Magasinet Moskva Hösten/Vintern 2009-2010 - SWEA International

Magasinet Moskva Hösten/Vintern 2009-2010

Några rader från redaktörerna 

Att göra en tidning som 

SWEA magasinet är väldigt 

roligt och inspirerande. 

Moskva är en fantastisk stad 

som har massor att erbjuda 

och SWEA ger oss möjligheten 

att tillsammans med 

andra männsikor få gemensamma 

upplevelser. I detta 

numret bjuder vi på en intervju 

med SWEA’s grundare 

Agneta Nilsson, vi har 

träffat tre unga begåvade som berättar varför de kan den! Vi vill tacka alla SWEor 

tjejer som bor i Moskva, vi svenska. Dessutom inne- som har bidragit till SWEA 

har en fortsättning på vår håller tidningen turisttips, Magasinet nr 2. Utan er blir 

arkitekturrunda med Chris- recept, boktips, kåseri och det ingen tidning! 

tina och vi har träffar ryskor vintips. Hoppas att ni gillar 

Eva & Louise 

2 

SWEAmagasinet Moskva

SWEAMagasinet 

Moskva 

Ansvarig utgivare 

Maria Spörri-Hedberg 

russenhus@hotmail.com 

Redaktörer 

Louise Rybring 

louise_rybring@hotmail.com 

Eva Steinbach 

eva.steinbach@telia.com 

Annonsansvarig 

Anna Gustafson Bril 

annagnyc@hotmail.com 

Medverkande 

Caroline Lindahl 

Ruta Jyde 

Christina Nordenskjöld 

Anna Gustafson Bril 

Helena Vazquez 

Maria Spörri-Hedberg 

Anna-Lena Laurén 

Marie Lefvedahl 

Ulf Abel 

Emma Jönsson 

Annonspriser 

1/1 - baksida 4800 SEK 

1/1 - sida 3600 SEK 

1/2 - sida 1800 SEK 

1/4 - sida 900 SEK 

Websida 

www.swea.org/moskva 

Omslagsbild 

Håkan Nilsson 

Håkan bor i Moskva och fotar 

fantastiska Moskvabilder på 

sin fritid. För vidare information 

kontakta gärna Håkan på 

tel. 8 985 222 824. 

e-mail: 

hakan.nilsson4@ikea.com 

Tryckeri 

Publishing Private Unitary 

Enterprice «Magic» 

SWEAMagasinet Moskva 

utkommer 2 ggr/år. 

Upplagan är 800 ex. 

Ordförande har ordet 

Hösten är förbi och 

lite snö har fallit och vi 

Sweor i Moskva har nu 

för andra gången lyckats 

få tryckt vårt fina SWEAmagasin. 

Vi hoppsas att 

ni ska bli nöjda och ha en 

skön, intressant läsning 

var ni än befinner er. 

Första numret är ju 

som en baby d.v.s man gör alltid några fel men vi arbetar på att förbättra 

oss och hoppas att denna gång ska bli ännu bättre. Vi fick väldig fin 

respons och SWEAmagasinet gick åt som smör så nu har vi tryckt upp 

fler exemplar. Håll tillgodo! 

SWEA Moskva startades i december 2005 och nu är vi uppe i över 

80 medlemmar. Alla kvinnor som är över 18 år och förstår svenska får 

gärna komma med i vårt härliga gäng. Vi träffas några gånger i månaden 

på olika evenemang som t.e.x föredragskväll med något relevant 

ämne, lunch, banja, eller hemma hos någon Swea. Vi har också en gång 

i månaden Fredagsdrink på restaurang Scandinavia där man även tar 

med sig respektive eller en vän. Vi har även öppen förskola för de små. 

Läs gärna mer på vår fina hemsida www.swea.org/moskva där hittar 

man också en massa bra länkar. 

I oktober hade vi Regionmöte och det kom en massa Sweor från 

olika länder. De fick uppleva Moskva från sin soliga sida. Vädret var 

på topp och även allas humör och de flesta var helt överens om att 

Moskva är en stad som har mycket att erbjuda. Läs mera om dettta i 

magasinet! 

Till sist vill jag tacka alla härliga Sweor som hjälper till att få ihop 

detta magasin. Ni är helt enkelt suveräna! Tack! 

Jag vill naturligtvis också tacka alla annonsörer, utan Er inget magasin! 

Det är dagens sanning ! 

Ha en underbar läsning ! 

Maria Spörri 

Ordförande SWEA Mosvka 

SWEA, swedish women’s educational association, är en ideell förening 

för svenskor och svensktalande kvinnor som är eller har varit bosatta i utomlands. 

Föreningen har ett grundläggande syfte att stödja, bevara, främja och 

utveckla kunskap om Sveriges historia, språk, kultur och traditioner. SWEA 

bildades 1979 av Agneta Nilsson i Los Angeles och har i dag över 8000 medlemmar 

spridda i ett 40-tal länder på fem kontinenter. 


RySKA 

IKONER 

SweaMagasinet träffar Ulf 

Abel, svensk ikonkännare. Han 

berättar om hur det kom sig att 

han blev intresserad av ikoner 

och sin tid som ansvarig för 

svenska statens ikonsamling på 

Nationalmuseum i Stockholm. 

TExT: ULF ABEL 

FOTO: ERIK CORNELIUS, 

NATIONALMUSEUM 

Sweamagasinet (S): Får jag 

be att du presenterar dig för 

SWEA:s läsare? 

Ulf Abel (UA): Javisst, gärna. 

Jag heter alltså Ulf Abel. Är född i 

Stockholm och fick i stort sett hela 

min utbildning där. Alltifrån Engelbrekts 

folkskola fram t.o.m. universitetet. 

Eller Stockholm Högskola, 

som det fortfarande hette när jag 

började där. Med konstvetenskap 

och litteraturvetenskap som huvudämnen. 

Och som avslutades 

med en avhandling om Carl Milles. 

Samtidigt med studierna hade 

jag ett jobb som biblioteksassistent 

på KB, dvs Kungliga Biblioteket, 

men med min inriktning och 

intresse ville jag också pröva på att 

arbeta med konst. Jag lyckades få 

en tids provtjänstgörning på Nationalmuseum 

– vilket ledde till att 

jag blev kvar där under hela min 

aktiva tid, alltså ett fyrtiotal år. 

S: I din verkförteckning finns 

en hel del texter som behandlar 

ikoner. När kom ikonerna in i 

ditt liv? Kanske fanns de t.o.m. 

där redan från början? 

UA: Nej, det fanns de inte på 

något sätt. När jag började på 

Nationalmuseum så visste jag väl 

knappt vad en ikon var. Det var 

inget man då berörde i undervisningen 

på konstvetenskapen. Och 

någon annan ingång hade jag hel- 

4 

SWEAmagasinet Moskva 

Ulf Abel 

ler inte. Det var först när jag på 

museet efter, säg, något år började 

upptäcka den fina ikonsamlingen 

som intresset började. Det var ju 

så att 1933 hade museet fått mottaga 

en av seklets betydelsefullaste 

donationer omfattande omkring 

200 ikoner, mestadels ryska. 

Från att bara ha haft några få 

ikoner blev Nationalmuseum i 

ett slag det museum i denna del 

av Europa som hade den främsta 

ikonsamlingen! (Idag får man väl 

säga ”en av de främsta”. Efter kriget 

har några nya samlingar vuxit 

fram, inte minst Ikonen Museum i 

Recklinghausen i Tyskland.). 

Donator var bankiren Olof 

Aschberg, som under den s.k. 

NEP-perioden haft en del av sin 

verksamhet förlagd till Moskva. 

Han har i sina memoarer berättat 

hur han på loppmarknadstorget 

Smolenskij rynok (som väl finns 

kvar som loppmarknad) mötte 

sina första ikoner och blev helt 

gripen, vilket blev begynnelsen till 

ett livslångt intresse och samlande. 

När NEP-perioden plötsligen 

upphörde, som en följd av Lenins 

död, fick han tillstånd att ta med sig 

merparten av sina ikoner hem. Ett 

femtontal var emellertid så unika 

att man inte tillät dem att lämna 

landet, varför Aschberg överlämnade 

dem till några olika museer. 

Och 1933 beslöt han alltså att 

skänka samtliga sina ikoner till 

Nationalmuseum. Men hans samlande 

fortsatte och 1952, några

år före sin bortgång, fick museet 

mottaga ytterligare ett trettiotal. 

Man har senare gjort egna inköp 

och mottagit ytterligare gåvor och 

har idag 325 ikoner, som spänner 

över en period från omkring år 

1300 och fram till vår tid. 

Det var alltså museets utställningskabinett 

och dess magasin 

som blev mitt Smolenskij rynok! 

S: Du har i någon intervju sagt 

att du delar upp ditt liv i två delar, 

den ”ikoniska” delen och den 

”förikoniska” delen. Vad menar 

du egentligen med detta? 

UA: Mötet med ikonerna kom 

faktiskt ganska snart att innebära 

en ny inriktning, ett nytt fokus, 

både i mitt professionella liv och 

vad gäller kolleger och vänner. Det 

jag tidigare läst i ämnet konstvetenskap 

krävde avsevärda kompletteringar. 

Inte minst i ämnet teologi. 

Vill man försöka förstå vad 

ikonen egentligen står för så måste 

detta förankras i den ortodoxa 

kyrkans uppfattningar. Men också 

i ämnen som den ryska ikonens 

stilutveckling, rysk konst i övrigt, 

bysantinologi, ikonmåleri i Grekland 

och Balkan, etc. etc. 

Jag började få fler kolleger 

bland slavister och teologer än 

bland konstvetarna. Och nästan 

mer kontakt med kolleger i Finland 

och Sovjet/Ryssland, Grekland, 

England m.fl. länder än här 

hemma. Mitt resande, som tidigare 

mest gått söderut, utsträcktes 

alltmer österut. Så jag tycker verkligen 

jag har täckning för denna 

formulering. 

S: A propos ryska kolleger: 

När besökte du Moskva senast? 

UA: Det var på våren 2003. 

Mitt sista stora uppdrag på Nationalmuseum 

var att göra en s.k. 

vetenskaplig katalog över hela 

ikonsamlingen. En komplex uppgift 

som tog avsevärd tid, men i 

slutet av 2002 förelåg den tryckt 

(Icons, Nationalmuseum, 218 

sid.). Och den 27-28 mars 2003 

hölls i samband med detta på Nationalmuseum 

ett internationellt 

ikonsymposium med närmare ett 

femtontal föreläsningar med flera 

framstående ryska forskare samt 

dessutom bidrag från, utöver Sverige, 

även Norge, England och 

Tyskland. Intresset för detta var 

stort, också internationellt. Och 

Anna Ljunggren, Dimitrij Lichatjov och Ulf Abel vid Nationalmuseets 

ikonutställning 1993. 

någon månad senare hölls ett seminarium 

på Svenska Ambassaden 

i Moskva, med bidrag från flera av 

de ryska forskare som medverkat 

i Stockholm. Det var dåvarande 

kulturattachén Marianne Hultberg 

som höll i det hela. Och i anslutning 

till detta tillbringade jag alltså 

någon vecka i Moskva. 

