Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ...

4 ”Hamna mellan stolarna”
I Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens sammanfattande rapport
om Faros i februari 2005 belyses att den gemensamma samverkan
med en sammanhållen och ändamålsenlig verksamhet förhindrade
att de sjukskrivna arbetslösa ”hamnade mellan stolarna” och att fler
erbjöds arbetslivsinriktad rehabilitering. Statskontoret (2005:25)
såg däremot en risk med att samverkan enligt Faros inte involverade
personer som vid en medicinsk bedömning ansågs kunna ta ett
på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Försäkringskassans
strävan efter en mer försäkringsmässig bedömning, det vill
säga en strikt bedömning baserat enbart på medicinska underlag,
förutspåddes av Statskontoret ge två typer av konsekvenser:
• Antalet ärenden som kommer i fråga för rehabilitering enligt
Modell Faros blir få.
• Alltjämt kommer det att finnas en stor grupp personer som,
trots tydliga behov, inte erbjuds åtgärder som motsvarar dem
som erbjuds inom ramen för rehabilitering enligt Modell Faros.
En sådan utveckling skulle enligt Statskontoret innebära att det ur
ett övergripande perspektiv skulle bli tveksamt huruvida den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen för arbetslösa sjukskrivna skulle kunna
anses vara sammanhållen och ändamålsenligt organiserad.
Handlingsplansamverkan gäller de personer som av Försäkringskassan
bedöms ha nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska
skäl, för övriga sjukskrivna arbetslösa fanns fram till halvårsskiftet
2006 ingen överenskommelse om samverkan mellan myndigheterna.
De personer som inom sjukförsäkringen bedömdes ha en arbetsförmåga
på ett på arbetsmarknaden ”vanligt förekommande arbete”
fick sin ansökan om sjukpenning avslagen alternativt sin pågående
ersättning indragen. Dessa blev hänvisade till att själva ta kontakt
med och söka arbete via Arbetsförmedlingen. I Försäkringskassans
vägledning för sjukpenning och samordnad rehabilitering (2004:2)
41