Riksting 2009 - Ung Vänster
Riksting 2009 - Ung Vänster
Riksting 2009 - Ung Vänster
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Motioner och motionssvar<br />
Klimatpolitiskt program<br />
<strong>Riksting</strong> <strong>2009</strong><br />
Gubbängen 22-24 maj
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
KP1 VARANNAN NAZIST OCH VARANNAN ANARKIST?<br />
Jag tycker det är synd att man inte någonstans i dokumentet tar upp vikten av mänsklig<br />
energiframställning. Tänk er själv att bli av med alla nazister och anarkister, och samtidigt producera<br />
miljövänlig energi! Det låter utopiskt men det är det inte, tänk er stora hamsterhjul , 20 meter till<br />
diametern så sätter man varannan anarkist och nazist och låter dessa springa dag in och dag ut efter<br />
varandra. Hela hjulet kan vara runt en generator som gör att vi kan producera el! Jag tror att jag har<br />
löst hela miljöproblemet, synd att ingen var smart nog innan mig och tänkte på det.<br />
Jag yrkar:<br />
Att stryka hela dokumentet och endast skriva ”Vi kommer att lösa hela världens<br />
miljöproblem igenom att sätta varannan anarkist och nazist vilket kommer leda till att<br />
de springer efter varandra och sätta fart på ett gigantiskt hamsterhjul som generar<br />
energi.”<br />
Mohammed Mahmoud <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Att ha människor som arbetar under slavliknande arbetsförhållanden har vi sett nog av i Sverige. Här<br />
ska svenska kollektivavtal gälla.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP2 AVSKAFFA MILJÖN<br />
I det klimatpolitiska programmet som vi nu presenterar belyser vi många bra och viktiga problem.<br />
Dock anser jag att vissa skrivningar är irrelevanta eller problematiska. Därför vore det en god ide att<br />
redigera det klimatpolitiska programmet lite.<br />
Jag yrkar:<br />
Att stryka allt från meningen som börjar ”Mänskligheten står inför ...” på sida 1 rad 5 till<br />
meningen som slutar ”...hållbart klimat stryka på foten.” på sida 11 rad 13.<br />
Att ersätta det med texten ”Miljön är på många sätt problematisk. Det gäller för ett<br />
revolutionärt ungdomsförbund att genomskåda dess reaktionära karaktär. Medan<br />
bakåtsträvande trädkramare gråter över alger i Östersjön har <strong>Ung</strong> vänster en helt<br />
annan hållning. Det går en skarp skiljelinje mellan <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> och andra<br />
ungdomsförbund, nämligen den att vi vill ha ett annat samhälle. I socialismen finns<br />
det inte plats för reaktionära kvarlevor, så som kungen, kyrkan eller miljön. I grunden<br />
är miljön något som finns kvar från den tid då produktivkrafternas stegrande<br />
utveckling ännu inte nått så långt att vi hade möjligheten att förstöra den. Därför är vi<br />
emot miljön och vill avskaffa den.”<br />
Michael Christensen, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen ser uppenbarligen revolutionära potentialer i miljön som motionären inte ser. Om<br />
all skog huggs ner – var får vi då tag på framtidens banderollpinnar? Om sjöarna slammar igen – hur<br />
blandar vi då framtidens tapetklister? Om luften är fylld av avgaser – hur ska då solen kunna stråla<br />
mera klar?<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP3 BEGREPPEN NORD OCH SYD..<br />
Tycker att det är mycket problematiskt att man hela tiden använder begreppen Syd och Nord. Man<br />
säger flera gånger i dokumentet att det är nords fel och att syd drabbas. Vilka är syd och nord? Var<br />
hamnar Kina, Indien, Japan och Australien? På världskartan är det klart syd länder men de är mycket<br />
1
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
stora befolkningar som har mycket miljö problem inte bara med växthuseffekten utan med gifter och<br />
andra hälsoproblem.<br />
Jag yrkar:<br />
Att vi använder oss av I- och U-länder. Det kan bli problematiskt för att vissa hävdar att<br />
Indien och Kina är U-länder, men jag håller inte med om detta eftersom de<br />
producerar mycket förädlade produkter.<br />
Mohammed Mahmoud, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg.<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
För att beskriva den orättvisa världsordningen kan man använda sig av flera olika begrepp. Begreppen<br />
Syd och Nord är framför allt ett politiskt begrepp snarare är en geografiskt, även om det i huvudsak är<br />
det norra halvklotet och det södra vi talar om. Det är svårt att se varför begreppen ”Industriländer”<br />
och ”Utvecklingsländer” skulle göra motsättningen klarare. Som motionären själv nämner är<br />
gränsdragningen även där problematisk. Vi använder oss av alla begrepp som motionären nämner i<br />
dokumentet. Begreppen Nord och Syd är ett av dem och brukliga i sammanhanget.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP4 ETANOL ÄR REFORMISTISKT<br />
Jag tycker att det blir förvirrande och inkonsekvent med en inledning om att programmet är ”radikala<br />
lösningar för vår tids största frågor” när man sedan läser vidare att vi vill verka för det<br />
klimatförstörande, arbetsrättsvidriga och imperialistiska bränslet etanol istället för det<br />
klimatförstörande och imperialistiska bränslet bensin.<br />
Jag yrkar:<br />
Att ordet ”radikala” på sidan 1 rad 9 byts till ordet ”reformistiska”.<br />
Daniel Nilsson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Landskrona<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
FS tycker att <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong>s lösningar på vår tids största frågor är radikala. Vi har inte heller inte<br />
samma uppfattning om ordens innebörd. Tycker vi att etanol är ett direkt dåligt alternativ till fossila<br />
bränslen bör vi rimligtvis heller inte tycka att det är ”reformistiskt”. Mer om frågan om etanol hittar<br />
man på svaren till motionerna KP27 och KP44.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP5 TVÅ SÅ VIKTIGA SVENSKA STÄDER, KAN INTE HA<br />
FEL<br />
Vi yrkar:<br />
Att På sidan 1, rad 9 ändra ”på en” till , rad 10, ”frågor” och ersätta med ”som t.ex.<br />
Spårvagn, en mänsklig rättighet”.<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Norrköping<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill föra in en skrivning om spårvagnar som mänsklig rättighet. Även om det är en<br />
behjärtansvärd och klimatvänlig idé vill vi gärna förbehålla inledningen till större världsomspännande<br />
resonemang om klimatfrågan som sådan. Mer konkreta lösningar kommer man till längre fram i<br />
dokumentet.<br />
2
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP6 ALTERNATIVA ORDVAL<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Även om nästan allt är bäst kan vissa saker i programskrivningen förtydligas. På sid 1, rad 18 befarar vi<br />
att ”temperaturen” kommer att öka snabbt. För tydlighetens skull borde det preciseras att det inte<br />
handlar om den politiska temperaturen, utan om jordens medeltemperatur. På sid 1, rad 35 ser det ut<br />
som att Världshandelsorganisationen, WTO, är två olika organisationer. En alternativ skrivning vore<br />
Världshandelsorganisationen (WTO).<br />
På sid 4, rad 25-26 beskrivs en världsordning och en ekonomiskt system. Ett, that is. På sid 4, rad 38<br />
konstateras att EU halverar sina åtaganden om utsläppsminskningar tack vare så kallade flexibla<br />
mekanismer. Men så positivt som ”tack vare” tycker jag inte att det verkar. ”På grund av” passar<br />
konstaterandet bättre.<br />
På sid 8, rad 10 heter det att det svenska järnvägsnätet ”bör” förbli statlig egendom. Det är emellertid<br />
inte bara så att fördelarna överväger nackdelarna med att behålla järnvägen i statlig ägo, frågan är<br />
snarare ett (ideo)logiskt fundament och ska så uttryckas tydligt. På sid 8, rad 45 avslutas en mening<br />
med ordet ”lastfaktor”. Det är ett lite väl tekniskt ord som har flera kompisar i en mer lättbegriplig<br />
svensk vokabulär.<br />
På sid 9, rad 33 står att <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> har varit motståndare till kärnkraften ”ända sedan<br />
folkomröstningen 1980”. Vi har nog varit motståndare längre än så, eftersom vi från 70-talet var<br />
drivande i nej-rörelsen. En skrivning som inte tolkas som att vi bestämde oss 1980 vore att föredra.<br />
Jag yrkar därför:<br />
Att på sid 1, rad 18 byta ut ordet ”temperaturen” mot ”jordens medeltemperatur<br />
Att på sid 1, rad 35 ändra ”Världshandelsorganisationen, WTO” till<br />
Att<br />
”Världshandelsorganisationen (WTO)”<br />
på sid 1, rad 43 ändra ”osv.” till ”och så vidare”<br />
Att på sid 4, rad 26 mellan orden ”och” och ”ekonomiskt” lägga till ”ett”<br />
Att på sid 4, rad 38 byta ut ”tack vare” mot ”på grund av”<br />
Att på sid 5, rad 6 byta ut ”på” mot ”med”<br />
Att på sid 8, rad 10 byta ut ”statlig egendom och bör så förbli” mot ”och ska förbli statlig<br />
egendom”, så att meningen lyder ”Det svenska järnvägsnätet är och ska förbli statlig<br />
egendom.”<br />
Att på sid 8, rad 45 byta ut ”bättre lastfaktor” mot ”mer välfyllda bussar och lastbilar”<br />
Att på sid 9, rad 33 byta ut ”ända sedan folkomröstningen 1980” mot ”länge”<br />
Nisse Sandqvist, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Många av motionärens förtydligande är bra och klargörande för dokumentet. Dock har vi en<br />
invändning. Det gäller ordet ”bör” i fråga om den svenska järnvägen. Att skriva att ”järnvägsnätet är i<br />
statlig egendom och bör så förbli” indikerar att det är vår vilja, inte nödvändigtvis att det kommer att<br />
blir så. Att skriva att ”järnvägsnätet är och ska förbli statlig egendom” låter som om vi vet om att det<br />
kommer att bli så. Tyvärr ser verkligheten mörkare ut. I övrigt vill vi gärna se motionärens ändringar.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla alla att-satser utom den sjunde<br />
Att avslå sjunde att-satsen<br />
KP7 RISKERNA MED GLOBALA UPPVÄRMNINGEN<br />
Jag yrkar:<br />
Att texten "Om inget görs för att minska utsläppen riskerar klimatförändringarna bli<br />
okontrollerbara i och med de så kallade återkopplingsspiraler som aktiveras vid en viss<br />
passerad smärttröskel. Exempelvis kan jordens regnskogar brinna ned och frigöra enorma<br />
3
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
mängder lagrat kol med förödande resultat eller att permafrosten under Sibiriens tundror<br />
smälter och frigör stora mängder metangas som drastiskt accelererar växthuseffekten. Risken<br />
finns att detta sker om den globala uppvärmningen överstiger 2 graders temperaturhöjning."<br />
läggs till efter uppvärmningen på rad 21, s. 1.<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill lägga till ytterligare exempel på vad som händer med jorden i klimatförändringarnas<br />
spår. FS tror att de exempel som redan nämnts i inledningen är tillräckligt för att ge en bild att frågans<br />
dignitet. Det finns förstås mycket mer man skulle kunna nämna men det passar sig inte riktigt i ett<br />
inledande stycke där vi i korta drag vill sammanfatta diskussionen och våra tankar kring frågan.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP8 KASTA OM ORDEN<br />
Jag finner meningen på sida 1, rad 36-38 något otydlig och, om jag förstår förbundsstyrelsen rätt, tror<br />
jag att innebörden i meningen skulle framgå tydligare med en viss omkastning av orden.<br />
Jag yrkar:<br />
Att meningen ”Storföretagens allt hårdare ... de demokratiska<br />
församlingarna” på sida 1, rad 36-38 ändras till: ”Storföretagens allt<br />
hårdare motstånd mot nationell lagstiftning står i direkt motsättning<br />
till möjligheten att i de demokratiska församlingarna utkräva ett<br />
politiskt ansvar för utvecklingen.”<br />
Daniel Kallus, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Alingsås<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionärens ändring gör meningen snyggare.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP9 YES, HE CAN!<br />
I den nuvarande programtexten konstateras det mycket riktigt att USA vägrat att skriva under<br />
Kyotoavtalet. Detta förhållningssätt tillhör dock den gamla förhatliga Bush-eran, och vi kan inte<br />
utesluta att den nuvarande administrationen ändrar sig i frågan. För att göra att programtexten håller<br />
sig aktuell längre (med tanke på att ett nytt avtal är på gång som USA kanske skriver under) föreslår vi<br />
en ändring.<br />
Vi yrkar:<br />
Att man ändrar meningen på rad 45 på sida 1 som börjar med ”USA har” och slutar med<br />
”sina koldioxidutsläpp” till ”USA har själva ännu inte skrivit på några globala avtal<br />
som behandlar hur länderna i världen måste minska sina koldioxidutsläpp.”<br />
Att ändra ordet ”avtalet” på rad 47 på sida 1 till ”avtalen”.<br />
Paulina Henrichsén, Olof Risberg och Fredrik Andersson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Linköping<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Helt riktigt är det viktigt att inte hänga kvar i det förflutna. FS förhoppningar är inte jättehöga. Men<br />
motionärerna föreslår en bra omskrivning.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
4
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
KP10 VART TOG FEMINISMEN VÄGEN?<br />
Vi tycker att avsaknaden av könsperspektiv är mycket olyckligt. Det är viktigt att se skillnaden i mäns<br />
och kvinnors miljöpåverkan, både i fattiga och rika länder. Som ett feministiskt förbund så borde detta<br />
utan tvekan återspeglas i vårt klimatpolitiska program.<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sida 1 rad 49 lägga till ett nytt stycke med följande text:<br />
Det är också viktigt att se att den könsmaktsordning, som genomsyrar hela samhället,<br />
också genomsyrar klimatförändringarna. Majoriteten av de fattiga i världen som<br />
drabbas mest av klimatförändringarna är kvinnor, och även inom de rika länderna<br />
kan man tydligt se att kvinnor som grupp förbrukar mindre resurser än män bland<br />
annat genom mer bilåkande och konsumtion.<br />
Felicia Bromée, Petter Engvall, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Lund<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionärerna vill lyfta in ett stycke om att kvinnor drabbas hårdast och bidrar minst till<br />
klimatförändringarna. FS håller i grunden med men skulle föredra en lite annorlunda skrivning. Det är<br />
bättre att tala om mäns konsumtionsmönster eller levnadsmönster till exempel istället för<br />
”konsumtion” för att beskriva hur klimatpåverkan skiljer sig mellan könen. Vi vill istället bifalla ett<br />
annat yrkande med liknande innehåll. Se svaret på motion KP11.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP11 KÖNSPERSPEKTIV PÅ KLIMATFRÅGAN<br />
Den totala avsaknaden av könsperspektiv och feministisk analys av klimatfrågan i förbundsstyrelsens<br />
förslag på klimatpolitiskt program är ovärdigt <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> som skall vara ett feministiskt förbund.<br />
Om vi inte gör en enhetlig feministisk (och socialistisk) analys av klimatfrågan, vem skall då göra det?<br />