S: Så en sista fråga. Vill du 

rekommendera två ikonböcker 

för våra läsare, som ju ständigt 

s.a.s. exponeras för ikoner, en 

vald ur din egen produktion 

och en av annan hand? 

UA: Javisst. Om jag börjar 

med mina egna böcker så väljer 

jag den senaste, Ikonen – den besjälade 

bilden (Artos, 2006), med 

inledning av Sture Linnér. Den 

innehåller ett femtontal essäer 

och uppsatser, samlade under 

rubrikerna Teologi, Bysans, Ryssland 

och Sverige. Under kapitlet 

Sverige finns en redovisning om 

Olof Aschberg och Nationalmuseums 

ikonsamling och under 

Ryssland rubriker som ”’Skönhet 

är ett av Guds namn`- om ikonen 

och den ryska andligheten”, 

”Den ryska ikonens stilutveckling” 

och ”Från politiska ikoner 

till revolutionsaffischer- några 

perspektiv av temat ikoner och 

sovjetisk konst”. När det gäller 

det senare valet blir det en bok 

som länge har betraktats som en 

klassiker, The Icon and the Axe. 

An interpretive History of Russian 

Culture. Den kom 1966 och 

är skriven av James H. Billington, 

amerikansk slavist och tidigare 

USA:s riksbibliotekarie, dvs chef 

för Library of Congress. Han 

skildrar 1000 år av rysk kulturhistoria 

utifrån och genom de två 

föremål som hängde på väggen 

i den ryske bondens izba, yxan, 

som stod för den lekamliga överlevnaden, 

och ikonen, som stod 

för den andliga. En fascinerande 

och tankeväckande bok! 

SWEAmagasinet Moskva 5

Om den ryska kollektivismen 

Uttrycket chorosjo sidim, bokstavligen “vi 

sitter bra”, är ett av de mest ryska uttryck jag 

vet. Det är något man gärna säger när man 

sitter omgiven av goda vänner med zakuski på 

tallriken och vodka i glaset. Kort sagt, då man 

har det riktigt bra. 

När ryska vänner skålar tillsammans är den 

första skålen oftast za vstretju, det vill säga en 

skål för att vi träffas här och nu. 

Det säger man i synnerhet om man inte ses 

ofta. 

En annan obligatorisk skål är för värdinnan, 

då skålar manza Masju eller za Tanju 

som har ordnat allt så fint. 

Dessutom brukar man nästan alltid skåla 

för kvinnorna, za zjensjtjin. 

Då stiger alla män vid bordet upp. Kvinnorna 

skålar däremot inte för männen, för det 

är inte männens uppgift att bli upphöjda och 

dyrkade. 

Det finns fortfarande gammaldags kommunistiska 

skålar, till exempel za mir vo vsem 

mire (för fred i hela världen) eller za druzjbu 

narodov (för vänskap mellan folken), men det 

är sällan den yngre generationen uttalar dem. 

Däremot har de unga ryssarna hållit fast vid 

traditionen att var och en som sitter vid bordet 

gärna får hålla ett litet tal under kvällens lopp. 

Talen liknar alla varandra - man inleder dem 

med att tacka kvällens värdpar för den fantastiska 

middagen och avslutar med att uttala sin 

uppskattning för alla som sitter kring bordet 

och för ödets milda nyck som denna gång låtit 

oss samlas här. 

Ordets betydelse är stor i Ryssland, och 

man ska inte låta sig luras av att talen liknar 

varandra. De är uppriktiga. I Ryssland är det 

viktigt att säga saker, att uttrycka uppskattning, 

glädje, rörelse. Det är en del av umgänget, 

kittet som håller människorna ihop. 

Ryska barn fostras tidigt in i denna muntliga 

kultur. På ryska bröllop är det tradition att 

varje gäst ska hålla ett litet tal till brudparet, 

och den traditionen innefattar även barnen. 

Jag har flera gånger sett ryska åtta-nioåringar 

hålla tal inför en publik på upp till hundra per- 


Anna-Lena Kåserar 

soner. De klarar det med den äran. Naturligtvis 

upprepar barnen samma fraser som de har 

hört de vuxna säga, det är inga spiritualiteter 

det handlar om. Men poängen är att barnen 

tidigt lär sig att det hör till att man ska säga 

någonting. Därför besitter ryska skolbarn 

överhuvudtaget en helt annan förmåga att 

uppträda och uttrycka sig inför publik än finländska. 

Den ryska kollektivismen innebär också 

att alla gemensamma projekt genomförs demokratiskt, 

och därmed oerhört kaotiskt och 

ineffektivt. Att resa med ryska vänner är en 

prövning för en finländare, som är van vid att 

kunna bestämma själv vad han vill se och göra 

varje dag. När finländare reser tillsammans är 

det inget större problem att dela på sig om 

folk vill se olika saker. I ryska kompisgäng ska 

alla vara med, överallt. 

Följaktligen hinner man på sin höjd med 

en sevärdhet per dag. Först ska alla samlas, 

vilket naturligtvis drar ut på tiden eftersom 

de flesta är kroniskt försenade. Under dagens 

lopp ska det ätas, drickas kaffe och gås 

på toaletten, och besluten om var detta ska 

ske tas kollektivt. Slutligen ska det bestämmas 

vilken restaurang man ska äta middag 

på under kvällen. Allt detta sker under högljutt 

parlamenterande och livfulla gräl. 

ANNA-LENA LAURéN

Restaurangtips 

Café Margaritha 

28 Malaya Bronnaya Ulitsa, 

Tel 495 299 5 4 

När jag har gäster från Sverige 

brukar jag alltid ta dem till Café 

Margaritha. Det är en liten restaurang 

som ligger vid Patriarkens 

damm och har bara 30 sittplatser. 

Maten är enkel rysk husmanskost 

ex borsch, blinier, pelmenis 

till en rimlig kostnad. Deras 

borsch är fantastiskt god! Förrätterna 

ligger på ungefär 300 Rubler 

och huvudrätterna ligger på ca 550 

Rubler. En flaska italienskt rödvin 

går på ca 1300 Rubler. 

Men det är för musiken, musiken 

och åter musiken man går hit. Varje 

kväll spelar tre studenter (även lärare) 

från Moskvas Konservatorie, 

två violinister och en pianist. De 

spelar allt från Abba och Queen till 

Frank Sinatra och Vivaldi med en 

sådan energi och entusiasm. Jag blir 

lika fascinerad över hur duktiga de 

är varje gång jag är där. 

Man måste beställa bord innan 

eftersom restaurangen är liten och 

den är populär, speciellt på helgerna. 

Man går från Café Margaritha 

uppfylld av en sådan glädje och 

energi som bara musik kan ge. 

TExT & FOTO: EVA STEINBACH

Från Park Kultury ... 

Vi fortsätter vår spännande stadsvandring med Christina Nordenskjöld. Nu går vi i kvarteren 

runt Ostozhenka, yeropinsky och Presiztenka och tittar på vackra palats och byggnader. 

Vi fortsätter på Ostozhenka. 

På höger sida 

vid nr 38 ligger Kazakovs 

nyklassiska egendom. 

Här bodde General Pyotr Eropkin 

(1724-1805) Han var hjälte 

från 7-års-kriget och fick många 

fördelar, pengar och livegna av 

Katarina den Stora. Han lyckades 

få slut på oroligheterna i 

Moskva i samband med den 

stora pestsmittan 1771 och 

blev guvenör över Moskva. Efter 

Eropkins död, blev palatset 

Handelsskola och är nu Moskva 

Lingvistiska Institut. 

Detta hus är ett utmärkt exempel 

på Nyklassisim: Symmetrisk 

fasad som är 3-delad både horisontellt 

och vertikalt. 

Arkitekten Kazakovs har ritat detta palats från 1700-talet 

Det finns pelare och en trekantig 

gavelspets över ingången. 

Reliefer och medaljonger på fasaden. 

Kazakov var en av de stora 

1700-tals arkitekterna i Moskva. 

Han har bland annat ritat Moskvas 

gamla universitet vid Ochotny 

Ryad, och det lilla läckra Petrovsky 

Palatset vid Leningradsky prospekt 

nära Dynamo. 

Följ Yeropinsky perieluk upp 

till ul Presiztenka. 

Ulitsa Presiztenka är ett utomhusmuseum 

över adelsfamiljernas 

palats, lyxiga hyreshus i 

böljande jugendstil och spännande 

museer. De flesta av husen 

byggdes efter den stora branden 

1812 och den store arkitekten 

på modet, Bove, höll i stadspla- 

nen, vilken var en av de första i 

Moskva. Från 1921 till 1994 hette 

gatan Kropotkinskaya, eftersom 

Kropotkin bodde vid Kroptkinski 

perieluk. Presiztenka 

kommer av det ryska ordet för 

obefläckad, eftersom gatan leder 

till Novodevichy klostret. 

Gå över gatan och in på 

Lovshinsky perieluk. 

Till höger på baksidan av den 

gula musikskolan ligger en fin liten 

innergård med plats för bilar eller 

kärror. Det är ett fint exempel på 

ett annorlunda Moskva. 

Gå nu ul Presiztenka till vänster. 

På höger sida ligger den ryska 

konstakademin och Tsterelis 

museum. Här har den georgiske 

skulptören, arkitekten och borg- 


10 

... till Frälsarkatedralen 

mästare Luzhkovs gode vän, samlat 

sina skulpturer och målningar. 

Museet är värt ett besök om man 

tycker om Tsetrelis stil. Hans statyer 

finns överallt på stan. 

Vänd dej i stället mot ul Presiztenka 

nr 28 

Detta är ett exempel på de 

många vackra jugendhusen som 

byggdes i Moskva runt förra 

sekelskiftet för att hysa den 

växande klassen av välbärgade 

industri-ägare och köpmän. 

Huset uppfördes 1904-1906 efter 

ritningar av Lev Kekushev 

för Ivan Isakov från St. Petersburg. 

Huset är liksom böljande, 

dekorerat över hela fasaden 

med böljande balkonger och 

rundade fönster. Under taket 

sitter 2 figurer som representerar 

Upplysning. Den ena bär 

Presiztenka nr 28 är ett av de vackraste jugendhusen som finns i Moskva 


en bok och den andra en fackla. 

Hela takutsprånget är dekorerat 

med gjutjärns ”spets”, som ger 

en intressant skugga över kvinnofigurerna. 

Efter revolutionen 

blev huset ”kommunalka”, dvs 

en familj i varje rum, men har 

nyligen renoverats. 

