Aktum nr 4 - Umeå universitet

Premiär för fakultetsgranskning:
Tek-Nat först ut
Hur fungerar kvalitetsarbetet på Tek-Nat?
Under en heldag granskade Umeå universitets så kallade audit-
grupp kvalitetsarbetet vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Granskningsgruppen, under ledning av överbibliotekarie
Kjell Jonsson och bestående av sju medlemmar från fyra fakulteter,
mötte under denna första fakultetsgranskning olika grupper
från teknisk-naturvetenskapliga fakulteten: fakultetsledning,
prefekter, representanter för grundutbildningen, representanter
för forskarutbildningen, forskningsutskottet, representanter
för forskningen, doktorander, studenter i grundutbildningen
och den administrativa personalen.
– Stämningen har under hela dagen varit öppenhjärtig, positiv
och konstruktiv. Vi har delat med oss av våra erfarenheter
av kvalitetsarbete på ett givande sätt. Fakultetsgranskningen
är, kort och enkelt uttryckt, ett instrument för uppföljning av
fakulteternas kvalitetssystem och syftar till att ge underlag för
fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet och att ge tillfälle till
spridning av goda exempel, förklarar Kjell Jonsson.
Dagen kommer att sammanfattas i en rapport, men fakultetsledningen
fick också en omedelbar återkoppling vid dagens
slut.
– Nyttigt och givande med denna genomgång av fakultetens
arbete, säger dekanus Staffan Uvell. Givetvis har vi varit så ärliga
och öppna som möjligt. Man går ju inte till doktorn för att
mörka sina besvär. Självklart är vi ytterst medvetna om vilka
utbildningar som har stora problem med rekryteringen av studenter
och vilka institutioner där forskningen väger tungt.
Så här uttrycker sig experten Bengt-Ove Boström, rektorsråd
med ansvar för kvalitetsfrågor vid Göteborgs universitet och
universitetslektor i statsvetenskap om fakultetsgranskning:
– Granskningen måste ses som en lärandeprocess. Vi kan
jämföra den med en disputation, alla kan lära sig något av denna
process, både granskaren och dem granskade. Syftet med
auditen kan säga var tudelat: dels innebär den en kontroll, dels
innebär den ett ömsesidigt lärande – bland annat genom att
goda exempel lyfts fram. Vi kan kalla det en form av kunskapsöverföring.
I grunden måste alla ha ett helhetsperspektiv och
vara medvetna om att huvudsyftet med auditen är att utveckla
hela verksamheten och på sätt skapa ökad gemenskap.
Återkoppling är ett nyckelord i sammanhanget, dels spontana,
muntliga kommenterar och dels den skriftliga rapporten.
En granskning följs upp ett år senare, då undersöks vilka åtgärder
som vidtagits med anledning av den gjorda granskningen.
– Studenterna har en viktig roll i den här granskningen. De
framför ofta befogad kritik om till exempel olika kunskapskrav
från olika institutioner. Min erfarenhet är att de som får kritik, ofta
är medvetna om bristerna och tar dessa påpekanden som incitament
för att göra förändringar, tillägger Bert-Ove Boström.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Aktum • Maj 4/2008 11