Om inte vi tar in en feministisk analys av klimatpolitiken varför skall vi då ens anta ett klimatpolitiskt<br />
program?<br />
Om vi inte belyser det faktum att män i högre utsträckning än kvinnor bidrar till miljöpåverkan,<br />
koldioxidutsläpp och klimatförändringarna - ja då kommer programmet halta av en otillräcklig<br />
problembeskrivning. Vi säger inte hela sanningen. Vi måste också inse att det är män i högre<br />
utsträckning än kvinnor som måste ta ett ansvar.<br />
Vi föreslår med denna motion en rad tillägg till förbundsstyrelsens förslag. I vissa fall kan det kännas<br />
som att man lite väl tydligt bara ”hänger på” könsperspektivet på ursprungstexten, vilket såklart inte är<br />
optimalt. Det är dock bättre än att inte ha något könsperspektiv alls. Det bästa vore såklart också i fall<br />
förbundsstyrelsen tänkt i feministiska banor redan från början.<br />
Vi yrkar:<br />
Att följande läggs till på sida 1 rad 49, som nytt stycke: ”Vi ser också att det, i både Nord<br />
och i Syd, är männen som utgör det största problemet. Det är män som är har mer<br />
resurser och ägande än kvinnor och det är mäns levnadsmönster som i högre<br />
utsträckning bidrar till miljöpåverkan. Det ekologiska fotavtrycket (den markyta som<br />
krävs för livsmedelsproduktion, konsumtion, avfallshantering och infrastruktur) är<br />
för rika män 20 fotavtryck/steg, medan fattiga kvinnor bara kommer upp i 0,7<br />
fotavtryck/steg. Skillnaderna är stora inom rika länder, men skillnaderna är ännu<br />
större mellan män och kvinnor i fattiga länder. Framförallt ensamstående män är<br />
storkonsumenter av energi och storproducenter av koldioxid.”<br />
Att följande läggs till på sida 2 rad 4, som nytt stycke: ”Det är män som har makten och<br />
resurser i dagens samhälle. Anledningen till att förändringar inte blir av trots<br />
omfattande kunskap beror till stor del även på att makt, ägande och välstånd och hög<br />
resursförbrukning inte är något män avstår ifrån frivilligt. Mäns befästande och<br />
försvarande av uppnådda maktpositioner kommer alltid gå före förändringar av<br />
5
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
61<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
maximerande av resursutnyttjandet så länge vi inte aktivt kräver en jämställd<br />
omfördelning av resurser från män till kvinnor.”<br />
Att följande läggs till på sida 2 rad 29, som nytt stycke: ”Vi vet också vilka individer som<br />
hamnar i fokus för högerns påförande av skuld och skam. Det är kvinnor som är dem<br />
som står för inköpen av livsmedel med dagligvaror, som just är dem varor som det<br />
hårdast klimathetsas kring. Högerns låtsaslösningar bygger på att kvinnor skall ha<br />
dåligt samvete, samtidigt som riktiga lösningar ignoreras och mäns överkonsumtion<br />
inte alls påtalas i samma utsträckning. Det handlar om påförande av skuld och skam,<br />
en tydlig härskarteknik för att flytta fokus från kollektiva lösningar.”<br />
Att följande läggs till på sida 4 rad 14, som nytt stycke: ”Man kan inte heller frikoppla<br />
frågan om hållbar utveckling och omställning för att möta klimatkrisen, från frågan<br />
om kvinnors rätt att äga och ärva mark, utbildning och jämställd fördelning av<br />
resurser i både fattiga och rika länder. Att öka kvinnors tillgång till basal teknik så<br />
som effektivare och säkrare teknik i hemmen, tillgång till effektiva transportmedel<br />
och makt och inflytande för kvinnor är centralt för att inte bara möta<br />
klimatproblemen - utan också i byggandet ett alternativt samhälle som är ekologiskt<br />
hållbart och där en rättvis, jämlik och jämställd fördelning av resurser existerar<br />
globalt.”<br />
Att följande ersätter orden ”Det är därför också de rikaste” på sida 4 rad 17: ”Det<br />
handlar i första hand om att det är män med mycket resurser som utgör problemet.<br />
Det är därför det också är överklassen och männen som är dem”<br />
Att följande läggs till på sida 4 rad 27, som nytt stycke: ”Samtidigt får man inte glömma<br />
att även inom de rika länderna i Nord och inom de fattiga länderna i Syd pågår en<br />
orättvis fördelning av miljöutrymmet där män tar makt och utrymme på bekostnad av<br />
kvinnor. Rättvist miljöutrymme betyder att kvinnors del av utnyttjandet av jordens<br />
resurser måste öka proportionerligt – medan mäns utrymme måste minska.”<br />
Att följande läggs till på sida 7 rad 10, som nytt stycke: ”Det är också tydligt vilka det som<br />
är som utgör det största problemet. Det faktum att kvinnor reser avsevärt mindre än<br />
män mätt innebär att det är män som genom sina transporter bidrar mest till<br />
koldioxidutsläppen. Män väljer privatbilism framför kollektivtrafik, män väljer stora<br />
bensinslukande bilar framför små energisnåla, och det är män som väljer<br />
flygtransporter framför tågtransporter. I Sverige ägs 5,2 miljoner av landets 6,9<br />
miljoner bilar av män, 10 % av alla bilförare (i princip uteslutande män) står för 60%<br />
av allt bilkörande, och män står också för ca 75 % av allt faktiskt kilometer<br />
bilkörande.”<br />
Att följande läggs till på sida 7 rad 36, som ett nytt stycke: ”Att få människor välja<br />
kollektivtrafik handlar också om att bryta mäns resemönster samt att anpassa<br />
kollektivtrafiken utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Trots att kollektivtrafiken<br />
används mest av kvinnor är den tydligt utformad efter mäns behov. Det skall vara<br />
lika lätt, inte minst utanför storstäderna, att använda kollektivtrafiken för att<br />
arbetspendla mellan städer, som för att utnyttja det som ett funktionellt<br />
transportmedel för att hämta och lämna på dagis, handla mat och besöka föräldrarna<br />
på äldreboendet. Idag är det tydligt att vägar planeras av medelålders manliga<br />
vägingenjörer och hela transportsektorn är byggd och utformad av män för män. <strong>Ung</strong><br />
<strong>Vänster</strong> kräver att kvinnor får mer makt över utformandet av kollektivtrafik,<br />
utveckling och stadsbyggnad, och att alla investeringar i byggandet av framtidens<br />
transportsektor görs utifrån ett feministiskt perspektiv.”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Göteborg och Bohusläns Distriktsstyrelse<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsens har inte ansett det nödvändigt att i alla lägen skriva ut de feministiska vinsterna<br />
med en rättvisare miljöpolitik i programmet. Det betyder inte att förslaget saknar könsmaktsanalys,<br />
tvärtom. Programmet innehåller många konkreta förslag som utjämnar skillnader mellan män och<br />
kvinnor. Motionärerna har en del förslag som förtydligar detta vilket är bra.<br />
Förbundsstyrelsens föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionens första att-satsen med ändringen att stryka ”(den<br />
Att<br />
markyta…infrastruktur)” samt de två sista meningarna<br />
bifalla motionens sjätte, sjunde och åttonde att-satsen<br />
Att avslå motionens övriga att-satser<br />
6
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
KP12 SAMHÄLLET HAR EN OHÅLLBAR INFRASTRUKTUR<br />
Förbundet skriver på rad 1-2 s. 2 att klimatförändringarna beror på kapitalismens vinsthunger.<br />
Givetvis en korrekt analys men man vad glömmer är också det samhälle som medvetet satsat på en<br />
miljöovänlig infrastruktur, byggd för privatbilism, hög energiförbrukning och överkonsumtion.<br />
Även om inlägget känns överflödigt så är det lika viktigt att påpeka det nuvarande samhället som inte<br />
är hållbart som det ser ut nu, medvetna beslut som tagits av politiker utan hänsyn till kommande<br />
generationer. Är det förresten kapitalismens fel att borgarna i Stockholm beslutat att förlänga<br />
kontraktet med Brommas flygplats till 2038 eller den motorväg som ska byggas i staden?<br />
Därför yrkar jag:<br />
Att texten ”samt det samhälle som medvetet byggt in sig i en ohållbar fossil infrastruktur med<br />
massiv privatbilism och överkonsumtion som kännetecken.” läggs till efter vinstintressen på<br />
rad 2 s. 2<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill lägga till skrivningar om hur samhället har byggt in sig i en ohållbar infrastruktur. Vi<br />
håller med motionären om att samhället har byggt sig in i ett beroende av fossila bränslen. Det är ett<br />
tydligt exempel på hur kortsiktighet går före långsiktiga allmänmänskliga intressen. Vi ser inte hur det<br />
samhälle som motionären pratar om skulle vara frånkopplat det kapitalistiska samhället. Exempel på<br />
flygplatser och motorvägar som motionären nämner är ett bra exempel på hur privata intressen går<br />
före medborgarnas. Vi tror att det vore synd att bara nämna privatbilism och överkonsumtion som<br />
kännetecken för vårt samhälle, det finns många fler som vi vill ta upp.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP13 HÖGERNS LÖSNINGAR?<br />
Jag vet inte om det handlar om ironi, något annat slags skämt, eller om det bara är en miss från<br />
förbundsstyrelsens sida, men det är lite märkligt att avsluta sista stycken på sida 1 med orden ”kommer<br />
lösningarna aldrig komma från högern.”, och sedan inleda första stycket på sida 2 med underrubriken<br />
”Högerns lösningar”. Jag vill dessutom påstå att högern hela tiden kommer med diverse lösningar på<br />
klimatkrisen, men att de kommer med fel och dåliga lösningar som är baserade på ett individuellt tänk<br />
med föreställningen om att den som sopsorterar och handlar kravmärkt är en miljöhjälte. Meningen på<br />
sida 2 rad 2-3 bör ändras så att den förklarar detta.<br />
Jag yrkar:<br />
Att meningen ”I ett samhällssystem ... komma från högern.” på sida 2<br />
rad 2-3 ändras till: ”I ett samhällssystem där överklassens jakt på<br />
vinstmaximering alltid går före en frisk och välmående värld<br />
kommer högerns lösningar aldrig vara de som på riktigt åtgärdar<br />
klimatkrisen.”<br />
Daniel Kallus, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Alingsås<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Vi håller med om att det blir lite konstigt med rubriken som motionären nämner. Vi går med på en<br />
omskrivning.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP14 TVÅ GLÖMDA ORD<br />
Det känns som att förbundsstyrelsen har glömt orden ”Frågorna om” i början på meningen ”Vilka<br />
som står ... på, berörs inte.” sida 2, rad 16. Även om det var meningen att skriva som det står, så tycker<br />
jag ändå att min skrivning blir bättre och snyggare.<br />
7
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Jag yrkar:<br />
Att orden ”Frågorna om” infogas i början på meningen ”Vilka som står<br />
... på, berörs inte.”, sida 2, rad 16 så att meningen istället lyder:<br />
”Frågorna om vilka som står för störst klimatpåverkan, vilka som<br />
drabbas och vilka som vinner på att sitta tyst och titta på, berörs<br />
inte.”<br />
Daniel Kallus, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Alingsås<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Okej då.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP15 HÖGERN HAR INGA ÅTGÄRDER<br />
Högern bryr sig bara om "individuella lösningar" därför ska vi inte tappa fokus på dessa.<br />
Därför yrkar vi:<br />
Att på sida 2 rad 32 byta ut "vissa åtgärder" till "individuella lösningar".<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Luleå<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det är riktigt att det är individuella lösningar som åsyftas i stycket som motionärerna vill ändra i. Vi<br />
tycker att det redan framgår i de resonemang kring förskjutet fokus och de individbaserade lösningar<br />
som förs fram i stycket om "Högerns lösningar". Det är det som stycket handlar om, motionärernas<br />
förslag blir därför lite överflödigt.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP16 LÅGENERGILAMPA SKA DET VÄL VARA?<br />
Det verkar som att det smugit sig in ett fel. Det här är min tolkning av hur det kan bli mer rätt.<br />
Jag yrkar därför:<br />
Att ”energilampa” på sidan 2, rad 31, byts ut mot ”lågenergilampa”.<br />
Herman Ferner, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det stämmer.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP17 SMART ATT VARA KLIMATSMART<br />
Jag tycker att man även måste lyfta fram vikten i att vara s.k. “klimatsmart”. För om varje individ är så<br />
klimatsmart som möjligt, så kommer det göra skillnad. Om man skulle t.ex. byta ut varje glödlampa i<br />
hela Sverige skulle det göra skillnad dock ganska liten, men om man gör dessa små enkla lösningar så<br />
blir en större skillnad. För miljöfrågan behöver kollektiva lösningar, kollektiv består av individer och<br />
då är det varje individs ansvar att tänka på miljön. Man ska inte underskatta att vara klimatsmart, för<br />
om hela samhället genomsyras av ett miljötänk har man kommit en bra bit på väg mot målet. För på<br />
sätt kommer det också att tvinga fram alla företag att tänka på miljön. Men självklart är det staterna<br />
8
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
och företagen i västvärlden som bär det klart största ansvaret för att det ska kunna bli en förändring<br />
som har en märkbar effekt.<br />
Jag yrkar:<br />
Att efter “som möjligt.” sida 2 rad 33 lägga till “Man ska inte heller underskatta effekten<br />
av att vara klimatsmart för det kan genomsyra hela samhället och snabba på<br />
miljöanpassningen hos många”.<br />
Erik Ledström <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Sundsvall<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill lyfta in skrivningar om att vara klimatsmart. Förbundsstyrelsen håller med om att det<br />
är bra att som person försöka bidra till en bättre miljö. Men vi tror att den klimatpolitiska diskussionen<br />
har varit alldeles för koncentrerad kring den typen av individuella lösningar. Med kollektiva lösningar<br />
menar vi till exempel hela länder som lagstiftar mot miljöfarliga produkter eller kommuner som inte<br />
köper in sådant som är skadligt för miljön. I frågan om lågenergilampor skulle vår lösning kunna vara<br />
att förbjuda inköp av vanliga glödlampor och bara tillåta lågenergilampor. Även om det är jättebra att<br />
människor själva tar initiativ för att man vill, kan och är medveten är det viktigt att ansvaret ytterst<br />
ligger på våra beslutsfattare i de politiska församlingarna. Annars hänger ju det hela på en frivillighet<br />
som bara vissa kan bidra till men som i grunden kan vara väldigt avgörande för många. För oss är det<br />
viktigt att saker och ting med säkerhet blir genomförda.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP19 FÖRTYDLIGANDE ANGÅENDE ÖVERKONSUMTION<br />
OCH MILJÖVÄNLIGA PRODUKTER<br />
En tydligare skrivning om hur kapitalisterna lurar oss vore på sin plats. Det är ju minst lika mycket<br />
överkonsumtionen som konsumtionen av mindre klimatoptimala produkter som är problemet.<br />
Vi yrkar:<br />
Att efter meningen ”Det ger intrycket… miljövänliga produkter.” på sid 2 rad 33-34 lägga<br />
till: ”Dessutom är det viktigt att komma ihåg att inköpet av en miljövänlig produkt i<br />