Vi fortsätter längs vänstra sidan 

av Presiztenka och går förbi 

flera pampiga palats byggda av 

den gamla aristokratin. Husen är 

numera museer eller institutioner. 

På vänster sida in på en gård ser 

man en väggmålning av brandsoldater. 

I detta hus fanns Moskvas 

första brandstation. 

I hörnet av Krushovski perieluk 

ligger Pushkin museet, ett 

av flera i staden. Även detta är inrymt 

i ett magnifikt empirepalats. 

In nästa kvarter ligger 

Presiztenka No 20 

Det här är ett av de mest berömda 

palatsen på Presiztenka. 

Det är byggt i överdådig empirestil 

1833. Arkitekten hette Kaminsky. 

Fasaden är smyckad med örnar, 

urnor och heraldiska symboler. 

Till 1861 bodde General Aleksy 

Yermolov här. I början av 1900talet 

köptes huset av te-miljonären 

A.K. Ushkov. Hans hustru var prima 

ballerina vid Bolshoy, så en av 

salongerna utrustades med speglar 

från golv till tak. Nästa innehavare 

var den amerikanska dansaren Isadora 

Duncan, som startade balletskola 

för barn i huset. 

Isadora Duncan flyttade till 

Sovjetunionen efter revolutionen, 

eftersom hon var så imponerad av 

alla nya ideer som man höll på att 

genomföra. Isadora Duncan gifte

Ett av de mest berömda palatsen på Presistenka nr 20 där man bl a har haft en balettskola. 

sej med Sergei Yesenin, den lantliga 

poeten. De hade ett kort och 

komplicerat äktenskap. Han drack 

alldeles för mycket och de hade 

inget gemensamt språk. De vistades 

i USA en tid, men Yesenin 

längtade bara tillbaka till Moskva. 

Det vita palatset som byggdes under 1 00-talet 

Det sista huset på vår vandring 

är Nr 1 Det Vita Palatset 

Huset byggdes under sent 

1600-tal och användes av bojarer 

och folk från Duman. Familjen 

Golovin bodde här under 1700talet. 

Huset har flera våningar 

och i källaren förvarades tidigare 

spannmål och andra livsmedel. 

Här skedde det senaste i raden 

av mord på journalister i Moskva. 

Så har vi kommit tillbaka till utgångspunkten, 

förmodligen trötta 

i både ben och huvud. 

Tag en fika på något trevligt 

ställe i närheten. 

Källor: Skriftlig information från IWC:s 

Architecture walk group 1 

Jane McKinven, Suky Cazier, 

Moscow Art Noveau, Kathleen Berton 

Murrell, 1997 Philip Wilson Publisher 

Moscow, a Literary and Cultural History, 

Caroline Brooke, 2006 Signal books, Oxford 

TExT & FOTO: 

CHRISTINA NORDENSKJöLD 


12 

SWEA’s 

grundare 

SWEA Moskva presenterar Agneta Nilsson, som för 0 år sedan grundade SWEA, 

Swedish Women’s Educational Association. 

2009 valdes Agneta Nilsson till ”Årets Svenska Kvinna” av SWEA. Hon har också 

belönats med tvåkungamedaljer för sitt arbete inom SWEA. 2005 fick hon ”The Swedish 

heritage award” och 200 utsågs Agneta till ”Årets Svensk-Amerikan”. 1995 utsågs 

Agneta Nilsson till ”Årets svensk i världen”. 

Du flyttade från Sverige till 

USA redan 19 1. Berätta! 

Jag fyllde 21 år 1961 och efter 

en intressant och givande sommar 

i 3 olika Rotary-familjer i New Jersey 

hade jag fått arbete som guide 

på FN i New York. Efter avslutat 

FN-arbete bilade jag tillsammans 

med två andra svenskar till Kalifornien, 

dit alla svenskar ville på 

den tiden. Jag och en annan svensk 

FN guide startade ett baddräktsföretag 

i Los Angeles och sydde 

bikini-baddräkter för brinnande 

livet. Under tiden träffade jag min 

blivande man Gunnar Nilsson 

som också hade friat! 

Eftersom Gunnar var SAS 

chef i Los Angeles så hade jag 

ju mycket mer kontakt med Sverige 

än vad många andra här i Los 

Angeles hade på 1960- talet. Men 

jag kände att jag ville gärna träffa 

aktuella svenskar som kunde hålla 

föredrag eller underhålla, och jag 

visste att de inte skulle komma för 

min skull. Om vi hade en större 

grupp så kunde det ju bli intressant 

både för dem och för oss som 

bodde här. 


AgNETA 

NILSSON 

Idag har vi ju oändligt mycket 

mer möjligheter, inte minst genom 

datorn, att hålla oss ajour 

med allt vi vill veta om Sverige 

och svenskar, men jag tror att det 

är lika viktigt idag att få personlig 

kontakt mellan oss svenskor som 

har samma referensramar till att 

börja med... 

”E” i SWEA står för Education 

– kan du förklara? 

Mitt första namn på denna 

organisation var ”Swedish Professional 

Women”, men jag förstod 

snabbt på medlemmarnas 

amerikanska män, att det inte 

var vad vi vill heta, det hade 

en helt annan betydelse än den 

jag trodde! Så blev det SWEA, 

Swedish Women’s Educational 

Association. E för education, 

skulle låta tungt, seriöst och bra! 

Jag var redan från början inställd 

på att vi skulle ge ut stipendier, 

och varje år delar SWEA nu ut 

stipendier och donationer för ca 

2 miljoner kronor. 

Det äldsta stipendiet är Litteraturstipendiet 

som tillkom redan 

1981 genom SWEA Los Angeles. 

Agneta och Gunnar Nilssons 

stipendium i Internationella 

Relationer började med 

en insamling till min 50 årsdag 

från SWEAs avdelningar. Ett 

par år senare fyllde Prinsessan 

Christina, vår hedersorförande, 

50 år och fonden fick en riklig 

påfyllning från våra avdelningar. 

Vi utlyste det första stipendiet 

1997 och då hade vi ingen sökande! 

I augusti 1998 mottog 

vår första stipendiat Marie 

Cronquist sitt stipendium för 

”USA-Bilder i Sverige under det 

kalla kriget”. I år hade vi 35 sökande 

till detta stipendium! 

Sigrid Paskells Stipendium 

inom Scenkonsterna, kom till 

tack vare en av mina bästa vänner 

i USA. SWEA hade betytt så 

mycket för Sigrid Paskell att hon 

ville testamentera vad som kunde 

finnas kvar efter henne till SWEA 

Intl. Jag blev oerhört rörd och vi 

instiftade Sigrid Paskells Stipendium 

inom Scenkonsterna! Glad 

och lycklig var jag när Kronprinsessan 

Victoria, under SWEA 

Intl’s 25-års jubileum i Blå Hallen,

Agneta Nilsson, SWEA’s grundare 

delade ut det första stipendiet till 

den unga operasångerskan Susanna 

Andersson. 

I år skänker SWEA 450 000 

SEK till Nationalmuseum i Stockholm. 

Vad ska pengarna gå till? 

Eva-Gitta Nabih, SWEA Boston 

som till alldeles nyligen var 

chef för vår PR kommitté, kom 

med detta utmärkta förslag under 

förra året. Det visade sig att 

Sweorna var otroligt snabba över 

hela världen att skänka pengar 

från sina avdelningar. Vår donation 

ska gå till: ”Nationalmuseum 

skolverksamhet - en resurs för 

hela landet och svenska skolan 

internationellt”. 

På museets webbplats finns 

lärarhandledningar med ett rikt 

bildmaterial, åldersanpassade 

övningar och faktaunderlag till 

lärare i alla grundskolans stadier 

samt gymnasiet. Vi behöver 

sprida kunskapen om att detta 

finns och hur man som lärare 

kan använda museets samlingar 

som en läranderesurs oavsett vilken 

skola och var i världen man 

undervisar. 

Vad har SWEA betytt för dig 

och din familj? 

Jag började med SWEA då min 

äldste son var i Engand på skola 

ett år och jag tyckte att jag hade 

den tid som skulle behövas. Jag 

hade också sinnesnärvaro att tala 

med min man innan jag startade 

SWEA. Det har betytt enormt 

mycket arbete. Jag kan lugnt säga 

att jag de senaste 30 åren arbetat 

varje dag med SWEA på ett eller 

annat sätt. I första hand har det 

varit otroligt lärorikt och inspirerande 

att följa utvecklingen i 

en organisation som från ”mitt 

garage” i Manhattan Beach har 

blivit en världsorganisation. 

Gunnar finns tyvärr inte längre, 

men våra söner, Pelle och Lars, 

har nu egna familjer och talar 

med stolthet om sin mamma 

och SWEA! 

Har du något råd till unga 

familjer som tvekar inför beslutet 

att flytta utomlands? 

Rådet är ”go for it”! Många 

av er som redan befinner er utomlands 

vet ju hur otroligt berikande 

det är för familjen att 

leva utomlands under en del av 

livet eller kanske hela livet. I dagens 

globala samhälle, tror jag 

att det är en otrolig fördel att 

ha utlandsboende i bagaget, inte 

minst för barnen som tidigt lär 

sig att det finns många olika sätt 

att leva sitt liv på. 

Hur skulle du vilja se SWEA 

utvecklas i framtiden? 

Vi befinner oss just nu i en 

övergångsprocess där nästa generation 

Sweor ska ta över mer och 

mer. Unga Sweor har inte samma 

tid som vi 40-talister har haft när 

vi bott utomlands och är inte lika 

”hemorienterade” som vi äldre 

varit. SWEA träffarna kommer 

säkert att förändras väsentligt och 

det är helt naturligt. Visst måste 

nästa generation se till att SWEA 

blir meningsfullt för dem. Bäst 

vore om ung och gammal kan finnas 

med i de olika styrelserna och 

jobba bra ihop. 

Själv vill jag gärna se att vi utökar 

stipendiefonderna och skapar 

många fler stipendier i framtiden! 

TExT: CAROLINE LINDAHL 


Varför väljer man då att genomföra 

sina drömmar i just Moskva? 

- Jag träffade en rysk kille som jag 

bodde ihop med här men sedan blev det slut, 

men jag ville inte flytta hem för att utbildningen 

är så bra här, berättar Ida-Maria. Moskva erbjuder 

mycket när det gäller musik och kultur. – Sångtävlingar 

är väldigt populärt i Ryssland, fortsätter 

Ida-Maria. Jag har varit med några gånger och en 

gång kom jag trea i en sångtävling i Sibirien. 

- Världens bästa isdansare finns i Ryssland 

så jag ville gärna komma hit och träna, berättar 

Tess. Min ryska isdans partner och jag försöker 

nu få våra rörelseschema att stämma med varandra. 

