Nacksta - Sundsvall

Hälsa – en resurs
för vardagslivet
Av Helena Andersson
Människans upplevelse av sin egen hälsa är starkt relaterad till den
aktuella livssituationen. Även mänskliga relationer samt upple-
velser av det egna värdet och livsmening har samband med hälsa
(1). Hälsan har även betydelse för människors möjligheter att kunna knyta
kontakter och delta i arbetslivet. En god hälsa förbättrar möjligheterna till ett
aktivt levnadssätt i familjen, föreningslivet och umgängeskretsen.
Upplevelsen av god hälsa beror främst på vilka förväntningar individen har
på livet men det fi nns också yttre faktorer som påverkar individens hälsa,
till exempel den ekonomiska situationen, den yttre miljön (omgivningen),
relationen till familjen, vännerna och arbetskamraterna. Utifrån detta kan
hälsa ses som en resurs för individens vardagsliv. Det blir möjligt att urskilja,
synliggöra och förverkliga mål samt att tillfredsställa behov (2). Hälsa är det
begrepp som relateras till den enskilde individen medan folkhälsa är den hälsa
som innefattar hela befolkningen.
Folkhälsoarbetets fokus har under senare år förskjutits från medicinsk spe-
cialisering mot social helhet och ett tvärsektoriellt arbete, från levnadsvanor
till livsvillkor, från riskgrupper till stödjande miljöer och från målgrupper till
arenor för folkhälsoarbete (3). Mot denna bakgrund fi nns det olika strategiska
utgångspunkter för folkhälsoarbete. En viktig dimension handlar om jämlik-
het i hälsa. Ohälsa och dess utbredning handlar inte bara om kunskaper eller
omedvetenhet om risker, inte heller uteslutande om att förse människor med
bästa tänkbara stötdämpare. En annan viktig faktor är hur vuxna och myndiga
människor väljer att leva sina liv.
13