sig inte är bra för klimatet, utan bara mindre dålig. En stor orsak till miljöproblemen<br />
är den överkonsumtion som västvärlden ägnar sig åt och det mest miljövänliga är<br />
trots allt att konsumtionen minskas.”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala län<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill lägga till skrivningar om överkonsumtion i västvärlden. FS håller med om att<br />
överkonsumtion och felaktigt användande att jordens resurser leder till miljöproblem. Men det är lite<br />
väl svepande att påstå att alla i till exempel Sverige konsumerar för mycket. De allra flesta har alldeles<br />
för små ekonomiska resurser för det. När vi talar om konsumtion är det viktigt att se det ur ett<br />
klassperspektiv. Det är en viss grupp av ofta män och överklass som tar ett alldeles för stort<br />
miljöutrymme och som har organiserat samhället på ett sätt som skadar vår livsmiljö. Att alla ska ”ta<br />
sitt ansvar” och minska sin konsumtion saknar klassperspektiv. Det är viktigt att insikten om att vissa<br />
bär ett större ansvar än andra tränger igenom. Motionen gör tyvärr inte det.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP20 KLIMATANSVAR – DUBBEL BESTRAFFNING?<br />
Jag köper inte riktigt argumentationen kring klimatansvaret. I inledningen konstateras, på sid 1, rad 27-<br />
32, att de rika länderna ”svär sig fria” från sitt ansvar för klimatkrisen. Detta eftersom de flyttar sin<br />
smutsiga produktion till av imperialismen underordnade länder. Så långt är jag med. Däremot motsägs<br />
9
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
61<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
detta argument senare, i stycket om klimatansvar, sid 4, rad 33-39. Där heter det inte att länderna svär<br />
sig fria, utan nu köper de sig istället fria, genom att förlägga utsläppsminskningar i utvecklingsländer.<br />
Är inte detta en otydlig argumentation? När de rika länderna/företagen placerar sin produktion i<br />
fattigare länder så smiter de från sitt ansvar, och när de satsar på miljöåtgärder i samma fattiga länder<br />
så köper de sig fria från sitt ansvar. Är det över huvud taget fysiskt möjligt att ta ansvar med de<br />
kriterierna? Svårt att se den röda tråden blir det också när rad 29-33 i samma stycke förordar just rika<br />
länders stöd och hjälp till fattiga länders miljöarbete.<br />
De flexibla mekanismerna som programförslaget hänvisar till kommer att vara en stor fråga i<br />
klimatdiskussionerna, eftersom det hör ihop med handeln med utsläppsrätter, de rikas huvudförslag på<br />
lösning av klimatproblemen. När vi argumenterar bör vi därför vara tydliga med vilka som har drivit<br />
fram de frågorna, hur konflikten ser ut och vilka som tjänar på den. Istället för att fokusera för mycket<br />
på ”västvärldens ansvar” bör vi peka på att så länge de rikaste styr kommer alla vi andra att drabbas.<br />
Imperialismens våld drabbar världens fattigaste hårdast, men den slår också mot fattiga i Sverige och<br />
tjänar på samma sätt de rika i världens fattiga länder. Ansvar kan de rikaste, och deras ombud i den<br />
politiska eliten, ta om de utan att tillgripa våld accepterar en ny världsordning där vi som inte är rika<br />
beslutar om omfördelning av samhällets resurser på ett rättvist sätt.<br />
En aspekt av programförslagets argumentation är att ordet ”vi” används för att förklara vilka det är<br />
som ska ta ansvar. Vi som i ”västvärlden”, alltså. Men den konflikten mellan västvärld och ”fattig<br />
värld” (och över huvud taget att begreppen ”rika länder”, ”västvärlden” och ”Nord” blandas huller<br />
om buller) tycker jag både är olycklig och hamnar lite vid sidan av resten av programförslaget. Som det<br />
står i stycket ”Rättvist miljöutrymme” är det de rika, i världen och i Sverige, som är problemet. Det är<br />
inte Sveriges invånares höga levnadsnivå, utan sättet på vilket de svenska rikaste har organiserat<br />
samhällets resursförbrukning, som är orsak till Sveriges stora klimatskuld. Med sin makt över<br />
ekonomiska, sociala och politiska resurser har de rikaste utnyttjat både Sveriges och andra länders<br />
produktion för att berika sig på ett för miljön ohållbart sätt. Detsamma gäller andra länders – även<br />
fattiga/utvecklingsländer – eliter.<br />
Det jag antar menas med skrivningarna om ”västvärldens ansvar” är att de rika länderna och deras<br />
företag ska tvingas ta tag i och lösa klimatproblemen på hemmaplan. Jag håller med, men skrivningen<br />
hamnar i konflikt med en annan del av programförslaget. I stycket ”Kollektiva lösningar”, på sid 2, rad<br />
50-51, slås fast att åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser ska sättas in där de ”har största<br />
effekt”. Så argumenterar svenska eliter framgångsrikt för mer av flexibla mekanismer. Exempelvis sägs<br />
att en investerad miljard i koldioxidrening i en kinesisk fordonsfabrik ger många gånger större<br />
minskning av utsläpp än en miljard satsad i en svensk sådan. Helhetsperspektiv, kollektiva åtgärder<br />
med största möjliga effekt och handlingskraft är ingenting som i sig motsäger en miljöpolitik för de<br />
redan besuttna.<br />
Jag yrkar:<br />
Att på sid 2, rad 48-51, byta ut stycket ”Vi vänder oss…” till och med ”…har största<br />
effekt.” mot ”Högerns svar på klimatproblemen är att låta folk välja att betala mer för<br />
förnyelsebar el, eller subventionera bilar med en så kallad miljöbilspremie. Sådana<br />
åtgärder löser inte klimatproblemen utan begränsar förändringen till en liten minoritet<br />
som har råd att betala för att lätta sitt dåliga samvete.”<br />
Att på sid 4, rad 26 efter meningen som slutar ”…Nord har makten.” lägga till följande:<br />
”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> vill att varje land ska hantera sina egna klimatproblem, utan att utnyttja<br />
andra, svagare länder.”<br />
Att på sid 4, rad 31-33 stryka meningarna som börjar med ”Ett sätt att…” och slutar med<br />
”…minst miljöfarliga alternativen.”<br />
Att på sid 4, rad 41-43 stryka meningarna som börjar med ”Det är inte…” och slutar med<br />
”…ut på hemmaplan.”<br />
Att på sid 4, rad 43-45 stryka ordet ”därför” och flytta meningen till slutet av föregående<br />
stycke, rad 39<br />
Att på sid 4, rad 45/41 efter meningen som slutar ”…också sker här.” lägga till följande:<br />
”Vi kräver också att rika länder med stor import från fattiga länder ska betala<br />
generösa klimatbistånd, det vill säga bistånd som gör varu- och energiproduktion<br />
mindre miljöfarlig.”<br />
Nisse Sandqvist, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
10
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären tycker att förbundsstyrelsen argumenterar otydligt kring företagens ansvar för sina egna<br />
koldioxidutsläpp. Där håller vi inte med. De två stycken som det hänvisas till handlar om olika saker.<br />
Det ena handlar om hur den rika världen kan svära sig fria från klimatförändringarna genom att<br />
exportera miljöfarlig produktion istället för att ställa om densamma. Det andra handlar om flexibla<br />
mekanismer, som möjliggör för länder att just köpa sig fria från att genomföra åtgärder som minskar<br />
det egna landets klimatpåverkan. Vi tycker heller inte att det vi skriver där, står i motsättning till att ha<br />
en positiv inställning till att rikare länder ska stötta fattigare länders miljöarbete. Att genom<br />
klimatbistånd eller export av miljövänlig teknik minska koldioxidutsläppen i andra länder är inte dåligt,<br />
utan det dåliga är när detta görs istället för att minska utsläppen på hemmaplan. Det är då rika länder<br />
köper sig fria. Ett av problemen med de flexibla mekanismerna är att de fördröjer nödvändiga<br />
klimatinvesteringar i västvärlden.<br />
Motionären hänvisar också till ett stycke under rubriken ”Kollektiva lösningar”, där vi skriver att vi<br />
vänder oss mot högerns detaljfokusering och att åtgärder ska sättas in där effekten är störst. Vi håller<br />
inte med om att den texten skulle kunna förstås som att vi delar svenska eliters argument för flexibla<br />
mekanismer. Tvärtom skriver i stycket ”Klimatansvar” om att vi först och främst måste ta ansvar för<br />
det vi släpper ut på hemmaplan. Texten i den första att-satsen är i mångt och mycket en upprepning<br />
av det som vi redan har skrivet i stycket ”Högerns lösningar”, i stycket om kollektiva lösningar<br />
beskriver vi istället hur vi förhåller oss till högerns lösningar.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP21 SÄNK KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MED 40%<br />
Både i Sverige och i EU kämpar <strong>Vänster</strong>partiet för att sänka koldioxidhalterna med 40 % till 2020, det<br />
borde vi i <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> också göra om vi ska prata hållbar utveckling på allvar. Förbundets förslag<br />
behöver konkretiseras för att fastslå vilka mål vi i <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> ska kämpa för och vilka krav vi ställer.<br />
Det är svårt att driva miljöpolitik utan tydliga mål.<br />
Vi yrkar:<br />
Att lägga till meningen ”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> driver kravet att sänka koldioxidutsläppen med 40<br />
% till år 2020 jämfört med förindustriell nivå.” på rad 5 sida 4 efter ordet delaktig.<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Söder om Söder<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen tycker att det är bra att som motionärerna föreslår konkretisera vilket mål vi har för<br />
utsläpp av växthusgaser. Vi tycker dock att det passar bättre i ett annat stycke.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att på sida 4 rad 45 lägga till: ”EU:s målsättning om att sänka utsläppen med 20 procent<br />
till år 2020 är för lågt ställt. <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> kräver att utsläppen av växthusgaser minskas<br />
med 40 procent till år 2020.”<br />
Att motionen därmed anses besvarad<br />
KP22 MISSTAG AV FS<br />
Det gäller att vara konsekvent. Det tål att upprepas helt enkelt. Tur att vi rättar er.<br />
Vi yrkar:<br />
Att På sidan 4, rad 13 efter ”leva på” lägga till ”och en Spårvagn att åka med”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Norrköping<br />
11
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Spårvagnar är visserligen såväl pittoreska som klimatsmarta. Men spårvagnsbristen kan tyckas vara ett<br />
lite mindre problem jämfört med kollapsande ekosystem, miljonsvält och förintade städer.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP23 BINDANDE KLIMATAVTAL<br />
Jag yrkar:<br />
Att texten "Vi vill också ha ett bindande klimatavtal där industriländerna åtar sig de största<br />
utsläppsminskningarna och hjälper utvecklingsländerna till en hållbar utveckling." läggs till<br />
efter här på rad 45 s. 4<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen anser att ett krav på ett bindande klimatavtal passar bra i stycket om klimatansvar.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP24 CUBA SI! YANKEE NO!<br />
I förslaget till klimatpolitiskt program tar vi upp endast två föregångsländer (Norge och Schweiz). Vi<br />
anser att det är mycket märkligt att inte peka ut det positiva miljöföredöme som Kuba utgör. Genom<br />
sin socialistiska ekonomi har man lyckats skapa en klimatpolitik som fungerar och är enligt<br />
världsnaturfondens rapport (living planet report 2006) det enda landet i världen med hållbar<br />
utveckling. Efter att Kuba hade blivit utnämnt som det enda hållbara landet i världen ur klimat- och<br />
utvecklingssynpunkt beslutade sig världsnaturfonden att göra om kriterierna för att Kuba skulle halka<br />
ner på listan. Det borgerliga etablissemanget gör allt för att mörka Kubas framgångsrika miljöpolitik<br />
eftersom den är bevis på att socialismen alltid kommer att ge bättre lösningar på klimatfrågan än vad<br />
än nyliberal politik någonsin kan göra.<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sida 5 rad 3 lägga till följande stycke:<br />
”Även utanför Europa finns det exempel på progressiva föregångsländer i<br />
klimatfrågan, i dessa fall är det länder som styrs av socialistiska regeringar. Kuba är<br />
det enda landet i världen med en hållbar utveckling om man kombinerar sociala och<br />
klimatmässiga faktorer. Medan rika kapitalistiska länder i väst inte klarar av att föra en<br />
hållbar klimatpolitik så kan Kuba genom sitt socialistiska system planera och bedriva<br />
en klimatpolitik som inte baseras på storföretagens vinstintressen.”<br />
Petter Engvall och Felicia Bromée, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Lund, Michael Christensen, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen anser inte att det finns någon poäng att tillföra programmet ett stycke om Kuba.<br />
Stycket som motionärerna nämner handlar i första hand om EU och unionens inverkan på<br />
klimatpolitiken. Det är därför Norge och Schweiz nämns. Det finns flera intressanta internationella<br />
exempel som vi skulle kunna beskriva, varav Kuba är ett. Om vi skulle beskriva Kubas miljöpolitik<br />
och de resultat man har uppnått där, skulle det behöva utvecklas. Det är inte så enkelt som att landet<br />
är ekologiskt hållbart på grund av att det har en socialistisk regering. Att landet är utsatt för en<br />
handelsblockad är en av orsakerna till att man tvingats hitta lösningar, som både handlar om att<br />
hantera blockaden, och vara ekologiskt hållbara. Kuba är intressant som ett exempel på en<br />
framgångsrik miljöpolitik, men förbundsstyrelsen anser inte att den beskrivning som ges i motionen<br />
tillför programmet så mycket.<br />
12
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
KP25 INDIVIDUELLA UTSLÄPPSRÄTTER BEHÖVS<br />
Förbundsstyrelsen skriver på rad 12-20 s. 5 att individuella utsläppsrätter är något förkastligt eftersom<br />
man återigen förskjuter klimatansvaret till individuell nivå istället på politikerna. Jag anser att<br />
förbundets syn på individuella utsläppsrätter är felaktig och orättvis.<br />
Meningen med individuella utsläppsrätter (eller koldioxidransonering som andra kallar metoden) är att<br />
tilldela varje konsument, kommun och företag en mängd koldioxid som ska användas under ett års tid.<br />
Varje gång man direkt genererar koldioxid i någon form, ex tankar bilen eller flyger, så dras en mängd<br />
koldioxid från ens utsläppsrätt till dess att summan blir noll beroende på hur klimatfarlig man är.<br />
Tanken systemet är att fördela bördan rättvist mellan länder och olika inkomstgrupper. De<br />
länder/inkomstgrupper som släpper ut mest och gör snabbt slut på sina krediter blir tvungna att betala<br />
till de grupper som hushåller med sina utsläpp för få tillåtelse att fortsätta sin destruktiva livsstil. Med<br />
andra ord sker en överföring från rik till fattig samtidigt som den rika parten blir beroende av den<br />
fattige partens ”välvilja” när det är dessa i praktiken som beviljar fortsatta krediter. De ”fattiga” kan<br />
