Projektkatalog - Kriminalvården

Nr 2007:24 ”Automatiserad telefonuppföljning inom
Kriminalvården”
Ansvarig: Claes Andersson, Lunds universitet, institutionen för klinisk
alkoholforskning.
Genomförande: Externt projekt.
Sammanfattning av projektet och dess syfte
Tidigare studier har påvisat att återfall i kriminalitet är vanligt förekommande hos
villkorligt frigivna klienter, vilket i hög grad påverkas av hur individen lyckas hantera
dagliga känslomässiga problem och reaktioner. Interactive Voice Responce (IVR) har i
flera studier inneburit möjlighet att inom dessa områden identifiera och påverka
individuella förlopp. Vid IVR används en centraldator för att följa ett obegränsat antal
individer med hjälp av automatiserade telefonintervjuer.
Det övergripande syftet med denna pilotstudie var att inom Kriminalvården undersöka
tillämpbarheten av IVR som en modern metod för utredning, övervakning och
påverkan. Vidare var syftet att specifikt granska effekten av en enkel rekommendation,
som lämnas till klienten från centraldatorn som feedback utifrån dennes skattningar.
IVR utgör en modern metod, som innebär möjlighet att regelbundet identifiera och
differentiera individuella risker och behov samt därigenom styra resurser till individer
med störst vårdbehov.
Relevans för Kriminalvården
Att hitta effektiva sätt att följa och stödja klienter i frivården som nyligen frigivits från
anstalt är av hög relevans för Kriminalvården. Att hitta nya metoder att identifiera olika
stödbehov hos olika klienter hjälper frivården i deras arbete.
IVR som metod har i begränsad utsträckning prövats i Sverige och inte alls på en
population som liknar Kriminalvårdens klientgrupp. En försöksstudie som denna kan
visar om IVR har potential att vara ett effektivt stöd för klientgruppen och för
frivården i deras arbete med den aktuella klientgruppen.
Projektets resultat
26% av 108 deltagare har besvarat samtliga uppföljningsintervjuer och ytterligare 14%
har besvarat alla utom en uppföljningsintervju. 79 % har besvarat minst hälften av
telefonuppföljningarna. Forskarna menar att sammantaget är dessa resultat
anmärkningsvärt bra i en population där 36 procent återfaller i kriminalitet inom ett år
efter villkorlig frigivning.
Uppföljningsfrekvensen mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen var lika hög.
Vid baslinjemätningen fanns ingen signifikant skillnad (statistiskt säkerställd, mätbar
skillnad) mellan grupperna avseende sug efter alkohol eller droger, stress, psykiskt
mående eller den summerade poängen. Under dag 6-10 och 11-15 var
interventionsgruppens summapoäng signifikant mer positiv än kontrollgruppens
resultat. Stresspoängen var mer positiv under samma period för interventionsgruppen.
Under dag 16-20 noterades mindre drickande i interventionsgruppen.
39