Projektkatalog - Kriminalvården

eskrivningar ökade under perioden 2008 och 2010, skedde ingen högre förekomst av
värdering/bedömning.
En huvudsaklig riskfaktor identifieras i högre utsträckning år 2010 än år 2008 – i 55
procent av fallen år 2010 jämfört med 41 procent av fallen år 2008. Vad gäller
lämplighetsbedömningar kring påföljden samhällstjänst så har dessa till synes inte
påverkats av att en huvudsaklig riskfaktor i högre utsträckning finns identifierad år 2010
än år 2008. Andelen som bedöms som lämpliga för samhällstjänst är oförändrad mellan
åren, trots att andelen utredningar där en huvudsaklig riskfaktor har identifierats har
ökat från 18 till 41 procent.
Bland personutredarna finns olika tolkningar om vad som avses med risk för återfall –
återfall i brott i allmänhet, återfall i likartade brott, återfall i missbruk. Det är vanligare
att personutredarna diskuterar behov än risk och det förefaller vara vanligare att det
görs en behovsinventering än en riskbedömning.
I cirka 2/3-delar av personutredningarna lämnas inget förslag till påföljd, medan det i
cirka 30 procent av fallen föreslås skyddstillsyn. Skillnaderna mellan år 2008 och 2010 i
dessa avseenden är liten. I de fall personutredaren föreslår skyddstillsyn specificeras
inte innehållet i skyddstillsynen eller föreskrift, om det senare föreslås, i 40 procent av
fallen. Vid en jämförelse mellan personutredningens påföljdsförslag och utdömd
påföljd framkommer att rätten i cirka 15 procent av de fall personutredningen föreslår
skyddstillsyn i stället dömer till fängelsepåföljd.
Det finns enligt författarna avgörande skillnader mellan logiken hos
frivårdsinspektörerna/professionen och föreskrifternas/organisationens logik. I
frivårdsinspektörernas/professionens logik betonas helhetssyn på klienten, skyddande
sammanhang och risken att förstärka en negativ självbild genom utredningens
bedömning. I föreskrifternas/organisationens logik betonas i stället enskilda
riskfaktorer och riskbedömning och det finns en strävan i riktning mot konkreta
ställningstaganden. Forskarnas slutsats är att införandet av ett PU-formulär har ökat
genomslaget för organisationens logik, men att det fortfarande finns en diskrepans
mellan organisationens mål och det faktiska utförandet.
55