Aktum nr 4 - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Hur ska vi få en mer jämställd journalistik? 84 procent av chefer och redaktörer inom landsorts- och storstadspress är män. Minst ojämlikt är det inom public service, där kvinnorna innehar 47 procent av chefspositionerna. 10 Aktum • Maj 4/2008 Det här är kalla fakta som framkom vid den välbesökta konferensen ”Hur ska vi få en mer jämställd journalistik?” i Umeå. – Don´t get angry, get smart, uppmanade gästföreläsaren Colleen Lowe Morna från Gender and Media Diversity Centre i Johannesburg i Sydafrika. Förhållanden för kvinnor i media är lika bedrövliga världen över, men i Sydafrika har vi dessutom ojämlikheten mellan svarta och vita. Sämst representation i vår media har, föga förvånande, den svarta kvinnan. Den svenska forskaren Monica Löfgren Nilsson från Göteborgs universitet höll med och fortsatte: – Könet har avgörande betydelse på redaktionen. Mannen tar generellt sett större plats vid nyhetsdesken, han har större tilltro till sin egen och sina manliga kollegers kompetens. Därför finns det höga, kanske allför höga förväntningar, på det ökade antalet kvinnliga chefer i vår bransch. Våra lokala medier Västerbottens– Kuriren och Västerbottensnytt vid Sveriges Television har glädjande nog tagit tag i problemet: – I vårt publicistiska jämställdhetsbokslut mäter vi jämställdhet i vår tidning genom att helt enkelt räkna män och kvinnor som förekommer i text och bild. Målet är givetvis att komma upp i lika andelar. Just nu säger statistiken att kvinnor utgör 48 procent i tidningen och det är ett stort framsteg sedan år 2000, då siffran var 23 procent, berättade Gunnar Falck, nattchef på VK. Maria Brändström, reporter och jämställdhetsombud vid Västerbottensnytt, berättade att även deras redaktion räknar huvuden. Senaste veckan innehöll Västerbottensnytt 59 procent kvinnor: – Idén att räkna huvuden föddes är 2001, när vi skiljdes från Nordnytt, där det övervägande producerats reportage – I Sydafrika utgör kvinnorna halva befolkningen, men bara sju procent av nyhetskällorna, konstaterar Colleen Lowe Morna från Gender and Media Diversity Centre i Johannesburg. om ”gruvor och gubbar”, om jag får raljera och generalisera en smula. Nu är medvetenheten på redaktionen en helt annan, även om vi ser att männen dominerar i våra reportage, när det gäller experter, politiker och forskare. Mitt tips är att ha mätbara mål, kontinuitet och hålla diskussionen i gång. Mest kontroversiell var Nicke Nordmark från ”machoreservatet” (hans eget uttryck) Uppdrag granskning, SVT i Luleå: – Vårt uppdrag är att avslöja missförhållanden. Hittills har vi konstaterat att manliga journalister gör detta bättre. Kvinnliga journalister vill skildra, de vill göra dokumentärer. Vi har fått massiv kritik för att vara en mansdominerad och grabbig arbetsplats och det stämmer nog. Nu har vi vidtagit åtgärder för att förbättra oss. Debatten lär fortsätta… Konferensen var ett samarrangemang mellan Umeå universitet, Nationella sekretariatet för genusforskning, Västerbottens-Kuriren, SVT Nord, Sveriges Radio Västerbotten och Örnsköldsviks Allehanda. Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson
Premiär för fakultetsgranskning: Tek-Nat först ut Hur fungerar kvalitetsarbetet på Tek-Nat? Under en heldag granskade Umeå universitets så kallade audit- grupp kvalitetsarbetet vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Granskningsgruppen, under ledning av överbibliotekarie Kjell Jonsson och bestående av sju medlemmar från fyra fakulteter, mötte under denna första fakultetsgranskning olika grupper från teknisk-naturvetenskapliga fakulteten: fakultetsledning, prefekter, representanter för grundutbildningen, representanter för forskarutbildningen, forskningsutskottet, representanter för forskningen, doktorander, studenter i grundutbildningen och den administrativa personalen. – Stämningen har under hela dagen varit öppenhjärtig, positiv och konstruktiv. Vi har delat med oss av våra erfarenheter av kvalitetsarbete på ett givande sätt. Fakultetsgranskningen är, kort och enkelt uttryckt, ett instrument för uppföljning av fakulteternas kvalitetssystem och syftar till att ge underlag för fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet och att ge tillfälle till spridning av goda exempel, förklarar Kjell Jonsson. Dagen kommer att sammanfattas i en rapport, men fakultetsledningen fick också en omedelbar återkoppling vid dagens slut. – Nyttigt och givande med denna genomgång av fakultetens arbete, säger dekanus Staffan Uvell. Givetvis har vi varit så ärliga och öppna som möjligt. Man går ju inte till doktorn för att mörka sina besvär. Självklart är vi ytterst medvetna om vilka utbildningar som har stora problem med rekryteringen av studenter och vilka institutioner där forskningen väger tungt. Så här uttrycker sig experten Bengt-Ove Boström, rektorsråd med ansvar för kvalitetsfrågor vid Göteborgs universitet och universitetslektor i statsvetenskap om fakultetsgranskning: – Granskningen måste ses som en lärandeprocess. Vi kan jämföra den med en disputation, alla kan lära sig något av denna process, både granskaren och dem granskade. Syftet med auditen kan säga var tudelat: dels innebär den en kontroll, dels innebär den ett ömsesidigt lärande – bland annat genom att goda exempel lyfts fram. Vi kan kalla det en form av kunskapsöverföring. I grunden måste alla ha ett helhetsperspektiv och vara medvetna om att huvudsyftet med auditen är att utveckla hela verksamheten och på sätt skapa ökad gemenskap. Återkoppling är ett nyckelord i sammanhanget, dels spontana, muntliga kommenterar och dels den skriftliga rapporten. En granskning följs upp ett år senare, då undersöks vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den gjorda granskningen. – Studenterna har en viktig roll i den här granskningen. De framför ofta befogad kritik om till exempel olika kunskapskrav från olika institutioner. Min erfarenhet är att de som får kritik, ofta är medvetna om bristerna och tar dessa påpekanden som incitament för att göra förändringar, tillägger Bert-Ove Boström. Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson Aktum • Maj 4/2008 11
Page 1 and 2: Aktum Utbildnings- och Tre spännan
Page 3 and 4: Från Ledningen Välkomstarrangeman
Page 5 and 6: Förslag från NOD Drumliner - ett
Page 7 and 8: tensutveckling eller kompetensväxl
Page 9: För tredje gången: Valborg på ca
Page 13 and 14: Aktum • Maj 4/2008 13
Page 15 and 16: Het debatt om mångfald och breddad
Page 17 and 18: Jean-François Boclé, Tout doit di
Page 19 and 20: Arbetsmiljömässa i höst? Den 8 o
Page 21 and 22: Vill du vara en bra värd? Vi söke
Page 23 and 24: Skicka din korsordslösning till Ak

Aktum nr 4 - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?