Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

28 Erfarenheter En stor buss tar mellan 50 och 85 sittande personer. I många fall är passagerarna fördelade på två våningsplan. För deras utrymning finns oftast bara två smala dörrar. Till råga på allt rör sig hela ”samlingslokalen ” i hög fart i trafiken. Hur fungerar det i en brandsituation? Sirenen har flera gånger tagit upp detta ämne. I nummer 5/01 beskrevs tre allvarliga bussbränder under åren 1998-99 som Haverikommissionen undersökt: Fjärdhundrabussen vid Enköping, Äskebackabussen mellan Göteborg och Lysekil, samt Glumslövsbussen söder om Helsingborg. Rapporterna ledde bland annat till att Svensk Bilprovning fick i uppdrag att göra obligatoriska kontroller av brandsäkerheten på alla bussar som tar nio passagerare eller mera. Kontrollerna omfattar bland annat motorrum, tank, bränsleledningar, batterier, strömbrytare, elledningar, generatorer, kompressorer, värmeaggregat, brandsläckare och eventuella släcksystem. 39 procent underkända I fjol besiktade bilprovningen 13 419 bussar över 3,5 ton. Hela 39 procent av dem blev underkända med krav på efterkon- troll. Den enskilt vanligaste orsaken var dåliga bromsar. Men bilprovningens statistik visar också att var femte buss hade brister i brandsäkerheten. Vanliga fel var avskavda elledningar i motorrummet eller att det saknades brandsläckare som fungerade. Också EU har uppmärksammat säkerhetsbristerna i bussar. Under en specifik vecka i somras hade polisen i vissa medlemsländer i uppdrag att utföra stickprovskontroller. Sammanlagt undersöktes 446 bussar. 196 av dem klarade inte säkerhetskraven. I Sverige var det trafikpolisen i Göteborg som ansvarade för kontrollerna. Här var siffrorna ännu sämre. Av 65 undersökta bussar hade 59 olika brister. Det var slitna däck, dåliga bromsar och bristande brandskydd. – Det värsta exemplet var ett bränsleläckage från en mitt- Sirenen Nr 8 • 2004 Var femte buss en brand I Finland har 71 bussbränder under 2000-2001 undersökts. 61 av bränderna startade utanför passagerarutrymmet. ”Centralen för undersökning av olyckor” är en finländsk motsvarighet till Statens haverikommission. Centralen gjorde under de två åren grundliga undersökningar. Kriterier för att räknas som brand var att det förekommit öppna lågor och att man tvingats vidta åtgärder för att släcka dem. Förmodligen kom inte alla händelser under perioden med i undersökningen. Rapporteringen hade brister, särskilt under första halvåret 2000. ■ 71 bussbränder undersöktes under perioden. De flesta begränsades till små eller medelstora skador, åtta slutade som totalskada. ■ Tio av bussbränderna startade i passagerarutrymmet. ■ Endast två av de tio bränderna som startade i passagerarutrymmet ledde till att det blev en totalskada. ■ 61 av bussbränderna startade på annan plats än i passagerarutrymmet. ■ Av dessa startade 37 i motorrummet, 16 i bromsarna och sju under vagnkorgen. ■ Nio av bränderna som startade på annan plats än i passagerarutrymmet spred sig sedan dit in. Sex av dem ledde till totalskada. Fem kategorier Den finska undersökningen klassar orsaken till bussbränderna i fem kategorier: ● Bränder orsakade av bromsarna, 16 konstaterade fall under perioden. Av dessa orsakades tolv av skivbromsar och fyra av trumbromsar. ● Elektriskt fel i kabel till batteri eller generator, 14 fall. ● Annat elektriskt fel, åtta fall. ● Brand i utläckande bränsle, 14 fall. ● Annan orsak. Av dessa kan nämnas: - brand i läckande olja (ej bränsle), fyra fall monterad motor. På durken i det heta och svåråtkomliga utrymmet under passagerarna fanns sjöar av flytande dieselolja. Det blev körförbud direkt, berättar polisinspektör Lars Hyllert för Sirenen. ULF ERLANDSSON Finsk undersökning – få bränder startar inne - brand i fläkt till luftkonditioneringsanläggning, tre fall - brand i extramonterat värmeaggregat, tre fall - brott i anslutning mellan turboaggregat och ljuddämpare, ett fall ● I övriga fall är brandorsaken inte fastställd Inga utrymningsproblem Det var inga problem med utrymningen vid någon av de undersökta bussbränderna. 26 av fordonen var helt tomma på passagerare. I tio av bussarna
Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter 29 fälla Foto: PATRICK PERSSON Flygbussen mellan Malmö och Sturup brinner. Bussbränder är allt för vanliga, och var femte buss en brandfara. i bussen fanns det fler än 30 passagerare. I genomsnitt var det 21 personer i varje buss. Dörrarna kunde öppnas normalt eller med hjälp av inbyggda backup system. Utlöstes för tidigt Vid 55 av bränderna använde bussföraren en eller flera handbrandsläckare. Det första släckförsöket lyckades vid 39 av tillfällena. Den vanligaste orsaken till att förarens släckförsök miss- Bussbränder År Buss- Skadebränder ersättningar 1998 85 12 milj kr 1999 90 11 2000 76 20 2001 69 12 2002 41 16 2003 48 17 Totalt 409 88 Tyvärr har inte antalet bussbränder i Sverige minskat fullt så mycket som statistiken visar. Siffrorna anger bara de bränder som rapporterats till försäkringsbolagen. När självrisken höjs påverkas både antalet rapporterade skador och utbetalade ersättningar. 