Boken till mannen - MSD

14
världens kvinnor! Humor är bra att ta till när missmodet är på väg att
hänga sig fast i mungiporna. Eva och jag lärde oss att skratta åt våra
av barnlöshetsnöden genomförda samlag.
Ett av mina skämt föll dock inte i god jord och det löd: ”Åh, det gör
inte så mycket om vi inte kan få barn. Jag kan ju alltid träffa en annan
och yngre kvinna. Nu vet jag ju att mina spermier är perfekta.”
De orden bet sig fast hos Eva och blev till sist allvarliga, väldigt allvarliga.
Ömsom oroades hon över att jag skulle lämna henne, ömsom
tyckte hon att jag skulle lämna henne så att åtminstone en av oss
skulle få barn.
För att vara riktigt ärlig så ska jag erkänna
att jag snuddade vid tanken på att jag
tillsammans med en annan kvinna skulle
kunna förverkliga min dröm om att bli far.
Faktum är dock att det inte blev mer än en tankelek. I ett skarpt läge
tror jag att ingen normal man dumpar sin kvinna om resten av relationen
är fruktsam – om nu det uttrycket är lämpligt i sammanhanget.
Äggledare som inte kan
leda.
”Jag kan inte få barn.” Just de orden har en enorm sprängkraft. Det
är nästan så att de kan få en hjärna att brisera. ”Jag kan inte få barn”,
blev en dag som ett ont men sant mantra för Eva.
Hon hade varit på sjukhuset för ännu en undersökning. Det som
skulle vara en lätt rutinundersökning visade sig bli en process som
tog nära tre timmar och avslutades med det raka beskedet:
”Det är helt stopp i dina äggledare. Det finns ingen passage.”
Sedan går han. Han lånar inte ens ut fem minuter av sin tid för att
förklara felet och vad som nu kan göras. Jag vet inte om läkaren var
ovanligt korkad, men hans ord fick en människa att må dåligt helt i
”Läkaren glömde att berätta att
det fortfarande återstod en möjlighet
– provrörsbefruktning.”
onödan. ”Jag kan inte få barn”, visade sig nämligen inte stämma.
Till syvende och sist var det ändå skönt att få reda på vad som var
fel. Nu behövde vi inte längre slita ut våra genitalier i onödan och fåfängt
hoppas på en gång i månaden att mensen inte skulle komma.
Evas syster Kerstin är bördig som en skåneåker. Det hade troligen
Eva också varit om hennes magsmärtor hade tagits på allvar när
hon var 16 år. Med all säkerhet hade Eva en äggledarinflammation,
men läkarna brydde sig inte om att undersöka henne ordentligt. Hon
blev hemskickad med några värktabletter och rådet att ta det lugnt.
Eftersom hon inte fick behandling så ledde det till att äggledarna
pajade. I porten till dem står därför mina spermier idag och stångas
förgäves.