av klimatskäl vägra försäljning av sina krediter och ”överklassen” får stå där med sina tomma<br />
stadsjeepar. En förutsättning är att krediterna blir så pass dyra att ”överklassen” tvingas se över sin<br />
livsstil för att inte gräva stora hål i plånboken när nya krediter inhandlas. Och om nu någon väljer att<br />
sälja outnyttjade ransoner, är det i så fall inte upp den till den personen. Kan <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong>, eller någon<br />
annan, säga att det är fel? Om nu metoden, återigen, är så pass dålig, varför förespråkar då delar av<br />
miljörörelsen i Afrika individuella utsläppsrätter?<br />
Utsläppen får ett tak som sätts av en oberoende utsläppskommitté som utgår efter den senaste<br />
klimatvetenskapen när kommittén gör sina bedömningar. Koldioxidmängden från varje utsläppsrätt<br />
minskas år efter år till dess att summan är noll. Till skillnad från den nuvarande handeln med<br />
utsläppsrätter är individuella utsläppsrätter en kollektiv åtgärd som omfattar ALLA<br />
koldioxidkonsumenter, oavsett om det är människor eller företag. Den skapar också ett incitament för<br />
att få ned utsläppen när alla är med på tåget med varsin fastslagen CO2-mängd. Till detta följer<br />
garanterade utsläppsminskningar, något som är extremt nödvändigt för att lösa klimatfrågan.<br />
Individuella utsläppsrätter är ingen renodlad marknadslösning. Däremot finns möjligheten att köpa<br />
och sälja krediter. Givetvis måste denna sortens handel omgärdas av regler för att systemet ska lyckas.<br />
Statliga upplysningsinsatser behövs för att informera folk hur handeln med individuella utsläppsrätter<br />
fungerar.<br />
Sammanfattat är individuella utsläppsrätter modellen för morgondagens klimatpolitik. Metoden<br />
fördelar utsläppen rättvist med garanterade resultat och är en kollektiv åtgärd då alla<br />
koldioxidkonsumenter tvingas mer eller mindre vara med på det tåg i kampen för ett fossilfritt<br />
samhälle.<br />
Därför yrkar jag:<br />
Att nuvarande text på rad 12-20 s. 5 ersätts av ”I olika länder diskuteras det om man ska införa<br />
individuella utsläppsrätter. Vi anser att individuella utsläppsrätter behövs för att fördela<br />
utsläppsbördan rättvist mellan länder och inkomstgrupper. Till skillnad från dagens<br />
utsläppsrättshandel är individuella utsläppsrätter ingen renodlad marknadslösning utöver<br />
personlig handel med utsläppskrediter. Dock bör denna sortens handel omgärdas av regler<br />
och upplysning för systemet ska bli så lyckat som möjligt. Jämfört med skatter ger<br />
utsläppsrätterna garanterade minskningar inom en viss tidsram. <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> ställer sig<br />
positiv till individuella utsläppsrätter tillsammans med andra åtgärder som minskar<br />
utsläppen."<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det finns flera problem med individuella utsläppsrätter. Ett är det vi beskriver i programförslaget: att<br />
det öppnar upp för en handel där låginkomsttagare även fortsättningsvis håller nere sin konsumtion,<br />
13
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
medan höginkomsttagare kan köpa sig fria från ansvar genom att köpa fler utsläppsrätter. Handel med<br />
individuella utsläppsrätter skapar incitament för låginkomsttagare att snåla på utsläppen, eftersom det<br />
kan ge ett nödvändigt tillskott till hushållskassan, medan de som har råd kan fortsätta att släppa ut.<br />
Både koldioxidskatt och individuella utsläppsrätter fyller i teorin sin funktion: att minska utsläppen.<br />
Men individuella utsläppsrätter har flera nackdelar. Individuella utsläppsrätter skulle inte på samma<br />
sätt som en koldioxidskatt kunna användas till klimatinvesteringar, eftersom den ekonomiska<br />
omfördelningen inom systemet skulle gå mellan individer och inte till staten, som är fallet vid<br />
beskattning.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP26 STRAFFSKATTER – JA, MED FÖRNUFT<br />
På sid 5, rad 18-20 står det att alla koldioxidutsläpp ska påläggas kraftiga straffskatter. Så kategorisk<br />
tycker inte jag att vi ska vara. Koldioxidskatt är effektivt och relativt rättvist, men skatten har sina<br />
begränsningar. Inte alla kan välja att ”pressa ner” sina utsläpp. På samma sätt som ett individuellt<br />
utsläppsrättssystem skulle riskera att slå mot redan ekonomiskt utsatta skulle också kraftigt höjda<br />
skatter göra det.<br />
Den som värmer sitt hus med olja har kanske inte råd att köpa ett system för miljövänlig uppvärmning<br />
som kostar flera hundra tusen, och den som har fem mil i bil till jobbet varje dag kan inte köra mindre<br />
utan att det går ut över ekonomin. Visserligen kanske husägaren sänker inomhustemperaturen och<br />
bilföraren kör försiktigare, men sådana förändringar på marginalen kan inte rättfärdiga att man slår<br />
hårt ekonomiskt mot befolkningen i glesare befolkade områden. Där måste andra metoder till för att<br />
angripa orsakerna till utsläppen.<br />
Koldioxidskatter är viktiga och ska vara en del av klimatpolitiken, men de ska inte vara det viktigaste<br />
verktyget för att pressa ner utsläppen. Istället för idealisternas hopp om individuella utsläppsrätter<br />
borde vi förlita oss på en blandning av olika statliga åtgärder, där skatt är en av dem och lagstiftning<br />
och subventioner kan vara andra.<br />
För att förtydliga vad vi tycker om skatteintäkterna bör vi också skriva in något om grön-grön<br />
skatteväxling, för att markera mot Miljöpartiets fåniga röd-gröna skatteväxling.<br />
Jag yrkar:<br />
Att på sid 5, rad 18-19 ändra meningen som börjar ”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> vill…” så att den lyder:<br />
”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> vill istället att koldioxidutsläpp ska påläggas skatter, för att pressa ner<br />
utsläppen och samtidigt omfördela pengar från miljöfarlig verksamhet till<br />
miljövänlig.”<br />
Att på sid 5, rad 20 efter meningen som slutar ”…verksamhet till miljövänlig.” lägga till<br />
följande mening: ”Det är en mer rättvis lösning än den så kallade röd-gröna<br />
skatteväxlingen, där miljöskatter används för att sänka skatten på arbetskraft.”<br />
Nisse Sandqvist, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen ser inte att motionärens föreslagna ändring gör någon större skillnad i texten.<br />
Istället för att skriva att vi vill lägga ”kraftiga straffskatter” på koldioxidutsläpp, skriver motionären att<br />
”koldioxidutsläpp ska påläggas skatter”. I sak innebär båda förslagen samma sak: koldioxidbeskattning.<br />
Men det är en intressant diskussion som berörs i motionens brödtext, som vi vill passa på att svara på.<br />
Motionären har rätt i att koldioxidbeskattning drabbar låginkomsttagare hårdare än höginkomsttagare,<br />
helt enkelt eftersom det ekonomiska utrymmet för ökade kostnader förstås är mindre för en<br />
låginkomsttagare, och motionärens exempel är helt korrekta. Men det problemet handlar inte i<br />
grunden om koldioxidskatt, utan om klass. Att låta bli nödvändiga klimatpolitiska åtgärder, kan inte<br />
vara lösningen på problemet med stora inkomstskillnader. Det är viktigt att hålla isär målen: att minska<br />
koldioxidutsläppen är ett. Att minska klassklyftor ett annat. Det har vi andra politiska strategier för att<br />
nå.<br />
14
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Vad gäller den andra att-satsen, så anser förbundsstyrelsen att frågan om skatteväxling skulle behöva<br />
lite mer utrymme om det ska omnämnas i programmet. Det finns olika varianter av skatteväxling, en<br />
del dåliga, andra bättre. <strong>Vänster</strong>partiet har föreslagit en variant på skatteväxling, där låginkomsthushåll<br />
kompenseras för ökade kostnader som följer på miljöskatter. Det blir lite otydligt vad som menas med<br />
”den så kallade röd-gröna skatteväxlingen”, och oklart vad problemet är med den, därför föreslår vi att<br />
den andra att-satsen avslås.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP27 MATSUVERÄNITET<br />
Skrivningarna om livsmedelsproduktion är bra på många sätt. Där får vi in både ett klimatpolitiskt och<br />
progressivt perspektiv på livsmedelsproduktionen. Dock tycker jag att skrivningarna kan utvecklas så<br />
att så att vi på ett tydligare sätt påpekar varför lokal produktion är viktig ur fördelningssynpunkt. Jag<br />
tycker också att det i sammanhanget vore rimligt att peka ut etanolens destruktiva roll för lokal<br />
matproduktion. Det är orimligt att vi i väst gör bränsle av Brasiliens mat och sedan sätter dem i en<br />
situation där de riskerar att bli beroende av att köpa mat från oss. Rätten till matsuveränitet är en fråga<br />
om nationellt oberoende, det handlar om att bekämpa imperialismen.<br />
Jag yrkar:<br />
Att på sida 5 rad 38 efter meningen som slutar ”... av självförsörjning som möjligt.” föra<br />
in följande stycke: ”Kampen för lokal matproduktion handlar om kampen till<br />
nationellt självbestämmande. Matsuveräniteten är central för varje lands rätt att föda<br />
sitt eget folk. Idag kan vi se hur till exempel etanolproduktion tränger ut lokal<br />
matproduktion och riskerar att sätta Brasilien i en situation där de måste handla mat<br />
av Europa och USA. Det är fullständigt orimligt att bönder i Brasilien ska behöva<br />
svälta för att väst vill köra bil på deras mat.”<br />
Michael Christensen, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det problem som motionärerna pekar på har viss relevans och förbundsstyrelsen ser, som framgår av<br />
programförslaget, inte etanolen som det enda, eller det perfekta alternativet till fossila drivmedel. Vi<br />
problematiserar det på andra ställen i programmet. Men vi håller heller inte fullt ut med om<br />
beskrivningen som motionen gör.<br />
Den yta som används till sockerrör som den brasilianska etanolen framställs från, motsvarar ungefär<br />
en procent av landets odlade mark. Betydligt mer går åt till odling av soja som används till djurfoder,<br />
vilket är en ännu större exportprodukt och ett ur livsmedelsförsörjnings- såväl som klimatperspektiv<br />
större problem. Brasiliens etanolproduktion innebär dessutom att landet har kunnat göra sig<br />
oberoende av oljeimport, vilket också är viktigt med tanke på självförsörjning. Vi håller med om att<br />
det finns problem förknippat med etanolframställningen exempelvis i form av usla arbetsförhållanden<br />
och användande av kemikalier. Det behöver tas på allvar och motarbetas på alla sätt tillsammans med<br />
folkrörelser i Brasilien. Men vi måste kunna se att det inte nödvändigtvis har med etanolen i sig att<br />
göra. Redan idag produceras det tillräckligt med mat för att mätta alla världens magar, trots det svälter<br />
stora befolkningsgrupper. Vi ser att det finns andra fördelningspolitiska problem som inbegriper till<br />
exempel handelspolitik och skeva ägandeförhållanden i sammanhanget. Det största problemet med<br />
Brasiliens jordbruk och livsmedelsförsörjning är inte etanolproduktionen, utan att stora landarealer<br />
står obrukade på grund av att de ägs av kolonisatörsättlingar som inte låter marken komma till bruk.<br />
Lösningen är en fortsatt jordreform, inte att Sverige slutar köpa brasiliansk etanol. Se även<br />
Förbundsstyrelsens svar på KP 44.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP28 LYFT FRAM KÖTTINDUSTRINS MILJÖPÅVERKAN<br />
Vi tycker att man har betonat köttindustrins klimatpåverkan i en alltför liten grad, relativt dess faktiska<br />
konsekvenser för vår miljö. I den nuvarande texten har frågan reducerats till ett par meningar trots att<br />
15
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
60<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
köttproduktionen står för 18 % av utsläppen i världen idag. Det har inte bara att göra med själva<br />
produktionens påverkan, utan även att man avverkar stora arealer skog runt om i världen, för att<br />
bereda plats år djurhållningen. Det är också viktigt att poängtera att köttindustrin aldrig kan bli<br />
tillräckligt miljövänlig, utan den viktigaste lösningen är att minska dess omfattning.<br />
Vi yrkar:<br />
Att rubriken ”livsmedelsproduktion” blir en stor rubrik och placeras efter ”Sprid<br />
tekniken” överst på nästa sida.<br />
Att stryka den nuvarande formuleringen om köttindustrin som börjar med ”dagens<br />
köttindustri” och slutar med ”egna miljökostnader” på sid 5 rad 40 under stycket<br />
livsmedelsproduktion.<br />
Att följande stycke placeras efter stycket som då slutar med ”ekologiska produktionssätt”:<br />
Köttindustrin<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> är mycket kritiska till dagens köttindustri, inte enbart för att den<br />
förhindrar en rimlig djurhållning, utan också på grund av dess negativa påverkan på<br />
miljön. 18% av världens alla utsläpp av växthusgaser kommer från köttindustrin, och<br />
det gör den till en större klimatbov än transportsektorn. Köttindustrin bidrar till<br />
koldioxidutsläpp genom att man skövlar skog för att ge plats åt betesmark och<br />
odlingsmark åt foder. Dessutom fraktas fodret långa sträckor och förvärrar därmed<br />
transportsektorns koldioxidutsläpp. Utöver koldioxidutsläppen bidrar djurhållning<br />
även med utsläpp av metan och dikväveoxid som har betydligt starkare effekt på den<br />
globala uppvärmningen än koldioxid. Dessa utsläpp kommer främst från djuren<br />
själva, och därmed måste köttindustrins omfattning minska för att utsläppen ska<br />
kunna minska. Köttindustrin går att göra mer ekologisk än vad den är idag. <strong>Ung</strong><br />
<strong>Vänster</strong> kräver att industrin tar ansvar för sina utsläpp och minska dessa till rimliga<br />
nivåer. Men den viktigaste åtgärden är att minska bidrag och subventioner till<br />
köttdjursuppfödningen för att kraftigt kunna minska köttkonsumtionen.”<br />
Paulina Henrichsén, Martin Johnsson och Fredrik Andersson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Linköping<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen håller med om argumentationen som motionärerna för fram i sitt textförslag. Vi<br />
tycker dock att det vore synd bl.a. om kravet på att köttindustrin ska bära sina egna miljökostnader tas<br />
bort och vi föreslår därför en lite annan skrivning. Vad gäller placeringen av stycket, så tycker vi att<br />
stycket om livsmedelsproduktion bör ligga under kapitlet om global rättvisa. Inte för att frågan skulle<br />
vara liten, utan för att det är så tydligt hur skev fördelningen av resurser är om man ser till produktion<br />
och konsumtion av livsmedel. Därför tycker vi att stycket bör ligga kvar där det ligger.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att på sida 5 rad 40 – 43 ersätta de två sista meningarna med: ”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> är kritiska till<br />
dagens köttindustri. Dels förhindrar den en rimlig djurhållning, och dels har den en<br />
mycket negativ påverkan på miljön. Hela 18 procent av världens utsläpp av<br />
