Märstabo och multikonstnär - Sigtunahem

SigtunaHem | Glimten NR 1 2013 63
Skrivarjunta med vännerna
– så enkelt och så roligt
Jag har många vänner, som har blivit
skrivarvänner: De är från dramateatertiden på
70-talet, de är från författartiden på 80-talet,
när man ännu inte debuterat och de kommer
från min första skrivarcirkel inom Kursverksamheten
i Uppsala i mitten på 80-talet.
De har blivit mina goda vänner och vill
fortfarande ha kontakt med mig och vill att vi
ska skriva tillsammans.
Genom åren har banden förstärkts för att
vi alltid haft ett ”öppet klimat” och vi har
gjort intressanta saker ihop. Vi har gjort resor
i Sverige och utomlands och vi har varit i ett
munkkloster, alltid med papper och penna i
beredskap. Jag har tänkt många gånger, hur
värdefullt det är med långa vänskapsband.
det är också väldigt befriande att
skriva på lek. Det behöver inte bli bra. Bra eller
dåligt existerar inte i vår grupp, utan bara
glädjen att få uttrycka sig, att ha en mottagare
för orden och tankarna.
Våra skrifter ska inte landa hos någon
lektör eller en svensklärare med pluskvamperfektum
mellan ögonbrynen, utan vi ska
leka med orden och spana efter äventyren i
vårt inre.
Då kanske vi slipper den förhatliga självcensuren.
Det som skrivs stannar inom gruppen
och alla vet det och då kan vad som helst
komma fram och det bli hur roliga texter som
helst.
det första vi gör är att skriva på våra
namn och alla skriver på allas namn, sen läser
vi upp för varandra och sen kan ”dikten” utvecklas
på olika sätt. Ett exempel på namnet
Anita; korta meningar på begynnelsebokstäverna.
Amen i aftonbönen betyder god sömn.
Ni alla som vet mycket, vet inte allt och det är skönt
att veta.
Intresserad av kärlek? Frågan är ställd.
Tro på atomkraften i ditt inre,
Alla goda tankar gynnar ditt liv.
Skrivtiden är cirka 10 till 15 minuter, inte
mer. Det gäller att nafsa tag i sitt spontana
tänkande och skrivande. Det behövs inget
sudd. Det här gäller det första utkastet, sen
kan man redigera om man vill, så enkelt är
det.
Till våra sammankomster hör naturligtvis
mat och dryck. Till varmrätten kan jag slänga
fram en övning, som kan låta så här: ”Skriv en
berättelse, men använd endast sex ord”. Alla
slutar tugga och säger: det går ju inte, det är
omöjligt med bara sex ord.
– Vi tar det till kaffet så det finns betänketid,
säger jag lugnande.
Här ett exempel: Gamla brev, sigill. De
döda talar.
sen blir det lite friare skrivande, men
alltid med ett gemensamt tema.
Tema; ”ett hjärta”.
Rista ett hjärta i björkens bark,
önska ingenting mer
än ljusets spel över gräset.
Det här ovan skrivna är en liten glimt hur
en ”Skrivarjunta” kan fungera och säkert kan
den kombineras med en syjunta. ”Att skapa
alla till glädje”.
Katarina Torfason,
författare och konstnär