jöRgen “Klaatu” KaRlssOn - Riotminds
jöRgen “Klaatu” KaRlssOn - Riotminds
jöRgen “Klaatu” KaRlssOn - Riotminds
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
niOnDe mötet:<br />
bORgasChaKtet<br />
Efter en färd på flera timmar längs med vindlande stormgångar med flera sidogångar och svåra val har ni kommit<br />
fram till vad som verkar vara en återvändsgränd. Framför er finns ett schakt som verkar sakna både tak<br />
och botten.<br />
Rollpersonerna har kommit till Borgaschaktet. Ett schakt som det sägs saknar botten och om man triller<br />
ner faller man ända ner till Helgardh. Rollpersonerna befinner sig på en liten stenplatå om skjuter<br />
ut en bit i schaktet. Den som lyckas med ett Lönndomsslag (fördjupningen Finna dolda ting ger +3)<br />
finner att något har gjort en urgröpning i form av en döskalle på stengolvet. Har rollpersonerna tillgång<br />
till döskalleringen (se tredje mötet: Dunkelbron) som finns att hitta på dunkelbron kan de trycka den<br />
mot urgröpningen. Om detta sker börjar hela schaktet att skaka och rollpersonerna kan inte göra något<br />
annat än att hålla sig fast. Efter en stunds skakande börjar marken under dem att röra sig uppåt som en<br />
hiss. Efter en hissnande färd hundra meter uppåt stannar hissen vid Gåtornas sal.<br />
gåtornas sal<br />
När hissen har stannat ser rollpersonerna en jättelik rund sal som är insvept i en meterhög dimma. Mot<br />
salens väggar står åtta statyer föreställande dvärgkrigare i vackra rustningar. Man förstår att statyerna<br />
är tänkta att ge ett heroiskt porträtt av dvärgarna men med sina tomma blicker ger de istället ett kusligt<br />
intryck. Varje gång rollpersonerna står med ryggen mot en staty kan de i ögonvrån urskilja att statyn<br />
verkar röra på sig. Vänder de blicken är dock statyn återigen solid som berget.<br />
I salens mitt finns ett podium på vilket det står på dvärgiska (futhark) med lysande bokstäver:<br />
Om en känner mig finns jag inte. Om två känner mig finns jag.<br />
Om fler än två känner mig så upphör jag att existera. Vem är jag?<br />
Detta är naturligtvis en gåta och svaret är: Hemligheten.<br />
Uttalar rollpersonerna svaret förändras texten och visar en ny gåta:<br />
Glittrar som ädelsten, högljödd som åska, aldrig stilla, alltid i brådska. Vem är jag?<br />
Svaret på denna gåta är: Vattenfallet.<br />
Om rollpersonernana gissar rätt förändras texten återigen till den sista gåtan som lyder:<br />
Jag föddes ur berget, och växte upp i elden, min far gav mig min av ödet bestämda skepnad, jag blev slagen lika<br />
många gånger som det antal slag en människas hjärta på ett år slår, detta härdade min styrka, och nu jag lämnar<br />
rött i mina spår. Vem är jag?<br />
Svaret på denna gåta är: Svärdet.<br />
Gissar rollpersonerna rätt även denna gång hör de ett litet klick från taket och guldrunan till anfaderstrappan<br />
(se femte mötet) ramlar ner på podiet.<br />
Skulle rollpersonerna gissa fel på någon av gåtorna kommer de åtta statyerna att börja röra på sig och få<br />
liv. De griper sina vapen och går omedelbart till attack mot rollpersonerna. Vill rollpersonerna ta sig ner<br />
igen måste de återigen använda döskalleringen på samma sätt som tidigare men denna gång kommer<br />
hissen att ta dem neråt.<br />
guldrunan<br />
Denna runa är stor som en öppen hand och tillverkad i guld. Placeras runan på sin plats i anfaderstrappa<br />
kommer den att öppna en dold dörr.<br />
36