Projektkatalog - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Utredningen visade att klienter som hade ett missbruk eller psykisk ohälsa avbröt ROS i högre utsträckning. Av de klienter som bedömdes ha ett missbruk fick 41% av klienterna insatser mot problematiken. Det fanns signifikanta skillnader mellan bedömd risknivå enligt den aktuariska riskbedömningen och om klienten genomförde uppföljnings-ROS. Resultaten visade att uppföljnings-ROS till största del genomfördes av lågriskklienter. Resultaten tyder på att matchningen av klienter till ROS inte sker på ett tydligt sätt, vilket skulle kunna påverka behandlingseffekten av ROS. 9
”Matchningen av klienter till IDAP” Ansvarig: Styrgruppen för Kriminalvårdens arbete mot våld i nära relationer och sexualbrott 2008-2010, Chefen för Utvecklingsenheten, Gruppchefen för FoUgruppen Stockholm. Genomförande: FoU-gruppen Stockholm, Kriminalvården Sammanfattning av utvärderingsarbetet Forskning har visat att behandlingseffektivitet bland annat är beroende av hur klienter matchas till behandling. Kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Program (IDAP) vänder sig till män som använt sig av våld, hot om våld eller annat kränkande beteende i en nära relation. Enligt IDAP:s programmanual är programmet endast till för de klienter som enligt Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA) bedöms som medel- eller högriskklienter. Klienter som bedöms ha låg risk för återfall i partnervåld bör inte delta i IDAP. Syftet med utvärderingen var att utreda hur klienterna (976 klienter) som påbörjade behandlingsprogrammet IDAP under åren 2004-2009 matchades till behandling med avseende på risknivå och i vilken omfattning klienterna genomgick en riskbedömning med SARA. Syftet var även att redovisa IDAP-deltagarnas behov och insatser. Metod Data samlades in manuellt med en för ändamålet framtagen datainsamlingsblankett. Bland annat inhämtades information om förekomst av riskbedömningar, behovsområden och insatser. En aktuarisk riskbedömning (metod som går ut på att förutse ett specifikt beteende eller en händelse inom en på förhand viss bestämd tid) baserad på fem statiska (oföränderliga/konstanta) och två dynamiska (föränderliga) riskfaktorer genomfördes på samtliga IDAP-klienter inom ramen för utvärderingen. Utvärderingens resultat Under åren 2004-2009 fanns dokumenterade SARA riskbedömningar på 44% av klienterna. De lokala skillnaderna mellan verksamhetsställena var stora. Vissa verksamhetsställen genomförde SARA riskbedömningar på alla klienter som påbörjade IDAP medan andra verksamhetsställen endast genomförde SARA riskbedömningar på ett fåtal eller inga deltagare. Fördelningen av risknivåerna med SARA som utfördes före eller under IDAP visade att 4% bedömdes som lågriskklienter, 33% som medelriskklienter och 49% bedömdes som högriskklienter. För 14% framkom att en SARA riskbedömning var genomförd men utan dokumenterad risknivå. Enligt den aktuariska riskbedömningen bedömdes 19% av klienterna som lågriskklienter. Enligt riskbedömningen som gjordes på faktorer som framkommer i Kriminalvårdens föreskrifter uppgick lågriskklienterna till 18% SARA riskbedömningarna hade en tendens att ge en högre risk för återfall i partnervåld i jämförelse med den allmänna riskbedömningen eller den aktuariska riskbedömningen. I de fall där klienterna genomgått en SARA riskbedömning och en allmän riskbedömning/aktuarisk riskbedömning var SARA risknivån högre i 33-45% av fallen. 10
Page 1 and 2: Forskning och utveckling inom Krimi
Page 3 and 4: För varje projekt anges: • Ansva
Page 5 and 6: Nr 2007:23 ”Prevalens av uppmärk
Page 7 and 8: ”Utvärdering av brottsoffersluss
Page 9: ”Matchningen av klienter till ROS
Page 13 and 14: Nr 2006:125 ”Kriminalvårdare i a
Page 15 and 16: ”Långtidsdömda män och kvinnor
Page 17 and 18: Nr 2006:130 ”Effekten av Naltrexo
Page 19 and 20: Nr 2006:131 ”Överdoser, självmo
Page 21 and 22: Nr 2006:132 ”Mord och dråp bland
Page 23 and 24: Nr 2006:133 ”Operativ utvärderin
Page 25 and 26: Nr 2006:135 ”Mot en bättre missb
Page 27 and 28: Nr 2006:140 ”Prison suicide in 12
Page 29 and 30: Nr 2007:1 ”Psykisk hälsa hos hä
Page 31 and 32: Nr 2007:12 ” Prognosmodell för s
Page 33 and 34: Nr 2007:13 ”Förtjänst och åter
Page 35 and 36: Nr 2007:14 ”Risk- och skyddsfakto
Page 37 and 38: Att utveckla nya system av denna ty
Page 39 and 40: Nr 2007:23 ”Prevalens av uppmärk
Page 41 and 42: Hos de klienter som svarar på uppf
Page 43 and 44: Författarna diskuterar också stud
Page 45 and 46: Projektets resultat Forskaren fann
Page 47 and 48: Nr 2007:37 ”Suicidrisk efter suic
Page 49 and 50: Nr 2008:45 ”Återfall i brott hos
Page 51 and 52: Nr 2008:50: ”Män som hatar kvinn
Page 53 and 54: Projektets resultat Studie nr1 För
Page 55 and 56: Nr 2008:68 ”Bedömningar av risk
Page 57 and 58: Nr 2008:70 ”Kriminalitet, antisoc
Page 59 and 60: Nr 2008:76 ”Sambandet mellan suic
Page 61 and 62:
Kunskapsöversikten som baseras på
show all

Projektkatalog - Kriminalvården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?