Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Den väldiga bockransbalken strävar nu mot skyn. På varje ben finns 24 hjul ordnade parvis i boggier. fämför storleken med människorna på bilden. I 

bakgrunden ses även huvudkontoret. 

Den gigantiska kranen 

reser sig över Uddevalla 

Den mäktiga bockkransbalken börjar nu resa 

sig alltmer och bli synlig över Uddevalla 

med omnejd. I mitten av juni skall balken 

vara uppe på sin rätta höjd. Då kommer 

dess överkant att befinna sig hela 1 20 meter 

Kranförare utsedda 

Att det pågår ett intensivt arbete runt omkring 

kranen har nog ingen kunnat undgå 

att märka, men även inne i kranbalken arbetar 

man för fullt med bl.a. elinstallatio- 

att sköta denna gigantiska kran är Douglas 

Custavsson, traversförare i Sörvikshallen 

och Kristian Kristiansen, längare och kranförare 

vid lV:ans bädd. 

De båda tycks inte vara nämnvärt oroade 

ovan mark. 

- Hittills har i det närmaste monteringen 

ner. Under monteringsarbetet är anställda 

vid varvet med och följer monteringen, det- 

för att de skall sköta en kran som kommer 

att kunna lyfta 900 ton. 

gått perfekt, säger Sten-O/of Hedlund, som ta för att de lättare sedan skall kunna sköta - För min del tror jag att det skulle vara 

håller i monteringen från varvets sida. Och 

oå de krandelar som hittills kommit hit har 

det inte funnits någonting att anmärka. 

Svetsningen och annan bearbetning på de 

olika kranbalksdelarna är mycket välgjord' 

kranens diftsunderhåll, när den kommit 

igång. Elektrikerna har redan börjat utbildas 

och i tur står nu kranförarna. Hittills har 

endast fuå personer utsetts, men senare 

kommer det att bli fler. De två som utsetts 

besvärligare att börja köra en av de vanliga 

100-tons kranarna, säger Douglas som idag 

alltså är traversförare. Elektroniken och automatiken 

är ju så högt utvecklad i bockkra 

nen. Forts. pä sid. 5

F 

FRÄN FÖRETAGSNÄMN DERNA 

UDDEVATLAVARVET 

färdig i september och dockan i oktober. för att materialbesparingen bliVit större än 

Företagsnämnden vid Uddevallavarvet höll 

sitt andra ordinarie sammanträde för året 

måndagen den 12 april med Ingvar Trogen 

so.m ordförande. 

De nya omklädningsrummen kan tas i bruk 

först under november, och fram till dess 

måste transporter ordnas mellan arbetsplatserna 

och befi ntli ga omklädni ngsrum. 

som då kunde beräknas, varför bedömningsnämnden 

föreslog en tilläggsbelöning 

grundad på nu gällande förutsättningar. 

För fem belönade förslag fick Lars 

Osbäck och William Arvidsson vardera en 

Marknadsläge 

Arbetstagarkonsult 

bok + 300 kronor. 

I en gemensam skrivelse till företagsnämn- Förslag inlämnade av {öljande förslags- 

- Tankfrakteina har gått upp en aning den 

den hade Verkstads-, SIF- och SALF-klubställare utredes vidare, innan bedömning 

senaste tiden men är fortfarande mycket låbarna 

hemslällt om att få utse en extern kan ske: Karl-Uno Svensson, Roger 

ga, sa Ingvar Trogen i sin marknadsöversikt. 

Johans- 

arbetstagarkonsult med suppleant i enlighet son, Lars Johansson, HorstZummack, Wah- 

Öa so mili dwt tanktonnage är upplagt, och 

med överenskommelse om ekonomikomler Custavsson, Bertil Johansson, Christer 

troligen mer än 70 milj dwt är avbeställt. 

De nva bestämmelserna om segregeraoe mitt6 och arbetstagarkonsult. Nämnden be- Karlsson och Kai Kristiansson. 

ballasitankar i tankfartyg beställda efter 1 slöt utan diskussion i enlighet med förslaget. 

I namnfrågan skall personalorganisa- 

ianuari 1976 gör sådana fartyg mindre at- 

\, 

iraktiva för redarna, då de med sin relativt tionerna återkomma. 

sett mindre lastkapacitet under en över- 

SKANDIAVERKEN 

eånestid måste konkurrera med äldre, för- övriga frågor 

Företagsnämnden vid Skandiaverken höll 

6allåndevis mera lastdryga tankfartyg. Med o Frågan om pausrum under bädd lll ska sitt andra ordinarie sammanträde för året 

all säkerhet kommer det därför att dröja tas upp i skyddskommitt6ns arbetsuts- måndagen den 12 aPril. 

länge, innan vi kan få beställningar på störkott, varvid man siktar på att få pengar ur 

v 

re tankfartyg. 

miljöfonden. 

o Frågan om pausrum under bädd lll ska 

- Det är för övrigt omöjligt att i dag ta 

Marknadsläget 

tas upp i skyddskommitt6ns arbetsut- 

nya beställningar utan mycket stora förlus- 

Ingvar Trogen lämnade samma översikt 

skott, varvid man siktar på att få pengar 

ter. De japanska varven offererar fartyg till 

över marknadsläget som tidigare refererats 

priser, iom inte ens täcker våra material- ur miljöfonden. 

under Uddevallavarvet. 

kostnader. Redarnas ekonomiska situation 

blir allt besvärligare, och många varv tving- Bedömningsnämndens rapport 

as att gå med på ytterligare avbeställningar' vid Uddevallavarvet upptog flera fina för- 

- Nu mer än någonsin gäller det för oss slag denna gång. 

att hålla våra kostnader nere, betonade lng- Arborrarna Lars Osbäck och William Arvar 

Trogen. Vi måste även vara offensiva i widsson fick 850 kronor per man för sitt 

fråga om marknadsföring, diversifiering och förslag om finarbetning av trycklager i la- 

organisation. 

gerram. 

En fastspänningsanordning för koppar- 

Produktionsöversikt 

backar föreslog förman Leif Olsson och för 

- Produktionen fölier uppgjorda planer, detta fick han hela 3.500 kronor. Fastspän- 

meddelade Kurt Hansson i sin produktionsningsanordningen 

består av en tving som 

översikt. Fartygs- och omkostnadstimmar först skruvas fast över långskarven, därefter 

kommer enligt senaste prognos att rymmas skjuts kopparbackarna upp genom tvingen 

inom budget för första kvartalet 1976. Yo- och skruvas fast med en spännskruv på varlymen 

utlagda arbeten är betydligt mindre dera sidan. 

än budgeterat. Nyb 298 bildar en "puckel" Plåtslagare Harald Karlsson tilldelades 

ur beläggni ngssynPu nkt. 

1.400 kronor för ett förslag om överluftut- 

Lars-Äke Olofsson kompletterade med att släpp från hytt till korridor. Förslaget inne- 

ca 40.000 svetstimmar kunnat "sparas", bär att man ändrat konstruktionen på över- 

och att nybyggena 292 och 294 kan förvänströmni ngsdonen för överl uftutsläpp mel lan 

tas få färre timmar än motsvarande tidigare hytt och.korridor så att överluften från hyt- 

svsterfartvg. 

ten släpps ut över korridortaket. Överfö- 

'Konstrultionsavdelningen 

får nu en stor ringen av luften till korridoren sker genom 

Produktionsrapport 

Karl-Henry Cabrielsson nämnde i sin produktionsrapport 

bl a att gjuteriet under första 

kvartalet producerat ca 400 ton. Beläggningen 

fr o m 1 april beräknas utgöra 

ca 740 ton, vilket motsvarar en årsproduktion 

av ca 1.200 ton, om inte ytterligare 

order inkommer. 

Hittills under året har maskinverkstaden 

presterat något färre timmar än budgeterat 

beroende på sämre orderingång med beläggningssvårigheter 

och minskad skiftgång 

som följd. För återstoden av 1976 finns f, I 

17 motorer i order. MontageavdelningenV 

fullt belaed till årets slut. 

Produk-tionen på gallerplanerna består 

huvudsakligen av däckshussektioner för 

Uddevallavarvet, och den beräknas ta alla 

resurser i anspråk till årets slut. Plåtverksta 

den har 100 % beläggning fram till okto\r/ 

månad och 50 "/" f ör återstoden av året. 

