Projektkatalog - Kriminalvården

More documents

Recommendations

Info

Med tanke på att andelen suicid i fängelse och häkte inte reflekterar andelen suicid i befolkningen i stort så kan det tyda på att kriminalvården skiljer sig åt i olika länder. Framtida studier skulle kunna undersöka hur Australien, Kanada och Nya Zeeland sköter sina anstalter och intagna för att kunna ta reda på om det finns några systematiska skillnader jämfört med andra länder. Forskarna tror nämligen att en förklaring till skillnaderna skulle kunna vara att dessa länders sjukvård eller hantering av intagna är upplagd på ett annat sätt. 27
Nr 2007:1 ”Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner” Ansvarig: Psykolog Bengt Holmgren. Genomförande: Samarbete mellan Kriminalvården och Karolinska institutet. Sammanfattning av projektet och dess syfte På häkte i Sverige isoleras regelmässigt under utredningstiden den som misstänks för grova brott eller den som misstänks för brott med flera inblandade. Isoleringen sker genom att den häktade får restriktioner i kontakten med omvärlden. Den häktade vistas därför mer eller mindre hela dygnet i ensamhet i sin cell. Detta förfarande är ovanligt i övriga världen. I andra länder finns gemensamhet under häktestiden eller begränsningar av tiden i isolering. Tiden i häkte, i Sverige, med restriktioner har ingen begränsning. Senast varannan vecka görs en ny prövning i domstol om förlängning av häktningen och vilka restriktioner som ska gälla. Andelen av häktade som åläggs restriktioner varierar över landet. I genomsnitt i landet är det 40 % och på häktet Kronoberg i Stockholm 54 %. Ingen tidigare svensk forskning på detta område finns. Utgångspunkten för att göra en svensk undersökning av effekterna av isolering i häkte är den kritik av lagarna som berör häktning och deras tillämpning som framförts av Europarådets kommitté mot tortyr och annan inhuman eller nedsättande behandling av fångar, CPT. I korthet går kritiken ut på att den isolering som häktade i Sverige utsätts för genom restriktioner är skadlig för den häktade. Syftet med aktuell studie är att undersöka effekter av isolering genom häktning med restriktioner. Relevans för Kriminalvården Studien ger ökad kunskap om effekterna vid häktning i Sverige och effekterna vid häktning med restriktioner i synnerhet. Ingen tidigare forskning på häktade med restriktioner genomförd med minimalt avbrott i isoleringen har genomförts. Kunskapen innebär ett bättre underlag inom Kriminalvården för riskbedömning av suicid. Studien ger även värdefull information till övriga rättsväsendet. Projektets resultat De häktade med restriktioner självrapporterar i högre grad psykisk ohälsa (79%) än de utan restriktioner (73%). De med restriktioner rapporterar högre medelvärde på GHQ-28 (indikerar en högre grad av sjuklighet) än de utan restriktioner. När restriktionerna släpps så finns en klar tendens till att GHQ-28-medelvärdet sjunker (bättre psykisk hälsa). Kvinnor självrapporterar i högre grad psykisk ohälsa. Denna effekt tycks dock vara initial och efter tre veckor så är den liknande männens. Individer med tidigare psykiatrisk kontakt och/eller missbruk självrapporterar i högre grad psykisk ohälsa. De med restriktioner och tidigare psykiatrisk kontakt/missbruk rapporterar i högre grad psykisk ohälsa än de utan tidigare psykiatrisk kontakt. Individer som tidigare haft psykiatrisk kontakt har, initialt, oavsett restriktioner eller ej, högre medelvärde på GHQ-28. Dock så blir medelvärdet lägre för båda grupperna men påtagligt lägre för den grupp utan restriktioner. Samma tendens kan skönjas för individer med missbruk. 28
Page 1 and 2: Forskning och utveckling inom Krimi
Page 3 and 4: För varje projekt anges: • Ansva
Page 5 and 6: Nr 2007:23 ”Prevalens av uppmärk
Page 7 and 8: ”Utvärdering av brottsoffersluss
Page 9 and 10: ”Matchningen av klienter till ROS
Page 11 and 12: ”Matchningen av klienter till IDA
Page 13 and 14: Nr 2006:125 ”Kriminalvårdare i a
Page 15 and 16: ”Långtidsdömda män och kvinnor
Page 17 and 18: Nr 2006:130 ”Effekten av Naltrexo
Page 19 and 20: Nr 2006:131 ”Överdoser, självmo
Page 21 and 22: Nr 2006:132 ”Mord och dråp bland
Page 23 and 24: Nr 2006:133 ”Operativ utvärderin
Page 25 and 26: Nr 2006:135 ”Mot en bättre missb
Page 27: Nr 2006:140 ”Prison suicide in 12
Page 31 and 32: Nr 2007:12 ” Prognosmodell för s
Page 33 and 34: Nr 2007:13 ”Förtjänst och åter
Page 35 and 36: Nr 2007:14 ”Risk- och skyddsfakto
Page 37 and 38: Att utveckla nya system av denna ty
Page 39 and 40: Nr 2007:23 ”Prevalens av uppmärk
Page 41 and 42: Hos de klienter som svarar på uppf
Page 43 and 44: Författarna diskuterar också stud
Page 45 and 46: Projektets resultat Forskaren fann
Page 47 and 48: Nr 2007:37 ”Suicidrisk efter suic
Page 49 and 50: Nr 2008:45 ”Återfall i brott hos
Page 51 and 52: Nr 2008:50: ”Män som hatar kvinn
Page 53 and 54: Projektets resultat Studie nr1 För
Page 55 and 56: Nr 2008:68 ”Bedömningar av risk
Page 57 and 58: Nr 2008:70 ”Kriminalitet, antisoc
Page 59 and 60: Nr 2008:76 ”Sambandet mellan suic
Page 61 and 62: Kunskapsöversikten som baseras på

Projektkatalog - Kriminalvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?