Att personkemin är 100% är A och O när 

det gäller isdans. -Det är fortfarande svårt att 

kommunicera eftersom han inte pratar engelska 

och jag är nybörjare i ryska, men vi ska ge det en 

chans fortsätter Tess. Träningen är stenhård och 

de tränar ca 6 timmar per dag. De ryska tränarna 

kräver dessutom att hon ska gå ner i vikt och alla 

skridskoåkare vägs två gånger om dagen. 

14 


UNgA TJEJER 

Ida-Maria, 

Tess och Louice 

på gång i Moskva 

Vi träffade de här fantastiska tjejerna en frostbiten oktobersöndag ute på Rosinka. Tre 

tjejer som av olika skäl och förutsättningar befinner sig i Moskva för att genomföra en del 

av sina drömmar. Ida-Maria,21 år från Kramfors, som har varit här redan i fem år och har ett 

år kvar av sin musik-och sångutbildning på Moskvas statliga konst- och kulturuniversitet. 

Tess,20 år från Stockholm, som har varit här sedan i somras och och tränar isdans med en 

rysk partner och med en rysk tränare( ni vet alla de där pälsklädda leende damerna vi alla 

har sett på TV under konståkningsmästerskap). Och Louice, 21 år från Södertälje, som har 

bara varit här i drygt en månad och är professionell basketspelare i Spartak Moskva. 

Louice blev uppringd av Spartak Moskva efter 

att de hade sett henne spela under Ungdoms 

VM(där Sverige kom 2:a) och gillade hennes spelstil. 

– Jag har skrivit ett 4 årskontrakt och känner 

att jag kommer att utvecklas som spelare här, berättar 

Louice. I det här laget spelar flera av världens 

bästa kvinnliga basketspelare från bl a USA, 

Serbien och Australien. – Jag får göra det jag gillar 

bäst och dessutom tjänar jag pengar på det. 

Hur ser en vanlig dag ut för er? 

- De dagar jag har lektioner , vilket är fyra dagar 

i veckan, åker jag till mitt universitet som ligger i 

norra Moskva. Den andra tiden övar jag hemma, 

ibland till någon speciell konsert, letar nya låtar, 

gör läxor, lagar mat, pluggar ryska, arbetar som 

körledare för en kyrkokör och försöker träffa 

vänner på helgerna, berättar Ida-Maria. 

- Jag kör ett hårt tempo som börjar med ettträningspass 

kl 7.20. Träningen slutar kl 10.00 och 

därefter försöker jag få i mig lite lunch och göra 

läxor innan skolan börjar kl 13.00. Lektionerna 

håller på till 16.30 och mitt nästa träningspass bör-

I MOSKVA 

Tess, Louice och Ida-Maria - begåvade unga svenskor i Moskva 

jar kl 17.30 och håller på tills 22.15. Jag kommer 

oftast inte hem förrän kl 23.30, fortsätter Tess. 

- En vanlig dag för mig innebär ett träningspass 

på morgonen och ett på kvällen. Däremellan går jag 

och tittar på olika saker. Jag har varit inne på Röda 

Torget flera gånger och jag vill gärna se mer av 

Moskva. Det finns ju också himla fina och enormt 

stora shoppingcentrum som jag gillar, säger Louice. 

Vad är det bästa och det sämsta med Moskva? 

Trafiken är det sämsta med Moskva säger alla 

tre unisont. Jag gillar inte heller trängseln på tunnelbanan 

under rusningstid, fortsätter Ida-Maria. 

-Det bästa med Moskva är att det finns så 

mycket att göra, säger Louice. –Moskva är en 

sådan mångkulturell stad. Det finns både gammalt 

och nytt, fortsätter Ida-Maria. – Jag gillar 

Moskvas centrum och parkerna Kolomenskoe 

och Tsaritsino. – Och jag gillar tempot och att 

det alltid händer saker hela tiden, säger Tess. 

Framtidsplaner? 

- Jag vill satsa på sången. Det har varit min 

dröm sedan jag var liten, berättar Ida-Maria. Se- 

dan vill jag hjälpa unga utsatta tjejer här i Moskva. 

Exakt på vilket sätt och var jag kommer att 

bo vet jag inte nu. Men jag vill gärna stanna i 

Moskva en längre tid. 

- Jag vill hitta en ny partner att åka med. Om 

inte det går i lås vill jag arbeta med Holiday on Ice. 

Det har varit min dröm sedan jag var liten. Och 

jag vill fortsätta plugga ryska, fortsätter Tess 

- Mina framtidplaner har precis börjat .Jag vet 

inte vad jag vill göra efter basketen. Just nu vill 

jag bara resa runt och spela basket som proffs, 

avslutar Louice innan de här driftiga tjejerna 

hoppar in i Louice snygga BMW och drar iväg 

mot nya äventyr. 

Sedan den här intervjun gjordes har Tess 

slutat åka isdans med sin partner och hon 

söker med ljus och lykta efter en ny partner. 

Nu fortsätter hon att plugga ryska på heltid 

tills hon hittar en ny lämplig kandidat. 

TExT & FOTO: 

EVA STEINBACH, LOUISE RYBRING 


1 

Dr. Mäntynenä 

tipsar 

Ryssland intar elfte plats 

bland de länder i världen 

där TBC-smitta 

(tuberkulos) är mest utbredd bland 

befolkningen. TBC är en social 

sjukdom, och vad många inte vet 

är att så mycket som en tredjedel 

av världens befolkning bär på en så 

kallad latent form av TBC. Smittan 

kan bäras i kroppen under hela livet 

utan att sjukdomen bryter ut, men 

den kan aktiveras om man utsätts 

för kraftig stress, undernäring eller 

bristfälliga sociala förhållanden. 

Enligt världshälsoorganisationen 

WHO bär en av 5 människor 

i Ryssland på den latenta formen av 

Restaurangtips 

Restaurant Bolshoi, 

Ulitsa Petrovka 3/6, 

Tel 789 8 52, 

www.novikovgroup.ru/content/ 

view/610/476/lang,ru/ 

Detta är den senaste tillökningen 

i Arkadi Novikov’s restaurang-imperium. 

Restaurangen 

öppnade i slutet av April 2009 

med en mycket vacker matsal och 

ambitioner att servera förfinad 

fransk-rysk mat just runt hörnet 


TBC. Mest utbredd är sjukdomen i 

fängelsemiljöer, som utgör något av 

ett epicentrum för smittspridningen 

i landet. TBC sprids sedan vidare till 

det övriga samhället via kriminella 

som åker ut och in i fängelse. TBC 

är dessutom vanligt bland HIVsmittade, 

vilket ytterligare försvårar 

bekämpningen av sjukdomen. 

Hur stor är då risken att bli 

smittad av TBC om man besöker 

eller bor i Ryssland under en 

tid? Vi ställde frågan till dr. Antti 

Mäntynenä på finska ambassadens 

läkarmottagning. Enligt dr. Mäntynenä 

är risken att bli smittad under 

normala förhållanden inte särskilt 

stor. Det är ingen fara att vistas på 

offentliga platser, i tunnelbanan, 

på restauranger eller liknande. 

För att bli drabbad måste man 

ha en lång och tät kontakt med någon 

som bär på smittan, och denne 

måste i sin tur ha en aktiv och 

obehandlad form av TBC. Barn 

är mer känsliga för farligare for- 

från Bolshoi teatern. Om du är 

ute efter en glamorös upplevelse 

har du kommit rätt! 

Interiörenärinspireradav “Ralph 

Lauren” och uppblandad med modern 

rysk konst på väggarna som för 

övrigt är till salu för den som önskar. 

Maten är mycket god och vissa 

rätter helt fantastiska. Den franske 

kökschefen, Kamel Benamar delar 

sin tid mellan “Bolshoi” och närliggande 

“Vogue Café”. Visst är det 

dyrt (huvudrätter kostar från 1000 

mer av TBC och mer besvärliga 

komplikationer kan uppstå. 

Därför rekommenderas det att 

barn upp till 7-årsåldern får s.k. 

BCG-vaccin innan man åker till 

ett land där TBC är utbrett, som 

exempelvis Ryssland. Det kan ges 

vid första levnadsveckan och skydd 

mot smitta uppnås vanligen 8-14 

veckor efter vaccinationen. Om 

barnet är äldre än 6 månader, ska 

ett s.k. Mantouxtest göras först 

för att man skall vara säker på att 

barnet är tuberkulin-negativt. 

BCG-vaccinet ger en god effekt 

när det gäller att förebygga allvarliga 

former av tuberkulos, såsom 

tuberkulös hjärnhinneinflammation 

och generaliserad tuberkulos, 

och skyddet har en varaktighet på 

upp till 15 år. Vaccinet är dock inte 

så effektivt för äldre personer och 

därför rekommenderas inte att det 

ges efter förskoleåldern. 

TExT & FOTO: RUTA JYDE 

till 3800 Rubler), men hit går man 

för att fira något speciellt och njuta 

av de vackra rummen, människorna, 

maten, relativt god service (det finns 

gott om servitörer) till en bakgrund 

av stämmningsfull modern pianomusik. 

För ett ögonblick trodde jag 

att jag var i NY eller London och 

bara av den anledningen kan det ju 

vara värt ett besök! 

TExT & FOTO: 

ANNA GUSTAFSSON BRIL

18 


Regionmöte 

i Moskva 

Den 15-19 oktober träffades 

Sweor på Moskvas första 

regionmöte. Några var så klart 

med på själva mötet medan 

andra Sweor var nyfikna på 

Moskva. De bjöds på ett intensivt 

program med start 

redan på torsdagkvällen och 

sedan var det program fredag-måndag 

för de som ville. 

Självklart ingick besök på 

Kreml och Röda Torget. På 

lördagkvällen intogs middag 

på klassiska Hotell National. 

FOTO: MARIE LEFVEDAHL 


Författarkväll med Anna-Lena Laurén. 

Swea Moskva har haft en intensiv 

höst med massor av olika 

aktiviteter med bland annat författarkväll, 

Marika Waern-föredrag, 

vinprovning, matlagning, 

make-upkurs, blomsterarrangemang, 

besök på Novodevi chikyrkogården 

och mycket mycket mer. 

Anna Gustafson Bril och Maria 

Spörri är några som haft med si 

kameran och förevigat sammankomsterna. 

Anna-Lena och 

Maria Spörri. 

20 SWEAmagasinet Moskva 

Höstens 

Sweaaktiviteter 

Tatiana, Marie och Christina 

smakar den goda maten. 

Anna, Malin och Maria hjälper kocken Leonard Cernko. 

Till och med ”Swea-herrarna” 

var intresserade av framgångsrika 

företagskvinnan Marika Waern.

Hemma hos Maria Spörri träffades några 

Sweor för att få lära sig hur man arrangerar 

blommor i snygga buketter. Det var inte helt 

enkelt, men till slut blev det vackra buketter. 