växthusgaser kommer från köttindustrin. Man skövlar regnskog för att skapa mer<br />
betesmark och för att odla djurfoder. Fodret fraktas långa sträckor och förvärrar<br />
därmed transportsektorns koldioxidutsläpp. Utöver koldioxidutsläppen bidrar<br />
djurhållning även med utsläpp av metan och dikväveoxid som har betydligt starkare<br />
effekt på den globala uppvärmningen än koldioxid. Dessa utsläpp kommer främst<br />
från djuren själva, och därmed måste köttindustrins omfattning minska för att<br />
utsläppen ska kunna minska. Köttindustrin behöver bedrivas mer ekologiskt hållbart.<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> vill minska bidrag och subventioner till köttdjursuppfödning, ställa<br />
hårdare krav på hanteringen och låta köttindustrin bära sina egna miljökostnader.<br />
Att motionens första att-sats avslås<br />
Att motionen i övrigt anses besvarad<br />
KP29 BIDRAG TILL KÖTTINDUSTRIN<br />
Även om vi inte alltid är överens i förbundet om synen på köttindustrin och djuretiska frågor borde vi<br />
utan att tveka kunna ha en skarpare formulering än den föreslagna.<br />
16
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Jag yrkar därför:<br />
Att ”minska” i den andra meningen på sidan 5, rad 41, byts ut mot ”ta bort”.<br />
Herman Ferner, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen förstår motionärens intention och håller i stort sett med. Däremot anser<br />
förbundsstyrelsen inte att vi kategoriskt bör kräva att alla bidrag till köttdjursuppfödning bör<br />
avskaffas. Vi vänder oss helt emot dagens situation, EU: s subventionspolitik och kräver att<br />
köttindustrin ska bära sina egna miljökostnader. Men det kan fortfarande i vissa fall vara motiverat att<br />
ge visst stöd till djuruppfödning, t.ex. för att bevara vissa djurarter.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP30 INFÖR KÖTTSKATT<br />
Jag yrkar:<br />
Att texten ”Vi vet också att punktskatter har en hämmande påverkan för konsumtion av en viss<br />
vara, exempelvis tobak och alkohol. Därför vill vi också införa en köttskatt på köttprodukter<br />
för att minska köttkonsumtionen på grund av köttets negativa miljöpåverkan. <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong><br />
vill också att köttkonsumtionen minskar till gagn för en vegetarisk kosthållning.” läggs efter<br />
miljökostnader på rad 43 s. 5<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
KP31 MER FRUKT OCH GRÖNT MED HJÄLP AV<br />
KÖTTSKATT<br />
Eftersom köttindustrin står för 18 % av världens totala utsläpp av växthusgaser, större än<br />
transportsektorn, känns det mycket angeläget att med skatter och subventioner minska<br />
köttkonsumtionen.<br />
Jag yrkar:<br />
Att efter meningen som börjar med <strong>Ung</strong> väster vill minska bidrag… på sid 5 rad 43 lägga<br />
till ”Vi vill också se att en köttskatt införs till förmån för en subventionering av<br />
ekologiska och närodlade produkter.”<br />
Att efter meningen som börjar med <strong>Ung</strong> väster vill minska bidrag… på sid 5 rad 43 lägga<br />
till ”Vi vill också se att en köttskatt införs till förmån för en subventionering av frukt<br />
och grönt.”<br />
Sanna Setterwall Lund, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Västra Södermalm<br />
Förbundsstyrelsens svar KP30 och KP31:<br />
Förbundsstyrelsen skriver i förslaget till program, samt i svaret till motionen ”Lyft fram köttindustrins<br />
miljöpåverkan”, att <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> kräver att köttindustrin ska bära sina egna miljökostnader. Det<br />
kommer att innebära att kött blir dyrare att producera och konsumera. Det är ett annat sätt att genom<br />
ekonomiska styrmedel minska köttkonsumtionen, som fyller samma funktion som en punktskatt på<br />
kött. Det är ett bättre sätt, eftersom det också gör den mest klimatpåverkande köttproduktionen<br />
dyrare jämfört med köttproduktion med mindre klimatpåverkan.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motion KP30<br />
Att avslå motion KP31<br />
17
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
KP32 GRAMMATIK ÄR KUL<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Det har olyckligtvis blivit ett grammatiskt fel i den nedan nämnda meningen. Jag tycker att det vore<br />
bättre om den vore grammatiskt korrekt.<br />
Jag yrkar därför:<br />
Att meningen ”Därför vill <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong>… föras över lättare.” på sidan 6 rad 1-3 byts ut<br />
mot meningen ”Därför vill <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> att lagarna kring immaterialrätten ska ändras<br />
så att tekniken lättare ska kunna föras över mellan olika länder.”<br />
Herman Ferner, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Tack för korrigeringen!<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP33 LYCKLIGARE MED SPÅRVAGN<br />
Det finns ingen mer tillfredställande syn än en spårvagn som glider majestätiskt fram på en av stadens<br />
gator.<br />
Därför yrkar vi:<br />
Att Följande stycke skall infogas på sidan 7, rad 16:<br />
”När man pratar om kollektivtrafik vet vi ju all att det bara finns en typ av färdmedel<br />
att tala om, Spårvagn. Spårvagnen, eller ”guds gåva till mänskligheten” som den också<br />
kallas är något som <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> anser skall vara en självklarhet i människors vardag.<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> kräver att varje stad skall ha mins 10 meter spårväg per invånare. Rätten<br />
till spårvagnar är en mänsklig rättighet.”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Norrköping<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen menar att det inte är riktigt så lätt som motionärerna beskriver. Det finns många<br />
olika sorters färdmedel vissa passar vissa stadsmiljöer bättre. Det är t.ex. vetenskapligt bevisat att<br />
Norrköping lämpar sig bra för kollektiv barkbåtspaddling.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP34 KLASS OCH KÖN I KOLLEKTIVTRAFIKEN<br />
Vi tycker att det behövs mer klass och kön i stycket om kollektivtrafiken. Stycket är bra i övrigt, men<br />
det är viktigt att påpeka att satsningar på kollektivtrafiken gynnar arbetarklassen som helhet och<br />
kvinnor som grupp, samt minska överklassens energikonsumtion.<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sid 7 rad 16 lägga till följande stycke:<br />
"Kollektivtrafiken används idag i större grad av kvinnor, medan män står för den<br />
största delen av bilåkandet. På samma sätt så är det en större del av arbetarklassen<br />
som åker kollektivt medan överklassen i större utsträckning förflyttar sig med bil. En<br />
ökad satsning på kollektivtrafiken på bilismen bekostnad är därför ett sätt att utjämna<br />
klass- och könsskillnader och ett sätt att utkräva ansvar från de grupper i samhället<br />
som bidrar till mest utsläpp."<br />
Felicia Bromée och Petter Engvall, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Lund<br />
18
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären lyfter fram viktiga aspekter av kollektivtrafiksfrågan. FS tycker att svaret på motion KP11<br />
tillgodoser motionärernas andemening på ett bättre sätt.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP35 TRÄNGSELSKATT<br />
Jag tycker att man inte ska nämna att ett sätt att finansiera kollektivtrafiken är igenom trängeselskatt,<br />
det låter bara som ett dåligt argument och trängselskatten finns endast i Stockholm vilket gör det<br />
problematiskt att använda detta dokument för hela Sverige. Sedan nämner man redan att vi kräver<br />
nolltaxa och en helt skattefinansierat kollektivtrafik.<br />
Jag yrkar:<br />
Att vi stryker följande på sida 7 rad 33-35 ”Ett sätt att finansiera nolltaxan är också att<br />
använda pengar från s.k. trängselskatt till kollektivtrafiken. Det är ett bra sätt att<br />
omfördela resurser från privatbilismen till kollektivtrafiken”<br />
Mohammed Mahmoud, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen anser att trängselskatten i Stockholm i grunden är ett bra sätt att minska<br />
privatbilismen. Från början var tanken att de pengar som inkom skulle gå till en utökad kollektivtrafik.<br />
Istället har en borgerlig majoritet använt dem till att bygga ut vägar runt om i Stockholm. Det är<br />
förstås en felaktig användning av pengarna och har inte alls den omfördelande effekt som vi önskar<br />
men så behöver det inte vara. Självklart vill vi ha en skattefinansierad kollektivtrafik med nolltaxa men<br />
det utesluter inte att man även kan använda sig av trängselskatter i större städer just för att minska<br />
onödig biltrafik. Vi är övertygade om att det skulle gå att införa på många fler håll runt om i landet och<br />
vill lyfta upp det som ett konkret exempel på hur man kan minska utsläppen i städerna.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP36 ÖRONMÄRK PENGAR TILL KOLLEKTIVTRAFIKEN<br />
Jag yrkar:<br />
Att textraden " Ett annat sätt att finansiera nolltaxan är via ett statligt bidrag som ska öronmärkas<br />
till alla landssting för gratis kollektivtrafik" införs efter ordet "kollektivtrafiken." på rad 34<br />
sidan 7.<br />
Robert Zakrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Visst skulle man kunna tänka sig att öronmärka statliga pengar för att satsa på kollektivtrafiken men<br />
det är ju också skattepengar och blir inte ett helt annat sätt att finansiera det hela. Det är däremot<br />
exempelvis trängselskatten som vi också nämner kan vara ett sätt att åtminstone delfinansiera där det<br />
är möjligt. Förbundsstyrelsen väljer att inte gå in på detaljer kring skattefrågan utan det räcker med att<br />
programmet tar upp en helt skattefinansierad kollektivtrafik som det bästa alternativet.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP37 ÄVEN GÅNG- OCH CYKELTRAFIK ÄR VIKTIGT!<br />
Alltför ofta glöms gång- och cykeltrafiken bort när vi i <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> ska formulera vår politik på<br />
transportområdet. Det är särskilt olyckligt i detta sammanhang, eftersom gång- och cykeltrafiken är<br />
väldigt bra att satsa på ur miljösynpunkt.<br />
19
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Vi yrkar:<br />
Att följande stycke infogas på sid 7 efter stycket Kollektivtrafik:<br />
”Gång- och cykeltrafik<br />
Gång och cykeltrafiken är en viktig del av det svenska transportsystemet. Det är<br />
också dessa transportalternativ som är allra mest miljövänliga. Cykeltrafiken utgör<br />
idag omkring 10 % av alla transporter i Sverige, men tilldelas inte mer än 2 % av de<br />
offentliga infrastruktursatsningarna. Detta är djupt olyckligt då forskning har visat att<br />
kvalitet och säkerhet på gång- och cykelbanor är viktiga faktorer för om människor<br />
ska välja cykeln som transportmedel eller ej. <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> kräver att gång- och<br />
cykeltrafik tilldelas mer resurser och att alla Sveriges tätorter ska ha väl utbyggda<br />
gång- och cykelbanor.”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala län<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionärerna har rätt i sak att det är viktigt med väl utbyggda gång- och cykelbanor i tätorterna men<br />
förbundsstyrelsen tycker inte riktigt att det passar in i programmet. Det man ska komma ihåg är att en<br />
kraftigt minskad biltrafik i tätorterna i allra högsta grad ökar möjligheterna för att cykeltrafiken ska<br />
kunna växa. Vi anser att en minskning av biltrafiken kräver större åtgärder än bättre cykelbanor för att<br />
den ska bli mer än marginell och tycker därför inte att det är prioriterat att skriva med motionärernas<br />
text.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP38 KOLLEKTIVTRAFIK HAR FEMINISTISKA VINSTER<br />
Då <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> är ett feministiskt ungdomsförbund anser jag det olyckligt att i förslaget till<br />
miljöpolitiskt program saknas under stycket ”Kollektivtrafiken” den feministiska och vinsten av att<br />
utöka antalet turer samt införa nolltaxa inom kollektivtrafiken. Då det är fler kvinnor än män som<br />
nyttjar den, likt faktumet att det är fler låginkomsttagare än höginkomsttagare som åker kollektivtrafik<br />
Jag yrkar därför:<br />
Att följande text läggs till på sidan 7, rad 50 ”Att införa en nolltaxa samt bygga ut<br />
kollektivtrafiken är också mycket positivt utifrån en feministisk utgångspunkt. Flera<br />
undersökningar från Vägverket visar att det är fler kvinnor än män, liksom det är fler<br />
låginkomsttagare än höginkomsttagare som nyttjar kollektivtrafiken.”<br />
Emil Persson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Mark<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären lyfter fram viktiga aspekter av kollektivtrafiksfrågan. FS tycker att svaret på motion KP11<br />
tillgodoser motionärernas andemening på ett bättre sätt.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP39 KILOMETERSKATT<br />
Jag yrkar:<br />
Att texten "och beläggs med en kilometerskatt som baseras på transportsträckans längd." läggs<br />
till efter landsväg på rad 4 s. 8<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
20
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Vi skriver redan om kilometerskatt på lastbilstrafik längre fram i kapitlet, sid 8 rad 37, och tycker att<br />
det räcker.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP40 VILKA PROCENT?<br />
I programförslaget ges en handfull procentsiffror. En del är väl definierade, andra inte<br />
På sid 8, rad 4-5 står att vi vill öka kapaciteten på järnväg med 50 procent till år 2020. Från vilken<br />
utgångspunkt vill vi göra detta? Kapaciteten torde förändras över tid, så att slå fast ett indexår eller<br />
bestämma en startpunkt kunde vara en lösning. En annan lösning är att kort förklara varför<br />
kapaciteten måste öka med just si och så mycket (för det finns väl en gedigen vetenskaplig grund<br />
bakom procentkravet?).<br />
På sid 9, rad 28-29 står att vi vill minska användningen av fossila bränslen med 35 % fram till 2020.<br />
Vad bygger detta udda procenttal på, är det en positionering till någon klimatutredning? Och från<br />
vilket år börjar vi räkna dessa 35 procent?<br />
På sid 10, rad 8 kräver vi gradvis avveckling av kärnkraften till 2025, en förlängning av kärnkraften på<br />
15 år från vårt nuvarande krav, år 2010. Här kunde vi förtydliga vad ”gradvis” innebär och att varje<br />
reaktor ska ha ett unikt slutdatum, som möjliggör för noggrann planering av ny elproduktion.<br />
På sid 10, rad 38-39 står att det är möjligt att halvera Sveriges elkonsumtion fram till 2030. Frågan är<br />
återigen från vilket år, och om vi har ett startdatum och målet är halvering till 2030 så ska det vara vårt<br />
krav, inte ”det är möjligt”.<br />
Jag yrkar:<br />
Att på sid 8, rad 4-5 lägga till ett startdatum för järnvägens kapacitetsökning<br />
Att på sid 9, rad 28-29 lägga till ett startdatum för minskning av fossila bränslen<br />
Att på sid 10, rad 8 mellan orden ”gradvis,” och ”och” lägga till följande: ”varje reaktor få<br />