överbelastning, och det torde bli nödvän- seoarata ventiler i korridortaket. 

diet med en viss utläggning av arbeten. Plasthinkar som skydd för provisorisk be- Skandiaverken - Pemco 

Oisaken härtill är bland annat att vi efter 

seriebyggnation av fartyg nu mer och-mer 

tvingas över till stycketillverkning' Frågan 

skall vidare behandlas i arbetsutskottet' 

Samarbetet med ALI och Skandiaverken 

inom PEMCO diskuterades bland annat 

med hänsyn till det planerade storstoppet 

för översyn av Scanraffs anläggningar i höst. 

Det är angeläget att snarast klargöra 1r^ur 

många man UV ska bidra med och från 

vilka avdelningar de ska tas. 

lysning ombord föreslog elektriker Lars Johansson 

och tilldelades 250 kronor för detta. 

Förman lvan Custavsson fick 400 kronor 

för sitt förslag om en utsugningsanordning 

för bergborrmaskiner. 

En låsanordning för trästegar gav förman 

Wahler Custavsson 400 kronor. Anordningen 

utgöres av tving med vilken man 

låser fast stegen mot horisontella plåtkanter, 

t ex bottenplåt, uppallade sektioner etc. 

Cenom engagemanget i Pemco beräknar 

Skandiaverken sysselsätta 50-60 personer 

vid Scanraff veckorna 3346. Av dessa 

kommer ca 20 man från montageavdelningen, 

30 från plåtslageriavdelningen och' 

ca l0 från övriga avdelningar. Arbetsledarfrågan 

har i samråd med SALF och Metall 

lösts på så sätt, att man för det avgränsade 

arbetet lidsmässigt nominerat viss 

kollektivanställd personal, som därvid 

kommer att få utbildning vid såväl Skandi- 

Plåtslagare Fialar Lindholm tilldelades averken som Scanraff. 

Projekt 73 

Arbetena med Proiekt 73 fortlöper i stort 

sett pl a nenl i gt. Verkstadsbl ocket färdi gställes 

successivt och ska vara helt klart omkring 

1 oktober. Bockkranen beräknas bli 

2.600 kronor för sitt förslag om att ändra 

formatet på durkplåten till huvudmotorn. 

Den föreslagna metoden har tidigare behandlats 

och belönats efter dåvarande förutsättningar 

som senare ändrats, vilket med- 

Då Pemco dessutom har behov av tiänstemannapersonal 

utöver arbetsledning, 

hoppas man kunna lösgöra ytterligare personal 

vid Skandiaverken och därigenom 

sänka omkostnaderna. 

2 

i

övriga frågor 

o För- och nackdelar med Scanraff-eneagemanget 

diskuterades. En utvärdering 

kan göras först om ett par år. 

o Frågan om anställande av en skyddsingenjör 

togs upp till behandling, och den 

skall utredas vidare av K-H Cabrielsson. 

o Vissa miljöförbättrande åtgärder har påbörjats 

i gjuteriet. Kontakt har tagits med 

yrkesinspektionen beträffande den centrala 

dammsugningsanläggningen, vilken 

kommer att upphandlas så snart besked 

erhållits om rörsystemet. Urslagningen är 

ett mycket omfattande arbete, och detta 

har inplanerats under slutet av 1 976. 

o Nämndprotokollen skall fylligare redogöra 

för de frågor som tas upp av nämndledamöterna, 

dock med skälig hänsyn till 

spörsmål av konfidentiell natur. 

,dömningsnämnden 

ndiaverkens bedömningsnämnds rapport 

upptog denna gång inga penningbelönade 

förslag. 

Rolf Jansson fick en minnessak för sitt 

fqlslag. 

I 

Leif Olsson lvan Gustavsson Lars 

fohansson 

Fjalar Lindholm 

Wahler Custavsson Harald Karlsson Lars Osbäck William Arvidsson 

Provisorisk väg till Skogslyckan 

innan genomfartsleden är klar 

\l 

\f 

-e 

,, ./ 

)( 

'z 

Oddevallen 

I samband med arbetena för nya gelyckan m m blir det alltså en längre 

nomfartsleden kommer Nordanvinds- väg än tidigare. 

vägen att avstängas för trafik från en För gående kommer att finnas en 

punkt A söder om Bohusbanan till en trappa vid C vid nordöstra hörnet av 

punkt B norr om nya motorvägen det södra landfästet för den nva bron. 

fr o m den 5 juli, dvs samma dag som Arbetena med att iordningstäila vägen 

varvets allmänna semester börjar. Tra- på Oddevallan kommer att påbörfas 

fiken ledes i stället via en provisorisk omkring den 1 juni. Därvid måste ett 

väg utefter norra och östra kanten av antal parkeringsplatser utrymmas, 

Oddevallen in till Nordanvindsledensmen 

ersättningsplatser ordnas dels 

trafikplats. För trafikanter till Skogs- under den nya bron, dels finns parkeringsmöjligheter 

på de permanenta 

parkeringsplatserna öster och väster 

om uppfarten till bron. 

Arbetenas utförande liksom trafikanvisningar 

o d sker genom gatukontorets 

försorg. 

I detta sammanhang kan nämnas att 

öppnande av den nya genomfartsleden 

planeras äga rum den 30 augusti.

Nigeria, med Afrikas kanske mest expansiva 

marknad, besöktes 13-20 

mars av en stor svensk industridelegation 

under ledning av handelsminister 

Carl lidbom. Yngve Björquist deltog 

som representant för Uddevallavarvet 

och Skandiaverken. Han rapporterar 

här något om sina intryck av Nigeria. 

Klimatet 

Federationen Nigeria ligger i Västafrika vid 

inre Cuineabukten och vid nedre loppet av 

floden Niger med bifloden Benue. Till ytan 

är Nigeria nära dubbelt så stort som Sveriee. 

Klimatet är vid kusten tropiskt. Längre in 

i landet övergår det ti I I subtropi skt' Kustbältet 

i söder, som karakteriseras av floddelta 

och laguner, sträcker sig 'l 5 mil in i landet 

med tropisk regnskog. Längre mot norr 

finns savannlandskap med låga bergskedjor 

och en högplatå. 

Två typer av årstider finns. En varm, fuktig 

och regnfri, som i de sydliga delarna 

räknas från november till april. Under en 

svalare del av året koncentreras nederbörden 

till mai-iuli och september-oktober' 

Vid kusten varierar temperaturen mellan 25 

och 35" och luftfuktigheten är genomgående 

mycket hög, 80-95 %. 

Den svenska industridelegationen landade 

lördagen den 13 mars på Lagos internationella 

flygplats med förmodligen det 

sista planet som landade på lkeja. På söndag 

morgon kunde vi läsa i Sunday Ti mes 

att flygplatsen fått namnet Muhammed Air- 

port, omdöpt till minnet av Nigerias den 13 

februari mördade statschef Murtala Ramat 

Muhammed. Tidningarna genljöd fortfarande 

av denna händelse. Några dagar innan 

vi kom till Nigeria hadefebruarikuppen 

lett till att 32 av kuppmakarna arkebuserats 

inför folkets ögon På Lagos beach. 

Historisk bakgrund 

För att förstå Nigeria och de problem som 

existerar bör man enligt min mening ha 

klart för sig några historiska fakta. Då världens 

kolonialherrar möttes i Berlin 1BB4 för 

att diskutera och fördela områdena i Afrika 

var en av huvudfrågorna att fixera gränser. 

Man utgick då från kusterna som delades i 

hyggligt logiska bitar. Inlandet var däremot 

mera ointressant och man skar till bitarna 

på måfå efter vars och ens personliga tycke. 

Detta ledde till att homogena folkgrupper 

och stammar hänsynslöst delades och att 

4 

Den svenska industridelegationen blev väl mottagen i Nigeria. Yngve Björquist ses här i samspråk 

med några nigerianska tiänstemän på handelsministeriet. Bilden togs på handelsminister Shuwas 

mottagning. 

IGE 

andra med liten samhörighet slogs tillsammans. 

Inom Nigerias gränser lever trehund- 

en rimlig ökning anses att kända oljekällor 

räcker detta århundrade ut. Landet har gera 

stammar. Här finns islam, kristendom nom Nigerian National Oil Corporation 

och gamla afrikanska religioner. Språken är huvudandelar i de utländska oljebolagen. 

olika och man förstår inte varandra över Oljan representerar drygt 90 7o av expor- 

stamgränserna. Stamtillhörigheten är ännu 

en viktig faktor på ont och gott - i varje fall 

på ont för byggandet av en nigeriansk nation. 

Detta är en tung del av bakgrunden till 

Biafra-kriget, då Östregionen, huvudsakligen 

befolkat av lbos, utropade sig som 

självständig nation och republiken Biafra. 