Make-up kurs 

hemma hos Iben 

Muriel var populärt. 

Här visar sminkösen 

hur man bäst 

markerar läpparna 

och sedan sätter 

på läppstiftet. Se 

hur vacker Kristina 

gross blev. 

Både vår och höst har Swea haft 

en uppskattad guidad tur på Novodevichi 

kyrkogården. 

FOTO: MARIA SPöRRI, ANNA GUSTAFSON-BRIL, EVA STEINBACH 


HÅKAN 

POLHAMMAR 

18 år i Moskva 

Håkan ställer vänligt upp för en fråge-stund med lunch 

på hans mycket omtyckta skapelse, Restaurang Scandinavia 

mitt i centrala Moskva. 

Hur hamnade en kille från 

Norrköping i Moskva, undrar 

vi naturligtvis inledningsvis. 

Min mamma drev restaurang 

så jag hakade på tidigt och började 

jobba med både restaurang, 

nöjen och konserter. På skoj kalldes 

familjen ’Monopolhammar’ i 

Norrköping. 

Håkan berättar vidare, från 

mitten av 70-talet fram till slutet 

av 80-talet drev jag och min bror 

italiensk restaurang på Ströget i 

Köpenhamn mitt emot H&M. Så 

småningom köpte H&M fastigheten 

och vi fick loss pengar för nya 

investeringar. 

Vi valde att starta ’Beach Club’ 

i San Augustin på Gran Canaria, 

ett projekt som vi drog i gång 

tillsammans med ’Vikingarna’, 

dansbandet alltså, samt en spansk 

partner. Efter en tvist med vår 

spanska partner drog vi oss ur i 

början av 90-talet och därmed var 

Gran Canaria sagan slut. Mycket 

snabbt dök dock ett nytt intressant 

projekt upp. Jag blev kontaktad 

av en gammal vän, Sonny 

Lundqvist och hans kollega Håkan 

Hjulström, som hade fått 

22 


nys om en lokal med bästa läge 

i Moskva. Det var ett glasskafé, 

’Sever’ som då huserade i ’Night 

Flight’s’ kända lokaler på Tverskaya 

Ulitsa. 

Håkan gick in till den förvånade 

brodern och presenterade 

förslaget om att köra i gång nattklubb 

i Moskva och vips, i oktober 

1991 efter lite renovering och 

50/50 samarbete med den ryska 

partnern Yuri Giverts och ’Tver’ 

så hade de öppnat. Yuri hade för 

övrigt bakgrund som ekonom vid 

Ryska Statens restaurang service, 

så bättre partner var väl svårt att 

tänka sig. 

Vi visste att det skulle komma 

massor med tjejer. På den tiden 

var många ryska kvinnor mycket 

intresserade av att träffa utländska 

män. Alla betalade entré, precis 

som idag, både kvinnor och män 

och vad som sedan hände la vi oss 

inte i. Då, som nu, hade vi svensk 

personal som såg till att allt sköttes 

på ett bra sätt. 

På den tiden kunde det stå femtio 

tjejer i kö på gatan för att få 

chans att komma in, berättar han 

för oss häpna svenskor. 

Vi måste ju ändå fråga lite 

om detta, så vi undrar om det 

skulle kunna fungera på samma 

sätt i Sverige. 

Den ryska kvinnan har inget socialt 

skyddsnät, berättar Håkan och 

vi känner så klart medkänsla med 

våra ryska systrar. 1 december 1995 

slog dörrarna upp till ’Scandinavia’, 

även detta ett joint venture med 

Yuri som för övrigt hittade lokalen. 

Håkan bidrog precis som nu med 

sin stora restaurangerfarenhet och 

beslutade att detta skulle bli en skandinavisk 

restaurang med internationell 

inriktning. Kökspersonal samt 

management skulle vara svensk 

medan servitriserna var ryskor. 

Vid det här laget hade Håkan 

också hunnit med att prova på att 

flytta över tre st ICA-inredningar 

samt att driva järnaffär i Moskva, 

en mångsysslare med andra ord. 

Vad tycker du nu efter alla år 

om att jobba med ryssar? 

Ryssarna blir mycket snabbt 

självsäkra och du måste se till att 

du hela tiden är duktigare annars 

petar de gärna ut dig och tar över! 

Yuri, hans ryska partner beskriver 

Håkan som bra och pålitlig

och givetvis är det Yuri som tar 

hand om den ryska byråkratin. 

Vi undrar om han haft otrevliga 

problem med ryska myndigheter 

eller liknande? 

Yuri sköter det, själv har jag bara 

haft ett hot mot mitt liv en gång, 

det var i Norrköping. Men visst, i 

Ryssland är det inte alltid rent spel, 

det är lätt att bli utmanövrerad. 

Mutor då, förekommer det? 

Det är som min restaurangchef 

Marina säger, -Håkan du måste 

förstå att det är fler som vill tjäna 

pengar. Ofta ger ryska leverantörer 

sk ’kick-back’ till inköparen 

dvs man betalar den som lägger 

ordern ca 10% ’i fickan’, för att 

säkra en bra relation. 

Ca 60 % av alla råvaror köper 

man från leverantörer i Ryssland 

medan 40% fortfarande importeras 

från Sverige, pga kvalitet och utbud. 

Ofta levererar ryssarna bra gjejer 

i början, sedan sjunker kvaliten. 

Vad är den största skillnaden 

med att driva restaurang i 

Ryssland mot Sverige? 

Här är personalkostnaderna 

lägre, så det blir mer lönsamt. 

Vad tycker du om den ryske 

mannen och den ryska kvinnan? 

Den ryska mannen blir lätt 

mycket självsäker, utan att alltid 

kunna så mycket och så verkar de 

verkar behandla kvinnor dåligt. 

Jag har mest ryska kvinnor som 

anställda, de har mindre ’ego’ och 

är lättare att ha att göra med. 

Håkan har genom åren klarat 

sig fint utan att direkt tala ryska, 

men det är ändå detta han nämner 

som det svåraste här, i gott 

sällskap av trafikproblemen. Det 

bästa anser han är att det är spännande. 

För att få balans i tillvaron 

väljer han att bo en vecka i Norrköping 

och en vecka här. 

Håkan driver även, för de som 

inte känner till det, en italiensk res- 

taurang vid namn ’Pepino’, men det 

är ändå Scandinavia och det svenska 

som ligger honom närmast hjärtat. 

Vid ett tillfälle var vi på väg 

att öppna svenskt hotell här intill, 

vilket hade varit en dröm för mig, 

men det stöp på att fastighetsägaren 

istället ville ha en bank i huset, 

berättar Håkan. Jag är dock 

tacksam att det inte blivt mer, det 

räcker och blir över! 

Vad tror du om framtiden? 

Jag är positiv angående Moskva 

och Ryssland och har inga planer 

på att trappa ner. Jag kör på 

i några år till, avslutar han innnan 

han skyndar till en familjemiddag 

med sin ryska fästmö. 

Vi känner oss tacksamma för 

att även i framtiden vara garanterade 

högklassig skandinavisk mat 

mitt i den ryska huvudstaden. 

TExT & FOTO: 

ANNA GUSTAFSON BRIL 

MARIA SPöRRI

24 

Caroline Lindahl tar oss med på sightseeing till slottet Kuskovo som ligger strax utanför Moskva. 

Sightseeing vid slottet Kuskovo 

Det vackra 1700-tals 

godset Kuskovo, 

endast 12 km öster 

om Kremlin, är en upplevelse 

ni ej bör missa. Godset har liknats 

vid ett mini-Versaille med 

sitt palats, den franska trädgården, 

parken med italienska och 

ryska skulpturer och alla dess 

undangömda arkitektoniska 

överraskningar. 

I mer än 200 år före revolutionen 

var Kuskovo landsortssäte 

för en av Rysslands mest 

förmögna och inflytelserika 

adelsfamiljer, ätten Sjeremetjev. 

General Boris Sjeremetjev, 

hjälte från slaget mot svenskarna 

vid Poltava 1709, fick samhället 

Kuskovo som belöning 

av Peter den Store. När Boris 

Sjeremetjevs son Greve Pjotr 

Sjeremetjev gifte sig med arvtagarinnan 

Varvara Cherkassakava 

1743 omfattade deras gemensamma 

förmögenhet bl.a. 


1200 samhällen och ca 200 000 

livegna. I Varvaras hemgift ingick 

de två begåvade arkitekterna 

Fyodor Argunov och Alexei 

Mironov som spelade en viktig 

roll vid uppförandet av de 

många byggnaderna. Pjotrs son 

Nikolai tillbringade mindre tid 

på Kuskovo och större del av 

sin tid på familjens palats vid 

Ostankino. 

Napoleons trupper plundrade 

Kuskovo 1812 men godset 

renoverades och användes av 

familjen som sommarresidens 

fram till dess att Bolsjevikerna 

nationaliserade det 1918. 

Palatset som är helt byggt i 

trä, uppfördes 1770. En stenlagd 

ramp leder upp till den 

pampiga portalen krönt av 

Pjotr Sjeremetevs monogram. 

Härifrån kunde gästerna följa 

de sjöslag som iscensattes som 

underhållning på den konstgjorda 

sjön framför entrén. Väl 

inne i palatset möts man av den 

grekiska vestibulen för att sedan 

vandra vidare genom rum 

efter rum i fil. Här finns kortspels-rummet 

tapetserat i siden, 

matsalen med bordet uppdukat 

på 1700-talsvis med porslin 

från museets samlingar, gobelängrummet 

med flamländska 

handvävda tapeter, paradsängkammare, 

salonger, biljardrum, 

gästrum och slutligen den magnifika 

spegelsalen för baler och 

mottagningar. Spegelsalens dekorationer, 

från kakelugnar till 

den allegoriska scenen i plafonden, 

framhäver och glorifierar 

ätten Sjeremetjevs hjältemodiga 

insatser för Ryssland. 

Från spegelsalen ser man ut 

över den franska trädgården 

med sina strama planteringar 

och statyer. I fonden syns 

Orangeriet som byggdes för 

fester och större sammankomster. 

Idag är det ett porslinsmu-

seum med över 30 000 föremål, 

baserat på Aleksey Morozovs 

samlingar utökade med porslin 

från revolutionen och framåt. 

I parken finner man också en 

friluftsteater, den italienska villan, 

det schweiziska huset, det 

holländska huset, menageriet - 

fem små hus i en halvcirkel 

som inrymde sångfåglar, Ärkeängel 

Mikhails kyrka samt den 

märkliga Grottan, en paviljong 

i barockstil inredd med sand 

och snäckor. 

Såväl park som byggnader 

är i stort behov av reparationer 

– men Kuskovo sover sin 

Törnrosasömn skyddat från 

Moskvas larm, trängsel och 

moderniserings-iver. Låt oss 

hoppas att godset kan bevaras 

med all sin charm, atmosfär 

och mindre skavanker. 