ett eget slutdatum” så Att meningen lyder ”Kärnkraften ska avvecklas gradvis, varje<br />
reaktor få ett eget slutdatum och den sista reaktorn stängas senast 2025. På så vis kan<br />
ersättning för kärnkraften planeras mer noggrant.”<br />
Att på sid 10, rad 38-39 lägga till ett startdatum för halvering av elkonsumtionen<br />
Nisse Sandqvist, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Vad gäller startdatum för de olika kraven så utgår vi ifrån idag, det vill säga kraven ställer vi när det<br />
klimatpolitiska programmet är antaget, i maj <strong>2009</strong>. Självklart måste man efterhand med tiden ställa nya<br />
krav och räkna om siffrorna, det klimatpolitiska programmet kommer inte att vara aktuellt för evigt.<br />
De procentkrav vi ställer föregås inte av stora vetenskapliga utredningar från <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong>s sida utan<br />
det är mer av realpolitisk karaktär, en viljeinriktning från vår sida, en bedömning av vad som är<br />
nödvändigt och vad som är realistiskt och ett hänsynstagande till vad den övriga miljörörelsen kräver.<br />
Vi tycker att det är tydligt vad det är vi kräver och vill därför inte bifalla motionären.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP41 GRÖN EL TILL JÄRNVÄG!<br />
Det är viktigt att vi betonar vikten av att bygga ut tågtrafiken för att den är miljövänlig. Men den är<br />
faktiskt inte miljövänlig om elen som tågen går på kommer från icke förnybara resurser. Därför tycker<br />
jag att det är viktigt att vi nämner att ett krav är att alla tåg måste använda sig av grön el. Grön el<br />
kallas den elen som är förnyelsebar och syftar oftast till vattenkraft, vindkraft och solkraft.<br />
Vi tjänar inget av att vi förflyttar våra fossila bränslen från vägarna till tågnätet.<br />
21
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Jag yrkar:<br />
Att lägga till på sidan 8 rad 12 efter ”statens regi.” en ny mening som lyder<br />
”Det är viktigt att våra tåg använder sig av grön el, så att inte det hela blir en stor<br />
miljöbluff.”<br />
Mohammed Mahmoud, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det är viktigt att all vår elframställning ställs om till att vara förnyelsebar, det är det vi skriver om i<br />
kapitlet om energi. Det blir lite konstigt att peka ut just tågtrafiken som konsument av grön el, särskilt<br />
som det inte i första hand är via konsumentpåverkan vi vill göra omläggningen av<br />
energiframställningen utan genom politiska beslut och statligt ägande.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP42 AVSKAFFA KONKURRENSEN MED SJ<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> vill givetvis att all kollektivtrafik ska ägas kollektivt. Därför bör det centrala i vår<br />
argumentation kring fördelarna med persontransport på järnväg inte vara att SJ måste sänka sina<br />
biljettpriser, utan att de får det monopol som ger dem utrymme att göra detta. I förbundsstyrelsens<br />
förslag får man lätt uppfattningen att det är SJ i sig som är boven som tar ut så höga avgifter för sina<br />
resor, när det i själva verket är något de är tvungna till eftersom de är utsatta för konkurrens. Därför,<br />
menar vi, vore det i linje med en radikal politik att också kräva en radikal förändring och inte en<br />
inomkapitalistisk lösning.<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sid. 8, rad 12-13, byta ut meningen “Det kräver…” till och med “…flygtrafiken.”<br />
mot följande: “Det kräver en kollektivisering av all persontransport på järnväg, så att<br />
SJ fritt kan styra sin verksamhet inte efter marknadens nycker, utan efter vilka behov<br />
som finns hos oss som äger och nyttjar dess tjänster.”<br />
Mattias Morén, Nisse Sandqvist, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Även när SJ:s monopol var ett monopol fullt ut i Sverige så har biljettpriserna stundtals varit alldeles<br />
för höga. Självklart är en förutsättning för att SJ ska kunna sätta låga priser att man inte måste<br />
konkurrera med andra tågbolag. Vi skriver om hur konkurrensen inte hör hemma inom järnvägen<br />
strax innan i stycket och tycker att det framgår tydligt vad vi menar.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP43 AVVECKLA FLYGET<br />
Flyget är en av de snabbaste växande källor av växthusgaser. Under en flygresa genereras ca 2-6 ton<br />
koldioxid som släpps ut direkt nära atmosfären med andra farligare växthusgaser som vattenånga och<br />
kvävedioxid. Tyvärr ökar flygandet alltmer, både inrikes- och utrikes, med stora skattesubventioner<br />
från politikerna. Detta är inte hållbart. Allt stöd till flygindustrin måste upphöra och en flygskatt måste<br />
införas för att dämpa flygets utsläpp. Dessutom måste inrikesflyget söder om Sundsvall avvecklas till<br />
förmån för en utbyggd kollektivtrafik.<br />
I och med att flyget är enda stor miljöbomb så är det absurt att höra från förbundet att flyget måste<br />
konkurreras bort av andra transportmedel när vi egentligen måste minska flygandet så mycket som<br />
möjligt med styrmedel och ett avvecklat inrikesflyg.<br />
I ett hållbart samhälle måste kollektiva transportmedel utgöra en spjutspets i hur man kan transportera<br />
sig. Som det ser ut nu kommer det dröja många år innan flyget blir miljövänligt. Tills dess ska flyget<br />
22
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
inte betraktas som vilket transportmedel som helst med tanke på dess enorma miljöpåverkan.<br />
Därför yrkar jag:<br />
Att texten "Flyget är en av världens snabbaste växande källor av växthusgaser. En flygresa<br />
genererar stora mängder växthusgaser som släpps ut direkt nära atmosfären. Tyvärr växer<br />
flygindustrin, både inrikes- och utrikes, med stora skattesubventioner på bränsle, moms,<br />
flygplatser med mera från politikerna. Detta är inte hållbart.<br />
Lösningen på flygets utsläpp är att återinföra den flygskatt som den borgerliga regeringen<br />
avskaffade efter valet 2006, fast än mer kraftfull. Inrikesflyget söder om Sundsvall måste<br />
avvecklas och ersättas av ett utbyggt järnvägsnät med satsningar på höghastighetståg. Särskilt<br />
sträckan Göteborg-Stockholm kan ersättas med ett höghastighetståg som drastiskt kortar<br />
restiden. <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> kräver också att alla former av subventioner till flyget avvecklas och<br />
anslagen till forskningen för ett fossilfritt flyg ökar." läggs till på rad 14 på sida 8<br />
Att rubriken ”Flyget” sätts ovan ovanstående textförslag<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen vill inte införa ett eget stycke om flyget. Vi vill ha kvar fokus på kollektivtrafiken<br />
och trafiken på järnväg, vilket trots allt är det som vanligt folk färdas med mest. Däremot ser vi en<br />
poäng av att lägga till lite mer kring flygets negativa inverkan och åtgärder mot dessa. Vi föreslår en<br />
annan skrivning.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att på sid 8 rad 14 lägga till ”Det är fullkomligt ohållbart att det många gånger är billigare<br />
att ta flyget än tåget när man ska resa någonstans med tanke på de stora, och allt mer<br />
ökande, utsläppen av växthusgaser som flygindustrin är skyldiga till. <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong><br />
kräver att subventionerna av flygtrafiken upphör samt att det införs en särskild<br />
flygskatt som tar regionala hänsyn och gör det olönsamt med inrikesflyg där<br />
järnvägstrafiken är ett tillräckligt alternativ.<br />
Att anse motionen besvarad<br />
KP44 ETANOL WTF!?<br />
I förslaget till klimatpolitiskt program slår man fast att det är viktigt att vi försöker bryta vårt beroende<br />
av bensin, något som vi håller med om. Vi ser dock inte poängen med att nämna etanolen som en av<br />
lösningarna på vårt bensinberoende. Programmet tar också upp att etanolen är problematisk, en<br />
inställning som vi delar, men man glömmer de viktigaste anledningarna till varför etanolproduktionen<br />
är problematisk och varför <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> inte borde stödja den.<br />
Etanolen är för det första ohållbar i större skala på längre sikt just eftersom den tar i anspråk, utarmar<br />
och förstör odlingsbar mark som skulle kunna användas till matproduktion i lokalområdet. Den är<br />
också ohållbar eftersom att den i förhållande till hur mycket mark den tar i anspråk inte är speciellt<br />
effektiv. För att kunna försörja 5 % av Europas bilar skulle 35 % av Europas odlingsbara mark behöva<br />
användas till etanolproduktion, det enda sättet som etanolproduktionen kan bli ett hållbart alternativ<br />
vore således om det fortsätter att expandera i tredje världen. En fortsatt uppodling av mark hos fattiga<br />
länder i syd leder dock dels till hungersnöd och sociala problem i dessa länder samt att detta befäster<br />
en struktur där de fattiga bönderna i exempelvis Brasilien får betala priset för att vi i Sverige ska kunna<br />
åka miljöbilar.<br />
Just i Brasilien pågår det en kamp mellan etanolföretag och de jordlösa böndernas rörelse (MST) om<br />
huruvida etanolproduktion eller matproduktion för de hungrande bönderna ska vara det viktigaste att<br />
använda marken till. För <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> borde det vara självklart på vilken sida vi står och vilka vi ska<br />
visa solidaritet med. Vi vill därför stryka styckena i programmet om att etanol skulle vara ett<br />
framåtsyftande alternativ. Däremot vill vi inte stryka formuleringen om att <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> ska stödja ett<br />
system där bilar med låga utsläpp av koldioxid får betala lägre skatt, men vi tycker att den meningen<br />
passar bättre i stycket om att höja priset för bensin.<br />
23
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sida 8 rad 27 stryka ”etanol och”<br />
Att efter meningen på rad 27 lägga till ”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> stödjer även ett system där bilar med<br />
låga utsläpp av koldioxid får betala lägre skatt.”<br />
Att stycket på sida 8 rad 29-34 stryks och ersätts med texten:<br />
”Etanolproduktionen lyfts ofta fram som ett sätt att minska vårt beroende av bensin.<br />
Det stämmer att etanol släpper ut aningen mindre koldioxid än bensin, men trots<br />
detta är etanolproduktionen mycket problematisk. Etanolen produceras av fattiga<br />
länder i syd för att rika länder i nord ska kunna minska sitt oljeberoende. I syd<br />
innebär etanolproduktionen att odlingsbark mark som kunde använts för att<br />
framställa närproducerad mat och mätta den hungrande befolkningen istället används<br />
för att döva rika västerlänningars miljösamvete. Etanolproduktionen tar i anspråk,<br />
ödelägger och utarmar för mycket odlingsbar mark för att kunna användas i större<br />
skala än vad den gör idag och befäster de imperialistiska strukturer som gör den<br />
fattiga världen beroende av väst. Etanol som produceras av tropiska sockerrör från<br />
Sydamerika är dessutom i sig en faktor som bidrar till den globala uppvärmningen,<br />
eftersom denna produktion leder till att regnskogen skövlas när mer och mer mark<br />
tas i anspråk.”<br />
Petter Engvall och Felicia Bromée, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Lund. Sebastian Leiva Godoy och Samuel Scherman, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong><br />
Norrort, Mattias Morén och Elin Morén, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen menar att etanol som drivmedel är ett bättre alternativ än bensin. Vi menar inte att<br />
det är det enda alternativet och tycker därför att man inte ska fokusera enbart på detta utan på en<br />
mängd olika. Vi vill inte slå fast i vårt klimatpolitiska program att vi inte vill befatta oss med etanol.<br />
Det kommer behöva vara ett av flera alternativ om vi ska kunna bryta beroendet av fossila drivmedel.<br />
Angående frågan om etanol- eller matproduktion hänvisar vi till svaret på KP 27.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att på sid 8 rad 32 byta ut meningen ”Trots detta…hållbar och rättvis riktning.” till<br />
”Etanolen är ett bättre alternativ än bensinen men inte det enda alternativet. För att<br />
vi, i någon större utsträckning, skall kunna använda oss av etanol som drivmedel<br />
krävs en omläggning av produktionen och satsningar på forskning kring framställning<br />
och effektivisering. <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> stödjer inte import av etanol som framställts på ett<br />
orättfärdigt sätt.”<br />
Att avslå motionen<br />
KP45 VRROOOOM<br />
Det är viktigt att forskning inom nya bränslen förs, för att framsteg ska göras. Utöver etanol- och<br />
biogasbilar finns även elbilar och vätgasbilar. Det är viktigt att vi vill främja all typ av miljövänlig<br />
utveckling.<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sid 8 rad 27 efter orden ”bränslen som etanol och biogas” tillägga:<br />
”samt underlätta och stödja utvecklingen av vätgasbilar och elbilar.”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala län<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det håller vi med om.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
24
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
KP46 EL ISTÄLLET FÖR ETANOL<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Eftersom det finns en tydlig problematik med att använda etanol som bränsle redan nu, då de flesta<br />
bilar fortfarande går på bensin, så känns det inte särskilt hållbart ur ett långsiktigt perspektiv. Det tar<br />
upp mycket markareal och frågan är om vi har råd med det? En samtidig satsning på elbilar är ett<br />
mycket bra komplement och senare alternativ till bilar drivna på miljöbränslen.<br />
Jag yrkar:<br />
Att efter meningen som börjar med ”Genom skatter kan vi…” på sid 8 rad 25 lägga till ”<br />
Vi kan även subventionera elbilar, vilka inte ger upphov till koldioxidutsläpp och<br />
dessutom låter mindre. Med minskad elförbrukning i övriga sektorer och en<br />
storsatsning på förnyelsebar energi finns gott om utrymme för en satsning på eldrivna<br />
bilar.”<br />
Att stycket som kommer efter meningen ovan, som börjar med ”Produktionen av<br />
etanol…” på sid 8 rad 29, ska skrivas om till ”Eftersom produktionen av etanol idag<br />
är problematisk, de metoder som används bidrar till utarmning och ödeläggelse av<br />
stora odlingsområden och drabbar lokalbefolkningen, är det inte ett optimalt bränsle<br />
ur miljösynpunkt. Trots detta är etanolen ett bättre alternativ än bensin. Vi måste<br />
verka för att etanolframställningen förändras i en långsiktigt hållbar och rättvis<br />
riktning. Det är också viktigt att forska om alternativa bränslen och utveckling av<br />
bättre batterier till elbilar. <strong>Ung</strong> vänster stödjer även ett system där bilar med låga<br />
utsläpp av koldioxid får betala lägre skatt”<br />