Defyra stora stammarna i Nigeria, som svarar 

för åtminstone 60 7o av landets befolkning, 

är hausa och fulani i norr, yoruba i 

väster och ibo i öster. 

Stor analfabetism 

Om man ser på Nigerias utveckling under 

de senaste åren, så kan man konstatera, att 

tintäkterna som i övrigt bl.a. kommer från 

jordbruksprodukter såsom jordnötter, 

gummi, bomull och kakao. Exportinkomsterna 

och då främst inkomsterna från oljan 

skall användas för att bygga upp landets 

struktur och näri ngsliv. Detta har konkretiserats 

i en femårsplan 1975-1980 som får 

anses vara mycket ambitiös och dessutom 

i ntressant ur svensk exportsynpunkt. Planen 

omfattar investeringar motsvarande drygt 

200 miljarder svenska kronor. Planen, som 

utarbetades under Cowons sista regeringstid, 

ges fortfarande hög priorilet av den q , 

varanoe regenngen. 

V 

Nigeria nu varit en självständig stat under 

Kuppförsök slogs ned 

ca 15 år. När man betänker, att den typ av 

Då den svenska industridelegationen under 

stater som vi tillhör har formats under sekler, 

kan det inte förvåna att åtskilliga pro- 

lednine av handelsministern Carl Lidbom 

kom näd illl Nigeria den 13 mars hade 

blem återstår att lösa. Särskilt när man tar i 

beaktande den splittrade struktur som landets 

sannolikt ca B0 millioner innevånare 

bildar. 

Nigeria är i många avseenden ett utpräglat 

u-land som styrs av en militärregering 

där högsta beslutande organet är högsta militärrådet. 

De federala departementscheferna 

bildar regering, det federala exekutivrådet 

som ansvarar för landets löpande stvrelse. 

En stor del av befolkningen är analfabeter, 

men stora ansträngningar görs för att 

förbättra denna situation genom utbildning. 

Arbetslösheten är betydande och okvalificerad 

arbetskraft finns att tillgå, men det är 

brist på yrkeskunnigl folk. 

' 

stort sett ordningän återställts efter kuppf[/' 

söket den 13 feruari då statschefen Murtala 

Muhammed dödades. Den tidigare försvarsstabschefen 

Obasanio hade omedelbart 

tillträtt som statschef. Landets tidigare 

uppdelning i 12 delstater hade under Muhammeds 

sista statschefsmånad förändrats 

till en indelning i 19 delstater. Det har beslutats 

att en ny huvudstad skall byggas i 

stället för Lagos. Den nya huvudstaden 

kommer nära nog att ligga i Nigerias geografiska 

tyngdpunkt. En likhet i detta proiekt 

kan tyckas föreligga med Brasiliens nya 

Oljan - Nigerias styrka! 

Men Nigeria är idag ett rikt land och blev 

1974 världens sjunde oljeproducerande 

land med en produktion av drygt 110 miljoner 

årston. Efrer 1974 har av kända ska. 

oljeproduktionen minskat något, men med 

huvudstad Brasilia. 

Nigeria är inget turistland. Klimatet är 

varmi, klibbigt och ibland nästa outhärdligt' 

Vaccination mot gula lebern, smittkoppor 

och kolera är obligatorisk och det rekommenderas 

dessutom mol tyfus, paratyfus 

och stelkramp. Före resan, under vistelsen 

och minst sex veckor efter vistelsen i Nigeria 

bör man äta malariatabletter. Malarian

är kanske ett av Afrikas svåraste gissel och världsdel med problem, som skapats av ponerade mycke'. att detta program med 

man ser på många människors "trötta" framsteg och rikedom och möte med väster- mycket små tidsmarginaler kunde genom- 

ögon att många haft denna sjukdom. Nigelandet. En miljö där allt som sker, sker fort föias uta n nämnvärdä störni ngdr.ivi-@sökria 

är också dyrt för oss europeer. Vi kan men inte tyst och får följder som ingen plate en mängd ministerier, vi besökte banker 

inte leva som de infödda och hotellrum, nerat eller förutsett. Utanför Apapa, Lagos och institutioner och vi kunde konstatera att 

måltider, taxi - allt som vi behöver - hål- hamnstad, ligger fortfarande en armada här finns mycket att göra för svensk industri. 

ler enormt höga priser. Taxi till exempel 

använder inte taxametrar och fasta priser. 

med handelsfartyg uppankrade utan möjlighet 

att få kajpTats inom rimlig tid. Den 

Problemen är dock många och mycket arbete 

måste läggas ned för att geiiomföra 

Man skall inte åka förrän man ackorderat beryktade cementflottan i Lagos kommer att affärer i detta land. 

om priset. Chauffören öppnar budgivning- gå till shippinghistorien som ett skrämman- För Uddevallavarvets och Skandiaveren 

med ett skyhögt pris och efter kanske en de exempel på hur saker kan spåra ur när kens del kan här finnas en möjlig marknad 

kvarts förhandlande har man accepterat en förutseende och koordination saknas. Lasos både för fartyg och för dieselkraftstationer. 

kostnad som i förhållande till ursprungsbu- sägs vara en av Cowons fallgropar som re- Landsbygdselektrifieringen är ett av Nigeridet 

förefaller rimligt men som säkert innebär 

att man betalar flera gånger det pris en 

sulterade i hans avgång i juli i fjol. Korruptionen 

sägs vara en bland många andra anas 

centrala utvecklingsprojekt och Nigeria 

uttalar idag också som mål att successivt i 

nigerian skulle ha fått betala. 

ledningar till hans fall. De nya militärledar- framtiden kunna transportera 50 7o av den 

na bekämpar nu dessa problem. Flottan i utvunna oljan på egna kölar. 

Lagos - en häxkittel 

Detta är mitt andra besök i Lagos, denna 

enorma häxkittel där befolkningen nu sägs 

-uppgå till minst två millioner. Befolkningen 

\-xi varje år enligt beräkningar med 

V00.000 och detta skapar problem. Trafiken 

är obeskrivbar. Man måste vara rustad 

med tålamod och helst en speciell humor 

och okänslighet för väsen och dofter för att 

stå ut med detta. Denna gång slog det mig 

Apapa har minskat och tidningarna fylls 

fortfarande av ommöblerinsar i de olika ledarski 

kten. 

En marknad för UV och SkV? 

Den svenska industridelegationen som representerades 

av företrädare för ett trettiotal 

mera betydande exportföretag genomförde 

under en vecka ett mycket omfattande program. 

Detta var väl förberett av Exportrådet 

Det sades att nya fartyg skall anskaffas 

och att man inte primärt är intresserad av 

andrahandstonnage. Fartygen skall sannolikt 

skräddarsys, dels kommer man förmodligen 

att driva fartygen med stora besättningar 

50-70 man och all lastning kommer 

att ske från boiar utanför kusten, s.k. single 

point mooring. Det uppges att man härigenom 

inte har några djupgående begränsningar, 

men ännu kan man inte uttala sig 

,.git 

detta Lagos kanske är det nya Afrika. En och Svenska Ambassaden i Laeos. Det im- om fartygens storlek. aa 

Proiekt 

73 

Plåtlossni ngskajen och plåtgården 

Arbetena med plåtlossningskajen har försenats 

något. Överbyggnaden på kajen pågår 

och traversmonteringen är i det närmaste 

klar. Arbetena med kransoåren är också 

slutförda. På plåtgården är traversmontaget 

nästan avklarat och en viss plåthantering 

har redan påbörjats. 

llerkstäderna 

Maskininstalltionerna är ifull gång. På vissa 

ställen är de redan avslutade - fo profil - 

medan man på andra fortfarande håller på 

med betongfundamenten för maskinmonteringen. 

Installationsarbeten för el och rör 

,sjgår för fullt. Stommen för vebbpåsätt- 

\ingen är man just i färd med att montera. 

Detta beräknas vara färdigt före semestern, 

då traversmontage och takläggning vidtar. 

Vid månadsskiftet maj-juni börjar stomarbetena 

för personalhus Väst, och hela 

byggnaden skall vara klar under senhösten. 

Järnvägen och mediakulverten är båda 

färdigställda, och asfalteringsarbeten har 

påbörjats på Blåsoppe. Det pågår dessutom 

omfattande schaktningsarbeten för kommande 

uppläggningsytor samt grävningsarbeten 

för utvändiga ledningar för el och 

avlopo. 

Sociala huset 

Schaktningsarbeten för det sociala huset 

norr om E6:an kommer att oåbörias efter 

semestern. 

