Beska droppar - Stiftelsen Den Nya Välfärden

9 april 2002
OM STATENS BUDGET
Stora underskott i den löpande statsbudgeten
Massmedia och politiker gör i dessa dagar en stor affär av
att ett internationellt ratinginstitut har värderat upp Sveriges
kreditvärdighet. Det är naturligtvis en godbit för
regeringen inför sommarens och höstens valrörelse. Men
man kan undra över vad det är för underlag som ratinginstitutet
har haft tillgång till för att värdera upp kreditvärdigheten.
Den statliga myndigheten Ekonomistyrningsverket har i
dagarna offentliggjort sin senaste budgetprognos per den
15 mars 2002 (dnr BP 2002:1). Budgetprognosen talar ett
helt annat språk än ratinginstitutets värdering. Av budgetprognosen
framgår följande:
Statsbudgetens underliggande saldo, dvs budgetens saldo
exklusive engångsinkomster, har sedan år 1990 visat stora
underskott alla år utom åren 1999-2001, för vilka år saldot
visade svaga överskott med sammanlagt 18 miljarder kronor.
Denna siffra skall ställas mot de sammanlagda
engångseffekterna, dvs summan av de tillfälliga inkomsterna,
på sammanlagt 403 miljarder kronor för åren 1995-
2001. Utan engångsinkomsterna skulle alltså statsbudgeten
för åren 1995-2001 ha visat underskott på sammanlagt
cirka 385 miljarder kronor. Grovt sett har därför den
löpande statliga verksamheten för dessa år visat motsvarande
sammanlagda underskott. Det innebär, att statens
löpande inkomster och utgifter långt ifrån har varit i
balans.
Ser man på framtiden visar Ekonomistyrningsverkets
prognoser att engångsinkomsterna beräknas bli drygt 45
miljarder kronor år 2002 och 16 miljarder kronor år 2003.
– 37 –