eller förmår den dyra 

Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar 1705-20,Silbojokk KLA 

" " " Protokoll 30.4.1718. Solanders skri- 

velse 20 april ej anträffad bl. domkap. handlingar I-ILA

skiutsen nu betala,eller mig med annat nödwändigt som fordras,sörsee; 

för än iag kommer rnig litet före. Afwachtar högwördige Hr Biskopens, 

samt wälErewördige och Höglärde herrars Consistorialium höggunstiga 

resolution i diupesta ödmiukhet; med wördnad framhärdandes 


Pitheå d 21 Maji An: 1718 Petrus Fiellström 

Härnösands domkapitels protokoll den 14 juni 1718. 

- - 6. Uplästes D:ni Fielströms twänne bref af d 11 April och 21 Mai, 

tackandes för Consistorii tilbud at blifwa nådåhrs präst i Silbojock, 

och sedan antaga paedagogien i Lychsele,wedersakar wäl icke tilbodet, 

men förebär at för honom är ogiörligit af fattigdom uthmattat,at nu 

resa från Pitheå til Hernosand eftr den nys påbudne höga skiutzen 

och antaga ordines sacros: förebär och ogiörligheten at komma til 

laprnarkerna i det de starka strömmar och oföret af blottande denna 

tijden hindra farten til lapmarken. Beder fordenskul at han finge lof 

emottaga paedagogien i Lycksele och framdeles när han sig bättre kan 

bemedla resa til Hernosand at ordineras» Hwilket blef upskutit til 

längre fram. 


I ödmiukt följe af den stora bewågenhet, sorn Högwördige Hr Bis- 

kopen och de wälErewördige och Höglärde herrar Consistoriales mig 

fattige der utinnan behagat ertee,att höggunstigast mig till Lyckse- 

le Pedagogie befordra; påtog iag rnig den dristigheten,att i diupasta 

ödmiukhet af d 22 Maj i icke allenast för dess höggunstiga tillsäjel- 

sen ödmiukel:n Högwördige Hr Biskopen och de wälErewördige och hög- 

lärde herrar Consistoriales betacka,utan och orn samma Scholaebestäl- 

ning anhålla: Och som iag nu endast i den förhopning här i Wester bå- 

Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar,Lycksele HLA 

" " " Protokoll den 14.6.1718 HLA 

/ /

then qwarlemnat att afbijda Högwördige Hr Biskoppens och de wälEre- 

wördige Herrars Consistorialiura höggunstiga utlåtelse: Ty nödgas iag 

ännu i lika ödmiuk het bönfalla Högwördige Hr Biskopen och de wälEre- 

wördige och Höglerde Herrar Consistoriales,det de teclctes efter sin 

nådige låfwen rnig wid samma lägenhet bibehålla: afwacktandes iag här 

å, Högwördige Hr Biskopens och de wälErewördige Herrar Consistorialiurn 

höggunstiga swar; med diupesta wördnad städze framhärdandes; Hörwör- 

dige - - - 

Pitheå d 2 Julii 1718 Petrus Eiellström [/ 

Härnösands domkapitels protokoll den 12 juli 1718, 

- - 8. Uplästes Dn. Petri Fielströrns af Pitheå d. 2. Julii itereran- 

des ännu å nyo sin begäran om Lychsela paedagogie,hwar på han wäl af 

Consistorio fåt tilsäijelse,det han med tacksamhet ehrkänner,icke 

des mindre nu afbidandes Consistorii försäkran om bibehollan wid sam- 

A 

rna lägenhet, hwilket honom icke wägrades. - ./ 

Härnösands domkapitels protokoll den 8 oktober 1718o 

I Härnösands domkap. arkiv: Manualhandlingar 1705-20,Lycksele HLA 

M " Protokoll 1 2 o 7 . 1 7 1 8 FELA 

" " " Protokoll 8 . 1 0 . 1 7 1 8 HLA

Hög wählborne H:r Baron och Låndshöfdinge 

Nådige Herre I 

Eders Höga Nåde nödsakas jag i ödmiukhet berätta,huru såssora jag 

en ganska stor omkostnad på den .Spanmåhl som mig i Arnäs kyrlcioher- 

berge nådigast tillslagen är anv/ända måste, hwilken jag ifrån Lands- 

skilnaden emellan Ångermanland och Westerbothen,alt upföre till Lyck- 

selet med egen omkostnad förskaffa måste. Hwilket mig så mycket swå- 

rare är,som lönen i sig sielf är liten; och hon här utinnan meren- 

dels half afgår. J ty bönfaller jag Eders Höga Nåde ödmiukel. det 

täcktes Eders Höga Nåde mitt ringa wilkor nådigast ansee,i så måtto, 

att Lapparna måtte påläggas rned frij skiuts min spanmåhl if r jånj G-ran- 

öhn till lyckselet forsla, emedan jag dess utan öf:r 11 milar för ho- 

nom sielf betala måste,kunnandes lapparne så mycket mindre hafwa 

skiäl dett a till att wägra,som jag för ingen min fördehl,utan endast 

far deras gagn och bästa der uppe sitter» För öfrigit afwachtar jag 

i ödmiukhet Eders Höga Nådes Höggunstiga resolution; rned förblifwande 

Uhmeå d 17 Decemb. 1722 

Petrus Fieil ström 

Hr Häradshöfdingen Bostadius och Befälningsman Biur behagnde 

wid Tinget med tiänlige remonstrationer förehålla Lapp-Allmogen,det 

de wille påtaga sig at framskiussa Scholmästaren Fiellström under- 

hållsspanrnål ifrån Granöhn till Lyckselet, aldenstund hans ringa wil- 

kor intet tillåta at betala skiussen derföre,och bemälte Scholrnästare 

till deras barns nytta och underwijsning är förordnacl wid Scholan; 

och förwäntes af Hr Häradzhöfdingen och Befalningsman underrättelse 

om lapalrnogens utlåt el se häröf:r 

Umeå d 7 Januarii 1723 Uti Högwälborne Herr Barons och Landz- 

höfdingens Gründels frånwaru Olaus Dubb Joh: Wallöf 

Västerbottens södra lappmarkers domböcker 1721-24 HLA Löst blad i 

handlingarna o 

J


2 o 

Scholaemästaren wällärde Hr Petrus Fielström upwiste inför Rät 

ten Landshöfdinge Embetetz lemnade swar den 7 hujus uppå dess inlag- 

de suppliqve, angående hans Spanmåhl slöhns opfKorssell ifrån G-ranöhn 

hit till Lycksele,som innehåller det Häradzhöfdingen och Befalnings- 

man rned tienliga remonstrationer wid Tinget,förehålla Lappalmogen 

det de påtaga sig att framskiutza bem:te Hrr Fielströms underhåls- 

spanmåhl, ifrån G-ranöhn till Lycksehlet, aldenstund hans ringa wilkor 

intet tillåta at betala skiutzen derföre,och bem:te ScholaeMästare 

till deras barns nytta och underwisning wijd Scholan är dörordnato 

Altså blef lapalmogen sådant förehållit,som ey fan sig ther till obe 

nägen; utan påtog sig samma Scholaemästares underhål dz.Spanmåhl med 

sine renar ifrån G-ranöhn hit op til Lyckselet utan betalning föra 

låta. 

Västerbottens södra lappmarkers domböcker 1721-24o HLA

Präster i Ume lappmark - Forskningsarkivet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?