Dockan 

Sektioner till dockporten levereras under 

ju ni månad. Betongarbetena räknar man 

skall vara avslutade vid månadsskiftet augusti-september. 

I kulverterna och tranformatorstationerna 

är man i full färd med att 

utföra installationer av olika slae - el och 

rör. 

Dengigantiska... 

Forts. 

frän sid I 

Att arbeta 90 meter över marken 

Kristian berättar att Douglas och han varit i 

Västtyskland och provsuttit den hytt, som 

skall bli deras arbetsplats ungefär 90 meter 

över marken. Hytten är försedd med alla 

tänkbara finesser och är noggrant utprovad 

ur arbetsmiljö- och ergonomisynpunkt. 

Sten-Olof Hedlund tillägger att man 

hoppas kunna lägga in ett studiebesök på 

någon annan stor bockkran, t ex på Kockums 

eller Eriksberg, som ju båda två har en 

kran av samma fabrikat, dvs PHB. 

Bockkransförarna tycks komma väl för- 

beredda för sin viktiea och ansvarsfulla 

*- 

i:di 

syssla. Men, som Douglas påpekar, lyften 

utförs inte bara av kranföraren. 

-Alla stora lyft är ett intimt samarbete 

mellan längarna på marken och kranföraren. 

Längaren betyder väl så mycket som 

kranföraren. Så man skall inte överdriva 

kranförarens roll, slutar Douglas och Kristian 

nickar instämmande. 

Även längarna kommer att få sin beskärda 

del av träning och utbildning i samband 

med de provlyft som kommer att utföras 

under augusti av PHB, intygar Sten-Olof. 

VoVi rättar 

I förra numret av VoVi insmög sig ett 

olyckligt fel i artikeln om punktutsugning. 

Även om dammsugaren är 

lätt, är den dock inte fullt så lätt som 

vi påstod. I stället för 5 kg, som uppgavs 

i artikeln, är givetvis den riktiga 

siffran 25 kg. Vi hoppas ni har överseende 

med vårt misstag. 

Två av bockkransförarna är nu utsedda. Ungefär 90 meter över marken kommer Douglas Gustavsson, 

t.v., och Kristian Kristiansen att ha sin arbetsplats. De ses här till höger på bilden. Till vänster 

samtalar UV:s Sten-Olof Hedlund med PHB:s montagechef losef Wendel.

? 

- Vill du presentera dig? 

Jag heter Morgan Ottosson, är 42 är. 

1948 flyttade jag tillsammans med mina 

föräldrar från Cöteborg upp hit till Uddeval- 

Mitt första jobb här var som springpojke 

på ackordskontoret, sedan blev det plåtslagare 

på bäddarna. Mellan 1952 och.l 960 

sysslade jag med mallar på mallvinden. Efter 

mallvinden ritade jag fyra år på optiska 

ritkontoret, innan jag kom hit, där jag är 

idag; fartygsplaneri ngen. 

- Vad innebär jobbet som planerare? 

Jag är planerare för den del av produktionsplaneringen 

som har hand om tillarbetningen 

för maskiner och i verkstäder. 

Direkt när vi får en ny order lägger vi in ett 

"grovI" planeringsprogram. När sedan de 

första ritningarna börjar komma från ritkontoren, 

ungefär fyra veckor innan det första 

materialet anländer, kan vi börja detaljplanera. 

En huvudregel för all planering är 

att sysselsättningen skall vara så jämn som 

för alla under hela tillverkningsti- 

;:?]'* 

n 

Morgan Ottosson visar här hur planeringstavlorna fungerar. Tavlorna är praktiska och lätta att arbeta med, berättar han. 

Morgan Ottosson, planerare: 

"Det är en stor 

fördel att ha iobbat 

ute i produktionen." 

Före min planeringsdel lägger man in ett Vädrets makter är också givetvis en faktor 

bäddprogram med tider för kölsträckning som kan förskjuta programmet. 

och sjösättning, därefter ett hängningspro- En av de svåraste störningarna vi har haft 

gram - lltning av sektioner - och ett de senaste åren har varit materialförsenino- 

samlingsprogram - en tidplan för när de ar på profilerna. När del var som,besvä! 

olika sektionerna skall tillverkas. Efter sam- gast gjorde vi så att vi själva tillverkacle 

lingsprogrammet kommer jag in i bilden profilerna, om det bara saknades någon el- 

och fastställer tider för bränning, valsning, ler några profiler på en för övrigt klar sek- 

bockning m.m. 

tion. Dessa störningar medförde stora kastningar 

i jobben. Det gjorde att det blev 

- Finns det inte många faktorer som 

kan störa det ursprungliga programmet? 

slitsamt för alla inblandade, både för oss 

som gjorde programmet och för dem som 

skötte ti I lverkni ngen i verkstäderna. 

lovissl kan olika stopp förekomma, typ 

sjukdom, brist på folk eile,it 

s'kin eår söndei. Vi får då kasta "je.;'-l äm oroeram;let 

och leta efter olika lösnineai för 

ätt de nästkommande i produktionllinjen 

inte skall bli alltför mycket lidande. lföista 

-.Kan man "köra in" förlorad tid? 

lvissa fall kan vi göra det, men i och med 

att vi har tvåskift är det svårt. En viss förse- 

ning räknar vi alltid med -20 procent räk- 

narvi nämligen in i programmet. 

hand försöker vi dirigera om materialet i 

våra maskiner, lagra iiss del av materialet - Är det en hård centralstyrning av 

eller omfotografera och bränna andra detal- produktionen? 

jer. Cår inte detta kan vi ibland tvingas Den är hårdare än på 5O-talet. Då fanns 

lägga ut jobbet på någon annan firma, men det nästan ingen sådan här planering. Man 

det gör vi alltså efter att ha undersökt alla planerade mer själv ute i verkstäderna och 

möjligheter att själva lösa stoppet. materialet låg hemma kanske ett år eller 

I

-: 

mer. Nu är det mycket mer styrt, både vad 

gäller material och ritningar. 

- Har människan kommit bort? 

Nei, det tycker iag inte. Fortfarande finns 

möjlighet för personliga initiativ. För alt få 

en god kontakt med produktionen har vi ett 

verkstadsmöte en gång i veckan, där vi går 

igenom allt. Har någonting blivit snett i 

planeringen, så kan vi då ta upp det till 

diskussion för att finna någon bättre lösni 

ng. 

- nai du haft någon nytta av att du 

sysslat med så skilda arbetsuppgifter 

under dina år här? 

Ja, det har både varit nyttigt och intres- 

sant. Jag har fått en inblick i hur andra 

arbetar, vilket har hjälpt mig en hel del i det 

arbetejag har nu. Det är utan tvekan en stor 

-fördel att ha jobbat ute i produktionen när 

är planerare. 

lltnan 

Morgan Ottosson diskuterar här ett problem 

med sin che{, Ingemar Fenander. 

Vi har ju gjort annat än båtar förr; jag tänker 

bl a på Älvsborgsbron. 

Jag tror nog att varvet klarar sig ur de här 

svårigheterna. Uddevallavarvet har ett gott 

rykte bland sina kunder. 

- Trivs du med ditt fobb? 

Ja, det gör jag. På planeringen arbetar vi 

ju mycket i lag, diskussioner och samtal om 

.-lösningar på problemen förekommer stän- 

- Du sitter kvar i sidobyggnaden. Vad 

tycker 'Det du om det? 

är en vanesak. Visst är det bättre 

Samtidigt som det är ett teamwork 

,$igt. 

-finns det även utrymme för självständigt 

hand lande. 

- Fungerar planeringen På varvet? 

Det är väl inte jag den rätte att svara på, 

men i stort tror jag den fungerar bra. Egentligen 

skall väl frågan ställas till dem som 

jobbar i verkstäderna. 

Stor namntävling! 

Västra flaket . . . Är det egentligen ett speciellt bra namn på de nya verkstäderna ute 

på Blåsoppe. Redaktionskommitt6n för VoVi ställde sig den frågan och tyckte, att 

nog borde vi väl kunna hitta ett bättre namn. Kanske har vi fel, men det skadar ju 

inte attfråga alla er läsaretill råds. Därförvillvi utlysa en namntävling i all enkelhet. 

- Hur tror du att det nya verkstadsblocket 

kommer att fungera? 

Det är klart att det alltid blir en viss inkörningstid. 

Att säga hur det praktiskt 

kommer att fungera är väldigt svårt men 

arbetsmiljön blir ju betydligt bättre än den 

vi har i verkstäderna idag. Vi får nya maskiner 

och fler tillverkningsprocesser under 

tak. För plåt- och profilgårdarna blir väl 

förändringarna inte så stora, så när som på 

Inga lyxkryssningar eller färg-TV står att vinna. Men någonting för besväret skall ni 

allt få och framförallt, sivetvis äran. 