TExT & FOTO: 

CAROLINE LINDAHL 

Adress: Ulitsa Junosti 2, metro 

Ryazanskij Prospekt, buss 1 eller 208, sex hållplatser. 

Öppet: ons-sön 10-1 nov-mar, ons-sön 10-18 apr-okt. 

Biljetter säljs vid grinden till parken, palatset, 

porslinsmuseet och/eller de övriga byggnaderna. 

Tel: 495- 70 0150 

www.kuskovo.ru 

http://www.russianmuseums.info/M298 


Så heter faktiskt en blogg 

som Göran Holm, den 

nye rektorn på Svenska 

Skolan i Moskva, skriver när han 

får lite tid över efter jobbet. 

Göran Holm började jobba 

som rektor hösten 2009 och trots 

att han med sina 37 år är relativt 

ung bland sina rektorskolleger är 

han allt annat än oerfaren. 

Nu går han en rektorsutbildning i 

Sverige, och det senaste halvåret har 

han arbetat vid sidan av den förra 

rektorn Ing-Mari Lindsjö, som gjort 

sig känd i Moskva och annorstädes 

som en väldigt duktig och respekterad 

pedagog med lång erfarenhet. 

Göran är ingen nykomling i 

Moskva, han är i grunden lärare i 

matematik, musik samt idrott och 

har jobbat på Svenska Skolan sedan 

2004. 

”Jobbet kan inte bli bättre”, 

säger Göran. Det märks att han 

verkligen älskar sitt jobb och är riktigt 

engagerad i det han gör. Han 

har koll på allt som händer i skolan, 

är synlig och går aldrig förbi utan 

att hälsa på både stora och små. 

Det är en stor fördel för en lärare 

att få jobba i en liten skola, 

där man känner varandra bra, näs- 

2 


“gURAN 

I MOSKVA” 

Svenska Skolans rektor 

göran Holm 

tan som en byskola i Sverige, berättar 

Göran Holm. Eller snarare 

en liten svensk ö i mitt i Moskva 

med både uppgift och ansvar att 

bevara det svenska språket och 

svenska traditioner. 

Barnen får möjlighet både att 

utveckla sin svenska och umgås 

med andra skandinaviska barn i 

Moskva. Läroplanen är upplagt 

med särskild fokus på språkutveckling 

och matematik. Skolans 

barn börjar utveckla sina språkkunskaper 

tidigt, de får förutom 

svenska också lektioner i ryska 

redan från 3-års ålder på dagiset 

Vildhunden och i engelska från 

6-års ålder. 

Det är viktigt att skolans personal 

trivs bra här, tycker rektorn. 

Vi har en väldigt bra personalsituation 

just nu. Det finns tillräckligt 

med duktiga lärare, som klarar 

både jobbet och livet i Moskva 

utmärkt, säger Göran. Bland 

skolans lärare och annan personal 

råder det trevlig stämning och 

många stannar ofta kvar en stund 

extra på fredagarna för att umgås 

med sina kolleger. 

För att vilja vara så länge i 

Moskva måste man gilla både job- 

bet och att bo här. Göran Holm 

säger att han trivs riktigt bra här. 

Han tycker att staden är fantastisk 

och gillar dess dynamik och ständiga 

förändringar. Kanske en del 

av hemligheten är Görans ryska 

hustru Julia, som han talar kärleksfullt 

om. Sedan handlar det förstås 

också om ens egen attityd och förmåga 

att anpassa sig till samhället. 

I början så kändes många saker 

konstiga och främmande, vilket de 

inte gör nu längre, åtminstone inte 

lika mycket. Allt oftare frågar sig 

Göran om det verkligen är så att 

det är vi som har rätt hela tiden. 

Stolt berättar Göran Holm att 

Svenska skolan i Moskva är en av 

de två bästa svenska skolorna utomlands, 

en liknande skola finns 

bara i Peking. Om man vill ha 

mer information om svenska skolan, 

kan man läsa på skolans egen 

hemsida www.sveskolimoska.ru 

Mer om livet i Moskva utanför 

skolan och Göran Holms egna intressanta 

reflektioner om stadens 

vardagsmysterier kan man få sig 

till livs på rektorns egen blogg: 

http://guranimoskva.blogspot.com 

TExT & FOTO: RUTA JYDE

De svenska medarbetarna på Yell och Avito har skänkt pengar till Kitezh 

(www.kitezh.org). 

«Kitezh is a network of therapeutic communities that give children from orphana- 

ges loving foster families. 

The aim is to create a developing environment for the education and care of orphans 

and children in crisis. The first Kitezh village is in Kaluga Region, 300km 

south west of Moscow, and the second village, Kitezh-Orion, is located 60 Km in 

the same direction.»

Varför lär sig ryssar svenska? 

Hur kommer det sig att det finns ryska kvinnor som kan svenska och inte har någon som 

helst anknytning till Sverige. Att lära sig svenska är inte det första man tänker på när man 

vill lära sig ett nytt språk. Maria Spörri har träffat Olga och Elena som berättar hur det kommer 

sig att de talar svenska. 

Olga Bogoyavlenskaya: 

1979 gick jag ut Spräkhögskolan 

läroinstitut. Där studerade 

jag engelska, engelsk 

språkhistoria och även engelsk 

och amerikansk geografi. Samma 

år började jag att arbeta för 

Intourist. På den tiden var det 

en av de få turistbyråer som 

fanns i Sovjetunionen. Jag började 

alltså som engelsk guide 

men efter ett år sa ville Intourist 

skicka iväg alla guider som 

redan kunde ett språk på en ny 

språkkurs. Man kunde inte välja 

utan vi fick alla lära oss svenska 

språket. Vi tog en intensivkurs 

tillsammans och lärde oss 

svenska språket under två års 

Elena Krivovyaz: 

Jag gick på Journalisthögskolan 

och under andra året skulle 

man lära sej ett språk till förutom 

engelska. Men man kunde 

inte välja själv vilket språk utan 

tid. Jag arbetade hos Intourist 

ända tills 1995 då kollapsade 

firman och i samma veva föddes 

min dotter. 

Efter denna tid har jag arbetat 

som frilansguide och har 

väldigt många svenskar som 

kommer till mig. Det är privatpersoner 

och företag. Oftast 

visar jag Kreml, Tretjakovgalleriet, 

kyrkor och allt annat som 

är sevärt här i Moskva. 

Min svenska är tyvärr begränsad. 

Jag förstår och kan 

prata men när det gäller skriva 

och läsa föredrar jag engelska. 

Jag tycker att ni svenskar 

är väldigt artiga och ni är oftast 

pålästa när ni kommer till 

blev tilldelad och jag skulle lära 

mig italienska. 

När jag kom till lektionen 

första gången fanns där ingen 

lärare för oss studenter. Istället 

blev vi tillsagda att vi skulle lära 

oss svenska . Vi fick en rysk lärare 

som hade bott i Sverige i 

fyra år. Jag som var knappt tjugo 

år blev störtförälskad i den 

läraren och kände mej väldigt 

motiverad att lära mej svenska 

språket. Naturligtvis vågade jag 

inte erkänna för någon om min 

hemliga kärlek. Elev och lärare 

det går ju bara inte för sig. Men 

jag njöt av varje lektion och försökte 

att visa mej duktig inför 

min lärare. Han använde andra 

arbetsmetoder än vad vi var 

Moskva och vill gärna lära er 

mera och lyssnar bra. Fast ni är 

mera reserverade än englsmän 

och amerikaner. Ibland är det 

svårt att läsa av er om ni tycker 

guidningen var bra eller inte. 

vana vid. Han ville att vi skulle 

arbeta mer självständigt och 

ta ett större ansvar. De andra 

eleverna gillade inte detta utan 

klagade och fick honom bortbytt, 

Men efter ett tag var han 

tillbaka igen. 

När skolan var färdig besökte 

jag Sverige för första gången. 

Det kändes väldigt speciellt 

och redan ett halvår efter min 

första resa åkte jag dit igen. Jag 

känner inte så många svenskar 

men tycker att de är hjälpsamma 

och artiga. Mitt nästa 

projekt är att studera i Sverige 

för att lära mig bättre svenska 

och få in den rätta melodin när 

man pratar. 

TExT & FOTO: MARIA SPöRRI 


0 

SWEAs recept i vintertid 

Nu när det börjar bli kallare och mörkare ute är det mysigt att kanske laga något gott och värmande. 

I detta numret serverar vi en borsch från Hotel Katerina och Johannas fruktbröd. Håll till godo! 

Borsch från Katerina Hotel 

3-4 personer 

160 gr rödbetor 

25 gr morötter 

25 gr rotselleri 

30 gr lök 

50 gr kål 

1 vitlöksklyfta 

1 msk tomatpasta 

1-2 msk olja 

1-2 msk vinäger 

0,8 l vatten eller grönsaksbuljong 

Krydda med socker, svartpeppar, 

paprikapuver, lagerblad 

Riv rödbetorna och fräs i olja tillsammans med tomatpasta, 

socker, salt och vinäger ett par minuter eller 

tills rödbetorna börjar mjukna. Tänk på att inte använda 

för hög värme eftersom rödbetorna förlorar sin färg då. 

Skär morötter, lök, rotselleri i stavar och stek i 

olja tills de känns mjuka. Skär kål i strimlor. 

Lägg kål, morötter, lök och rotselleri i vattnet eller 

grönsaksbuljongen och koka tills att alla grön- 


sakerna känns mjuka. Lägg i rödbetsblandningen 

och koka allt i ett par minuter. Tillsätt salt, socker, 

paprikapulver, hackad vitlök, lagerblad efter behag. 

Servera med smetana/gräddfil och ett gott bröd till. 

Johanna’s Fruktbröd 

1 st 

8 dl vetemjöl 

1 dl grovhackade osaltade cashewnötter 

1 dl hackade torkade aprikoser 

2 tsk bikarbonat 

1 tsk salt 

4 dl yoghurt 

1 dl lingonsylt 

Sätt ugnen på 200 C. 

Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Rör i 

yoghurt och sylt. Klicka ner smeten i en smord brödform 

(sockerkaksform). Grädda på nedersta falsen i 

ca 1 timme. Täck ev med aluminiumfolie den sista 

kvarten om skorpan börjar se för mörk ut. Stjälp 

upp brödet och låt det kallna under bakduk.

Jag heter Emma Jönsson och är 41 år och sedan 

1 år tillbaka jobbar jag på Restaurang & 

Natt Klubben ”Night Flight” i Moskva som 

Restaurangchef & Sommelier, erbjudandet fick 

jag av Polhammargruppen i Norrköping då det alltid 

har varit viktigt för ägargruppen att ha hög nivå på 

service & kunskap i verksamheten. 2009 firades 18-års 

jubileum och detta firades med många fanfarer…Vår 

andra restaurang Scandinavia, som Ni alla säkert är bekanta 

med firar 12-års jubileum i dcember! 

