Beska droppar - Stiftelsen Den Nya Välfärden

OM SAMHÄLLSPROBLEM
funnit med sysselsättningen i kommunen är kommunalskatten.
Kommuner med hög kommunalskatt har i allmänhet
låg sysselsättningsgrad. Delvis kan detta bero på att
hög skatt faktiskt motverkar sysselsättningen. Men dessutom
överkompenseras kommuner med hög arbetslöshet
kraftigt genom det kommunala utjämningssystemet, och
utjämningssystemets konstruktion och socialförsäkringsreglerna
gör det mycket lönsamt för en kommun att slussa
arbetslösa från kommunala socialbidrag till den statsfinansierade
a-kassan. Kommuner med hög arbetslöshet
har alltså mycket svaga motiv att satsa på sysselsättning.
Man kan naturligtvis inte vänta sig en långsiktigt uthållig
hög sysselsättning, när staten genom sina skatte- och
stödsystem bidrar till att dels göra det olönsamt för enskilda
att öka sitt arbetsutbud, dels göra det lönsamt för
kommuner att vidmakthålla en hög arbetslöshet.
På båda dessa punkter har förslag till förändringar lagts
fram i Medborgarnas Offentliga Utredningar. I rapporten
”När folkhemmets barn blivit vuxna” (MOU 1995:1) föreslås
ett sammanhållet statligt välfärdssystem på nivåer
som kombinerar trygghet med drivkrafter för eget ansvar
och egna insatser. Rapporten ”Självständiga kommuner”
(MOU 1991:3) innehåller ett fullt utvecklat förslag till ett
enkelt och stabilt kommunalt utjämningssystem, som ger
en rimlig utjämning samtidigt som varje kommun stimuleras
att själv ta ansvar för att öka sysselsättningen och
skatteunderlaget i kommunen.
Utanför den statliga sfären har alltså åtskilligt gjorts för
att finna vägar ut ur de problem som den hittillsvarande
politiken har skapat. Av uttalandena i budgetpropositionen
verkar insikten om problemen nu ha nått även regeringen.
Frågan blir då, om insikten resulterar enbart i svulstiga
uttalanden i en proposition eller om den också skall följas
av konkreta förändringsinitiativ.
– 143 –