Ärade läsekrets, börla där"för genast att gnugga geniknölarna! Såväl humoristiska 

som mer allvarliga förslag tas emot med lika stor glädje. 

NärDutänktfärdigt,skriverDu Ditt(ellerDina) förslagpåenlapp, läggerdeniett 

cirkulationskuvert och sänder den till informationsavdelningen. Men vi måste ha 

Dinaförslagföreden 10 juni. Och sedanärdetredaktionskommitt6nsturattslåsina 

kloka huvuden ihop och vaska fram det allra bästa namnförslaget alla kategorier, 

som därefter skall gälla i evinnerlig tid framöver. Lycka till! 

,ltt plåtgården blir datastyrd, men det hela 

"-blir iu utomhus som nu. 

Ailmänt sett kan det tyckas att hela satsningen 

är lite äventyrlig, men vi behöver Insändaren 

utan Wekan de nya anläggningarna. Tiden 

är inte riktigt med oss, men satsningen be- 

Under denna vinlett har alla möjlighet 

J"'" 

att komma med frågor och egna inlägg. 

Som alla tidningar vore vi väldigt 

- Du sitter med i två inkörningsgrup- 

glada om läsekretsen hörde av sig - 

per. Hur har arbetet hittills gått? 

debatter och diskussioner brukar 

Jag är med i plåt- och profilbearbetnings- 

iu 

grupperna. Arbetet tycks flyta fint. Vi har nu alltid pigga upp. Så vässa pennan och 

fått funktionsbeskrivningen för hela produk- börja skriva! 

På sitt sätt har iu redan matrådet följt insändarens 

uppmaning. En tid efter kökschefen 

lämnat sitt svar till VoVi, beslöt nämligen 

matrådet att på prov en torsdag byta ut ärtorna 

mot en annan soppa. Medlemmarna i 

matrådet undersöker nu hur försöket utföll. 

Så vill ni påverka det hela i någon riktning, 

tala då med nåqon av medlemmarna i matrådetl 

Red. anm. 

Svetsare! 

tionsked jan, så det är många problem som 

dyker upp och behöver ventileras. Jag var 

också med i motsvarande referensgrupper, 

men jag tror nog att jag får större nytta av 

inkörningsarbetet. Det verkar lättare att 

komma med förslag. Kanske beror det på att 

det är varvets egna SruPPer. 

Fråga till kökschefen! 

Måste det vara ärtor med fläsk varje torsdag? 

Det finns ju andra alternativ enligt 

kokboken, som jag bläddrat i. 

"En som gillar soppa" 

När Du lägger ifrån Dig elsvetstången 

och lämnar Din 

arbetsplats, kom ihåg att ta 

ur elektroden! Sitter elektroden 

kvar i tången, kan den - 

elektroden - bli glödande och 

Svar: 

- Varvets framtid? 

Kan Du inte låna kokboken till matrådet? 

Det är väldigt svårt att säga. BulkbåtarnaSiälv 

har jag föreslagit matrådet andra sop- 

är väl de båtar som blir populärast i framtipor på torsdagarna, men det vill man inte 

den, om nu inga större omkastningar sker gå med på. 

framöver. Nu arbetar iu också en avdelning 

på att hitta kompletterande sysselsättning. 

Börie Swensson, kökschef 

lokaler där uppe på HK, men trivs man bara 

med jobbet, spelar det ingen roll v.ar man 

sitter. ', 'l:o 

- Anser du att företagsdemokratin 

fungerar på din arbetsplats? 

Vi har alltid öppet diskuterat allting på 

vår avdelning, så för min del är fag nöjd 

med demokratin på jobbet. Jag vill också 

nämna att vi på Planeringen har ett avdelningsmöte 

två gånger i månaden, där vi tar 

upp olika problem för diskussion. 

- Har din fackförening företrätt dina 

intressen på ett bra sätt? 

Nu är inte jag specielltfackligt aktiv, men 

jag har inte haft några direkta problem..l 

höstas kanske jag tyckte att löneförhandlingarna 

drog ut bra länge. 

- Cör du någonting speciellt På din 

fritid? 

En kompis och jag har en båt i Bovallstrand, 

som vi är ute i och fiskar en hel del. 

Förr var jag lite aktiv inom korpen, men det 

har jag slutat med nu. oo 

förorsaka brand eller brandskada. 

Glöm heller inte att stänga av 

svetsomformaren, innan Du går 

hem för dagen! 

Skyddsgrupp 5

Hur är det att vara 

invandrare i Sverige? 

Från att ha varit ett "utvandrarland" blev 

Sverige efter det andra världskriget ett 

"invandrarland". Soeciellt stor var invandringen 

direkt efter kriget och 

under högkonjunkturens sextiotal. Huvuddelen 

av invandrarna slog sig givetvis 

ned i våra storstäder men även i 

vissa expansiva industrisamhällen. Hos oss 

oå Uddevallavarvet har hela tiden antalet 

invandrare varit jämförelsevis lågt, men 

även här ökade med åren antalet. Den finländska 

arbetskraften har utgjoft merparten 

av våra invandrare ända från varvets grundande 

och en stor del av dessa kom hit direkt 

efter kriget och var med om att bygga upp 

Uddevallavarvet. Efterhand har även andra 

länder kommit in i bilden, men fortfarande 

är givetvis den nordiska arbetskraften i stor 

majoritet och i synnerhet då den finländska. 

ldag arbetar totalt bortåt .l Svenskarna kan vara mer tillmötesgående 

Sulo Lahtinen, plåtslagare på Sörvik, kom 

till Sverige redan 

40 invandrare vid 

Uddeval lavarvet och Skandiaverkan; u ngefår 

75 "/" eller 1 1 0 personer av dessa är från 

Finland, Norge och Danmark i nämnd ordning. 

VoVi frågade några av invandrarna 

hur de upplevde den första tiden i Sverige 

och hur de klarat av att anpassa sig till den 

nya miljön och arbetet på varvet och Skandiaverken. 

.l 957, och samma år började 

han på varvet. 

- Jag vi lle pröva på något nytt och f å mi n 

äventyrslystnad mättad, säger Sulo. Mitt 

största problem när jag kom till Sverige var 

att jag inte kunde ett ord svenska. I två år 

jobbade jag tillsammans med ett femtiotal 

landsmän, och det underlättade sivetvis 

mycket [ör oss att vi talade sammå språk 

allihop. En stor fördel var också att vår förman 

var en finländare som kunde svenska. 

Behövde vi någon hjälp med tolkning, klarade 

han av det. 

Trots de första språksvårigheterna gick 

det ändå ganska bara för Sulo. På sin fritid 

ägnade han sig nämligen åt ungdomsverksamhet 

och idrott, vilket gjorde att han läf 

tare Iärde känna fler människor och övade 

upp sin svenska. Sulo påpekar också att 

Finska Föreningen i Uddevalla betydde en 

hel del under den första tiden. 

Sulo säger att han har trivts bra här på 

varvet de nitton år han han varit i Uddeval- 

- fag har iu nära hem till släkt och vänner i 

Norge, säger John fohansen. 

ta. 

-Jag har inte någon tanke på att flytta 

ö 

Sulo Lahtinen trivs bra på varvet och har ingen 

tanke på att flytta tillbaka till Finland. 

, .:i' 

tillbaka till Finland efter alla deså år i Sverige, 

framhåller han. Men samtidigt vill jag 

säga att nog kunde man i många fall vara 

mer tillmötesgående mot invandrare. Man 

skulle kunna gå halva vägen veir. Själv tycker 

jag det är lättare att ha att göra med 

ungdomen än den äldre generationen. 

Ungdomen säger inte: "Hörrudu finnen, 

kan du komma hit ett tag". Utan man 

kommer fram till mig och frågar vad jag 

heter och använder sedan namnet nästa 

gång man vill mig något. Detta är att vara 

tillmötesgående och visa att man är värdig 

sin existens, säger avslutningsvis Sulo Lah- 

Ir nen. 

Fackintresset drog mig till Sverige 

Samma år som Sulo Lahtinen kom till varvet 

!:t.?'fi j:;t:,ff?å::"ll' 'n'o 

är in1, 

- Det som främst fick mig att flytta till 

Sverige var mitt fackintrese som fartygskonstruktör. 