Sanna Setterwall Lund, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Västra Södermalm<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen håller med motionären och menar att man tillgodosett mycket av motionen genom<br />
vårt svar på motionerna KP44 och KP45.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att anse motionen besvarad<br />
KP47 ETANOL<br />
Vi ska inte alls försöka att få etanol till att framstå som ett bra alternativ. Sen går stycket på sidan 8<br />
från rad 29 till rad 34 i direkt motsättning till stycket om livsmedelsproduktion, bönder i fattiga länder<br />
kommer istället att välja att producera Etanol istället för mat, vilket gör att landet måste importera mat<br />
och då är det inte närproducerat. Man säger själv att produktionen av etanol är problematiskt i<br />
dokumentet, sen säger man att det fortfarande är bättre än bensin. Visst det kan jag gå med på, men<br />
folk svälter tackvare etanol. Matpriserna i de fattiga länderna, speciellt i Sydamerika har skjutit i höjden<br />
. Bara för bensin är värre ska vi inte använda oss av något som bara är lite bättre. Etanol är en<br />
stormiljöbluff och väldigt ineffektivt man behöver enorma mängder biomassa för att framställa ett par<br />
liter etanol.<br />
Jag yrkar:<br />
Att vi stryker stycket på sidan 8 rad 29 till 34.<br />
Mohammed Mahmoud , <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen håller med motionären om problemen med etanolframställningen. Vi föreslår<br />
genom vårt svar till motionen KP44 ett förtydligande att vi inte stödjer import av etanol som<br />
framställts på ett orättfärdigt sätt. Däremot vill vi, som vi sagt ovan, inte stryka bort etanolen som<br />
alternativ ur programmet.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
25
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
KP48 STRAFFSKATT PÅ STADSJEEPAR<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Jag yrkar:<br />
Att textraden "Vi vill också införa en rejäl straffskatt på bilar som drar onödigt mycket bensin,<br />
exempelvis stadsjeepar." införs efter ordet "skatt." på rad 34 sidan 8<br />
Robert Zakrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Vi tror att det är svårt att definiera ut just stadsjeepar som mål för en straffskatt. Självklart måste<br />
bilindustrin påverkas på olika sätt för att tillverka mer bränslesnåla fordon. Vi tycker att vi har en rad<br />
olika lösningar i programmet som tillgodoser detta.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP49 FAR OCH FLYG MED FLYGET!<br />
Då flyget är en av vår tids värsta miljöbovar med höga utsläpp av koldioxid, vars effekt förvärras av<br />
den höga höjd utsläppet sker på, bör man satsa stort på att få flygbranschen att öka utvecklingen av<br />
miljövänligare bränslen genom att dels ha miljöskatt på flyg men dessutom en extra skatt på<br />
inrikesflyg. Inrikes resor kan lika gärna göras med tåg om man planerar sin tid och det är svårt att se<br />
hur det kan vara okej för affärsresande att flyga till Göteborg när vi har så fin räls, det måste kosta<br />
mer.<br />
Jag yrkar:<br />
Att meningen som börjar med Trängselavgifter i tätort… på sid 8 rad 37 ska skrivas om<br />
till ” Trängselavgifter i tätort, kilometerskatt på lastbilstrafik, miljöskatter på flyg- och<br />
fartygsbränsle samt extra skatt för inrikesresor med flyg är åtgärder för att förverkliga<br />
detta.”<br />
Sanna Setterwall Lund, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Västra Södermalm<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Förbundsstyrelsen har genom svaret till motionen KP43 utvecklat skrivningarna kring flyget och<br />
infört krav om en särskild flygskatt.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att anse motionen besvarad<br />
KP50 DET SJÄLVKLARA VALET<br />
Med hänvisning till tidigare yrkande anser vi att stycket inte överensstämmer med verkligheten.<br />
Vi yrkar:<br />
Att Stryka på sidan 9, rad 10 ”snabba” till rad 15 ”orsakar” och ersätta med:<br />
”förbjuda alla fossila bränslen och förbränningsmotorer, eftersom de är onödiga när<br />
hela Sverige har spårväg eftersom alla invånare då blir berusade av lycka varje gång de<br />
ser en Spårvagn. Dock anser vi att förbudet är viktigt för att snabba den ack så<br />
efterlängtade utbyggnaden av spårvägen.”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Norrköping<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Trots att FS älskar och hyllar spårvagnen som det ENDA och mest framstående färdmedlet att ta sig<br />
fram i så menar vi att motionärerna ända har fått något om bakfoten. Vi tror inte att det skulle gå<br />
fortare med spårvägsläggningen om vi förbjöd alla fossila bränslen och förbränningsmotorer, vi tror<br />
att det skulle bli lite av ett kaos. I Göteborg och motionärernas egna hemstad skulle det gå bra (och<br />
26
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
det är ju inte så bara), och möjligtvis också för dem som bor på Djurgården i Stockholm, men i övrigt<br />
skulle kaos och mörker råda. I väntan på utbyggnaden av detta gudabenådade färdmedel så …<br />
…föreslår förbundsstyrelsen rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP51 EGEN ELPRODUKTION<br />
Jag tycker att det är viktigt att betona att man som privatperson ska kunna sätta upp egna solkraftverk,<br />
vindkraft, bergvärme, markvärme och andra miljövänliga sätt. Många skulle idag kunna införskaffa<br />
dessa och till och med att bli helt självförsörjande på energi. Men det är krångligt med att man betalar<br />
skatt för elen man själv producerar och det är alldeles för dyrt för de flesta. Vi måste helt enkelt sänka<br />
skatten på den tekniken som krävs för att producera egen energi och i vissa fall subventionera. Höjer<br />
vi skatten på olja och andra icke förnybara energikällor som används i hemmen så kan nog många<br />
tänka om och investera i miljövänliga metoder.<br />
Jag yrkar därför:<br />
att på rad 28 sidan 9 efter ”förnyelsebara energikällor.” lägga till följande<br />
”Vi kommer även att försöka främja en utvecklig så att fler privatpersoner skaffar sig<br />
egna kraftverk t.o.m. blir självförsörjande på energi. Detta kommer vi att göra igenom<br />
att sänka skatten på kraftverken så att de blir betydligt billigare att bygga och<br />
subventionera för företag som bygger kraftverk åt privatpersoner.”<br />
Mohammed Mahmoud, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
I programmet har FS försökt att inte fokusera på alltför detaljerade frågor, utan försöka hålla<br />
programmet ganska allmänt men ändå med spets. De åtgärder som motionären föreslår menar vi är en<br />
samhällelig investering för att använda redan befintlig teknik, alltså är motionärens förslag redan<br />
inbakat i texten.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP52 FÖR LITET UTSLÄPPSMÅL<br />
På rad 28-29 s. 9 står det att ”ung vänster vill minska användningen av fossila bränslen med 35 % fram<br />
till 2020”.<br />
Jag anser att förbundets utsläppsmål är för litet i jämförelse hur mycket vi verkligen behöver minska<br />
utsläppen. Ju lägre utsläppsmålet är, desto större är risken att klimatförändringarna blir okontrollerbara<br />
i och med den extremt höga koldioxidhalten i atmosfären. Att sätta sin tillit till ett osäkert klimatmål är<br />
ungefär som att ladda en revolver med en kula, rikta den mot skallen och låta slumpen avgöra om<br />
kulan hamnar i kammaren med dödlig utgång. Vi måste med andra ord sätta ett klimatmål som<br />
garanterar snabba fossila minskningar inom en viss tid om inte växthuseffekten ska löpa amok.<br />
Sammanfattat måste <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> sätta ribban högre för Sveriges utsläppsmål. En halvering av<br />
utsläppen till 2020 är ett mer rimligt klimatmål med sikte på ett fossilfritt Sverige senast 2030. Utöver<br />
detta måste promillehalten av koldioxid i atmosfären pressas tillbaka till ett förindustriellt stadium, 280<br />
ppm”<br />
Därför yrkar jag:<br />
Att nuvarande text på rad 28-29 s. 9 ersätts av ”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> vill minska utsläppen med<br />
minst 50 % till 2020 med sikte på ett fossilfritt Sverige senast 2030, och riktningen<br />
ska självklart att så fort som möjligt avveckla användningen av fossila bränslen helt.<br />
Utöver detta måste promillehalten av koldioxid i atmosfären pressas tillbaka till ett<br />
förindustriellt stadium, 280 ppm”<br />
27
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Robert Zackrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill ersätta en text som handlar om vikten av att minska användningen av fossila bränslen,<br />
med en text som handlar om att slå fast ett antal mål för koldioxidutsläpp generellt. Det tycker vi vore<br />
synd. En motion om mål för koldioxidutsläpp har förbundsstyrelsen tidigare besvarat, se KP21. Vi vill<br />
ha kvar vår skrivning om vikten av att minska användningen av fossila bränslen, men skärpa den lite.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att meningen på sid 9 rad 28 – 30 ersätts med följande: ”<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> vill kraftigt<br />
och snabbt minska användningen av fossila bränslen. Riktningen ska självklart<br />
vara att snarast avveckla användningen av fossila bränslen helt. ”<br />
Att avslå motionen<br />
KP53 SMUTSIG URANBRYTNING<br />
Vi yrkar:<br />
Att meningen som börjar med ”Kärnkraften är beroende av” på sid 9 rad 41 ändras till:<br />
”Kärnkraften är beroende av uran, som liksom de fossila bränslena inte är<br />
förnyelsebart, dessutom är själva brytningsprocessen hälso- och miljöfarlig för<br />
gruvarbetare och lokalbefolkning.”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala län<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det var ett bra tillägg!<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP54 SMÅSKALIGHET FOR THE WIN!<br />
Debatten om den svenska energipolitiken är idag väldigt centrerad till storskaliga lösningar. Vi vill lyfta<br />
fram småskaligheten som en faktor som är nödvändig för ett hållbart energisystem. Det här är<br />
framförallt en bra kritik mot kärnkraften där man valt att samla en stor del av vår energiproduktion på<br />
bara några få platser i Sverige. Detta är förstås helt absurt!<br />
Vi yrkar:<br />
Att lägga till följande text som ett eget stycke mellan det andra och det tredje stycket<br />
under rubriken ”fortsatt avveckling av kärnkraften” på sid 9 rad 48: ”Kärnkraften är<br />
en energikälla som till sin natur är oerhört centrerad till några få platser i Sverige.<br />
Detta gör energiförsörjningen sårbar för störningar, likväl som den är ett hinder för<br />
en utveckling av småskaliga energilösningar. Det är tekniskt möjligt att göra hushållen<br />
och industrierna självförsörjande på förnyelsebar energi genom till exempel solenergi<br />
och effektiviseringar, men det har saknats politisk vilja. Vi vet att en utveckling i<br />
denna riktning står i konflikt med de stora elbolagens intressen, men <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> ser<br />
vikten av att energipolitiken slutar att bara vara en fråga för de företag som idag bildat<br />
ett oligopol på energimarknaden.”<br />
Paulina Henrichsén, Olof Risberg och Fredrik Andersson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Linköping<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionärerna vill lägga till skrivningar kring småskalighet. FS håller inte riktigt med om att det största<br />
problemen med den svenska energipolitiken är att den är centrerad kring storskaliga lösningar. Det är<br />
framförallt de stora systemförändrande omläggningarna som ger den största effekten på ett större<br />
plan. Det är framför allt på ett sådant plan vi vill hålla programtonen och angripa problemen på. Att<br />
kärnkraften är väldigt sårbar och farlig har i första hand inte med de energiproducerade fabrikernas i<br />
sig att göra utan dess radioaktiva karaktär. Hela sista stycket under ”Fortsatt avveckling av<br />
28
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
kärnkraften” handlar just om de riskerna. Resten av motionen som handlar om energieffektivisering<br />
och förnyelsebar energi är skrivningar som framgår på andra ställen i dokumentet.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP55 FASTNA INTE I HÖGERNS RETORIK<br />
I ett klimatprogram där vi talar så mycket om global rättvisa och om hur imperialistiska system låser<br />
fattiga länder till att tvingas betala för klimatförbättringar i rika länder, är det olyckligt om vi råkar falla<br />
in i högerns retorik. Denna retorik utgår i att världens fattiga länder inte vill, snarare än inte kan, göra<br />
något åt sin klimatpåverkan. I stället borde vi så mycket vi kan tydliggöra de globala strukturer som<br />
omöjliggör en rättvis klimatpolitik så länge de består.<br />
Jag yrkar:<br />
Att på sid. 9, rad 53, byta ut “kan tänka sig” mot “är tvungna” så att meningen, som<br />
fortsätter på sid.10, i sin helhet lyder “Och i länder där man för prisets skull är<br />
tvungna att tumma på säkerheten för att få billig energi är kärnkraften fortfarande<br />
mycket osäker.”<br />
Mattias Morén, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionärens skrivning låter mycket bättre.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP56 AVVECKLA KÄRNKRAFTEN SENAST 2020<br />
Kärnkraften är en tickande bomb vars avfall och radioaktiva strålning utgör ett dödligt hot mot<br />
människor, miljö och natur. Till detta tillkommer stora utsläpp via uranbrytningen som sker i<br />
länder/områden med en fattig inhemsk befolkning, exempelvis i Ryssland, Australien och Gambia. Att<br />
sätta 2025 som slutdatum för avveckling av kärnkraften är lite väl långsamt med tanke på den risk<br />
energikällan utgör. Avveckling senast 2020 är ett mål som är realistiskt och möjligt att uppnå, bara om<br />
viljan finns.<br />
Jag yrkar:<br />
Att textraden "Kärnkraften ska avvecklas gradvis, och den sista reaktorn ska stängas senast<br />
2020". införs på rad 8 på sidan 10<br />
Robert Zakrisson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Trollhättan<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Det är sant, realistiskt och möjligt! 2020 it is!<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att bifalla motionen<br />
KP57 SATSA PÅ MILJÖVÄNLIG ISOLERING<br />
Vi tycker att det är viktigt att vi markerar tydligare vad vi vill göra. Om man skulle använda Cellulosa<br />
isolering skulle man kunna minska ett genomsnittligt hushålls energiförbrukning med ca 30%.<br />
Dessutom är Cellulosa materialet 95% mer miljövänligt att tillverka än glasull, som de flesta hushåll<br />
idag använder.<br />
29
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Därför yrkar vi:<br />
Att vi på sida 10 rad 24, efter meningen som slutar ”kunna sparas in.” skriver in följande<br />
mening ”En bra metod för att spara energi i hushållen är att ersätta gammal isolering<br />
med Cellulosa isolering.”<br />
Ylva Forsberg, Michael Christensen, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
KP58 ISOLERA MERA<br />
