Nacksta - Sundsvall

84
Det stora problemet för fl yktingarna och invandrarna anser Saleh var ar-
betslösheten, som ökade successivt från slutet av 80-talet. Ett projekt för
sysselsättning startades på 90-talet i Nacksta, som var särskilt hårt drabbat av
arbetslöshet, både för invandrare och svenskt födda. Han uppskattar denna
satsning, men den ledde tyvärr inte till att invandrarna fi ck permanenta jobb
på arbetsmarknaden.
Andelen utländskt födda i Nacksta ökade successivt. 1988 kom en stor grupp
vietnameser (s.k. båtfl yktingar) till kommunen, varav många bosatte sig i
Nacksta. Några år senare kom en grupp fl yktingar från Somalia till Sundsvall
och även många i denna grupp bosatte sig i Nacksta.
1993 kom en stor grupp jugoslaver, främst från Bosnien och Kosovo, till den
statliga fl yktingförläggningen Fagerdal i Sundsvall. Det blev så många att
platsbrist uppstod och fl yktingförläggningen vid Fagerdal hyrde därför ett
50-tal outhyrda lägenheter av Mitthem i Nacksta. Detta lägenhetsbestånd
utgjorde en fi lial till fl yktingförläggningen. Informationen om denna stora
och oväntade infl yttning av fl yktingar i Nacksta var minst sagt bristfällig.
Nackstaborna togs på sängen.
Den nya fi lialen blev ett dilemma för kommunens tjänstemän. Saleh berättar
att han inte visste vilken roll han eller kommunen skulle ha i sammanhanget.
Hur mycket skulle Saleh hjälpa till med fl yktingarnas integration i Nacksta?
Flyktingarna saknade ju uppehållstillstånd och det var troligt att många skulle
tvingas återvända till hemlandet. Flyktingmottagningen i Fagerdal hade an-
ställt en egen fritidsledare och bedrev också en egen barnverksamhet i områ-
det. Många av de nya invandrarna tog kontakter med invånarna i området
och relationer skapades till omgivningen. Många familjer fi ck så småningom
uppehållstillstånd, men vissa tvingades senare återvända till hemlandet. Det
var en påfrestande tid för bostadsområdet. Berit berättar som ljuspunkter un-
der denna svåra tid att ett fotbollslag i korpserien bildades, där bosniska och