Den svenska varvsindustrin 

är ju mycket framstående och just då - i 

slutet av femtiotalet var den på 

stark frammarsch. U 

Läs vad några tycker på UV och SkV 

Då Unto kom till Uddevallavarvet fanns 

det ännu ingen officiell introduktion som 

det gör idag. Unto berättar att han fick en 

Att vara invandrare kan för många vara ett stort problem den första tiden. Man oratstund tillsammans med arbetskamrater 

skall anpassa sig till ett annat lands förhållanden, en ny miljö och en annorlunda och chefer, det var allt. Det stora problemet 

för Unto som för många andra invandrare 

kultur. 

var givetvis språket. Trots att några talade 

Vi svenskar uppfattar många gånger denna anpassning som enkelriktad, men 

finska på arbetsplatsen och hjälpte till att 

så får det naturligtvis inte vara. Anpassningen skall vara en ömsesidig process, tolka, så fungerade språksvårigheterna un- 

där invandrarna skall lära sig förstå svenska förhållanden, och svenskarna måste der den första tiden som ett hinder för att få 

lära sig förstå invandrarnas situation. På senare år har det också gjorts en hel del kontakt med de svenska arbetskamraterna. 

för att förbättra det ömsesidiga förhållande| bl a obligatorisk svenskundervis- - Ofta hände det att man drog sig för att 

ning på betald arbetstid, invandrarbarn får om möjligt undervisning i sitt hem- ta kontakt med andra människor, om man 

lands språk för att inte förlora kontakten med sitt ursprung, och från den 1 inte hade klart för sig vad man skulle säga. 

januari i år får alla invandrare, som vistats i Sverige mer än tre år, kommunal Jag var rädd för att uttrycka mig fel och säga 

något som kunde missförstås av någon. 

rösträtt. Invandrarna skall alltså ges möjlighet att dels inlemmas i det svenska 

samhället på ett så smidigt sätt som möjligt, dels kunna bevara sin egen kultur 

och särart.

1 

Men Unto framhåller samtidigt att andan 

på arbetsplatsen var väldigt god, och han 

kom därför snart över dessa problem. 

nog mest förtjänsten som lockade mig hit. 

Varvsindustrin i Sverige var inne i en högkonjunktur 

och det fanns gott om arbetstill- 

Maten ett problem 

På Uddevallavarvet är, som vi nä'mÄdetidi- 

På vår fråga om han aldrig tänkt att flytta fäl I en. 

gare, det allra största antalet invandrar6från 

tillbaka till Finland, svarar han: 

Även om tiderna blivit sämre har inte de nordiska länderna. Varvsanställda som 

- Nej, jag har aldrig haft några planer på 

att återvända. Någon direkt hemlängtan 

kan jag inte säga att jag har känt, sådant 

lohn länkl sig att flytta hemöver igen. 

- Jag trivs med mitt jobb som svetsare på 

varvet. Och till lrtorge har jag ju ändå så 

stammar från Europas sydligare hörn kan 

räknas på ena handens fingrar. För att överhuvudtaget 

få tag på en invandrare"från Ju- 

växer man ifrån, tror Unto. Jag trivs också nära, avslutar John. 

goslavien som var fast anställd inom företa- 

mycket bra på västkusten, i Uddevalla och 

get, måste vi bege oss till Skandiaverken, 

oå Uddevallavarvet. 

Språket besvärligt 

där det idag jobbar åtta jugoslaver. 

I början av sextiotalet hade dock Unto ett 

litet me.llanspel på varvet i Cävle, men där 

Till de nykomna invandrarnas skara hör 

Annikki Heina, svetsare i Sörvikshallen se- 

Vi träffade Josef Zgrablic i full sysselsättning 

vid sitt arborrverk. Han kom till Sveri- 

stannade lran bara ett år. 

- I Cävlt trivdes jag aldrig riktigt utan 

dan mars förra året. Annikki berättar att hon 

alltid längtat efter att få komma till Sverige 

ge och Skandiaverken 1968 och har uppenbarligen 

funnit sig väl tillrätta i Lysekil. 

återvände tili Uddevallavarvet efter ett år. dels för att svetsarna i Sverige har mer betalt - När jag kom hit kunde jag givetvis in- 

Det är något speciellt med västkusten och än hemma i Finland, dels för att hon har gen svenska, men mina svenskstudier har 

atmosf ären här, menar U nto avslutningsvis. 

Uddevalla ligger centralt till 

sina syskon boende här. 

- Min första tid var jag i Södertälje, men 

där fanns inget jobb som passade mig, och 

gått bra, säger Josef. 

Och om detta håller vi gärna med om; 

några större problem med svenska språket 

Ett sätt att bli fast anställd på varvet är att 

in.via någon av de entreprenadfir- 

\lhor, 

,fomma 

som jobbar inom varvets portar. Så är 

fallet med svetsare John Johansen från Nor- 

då fick jag veta att varvet i Uddevalla sökte 

svetsare, säger Annikki. Jag tvekade inte en 

sekund att söka, så nu har jag varit här på 

varvet i nio månader. Och jag trivs mycket 

tycks inte Josef ha. 

- Nej, mitt största problem var inte språket, 

fortsätter Josef, utan den svenska maten. 

Vi äter inte alls samma mat i Jugoslage. 

Redan 1962 flyttade han till Sverige och bra, med både arbetet och arbetskompisarvien som här i Sverige. Så det tog lite tid att 

flackade omkring på en massa olika jobb na, 

vänja sig. 

som svetsare, och då bl a på varvet. 

Annikki är visserlieen från den del av 

Finland, där svenska tälas som andra språk, 

J;.'ff:iiälii*?? I"ä:;: ffi lå',"i1i- men trots detta tycker hon att det ibland 

treprenadarbetare lärde jag ju tidigt att kän- känns lite svårt. Många ord i svenskan be- 

Josef gick arbetslös i hemlandet och sökte 

sig där"för norrut. Så när som på den "hederliga" 

svenska husmanskosten har Josef tydligen 

inte haft några som helst bekymmer 

na en hel del personer på varvet. Så när jag tyder inte samma sak i Sverige som i Fin- att acklimatisera sig. 

sedan kom hit som fast anställd var det inga 

problem för mig att snabbt känna mig 

hemma. Jag upplevde första tiden 

mycket positivt. Trivs förresten lika bra fortland, 

förklarar Annikki. 

- lbland sitter jag därför hellre tyst och 

Iåter andra prata. Men jag tror, fortsätter 

hon, att det är sådant som går över med 

- Jag trivdes bra från allra första början, 

både med arbetsplatsen och med jobbarkompisarna. 

Och jag måste säga att jag har 

aldrig känt att vi invandrare inte bedöms 

farande; en bra start och en bra introduk- tiden. 

som övriga svenskar eller på något sätt känt 

tion av företaget, framhåller John. 

Att John valde just Uddevallavarvet beror 

på att han tyckte Uddevalla låg bra till - ett 

stort företag som ligger centralt till. 

- Man har nära hem till släkt och vänner 

i Norge, förklarar John. Dessutom är det 

inte så långt att åka till Cöteborg om du vill 

till en större stad. 

- Men, erkänner John, egentligen var det 

Under semestern kommer hon att hälsa 

på sina föräldrar som bor kvar i Finland, 

men någon tanke på att flytta tillbaka har 

ännu inte dykt upp. 

- Jag har ju inte varit i Sverige mer än ett 

år, men jag trivs hittills bra. Dessutom har 

jag ju min man och våra barn att tänka på, 

avslutade Annikki vår lilla pratstund för att 

fortsätta att svetsa. 

mig utanför, snarare Wärtom, säger Josef 

kanske något överraskande. Nu umgås jag 

också väldigt mycket med svenskar, mycket 

beroende på att jag är gift med en lysekilsf 

licka. 

Berättigade klagomål? 

En del klagomål på Sverige och svenskarna 

har hörts oå senare tid från invandrarhåll. 

Vad anser du om det? 

- Jag tror att många av dem som klagar 

på Sverige har glömt bort hur de hade det 

där hemma. Själv besökte jag Jugoslavien 

härom året och upptäckte då verkligen hur 

bra jag har det i Sverige. Så jag har inga som 

helst planer på att återvända till Jugoslavien, 

tillägger Josef. 

losef har inte endast försökt att leva som 

en svensk utan även i viss mån blivit en 

typisk svensk. Att människan påverkas av 

miljön har vi ju Iärt oss. 

- Jag har märkt att jag har blivit lugnare i 

mitt temperament. Mitt jugoslaviska lite 

"hetsigare" humör har tydligen försvunnit 

under de här åren i Sverige. 