Jag har jobbat på alltifrån den lilla lyxiga restaurangen 

i Frankrike med 2 stjärnor i Guide Rouge till 

det stora Hotell, SPA & Tennis komplexet i Båstad 

så erfarenhet från olika världar är vardagen för mej. 

Min stora passion i livet har varit mat & dryck och 

ganska tidigt bestämde jag mej för att utbilda mej 

inom området, Sommelier utbildningengjorde jag i 

Stockholm, England samt i Frankrike. Efter drygt 15 

år heltidsarbete med dryck så kommer jag att dela 

med mej lite av de godbitar som jag ”trillar över” på 

olika vinprovningar. 

Nu nalkas det vinter på riktigt så här kommer det 

lite gott att avnjuta till den goda middagen eller varför 

inte framför brasan! (Vinerna nedan finner du på 

Systembolaget och jag har angivit beställningsnummer 

framför vinet) 

Mina personliga favoriter är den här årstiden lite 

kraftigare,fylligare röda viner som passar bra till 

mustiga grytor & en rejäl köttbit,men även till lite 

Tapas som är perfekt bjudmat om man inte har en 

sittande middag. (Tema Spanien) 

Det är de kraftiga rödvinerna med en inte allför 

blygsam kärvhet som tagit sig långt upp på årets röda, 

spanska topplista. En klassisk mogen Rioja smakar 

balanserat och tydligt örtigt där många som jag själv 

hittar inslag av dill. Frågan är om den stilen blir alltmer 

sällsynt. Att långlagrade viner som högre kvalitet 

Rioja kostar mer och kräver mer tålamod plus uthållighet 

från producentens sida är självklart. Det nya vinspanien 

har närmat sig den internationella smakfåran, 

lagringstider har kortats vilket i snabbt överslag borde 

ge sänkta vinpriser. No, no - så är det inte, tvärtom 

priserna drar iväg upp och smaken, ja den liknar inte 

Rioja, snart inte ens de viner som görs i hemområdet 

efter det nya Riojamantrat. Lägg till många andra 

av de s k . nya vinernas varierande ursprung som tillsammans 

med helt andra druvsorter ger smak som är 

av en helt annan kaliber än den välkända vanilj- och 

örtiga Riojastilen. Den här listan speglar det nya vin- 

Spanien väl och hur ambitiöst många producenter ser 

på sitt yrke, att göra toppvin! 

EMMAS 

VINTIPS 

014 Albret French Oak 2007, Navarra, 79 kr 

Medelfyllig. Mörk frukt, drag av vanilj, källare, rosor, 

läder och kryddor. Trevlig eftersmak. Vardagsvin. 

Spanskt i bra vardagsform. 

9517 Alice 200 , Priorat, 199 kr 

Fyllig. Rik, koncentrerad, fullmatad med frukt, kärnig 

och med en tydlig mineralton. 

Nötkött eller lamm med festlig tillagning. Gärna biff 

i gryta. 

Kvalitetsvin. Spännande vin med stor potential. Lagra 

gärna eller för fest! 

97285 Abadal Selecció 2004, Plà de Bagés, 271 kr 

Medelfyllig. Elegant. komplex, välbalanserad, liten 

läder och mognadston. Rosentouch. 

Mustig ox- & chiligryta. 

Kvalitetsvin. Läcker och mogen passar bra vid middagsbordet. 

Toppvin! 

95 80 Ferrer Bobet 2009, Priorat, 295 kr 

Fyllig. Mörk frukt, fat, örter, kryddor och stram syra. 

Ungt kompakt vin. 

Kvalitetsvin som tål att lagras. Spännande och spänstigt. 

Sist men inte minst… 

Från Muddus i Gällivare kommer en av årets, och tilllika 

en av de i mitt tycke allra bästa glöggerna. Synd 

bara för alla som inte bor i Norrlandslän att glöggen 

är beställningsvara och inte finns tillgänglig i butik den 

dagen man bestämmer sig för att nu, - idag är det dags 

att köpa glögg!! Beställ, drick & njut av Sverige! 

7 099 Muddus Hjortronglögg, 8 kr för 500 ml. 

15 volymprocent. 

Bärnstensgul färg. Doft av hjortron. Hjortronsmak, 

söt men i bra balans, aningen kryddig och mycket 

finstämd. Härlig hjortronsmak, håller längden. 

EMMA JöNSSON 


Personligt med 

Fredrik Enander, SAS 

Studierna förde Fredrik till Ryssland. Som 

student i Uppsala på den internationella ekonomlinjen 

med ryska som språk kom han 199 

till Moskva för att studera ryska på MgU. 

Han har jobbat som management consultant i 

många år och innan han började som chef på 

SAS arbetade han i ett gruvprojekt i Ukraina 

för Quartzwerke gruppe. 

Hur ser en vanlig dag ut för 

Dig? 

Jag kommer till kontoret vid 

9 efter en 15 minuters resa med 

trådbuss. Att resa med trådbuss är 

både smidigare och snabbare än 

att ge sig in Moskvas morgontrafik 

med bil. Sen ägnas större delen av 

dagen till att lösa en rad olika problem 

från stort till smått, allt från 

strategiska omorganiseringsfrågor 

till administrativa ärenden. 

Skulle man kunna ha ditt 

jobb utan att prata ryska? 

Det skulle vara svårare eftersom 

man inte skulle kunna ha 

samma koll på verksamheten. Om 

jag inte pratade ryska skulle jag 

inte kunna arbeta lika självständigt 

och inte kunna utnyttja tiden på 

bästa sätt. Nu förstår jag inte bara 

allt som pågår omkring mig men 

jag kan dessutom fördjupa mig i 

legala dokument och ha bättre 

kontroll på personalfrågor. 

Vad är den största skillnaden 

med att arbeta i Ryssland? 

Variationen på problemen, de 

är av en annan natur, på en annan 

nivå. Här måste man lösa mycket 

som man tar för givet i Sverige. 

Grundläggande saker som att elen 

ska fungera. Samtidigt måste jag 

fokusera på stora komplexa frågor 

- så det blir stora hopp i vad man 

lägger sin tid på. I Skandinavien 

är vi vana att arbeta med en hög 

tröskel av förtroende, här genom- 

2 


syrar formaliteten verksamheten. 

Allt ska formaliseras, stämplas 

och skrivas under. Eftersom kommunikationen 

människor emellan 

och mellan institutioner är så formaliserad 

skapar detta gråzoner i 

vilket ingenting händer och ingen 

gör någonting. Samtidigt så får 

man en helt annan översyn här, i 

Sverige specialiserar man sig ofta 

och arbetar i sin fålla. Här får man 

ta tag i allt och utmanas som person 

på ett helt annat sätt. 

Hur mycket av den svenska 

företagskulturen tar man med 

sig i en utlandspostering? 

För SAS är det ytterst viktigt att 

vår företagskultur och våra normer 

förankras i verksamheten. Samtidigt 

kan det vara en utmaning att 

få det att fungera fullt ut i Ryssland 

eftersom den ”mjuka” företagskulturen 

SAS förespråkar i ryska sammanhang 

kan ses som en svaghet. 

En chef ska vara just en chef. 

Har ni fredagsfika på jobbet 

a la Sverige? 

Nej, men det skulle nog funka 

ganska bra, ryssar är ganska kollektivistiska. 

Hur tas de budskap emot 

som ni som företag förmedlar 

till de ryska konsumenterna? 

Vår slogan ”service and simplicity” 

går egentligen stick i stäv med 

det ryska samhället. SAS ideologi 

är att ju fler lager av processer och 

människor man tar bort desto smi- 

digare blir bolagets servicemöjlighet. 

Det är något nytt och spännande 

för ryssar. Man kan tex checka in via 

Aeroflots automater på flygplatsen, 

men eftersom flygplatsen inte har 

ett ”bagage drop” betyder det att 

man just nu måste köa med alla resenärer 

som ska checka in. För passagerare 

med handbagage kan man 

dock göra tidsvinster. 

Varför ska man välja att resa 

med SAS istället för Aeroflot? 

Aeroflot är en viktig partner 

för SAS och vi har haft ett långvarigt 

mycket gott samarbete i över 

50 år. En skillnad kan vara att vi 

som Skandinaviskt företag har en 

stor öppenhet – det skulle nog 

passageraren lägga märke till vid 

en eventuell incident. Dessutom 

får man bra priser om man bokar 

i tid och vi har ett mycket konkurrenskraftigt 

bonusprogram. Det är 

lätt att komma upp på silvernivå. I 

kundundersökningar kan man se 

att SAS konstant ökar sin servicekvalitet 

och vi är Europas mest 

punktliga flygbolag. 

Till sist, vad gör Du på Din 

fritid i Moskva? 

Fritid är något av en bristvara 

sedan vi fick barn. Familjen och 

vänner får ta den lilla fritid som 

blir över. Jag gillar att resa och 

sporta. I framtiden räknar jag med 

att kunna satsa mer på segling. 

TExT & FOTO: 

HELENA VAzQUEz

TSARERNAS RYSSLAND 

LARS ELgKLOU 

Ett mycket spännande sätt att bekanta 

sig med Rysslands historia är att följa den 

genom tsarernas och tsaritsornas , landets 

allsmäktiga självhärskares, liv. Deras makt 

var obegränsad och det som hände i deras 

liv kom ofta att avspeglas i de vanliga ryska 

människornas liv, vilket mycket levande 

skildras i boken Tsarernas Ryssland av den 

tyvärr alltför tidigt bortgångne svenske 

författaren och journalisten Lars Elgklou. 

När man läser boken inser man att sovjetmaktens 

och Stalins grymheter mot det egna folket inte var några 

nya företeelser. Kampen om tronen, intriger, ständiga krig, nöd och 

orättvisor har genom sekler satt sina spår och genom att lära oss mera 

om detta blir det lättare att förstå olika delar av det ryska samhället, 

samtidigt som man måste beundra den karakteristiska ”ryska själen” 

som trots alla svårigheter i så hög utsträckning präglas av gästfrihet, 

kärlek och värme. 

Boken bekantar oss med rysk kultur, vetenskap och de kända personligheter 

som satte sin prägel under varje period. Man kan gärna jämföra 

sina egna intryck av det moderna Moskva med de, som kejsarinnan 

Katarina Den Stora gav uttryck för på 1700-talet: ”Hur många undergörande 

bilder är det inte vid varje steg, vilka mängder av präster, kloster 

och gudaktiga människor liksom också tiggare, tjuvar och onödiga 

tjänare i husen - och vilka hus! … i Petersburg är folket fogligare, mera 

civiliserat, inte så vidskepligt och mera förteget inför utlänningar…” 

RUTA JYDE 

Poltava. Krigsfångar 

och kulturutbyte 

LENA JONSON (red.), 

TAMARA TORSTENDAHL 

SALyTJEVA (red.) 