13 000 bussar i Sverige I Sverige finns drygt 13 000 bussar tyngre än 3,5 ton. De besiktigas regelbundet av Bilprovningen. Sedan år 2001 kontrolleras också brandskyddet. Dessutom finns en frivillig branschorganisation som också jobbar med att förebygga bussbränder eller minska följderna av dem. Den så kallade ”Yrkestrafikgruppen” har i flera år sammanställt statistik över antalet rapporterade bussbränder och utbetalade försäkringsersättningar. lyckades var att släckaren utlöstes för tidigt så att släckmedlet inte nådde fram till brandhärden. Räddningstjänsten tillkallades vid 50 av de 71 undersökta bussbränderna. I genomsnitt var de på plats efter elva minuter. I 25 av fallen var branden då redan släckt. Öva mer med inomhusbrandposter Har du använt en inomhusbrandpost någon gång? Förhoppningsvis svarar de flesta av Sirenens läsare ja på den frågan. Men hur många av de som inte tillhör vårt yrkesskrå är det som provat att dra ut slangen från en inomhusbrandpost och trycksatt den för att bekämpa en eld? Förmodligen är det inte så många. Jag har själv varit instruktör vid hundratals brandskyddskurser. Deltagare har ofta varit yrkesgrupper av olika slag: vårdpersonal, kontorsanställda, personal på varuhus, i restauranger, servicehus, samlingslokaler och andra objekt. Praktiska övningar med olika typer av brand- Sex moment – steg för steg 1 Till att börja med gäller det att komma åt reglaget som öppnar själva luckan. För att nå öppningshandtaget måste man oftast först slå sönder ett skyddslock av glas eller plast. Just detta att använda våld och slå sönder något är ett stort hinder för många. ”Tänk om branden är så liten att den slocknar ändå?” tycker många och drar sig för att förstöra något. 2 Nästa steg är att få upp luckan. På vissa typer av inomhusbrandposter består spärren av en liten spak som ska föras åt sidan. På andra modeller är öppningsfunktionen mera självklar. 3 För att trycksätta slangen ska man öppna en kikventil eller kran. Men åt vilket håll ska den vridas? Om ventilen är trög och kärvar kan även en erfaren tekniker bli osäker på hur det ska vara. 4 Därefter ska den trycksatta slangen dras ut så att den når fram mot ”branden”. Det är inte så lätt. Ibland måste man vara två eller flera för att klara det. ”Hur var det nu, måste man dra ut hela slangen eller räcker det med en bit av den?” 5 Det femte momentet är ofta det svåraste: att öppna ventilen på strålröret. Där finns det flera olika modeller. På vissa moderna inomhusbrandposter ska man reglera strålen genom att skruva på Foto: ULF ERLANDSSON Att öppna ventilen på munstycket kan vara det krångligaste för en ovan person. Testa hur munstycket fungerar. munstycket längst fram på strålröret. Andra modeller har i stället en kikventil som kan ställas i olika lägen för stängt eller öppet läge eller för spridd stråle. 6 Äntligen är det klart att bekämpa branden. Låg ställning så att du inte utsätter dig för röken. Kyl ner det som brinner med vatten. En spridd, finfördelad, vattenstråle är oftast effektivare än en hård, sluten stråle. redskap är alltid ett viktigt moment vid dessa kurser. Tyvärr har kostnaden för omladdning av brandredskapen ibland varit ett hinder för att alla deltagare själva skulle få utlösa och använda en handbrandsläckare av varje typ. Men trots allt tror jag att de flesta eleverna lärt sig hur man hanterar de bärbara släckare de har på sin arbetsplats. Däremot måste jag erkänna att jag ibland har slarvat med att ordna ordentliga övningar med inomhusbrandposterna. Av någon anledning har det känts för enkelt. Att dra ut en slang och spruta lite vatten är väl inget som man behöver öva, kan det tyckas. Men det är inte så enkelt som man tror. ULF ERLANDSSON Erfarenheter ■ Det är lätt att göra fel i en stressad situation. För att våga använda en inomhusbrandpost mot en verklig brand krävs praktisk övning. Varje deltagare i en brandkurs måste själv få genomföra alla momenten enligt de sex stegen. Annars är det lätt att något går snett. Det har brandutredarprogrammet gett många bevis på. ■ Slangen till en ny inomhusbrandpost är i allmänhet helt tom på vatten. När den ska användas för första gången måste slangen fyllas innan vattnet kommer fram till strålröret. Det tar några sekunder och gör att man kan bli tveksam på om kranar och ventiler verkligen står i öppet läge. ■ Komplettera gärna instruktionen för kranarna till inomhusbrandposterna på din arbetsplats med egna skyltar ”öppen” respektive ”stängd”. ■ Använd gärna inomhusbrandposterna i det vardagliga arbetet, när du tvättar bilen, städar eller dylikt. Det ger bra övning. Men se alltid till att de återställs så att de snabbt kan användas i en nödsituation. Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket med uppgift att bland annat leda ett stort brandutredningsprojekt. Erlandsson medverkar i Sirenen med sammanfattningar av rapporter. Han tar med glädje emot synpunkter och tips på tel 054-13 50 39, fax 0470-208 04, e-post: ulf.erlandsson@srv.se
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?