Nu är inte Josef speciellt ledsen för detta, 

utan tycker det i många stycken är bättre ått 

vara "svenskt lugn", säger han avslutnings- 

Finländskan Annikki Heina har inte varit på varvet 

så länge. Hon kom hit förra året och hittills 

tycks hon trivas bra. 

Josef Zgrablic och de invandrare vi frågade 

har uppenbarligen anpassat sig väl i 

sitt nya hemland. Nu råder detta idealtillstånd 

givetvis inte för samtliga invandrare, 

utan många möter alltid olika problem när 

de skall "inlemmas i det svenska samhället". 

Detta är något som vi alla bör vara 

medvetna om, när vi kommer i kontakt med 

Unto Hietanen kom till Sverige och Uddevalla 

redan 1957. Han jobbar på Klassen (övre bil- 

invandrare på vår arbetsplats. Hur skulle 

den). Josef Zgrablic är en av våra få jugoslaver, det vara, att själv lämna sitt land, sin kultur 

men det sydländska håller enligt honom själv och börja arbeta i ett land med ett annat 

alltmer på att försvinna (undre bilden). språk, andra seder och normer? 

oa 

o

Aven 

oo 

varvet 

har ett eget giuteri 

ovanligt. Deras arbetsuppgifter är inte så 

strikt uppdelade, så om någon av dem behöver 

hjälp vid större arbeFnhplps de bå- 

'r ' 

dd natu;liRtvis åt. 

Under kraftig rökutveckling från vev- 

Iagret penslar Karl-Custav på en förtenninssvätska. 

De stora fläktarna i taket suger 

effektivt upp den obehaglig* röken, men 

På varvet finns många mindre avdel- Tegelhuset vid Sörvi kporten 

Karl-Custav arbetar för säkerhets skull ändå 

ningar och arbetsplatser, som en del Härdverkstaden & lagergjuteriet är som vi 

med skyddsmask. 

av oss knappt ens vet om eller i varje nämnde en liten arbetsplats; på härderiet 

- Förtenningsvätskan är till för att bab- 

jobbar 

fall inte närmare känner till. VoVi har 

en man - Lars Hagberg - och på 

bittsen skall fastna i lagret, förklarar han. 

gjuteriet likaså bara en man - Karl-Custav 

besökt en av dessa små arbetsplatser, 

Vevlagret placeras nu i slunggjutmaski- 

Sahlbring. ldag huserar de båda i ACA:s 

som därtill egentligen består av två 

nen och den flytande babbittsen, som håller 

gamla syrgasfabrik - tegelhuset nordöst om 

enheter; härdverkstaden & lagerglute- 

en temperatur på omkring 450", hälls i 

Sörviksporten. Dit flyttade man i samband 

slunggjutmaskinen, där vevlagret nu börjat 

riet. 

med att ACA fick nya lokaler uppe på berg- 

rotera för fullt. Babbittsen pressas så ut till 

eI 1967. 

Vi levererar till Kockums 

eII 6-7 mm skikt i lagret, och därefter kyls 

- Rent allmänt är ju arbetsmiljön mycket 

Visste ni att Uddevallavarvet har ett eget 

hela vevlagret ned till normal temperatur. 

bättre här än inne i hallen på UV. där vi var 

härderi och gjuteri. Jodå, ända sedan 1953 

Hela detta moment Iar 15-20 minuter. 

förut, säger Karl-Custav. På senare år har 

då maskinverkstaden togs i bruk har vi här- 

- Nu använder vi oss inte bara av slung- 

också miljön i denna nya lokal ytterligare 

dat och gyutit på varvet. Nu är det inte fråga 

gjutmetoden, fortsätter Karl-Custav, ut4 

förbättrats. Över ugnen har vi fått kraftiga 

om någon större verkstad, men däremot 

Sven bl a av kokillgjutning, dvs en giutml - 

fläktar, som suger bort det mesta av röken. 

nog så betydelsefull. 

tod, där man gjuter i formar för hand. Jäm- 

I samband med att Karl-Custav visar oss 

När vi kom på besök, så slunggöt man 

för med vanlig tennsoldatsgjutning, tilläg- 

omkring berättar han kortfattat hur själva 

bl a ett vevlager för en av våra stora dieselger 

han skämtsamt. 

gjutprocessen går till och tar ett vevlager 

motorer. Den gjutning det är fråga om är som exempel. 

alltså lagergjutning, dvs själva lagret kom- -Allra först blästras vevlagret i en bläsmer 

färdiggjutet hit, men slitytan på lagret termaskin som vi har här, börjar han. Blä- Noggranna tester 

W 

gjuts här. Vi gjuter bl a ram- och vevlager stringen gör lagret helt rent och tar bort 

I andra änden av verkstaden har Lars Hag- 

till de dieselmotorer, som varvet tillverkar, 

olika skavanker. Därefter skjuts lagret in i berg börjat med att härda "stansare", som 

olika lager till kompressorer, som Skandia- ugnen för attvärmas upp till 300'. Att lagret skall användas vid stansning i olika plåtar. 

verken gör samt, vilket kanske speciellt bör håller 300' är mycket viktigt för att gjut- Ut ur den BSOaiga ugnen plockar Lars de 

påpekas, växellådslager och ångturbinslaningen skall bli perfekt. Och när värmning- 

glödgade "stansarna" och doppar dem i 

ger för Kockums räkning. För att få ett been sedan är klar tas lagret ut ur ugnen och 

härdolia. 

grepp om hur mycket vi totalt gjuter kan vi 

den egentliga gjutningen kan börja, fortsät- 

- Till största delen härdar vi just verktyg 

nämna att under 1 974 förbrukades ungefär ter Karl-Custav. 

av olika slag, både för maskin- och fartygs- 

15 ton vitmetall, även kallad babbitts, med 

tillverkningen, säger Lars. Som du ser harvi 

andra ord den flytande metall, som används 

också en större ugn, där vi kan härda stora 

vid själva gjutningen. Vi har vissa år varit 16 år i f obbet ger rutin 

detaljer som t ex lagerbackar. 

uppe i närmare 30 ton, men numera, efter- Detta får vi så se med egna ögon. Karl-Cus- Som alla förstår är det naturligtvis mycket 

som vi ju tillverkar färre dieselmotorer, har tav och Lars arbetar med en säker ru- viktigt att det härdade materialet verkligen 

siffran sjunkit och ligger omkring de.l 5 tin - 1 6 år i jobbet ger förvisso en del vana. håller för de krafter det kommer att utsättas 

tonnen. 

Att Lars hjälper Karl-Custav är ingenting för. Därför testas och provas det härdade 

Karl-Gustav Sahlbring och Lars Hagberg har jobbat tillsammans i många år, och vissa arbetsuppgifter 

hiälper de varandra med, bl a som här när den flytande babbittsen tappas. 

t0 

Karl-Custav 

Sahlbring har jobbat hela 16 år på 

varvet,

godset y4terst noggrant. Bland annat använder 

man sig av en s k brinellprovare för 

att testa hållbarheten i materialet. 

Ett självständigt arbete 

Varför valde de fackliga 

extern arbetstagarkonsu lt? 

' :--; 

Såväl Lars som Karl-Custav är gamla trotjänare 

på varvet. 

- )a, vi har varit här ända sedan det för- I höstas träffåäe SFO (Statsföretagens Förhandlingsorganisation), LO oän pfX (i 

sta härderiet & Iagergjuteriet startade i bör- vilken bl a SlF, SALF och CF ingår) en central överönskämmelse om de anställdas 

ian av 50{alet,.säger d" 

9-Xdl^Ti1i1,T:: rätt till ekonomisk informatioi. Avtalet kan nu tillämpas på lokalplinet och ger 

samma svsslor harvi också haftlre',1Jloii; 

dirmed de anställda rätt att utse en ekonomikommitt6 eller en intern arbetsta- 

Känner ni er inte lite isolerade trän del 

övriga.varvet? Dets är åär"ä,ä;;i; ii;: Ba,rkonsult eller en extern arbetsta_garkonsult. vid Uddevallavarvet valde man 

"r 

!"," åi urUutrplats lite ,urtltl.'* 

att utse en extern arbetstagarkonsult. 

