Svante Schriber - Handelshögskolan i Stockholm

Många misslyckade förvärv
Samtidigt som trenden är att det totala värdet för samgåenden ökar, visar
en rad studier att många samgåenden misslyckas med att nå ökat värdeskapande.
Värdeskapande används då i betydelsen att företagens
totala aktievärde ökar genom samgåendet. Med misslyckat värdeskapande
blir värdet på det gemensamma företaget efter samgåendet lägre
– istället för högre – än summan av de två företagens aktievärde före
samgåendet.
Även mätt med andra metoder än aktiepris blir resultatet nedslående.
En typisk slutsats från översiktsstudier, som redovisar resultat från såväl
intervju-, redovisnings- som aktiedata, pekar på att förvärv generellt inte
leder till långsiktigt värdeskapande (Tuch och O’Sullivan 2007).
Den dystra bild som forskningen ger, parad med det stora antal samgåenden
som årligen äger rum, antyder att det finns ett stort behov av
kunskap om vad som leder till värdeskapande och vad som riskerar att
leda till misslyckande.
Så skapar synergier värde
Ett centralt sätt på vilket samgåenden ska skapa värde är genom synergier.
Synergier är liktydiga med samordningsvinster: genom att samordna
handling kan vi göra saker mer effektivt än om vi gör dem
ensamma, eller klara av att göra helt nya saker, jämfört med om vi inte
samarbetat.
De positiva effekter som synergier ger i företag kan uttryckas i ökade
kassaflöden. De kan exempelvis komma ur möjligheten att tillverka varor
eller tjänster billigare, eller nå en högre kvalitet eller volym. Synergieffekter
har därför av den amerikanske strategiforskaren Igor Ansoff kallats
för ”2+2=5”-effekten (Ansoff 1965, s. 75).
Medan samordningsvinster kan uppträda i flera situationer används
synergibegreppet i den här boken uteslutande för att beteckna samordningsvinster
mellan två fusionerande företag. Några exempel på synergier
i förvärv är att:
14