Ett annat bra förslag<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sida 10 rad 24, efter meningen som slutar ”kunna sparas in” skriver in följande<br />
mening ”Det är också viktigt att vi satsar på treglasfönster för att effektivisera isoleringen.”<br />
Ylva Forsberg, Michael Christensen, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar KP57 och KP58:<br />
Motionärerna vill lägga till skrivningar om isolering. FS håller med men tycker att formuleringarna<br />
hamnar på en lite väl teknisk nivå, vilket inte riktigt passar. Under stycket om energiförbrukning finns<br />
flera viktiga resonemang kring satsningar för energieffektiviseringar och minskat energiläckage på<br />
bland annat bostadsområdet. Vi tycker att det räcker.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motion KP57<br />
Att avslå motion KP58<br />
KP59 SLUTA DALTA MED STORFINANSEN!<br />
Jag tycker att kommentaren om den svenska industrins nedsatta koldioxidskatt bör sättas i sitt<br />
sammanhang, och att texten förklarar att industrin har en nedsatt koldioxidskatt för att man annars<br />
hotar med företagsnedläggning. Detta är som bekant ett av deras vanligaste hot och jag tror därför att<br />
det är bra om det nämns i texten då det mycket väl är ett argument som kan komma upp i den<br />
ekonomisk- och miljöpolitiska debatten.<br />
Jag yrkar:<br />
Att infoga ”, som de har tvingat fram genom hot om nedläggning och utflyttning av<br />
verksamheten vid för höga energikostnader. Industrins rabatterade koldioxidskatt är<br />
ännu ett exempel på hur storföretagens makt överstiger de demokratiska<br />
församlingarnas makt. Det är dags att sluta dalta med storfinansen och genom<br />
lagstiftning vägra dem nedläggning av vinstdrivande verksamhet.” i slutet av meningen<br />
”Samtidigt som koldioxidskatten ... en nedsatt koldioxidskatt.” på sida 10, rad 29-30.<br />
Daniel Kallus, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Alingsås<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill föra in skrivningar om den svenska industrins hot om nedläggningar.<br />
Förbundsstyrelsen menar att resonemangen kring relationen mellan storföretagen och staten har<br />
berörts tidigare i dokumentet och därför inte passar in i ett stycke om energiförbrukning. Vi menar<br />
också att lagstiftning mot nedläggning av vinstdrivande verksamhet inte är den allra bästa och<br />
effektivaste lösningen för en omställning. Det är svårt att se hur en sådan lagstiftning skulle se ut, och<br />
på vilket sätt den skulle bidra till energieffektiviseringen.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
30
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
KP60 FORSKA OM SPILLVÄRMEN<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Sverige är inte bra på att ta till vara spillvärme från industrin, även om vi är bättre än andra. Om vi tog<br />
till vara all spillvärme från industrin skulle det räcka till att värma upp all bebyggelse i hela landet.<br />
Jag yrkar:<br />
Att meningen som börjar med Även om Sverige… på sid 10 rad 34 ska skrivas om till<br />
”Sverige måste bli bättre på att ta tillvara industrins spillvärme, och använda den till<br />
uppvärmning av byggnader och lokaler. Det behövs mer forskning på hur man ska ta<br />
tillvara energin på bäst sätt.”<br />
Sanna Setterwall Lund, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Västra Södermalm<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Motionären vill lägga till formuleringar om forskning kring energieffektivisering. FS tycker att det<br />
räcker med den mening som redan finns på sid 10, rad 15-17. Motionärens skrivning blir lite av en<br />
upprepning.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget:<br />
Att avslå motionen<br />
KP61 FORSKNING OCH UTBILDNING<br />
Jag tycker att det är viktigt att betona vikten av forskning och utbildning. Man måste forska mer inom<br />
den förnybara elproduktionen och inom atomfysiken där man kan utvinna energi. Man håller redan på<br />
nu i CERN att igenom att föra atomer i en partikel accelerator försöka slå samman partiklarna i en<br />
såkallad fusion, vilket medger att energi frigörs precis som i solen. Mycket forskning sker även inom<br />
vågkraftverk och är viktig att främja med pengar.<br />
Utbildningen har förvisso blivit bättre de senare åren, man har engagerat eleverna bättre i skolor och<br />
mycket av biologin/naturkunskapen ägnas åt miljön vilket är viktigt. Jag tror att vi kan spara massor av<br />
jordens resurser om vi lär oss att tänka mer miljömedvetet och förstår konsekvenserna av våra<br />
handlingar. Det är även viktigt att när man arbetar senare, där jobb som kan skada miljön och är<br />
energikrävande ska fokusera extra mycket på miljö, många vet inte att de påverkar miljön enormt i sitt<br />
arbete och igenom att välja taktiska metoder och bättre material skulle man kunna spara mycket<br />
resurser och energi.<br />
Därför yrkar jag:<br />
Att vi inför ett nytt stycke efter ”Samhälliga investeringar för minskad energiförbrukning”<br />
på sida 10 som lyder<br />
”Utbildning och forskning<br />
Utbildningen och forskningen är mycket viktiga att satsa resurser på om vi ska få<br />
människor att tänka mer miljömedvetet och utveckla våra förnyelsebara kraftverk.<br />
Det är viktigt att forskarna får de pengarna de behöver för att kunna bedriva<br />
forskning i världsklass i Sverige för att kunna utveckla kraftverken och komma med<br />
nya smarta lösningar till miljöproblematiken. Samtidigt är det mycket viktigt att man<br />
förstår konsekvenserna av sina handlingar och hur det drabbar miljön, därför måste<br />
man studera miljökunskap mycket mer i skolan och som ett eventuellt kärnämne.<br />
Målet måste vara att ingen person ska kunna skylla på okunskap gällande sina<br />
handlingar på jobbet och i affären där man köper en plastpåse istället för att ta med<br />
en tygpåse.”<br />
Mohammed Mahmoud, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Vikten av utveckling och forskning på miljöteknikområdet är vi helt överens om. Förbundsstyrelsen<br />
menar att vi har täckt in allt det som motionären vill skriva in i ett eget stycke, i alla de andra styckena i<br />
programmet. Se till exempel stycket kring samhälliga investeringar. När det kommer till att kräva<br />
miljökunskap som kärnämne är vi skeptiska. Dels är det rimligt att kunskaper kring vår miljö är en<br />
viktig del av andra ämnen i skolan, dels är vi inte riktigt ense med motionären om synen på vad ett<br />
31
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
59<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
införande av miljökunskap som kärnämne ska leda till. Vi menar att vi behöver rikta in oss på<br />
kollektiva lösningar i första hand. Miljöfrågans utmaningar ligger inte framförallt i en brist på<br />
information utan att det finns starka intressen som vinner på att inte ta människors rätt till en god<br />
miljö i beaktande. Självklart är det viktigt att det finns möjlighet att fördjupa sig i miljöfrågorna i<br />
skolorna för att intressera sig för miljöteknik och andra yrken som har med miljö att göra, men att det<br />
ska vara inriktat på hur man själv som konsument påverkar miljön håller vi inte med om.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget<br />
Att avslå motionen<br />
KP62 PÅ SPÅRET MOT FRAMTIDEN<br />
Ett kraftfullt avslut är alltid bättre än ett mesigt…<br />
Vi yrkar:<br />
Att På sidan 11 rad 7 efter ”ditt liv” lägga till ”, följ med oss på Spårvagnen mot<br />
framtiden”.<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Norrköping<br />
Förbundsstyrelsens svar:<br />
Spårvagnen är framtiden, för all del. Men inte som avslutning i vårt dokument.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår rikstinget<br />
Att avslå motionen<br />
KP63 ALLA TJÄNAR PÅ EN BRA MILJÖ!<br />
Idag är det främst arbetarklassen som förlorar på klimatförändringarna, medan borgarklassen kan göra<br />
vinster på dem. Däremot så tror jag att alla i slutändan förlorar på en förstörd miljö, och därför är<br />
kampen för miljön en kamp som gynnar alla. Det blir dessutom en mycket bättre slutkläm än om man<br />
slutar med att säga att man bara för kampen för sin egen skull. Det är också bra att förklara vad det är<br />
som krävs för att vi ska få ett riktigt miljövänligt samhälle: Socialism.<br />
Jag yrkar:<br />
Att stryka hela sista stycket på sid 11 rad 9-13 som börjar med ”kampen för” och slutar med<br />
”stryka på foten” och ersätta den med ”Idag finns det en tydlig intressemotsättning mellan<br />
företagens kortsiktiga vinstintressen och vårt behov av en hållbar miljö. Så länge vi lever i ett<br />
kapitalistiskt samhälle där överklassens vinster kommer först får andra intressen, såsom vårt<br />
behov av ett hållbart klimat att stryka på foten. Ett socialistiskt samhälle där miljöfrågorna<br />
står högt upp på agendan kommer i det långa loppet att gynna alla.”<br />
Paulina Henrichsén, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Linköping<br />
KP64 VI KÄMPAR FÖR EN EN RÄTTVIS VÄRLD<br />
Självklart kämpar vi för vår egen skull. Men att hävda att <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong>s medlemmar är representativa<br />
för hela världens befolkning är att överskatta oss själva alldeles för mycket. När vi driver vår politik<br />
gör vi det inte enbart för vår egen vinnings skull utan för att vi tror på en bättre värld för alla<br />
människor som befinner sig i en liknande situation som vi eller en sämre. Jag tycker också det är<br />
olyckligt att avsluta ett klimatpolitiskt program som rakt igenom har en kollektiv framtoning, med en<br />
individualistisk ton.<br />
Därför yrkar jag:<br />
Att orden …”vår egen skull.” på sidan 11, rad 10 stryks och ersätts med ”en mer rättvis<br />
värld.”<br />
Emil Persson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Mark<br />
32
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
23<br />
24<br />
25<br />
26<br />
27<br />
28<br />
29<br />
30<br />
31<br />
32<br />
33<br />
34<br />
35<br />
36<br />
37<br />
38<br />
39<br />
40<br />
41<br />
42<br />
43<br />
44<br />
45<br />
46<br />
47<br />
48<br />
49<br />
50<br />
51<br />
52<br />
53<br />
54<br />
55<br />
56<br />
57<br />
58<br />
KP65 ETT VÄRDIGT AVSLUT<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Att ta farväl är alltid svårt, även när avskedet uttrycks i ett politiskt program. Men det vore skandal om<br />
vårt förbund antog ett klimatpolitiskt program vars tre sista ord är stryka på foten. Sista stycket ger<br />
ordet ”intresse” fyra exponeringstillfällen, det är i mesta laget. Jag kan också tycka att<br />
intressemotsättningen står mer akut mellan våra behov och överklassens, än mellan våra behov och<br />
företagens.<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sid 11, rad 10 byta ut ”företagens” mot ”överklassens”<br />
Att på sid 11, rad 11-13 ersätta meningen som börjar med ”Så länge vi…” med följande<br />
mening: ”Först när beslut om klimatfrågorna fattas kollektivt, av den majoritet som i<br />
dag saknar möjlighet att påverka, kommer vi att uppnå vårt mål om ett långsiktigt<br />
hållbart klimat.”<br />
Nisse Sandqvist, Mattias Morén, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Östersund<br />
KP66 SÄTT FÄRG PÅ PROGRAMMET!<br />
Vi i <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> är ofta stela i våra program, speciellt när det kommer till avslutningarna. Med detta<br />
förslag på förändring hoppas vi att man som läsare får en känsla av ”jävlaranamma”.<br />
Vi yrkar:<br />
Att följande mening läggs till på sid 11 rad 13, efter ”(…) stryka på foten.”:<br />
”Det är dags för en förändring!”<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Uppsala län<br />
KP67 EN ANNAN VÄRLD ÄR NÖDVÄNDIG -<br />
SOCIALISMEN!<br />
I det klimatpolitiska programmet pratas det mycket om kollektiva lösningar och att vi behöver ett<br />
annat samhälle som inte, likt dagens, enbart är inriktat på fåtalets vinstintressen. Dessa skrivningar är<br />
mycket bra, men vi anser att vi även behöver förtydliga vad vårt alternativ till dagens världsordning är.<br />
Det är ju inte bara så att vi vill krossa kapitalismen, vi vill ju ersätta den med ett annat samhälle, ett<br />
socialistiskt sådant. Framförallt är det viktigt att i just det klimatpolitiska programmet ta upp att ett<br />
kapitalistiskt system genom sin inriktning på vinster inte kommer att kunna lösa miljöproblemen.<br />
Istället behöver vi socialismen. Bara i ett socialistiskt samhälle med en planerad ekonomi där även<br />
företagen ställs under demokratisk kontroll kan vi förhindra den kortsiktiga miljöförstöringen i<br />
profitjaktens namn.<br />
Vi yrkar:<br />
Att på sid 11 rad 13 efter sista meningen i programmet lägga till följande; ”Kapitalismen<br />
är ett ekonomiskt system där vinstjakten går före allt, och därför är det omöjligt att<br />
inom systemets ramar få bukt med miljöförstöringen och utarmningen av världens<br />
naturresurser. För att lösa miljöproblemen krävs en medveten planering av ekonomin<br />
under demokratisk kontroll, det krävs ett socialistisk samhälle.”<br />
Petter Engvall, Felicia Bromée och Elin Bolding, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Lund, Erik Andersson, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Söder om<br />
Söder, Sebastian Leiva Godoy, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Norrort, Ylva Vinberg, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Angered, Alexander Regander,<br />
<strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Kortedala-Bergsjön, Michael Christensen, <strong>Ung</strong> <strong>Vänster</strong> Helsingborg<br />
Förbundsstyrelsens svar på motionerna KP63, KP64, KP65, KP66 och KP67:<br />
Alla motionärerna vill se förändringar i programmets avslutning. Motionärerna till KP63 och KP67<br />
menar att slutklämmen inte blir bra som den är, utan att vi ska avsluta med att påpeka att det behövs<br />
ett socialistiskt samhälle för att det ska bli någon förändring. Förbundsstyrelsen tycker att de texter<br />
motionärerna förslagit blir lite stolpiga och föreslår därför en annan ändring lite längre ner.<br />
33
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
15<br />
16<br />
Motioner och motionssvar klimatpolitiskt program<br />
Motionären som står bakom KP64 menar att förbundsstyrelsen avslutar individualistiskt genom att<br />
skriva som vi gör i programmet. Vi håller inte med. Genom att skriva meningen som vi gör på rad 10,<br />
sid. 11 så likställer vi kampen för klimatet med alla annan kamp som vi bedriver, och den bedriver vi<br />
av egenintresse. Men vi bedriver den i allra högsta grad kollektivt, eftersom det är då det lönar sig.<br />
Motionerna KP65 samt KP66 har störts sig lite på formen i sista meningen. Förbundsstyrelsen håller<br />
helt med i den kritiken och …<br />
Föreslår därför rikstinget:<br />
Att avslå motion KP63<br />
Att avslå motion KP64<br />
Att bifalla motion KP65<br />
Att anse motion KP66 besvarad<br />
Att avslå motion KP67<br />
34