Den 28 juni 2009 var det trehundra år 

sedan slaget vid Poltava som kom att bli en 

vändpunkt i europeisk historia. Den svenska 

stormaktstiden avslutades och en ny europeisk 

stormakt, Ryssland, trädde fram. 

Denna bok berättar i populärvetenskaplig 

form om utbyte och inflytande mellan Sverige och Ryssland under 

tidigt 1700-tal med tjugo av Sveriges och Rysslands främsta historiker 

inom området som författare. 

Efter inledningskapitlet där Poltava diskuteras som historia, slagfält 

och symbol är boken indelad i fyra sektioner: De svenska krigsfångarna 

i Ryssland, de ryska fångarna i Sverige, utbyte och inflytande, respektive 

avtrycken i den svenska historien. 

CAROLINE LINDAHL 

BARN 44 

TOM ROB SMITH 

En mycket spännande bok om 

Sovjettiden under 50-talet. Där 

Stalin håller landet i ett skoningslöst 

järngrepp och säkerhetspolisen 

utövar sin myndighet brutalt 

och effektivt. Alla är misstänkta. 

Boken handlar om hur Leo Demidov, 

en säkerhetsofficer, börjar 

tvivla på hur samhället kommenderar 

sina medborgare att tro att 

brott inte existerar. Han börjar 

misstänka att man försöker mörklägga 

ett barns död. Spåren tyder 

på att en kallblodig mördare går 

lös. Leo beslutar att, tillsammans 

med sin hustru Raisa ingripa mot 

denna barnslaktare. Det visar sig 

vara ett ödesdigert beslut. 

Boken är lättläst, intressant och 

spännande. Det känns skrämmande 

att läsa om hur människorna 

inte fick ifrågasätta myndigheternas 

regler. Gjorde man det var 

straffen hårda. 

Det är den unga författarens 

debutroman och han har fått 

“Waterstone’s New Writer of the 

Year” av 2009 Galaxy British Book 

Awards för den. Han fick inspiration 

från en sann historia om en 

barnamördare som mördade över 

60 barn under minst 10 år. 

Är man intresserad av hur det 

kan ha varit under Stalintiden, så 

tycker jag att det här känns som en 

realistisk historia. 

LOUISE RYBRING 


BOKTIPS

SWEAs Stipendier 

4 

Sigrid Paskells stipendium 

inom scenkonsterna 2010 

SWEA inbjuder alla medlemmar att skicka in 

förslag på kandidater till Sigrid Paskells Stipendium, 

som i år utdelas i teater. 

Stipendiet ges ut inom de scenkonsterna: sång, 

dans, teater, instrumentalmusik med en konstart 

i taget under en rullande fyraårsperiod. 

Stipendiet avser unga lovande svenskor/ar i 

början av sin karriär. 

Stipendiet utlyses inte utan en kommitté söker 

aktivt kandidater. Förslag kan även inkomma 

från individuella SWEA-medlemmar och avdelningar. 

Den föreslagna kandidaten får inte 

vara en Swea eller nära anhörig till en medlem 

i SWEA. Förslagsgivaren motiverar i skrift och 

med CDs eller DVDs sitt val av stipendiat. Stipendiet 

är på USD 10,000. 

En jury utser stipendiat. Valet bekräftas av 

SWEA Internationals styrelse på årsmötet i april. 

Stipendiaten förväntas ge en enkel redovisning 

för hur stipendiet använts. 

SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket, 

litteraturen och samhället 2010 

Sökande ska vara en väl meriterad doktorand 

som bedriver studier vid ett universitet utanför 

Sverige och är permanent bosatt utomlands. 

Det är mycket viktigt att den sökande ska ha 

registrerat sitt ämne för doktorsavhandlingen. 

Ingen diskriminering på grund av ras, kön, ålder, 

religion, nationalitet eller liknande förekommer. 

Goda kunskaper i svenska språket, såväl i 

skrift som i tal, erfordras. 

Följande handlingar ska bifogas ansökan, som 

kan skrivas på svenska eller engelska: 

• en meritförteckning 

• en detaljerad beskrivning av ämnet för doktorsavhandlingen 

• en redogörelse för hur stipendiepengarna 

kommer att användas 

• en presentation av sökanden på svenska 

• tre rekommendationsbrev 


Nomineringsförslagen skall vara 

kommittén tillhanda före 10 januari 2010. 

Förslag på stipendiat skickas med motivering till: 

Malin Philipson, sammankallande i kommittén, 

malin.ph@telia.com 

Grev Turegatan 47 

114 38 Stockholm 

Tel. 08-21 87 97 

Sökanden bör vara positivt inställd till SWEA 

Internationals målsättning och aktiviteter samt 

vara villig att hålla föredrag för SWEA-medlemmar 

både i Sverige och utomlands. De SWEAavdelningar 

som bjuder in stipendiaten att tala, 

står för resekostnaderna. 

Medlemmar i SWEA samt deras närmaste familjemedlemmar 

är inte berättigade att söka stipendiet. 

SWEA International förbehåller sig rättten 

att inte dela ut stipendiet om juryn ej fi nner 

en lämplig kandidat. Beslut som fattas av SWEA 

International kan ej bestridas. Mottagaren av stipendiet 

och övriga sökande kommer att underrättas 

om beslutet under mars månad 2010. 

Komplett ansökan skall skickas 

till stipendiekommittén, litstip@swea.org 

senast den 7 januari 2010.

SWEA International, Inc 

Styrelse: E post 

Ordförande Åsa-Lena Lööf president@swea.org 

Vice ordförande Maude Vännman vicepresident@swea.org 

Grundare Agneta Nilsson founder@swea.org 

Reg.ordf. VAME Britta Armstrong vame@swea.org 

Reg.ordf. MAME Tina Klintmalm mame@swea.org 

Reg.ordf. OAME Carin Foster oame@swea.org 

Reg.ordf. VEMA Monica Haglund vema@swea.org 

Reg.ordf. MEMA Monica Hallworth mema@swea.org 

Reg.ordf. OEMA Ann Hespe oema@swea.org 

Reg.ordf. Asien Madeleine Svensson asien@swea.org 

Övriga Befattningar: 

Sekreterare Ninni Pettersson Wästberg secretary@swea.org 

Vice sekreterare Barbro Westin vicesecretary@swea.org 

Skattmästare Anita Rhodes treasurer@swea.org 

Fondförvaltare Kerstin Eriksson-Splawn kerstin@wealthbydesignonline.com 

Juridisk rådgivare Gita Paterson office@swea.org 

Speciell rådgivare Christina Moliteus/Ext. Rel. molicom@aol.com 

Administratör Sofia Fransson Krall office@swea.org 

Kansliassistent Helena Litwak office@swea.org 

Webbredaktör Li Thornton webmaster@swea.org 

Redaktör Swea-Nytt Anne Peterson Bjuhr sweanytt@swea.org 

Redaktör Forum Anna Sjöblom editor@swea.org 

Annonschef, PR Eva Malm advertising@swea.org 

Annonsansvarig: 

Europa Gunilla Pearce adseurope@swea.org 

Amerika Jeanette Setterhag adsamerica@swea.org 

SWEA Guiden Monica Rabe info@sweaguiden.com 

Webbadresser: SWEA International www.swea.org 

SWEA Lokalavdelningar: 

REgION VÄSTRA AMERIKAS (VAME) 

Arizona Anna-Lena Seedhill San Diego Sofia Fransson Krall 

Hawaii Susanne Bly San Francisco Inger Skogström 

Las Vegas Marita Kingman Santa Barbara Elise Koelsch 

Los Angeles Anna Carin Thomér Seattle Marie Orvendal 

Orange County Annette Åsberg Vancouver Eva Thomas 

REgION MELLERSTA AMERIKAS (MAME) 

Austin Sandra Metoyer Michigan Christina Lidgren 

Chicago Tina O’Malley Minnesota Gigi Haglund-Villamil 

Dallas Carina Randolph New Orleans Hanna Haile-Fransson 

Denver Ann-Sofie McHugh Tampa Bay Malin Samuelsson 

Florida, South Filippa Leijonhufvud Reading Toronto Ulla Dagert Muther 

Houston Margret Kollén 

REgION ÖSTRA AMERIKAS (OAME) 

Atlanta Camilla McKinney North Carolina Christina Schönberg Messick 

Boston Maria Manse Philadelphia Margaretha Talerman 

New Jersey Birgitta Odqvist Virginia Beach Anna Lissnils-Morlock 

New York Gun Elisabet Dronge Washington DC Gunilla Stone 

REgION VÄSTRA EMA (VEMA) 

Barcelona Maina Novara Malaga Ann-Sofie Frånberg 

Göteborg Gunilla Isaksen Marbella Rose-MarieWiberg 

Holland Margaret Sikkens Ahlquist Oslo Kristina Arntyr 

Irland Erika Tiefensee South Africa Marie Wiberg 

Lissabon Angelica Heldt Telemark Ulrika Gyllenhammar 

London Sofie Haag 

REgION MELLERSTA EMA (MEMA) 

Belgium Ewa Nordström Milano Eva Brandel Svanteson 

Berlin Ankin Häusler Paris Susanna Salzedo 

Frankfurt/Heidelberg Anita Kasper Rimini Lena Djuplin-Brolli 

Israel Gunilla Minzari Rivieran Anette Lifors 

Köln/Bonn Susanna Meyerson Rom Katarina Berglund-Vespa 

Luxemburg Anna Andersen Tunisien Jamila Assel 

Malmö Ingrid Hanell Karlsson örestad Irma Nilsson 

REgION ÖSTRA EMA (OEMA) 

Athens Birgitta Koniali Stockholm Ingrid Westin 

Budapest Karin Schulz Vilnius Helena Hagström 

Dubai Pernilla Axberg-Karlsson Västerås Ragnhild Friborg 

Genève Eva Törnqvist Warszawa Arja-Liisa Asplund 

Istanbul Esin Karakurt Wien Eva Jurkowitsch 

Moskva Maria Spörri-Hedberg zürich Lena Willoch 

München Suzanne Herrera 

REgION ASIEN 

Bangkok Agneta Békássy de Békás Kuala Lumpur Anna Olofsson Frölund 

Beijing Marita Löfdahl Perth Elisabeth Goddard 

Hong Kong Karin Gibson Nyqvist Seoul Lena Sundelin 

Japan Malin Spratt 

EMA = Europa, Mellanöstern, Afrika Amerikas = Nord-, Mellan- och Sydamerika 

Alla lokalavdelningarnas E-postadress är namnet på avdelningen@swea.org tex: moskva@swea.org 

All vidare information finner du på www.swea.org

Magasinet Moskva Hösten/Vintern 2009-2010 - SWEA International

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?