You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Efterskrift.<br />
”Provrörs<strong>mannen</strong>” hällde jag ut ur min hjärna under några intensiva dagar i början av 1995. När detta skrivs<br />
har det nästan gått ett år.<br />
Två saker har hänt. För det första har vi stått i kö så länge att vi numera får hjälp av den offentliga sjukvården.<br />
För det andra så är vi otroligt nog gravida. Försök nummer fem lyckades och om allt går som det ska<br />
föds en liten pojke eller flicka på min namnsdag den 1 augusti.<br />
---------<br />
Graviditeten som nämns ovan resulterade i att Evelina föddes den 8 augusti 1996. Två år senare gjorde vi ett<br />
nytt försök och den 14 juni 1999 anlände Ella.<br />
En intressant detalj i sammanhanget är att våra två döttrar kommer från samma laddning. Vi hade fem nedfrysta<br />
embryon, som smultron trädda på strån. Tre på ett strå och två på det andra. Nu råkade sjuksköterskan<br />
och doktorn den där dagen i november 1995 välja det halmstrå där Evelina slumrade i 196 minusgrader. Med<br />
andra ord är det slumpens skördar som gör att Evelina kom först. Det hade lika gärna kunnat vara Ella. Lillasyster<br />
hade varit storasyster. Bara den tanken är svindlande och illustrerar vilka mirakel som dagligen sker på<br />
världens IVF-avdelningar.<br />
För mig är det en märklig känsla att läsa ”Provrörs<strong>mannen</strong>”. Genast förflyttas jag bakåt i tiden och minns hur<br />
det var att fumla med provrör, gunga med i hormonsvängningar och hur knäckande det var att förvandla älskandet<br />
<strong>till</strong> ett kliniskt uppdrag. Jag blir också smått generad över vissa formuleringar, men det bjuder jag på.<br />
Så här i efterhand tycker jag kanske att ”Provrörsparet” hade varit en lämpligare titel. Å andra sidan gillar jag<br />
anspelningen på filmen ”Maraton<strong>mannen</strong>” och dess huvudperson som springer och springer och aldrig ger<br />
upp. För när det känns som ett evigt och fruktlöst maratonlopp, så är tålamod och envishet precis vad som<br />
behövs.<br />
Det finns mycket att tycka och säga om In Vitro Fertilisering. För Eva och mig är slutsatsen glasklar. IVF är<br />
provrörens ultimata humanism. Förresten, Evelina och Ella instämmer och hälsar så gott!<br />
Per Aronsson i maj 2010.<br />
21