- Det finns alltid både fördelar och 

nackdelar med allting, menar Karl-Custav. 

lbland känner man sig kanske lite långt 

borta från händelsernas centrum; händer 

Avtalet gäller endast för företag som har . sult var bättre för våra behov än en ekonoföretagsnämnd, 

och det är arbetstagarle- mikommitt6. 

det någonting snabbt, som meddelas via damöterna i nämnden som begär att något - Dessutom finns det ingenting som sä- 

anslag, får vi reda på det senare och ofta då av de tre alternativen inrättas: eer att vi inte kan inrätta en ekonomikom- 

genom någon som kommer hit i ett annat o ekonomikommitt6. mitt6 framöver, när vi från fackligt håll skaf- 

r,-ilrende och berättar det för oss. Men å and- 

:ra 

sidan får vi sköta vårt arbete väldigt självständigt, 

det är värt mycket det, framhåller 

Karl-Custav. Vi gör egentligen så gott som 

allt själva - t o m städningen. 

- Men en sak får vi inte vara samtidigt - 

o intern arbetstagarkonsult (utsedd bland 

de anställda). 

o extern arbetstagarkonsult (utsedd bland 

personer utanf ör f öretaget). 

De flesta företag har valt att utse en ekonomikommitt6. 

Avtalet rekommenderar 

fat oss tillfredsställande utbildning, tillägger 

Per Malm. 

Omfattande ekonomisk i nf ormation 

De fackliga representanterna är nöjda 

, iiuka, skluter Lars in. Nu har det visserligen 

Vatt un yngre kille här tör att lära sig öch 

som skall kunna rycka in om någon av oss 

också att dess syfte i första hand förverkligas 

med h jälp av företagets egna anställda. 

Men på varvet föredrog alltså de fackliga 

med den omfattande ekonomiska information, 

som de redan idag får i företagsnämnden. 

Man hyser stark tilltro och förtroende 

skulle sluta. Jag tror ändå det vore bra om representanterna i företagsnämnden att gå för företagsledningens sätt att handlägga de 

några fler kunde få lära sig grunderna, un- vägen via en extern arbetstagarkonsult. Var- ekonomiska frågorna. Så tillsättandet av 

derstryker han. 

TOr( 

konsult skall inte uppfattas som någon miss- 

Som avslutning vill Lars och Karl-Custav 

tro mot företagsledningen, framhåller man 

framhålla att det mest positiva som hänt på 

varvet under de år de varit här är- månadslönen. 

-Ja, utan tvekan. Nu hade inte vi ackord 

förut utan fast procent, vilket betydde 

att vår lön låg förhållandevis lågt. Men i 

samband med månadslönereformen kom vi 

upp på en nivå, där härderi- och gjuteriarbete 

hör hemma, slutar Karl-Custav Sahlbring 

sekonderad av Lars Hagberg. . . 

H uvudskälet - utbildni ng 

Huvudskälet som de tre fackordförandena-Einar 

Berndtsson, Sture Johansson och 

Per Malm - anger för inrättandet av en 

extern arbetstagarkonsult är - utbildningskravet. 

Verkstadsklubben och SALF menar 

att man inom sina led saknar medlemmar 

med den utbildning och kunskap, som 

krävs för att man skall kunna tränga igenom 

den många gånger svårförståeliga ekonomiska 

informationen. 

SlF-ordföranden Per Malm vet att man 

bland SIF:s medlemmar oå varvet har 

från fackligt håll. 

- Den ekonomiska informationen vi får i 

företagsnämnden idag är mycket omfattande, 

betonar Sture Johansson. Vi saknar 

helt enkelt medlemmar med tillräcklie ekonomisk 

utbildning för att vi skall ha etiverkligt 

utbyte av en ekonomikommitt6. 

Sture Johansson anger också ytterligare 

ett skäl för SALF:s ställningstagande. 

- Det fanns en uppenbar risk att vi inom 

SALF skulle ha blivit utan någon representant 

i en eventuell ekonomikommitt6, säger 

han. 

mycket kunniga ekonomer. 

Även Einar Berndtsson anger utbild- 

- Men, tillägger han, våra medlemmar nineskravet som det främsta skälet för en 

skulle - i varje fall teoretiskt sett - kunna 

hamna i otrevliga konfliktsituationer. 

Så även Per Malm menar att man måste 

extörn konsult, och han tillfogar. 

- Att vi får en extern konsult på varvet, 

betyder ju inte att vi inom de fackliga orga- 

vända sig utanför företaget för att hitta en nisationerna på något sätt kommer att släp- 

passanoe person. 

pa intresset för de ekonomiska frågorna. 

När företagsnämnden - utan diskussion TvärtomlVi kommer att öka vår utbi ldning 

för övrigt - beslöt att godkänna en hemstäl- på det ekonomiska området. De fackliga 

lan om en extern arbetstagarkonsult, sked- organisationerna kan tex bilda en egen 

de detta efter en gemensam skrivelse från ekonomikommitt6 för att hjälpa konsulten. 

de tre fackliga organisationerna. Men förra Det är iu vi som har ansvaret för ha ns arbete 

året föreslog ju SIF i företagsnämnden att en 

ekonomikommitt6 borde bildas oå varvet? 

Nämnden bordlade frågan då. Varför änd- 

och skall föreslå åtgärder med utgångspunkt 

från de uppgifter konsulten lämnar. 

- Konsulten är bara ett komplement, 

rade ni uppfattning? 

som facket skall styra, och som kan stärka 

- Vi gick nog lite hastigt f ram när vi före- vårt inf lytande, menar Einar. 

slog en ekonomikommitt6, säger Per Malm. -Vi har idag heller inte möjlighet att 

Efter ytterligare diskussioner fann vi att en bearbeta och analysera den information vi 

extern konsult var att föredra. Vi fick också får i företaesnämnden. Med en konsult får 

kompromissa något och ompröva vårt be- vi en god insyn i samtliga av företagets anslut 

beroende oå att både verkstadsklubben gelägenheter, och man får svårare att 

och SALF så starkt förordade extern konsult. "nobl:a" en konsult. Vi har ju tidigare blivit 

I avtalet förutsätts nämligen att arbetstagar- "brända" i en del samarbetsfrågor, menar 

representanterna i nämnden för fram ett Ei nar Berndtsson avslutni ngsvis. 

Det är viktigt att "stansarna" doppas noggrant i 

härdoljan, säger Lars Hagberg, 

gemensamt förslag. Nu var det inga större 

problem att ompröva vårt tidigare ställningstagande, 

eftersom vi själva, som jag 

sa, kom underfund med att en extern kon- 

Vem som kommer att bli den externe 

konsulten vid Uddevallavarvet kan ännu 

ingen svara på. Frågan kommer att lösas i 

samråd med respektive förbund. o . 

t1

Förbättrad skyddsi nf ormati on 

gav bra resultat i Sörvikshal len 

Som vi kan se av årets yrkesskadestatistik har vi fått en markant ökning av många tycks tro - handskärmen gör. 

korttidsolycksfallen, i synnerhet ögonskador. Mångd av dessa skador kan karak- Handskärmen klarar bara av 

täriseras som "onödiga" och borde inte ha inträffat, t ex svetsblänk och svetsslagg 

beroende på att man inte använt den personliga skyddsutrustningen på ett 

tillfredsställande sätt. Här kan en utökad och förbättrad skyddsinformation 

vända en uppgående olyckstrend. Detta visar det positiva resultatet av de försök 

med utökad information som man gjort i Sörvikshallen för att komma till rätta 

med olycksproblemen, främst då svetsblänk. 

| 1975 ärs yrkesskadestatistik kan man som 

förr om åren konstatera, att det är de yngre 

av våra anställda som mest drabbas av 

olyckor. flertalet av de yngre svetsarna från 

vår egen skola har sin första arbetsplats på 

varvet iSörvikshallen. Här visar också 

olyckssiffrorna speciellt höga toppar bland 

de yngre. Det stora problemet är de många 

öeonskadorna - svetsblänk och svetsslagg. 

För att minska olyckorna i allmänhet - och 

i synnerhet bland de nya - började man 

efter semestern 1975 i sörvikshallen ett försök 

med att utöka och förbättra den inledande 

skyddsinformationen till alla nya. 

Den tvp av skador som man framföralltville 

åt genom dessa åtgärder var just de många 

öeönskadorna. Vi kan nu summera förra 

årets olyckssiffror och finner då, att den 

branta kurvan uppåt för de nya det första 

halvåret 1975 blev en kraftig sluttande kurva 

det andra halvåret. Den förbättrade informationen 

har uppenbarligen haft avsedd 

effekt. 

den personliga skyddsutrustningen på ett 

riktigt sätt, säger han. Men de problem vi 

har med att få alla att använda skyddsutrustning 

av olika slag borde egentligen inte 

förekornma. För i "Arbetarskyddslagen" 

står det ju inte endast, att arbetsgivaren är 

skyl di g att ti I I se att skyddsa nord ni ngar fi n ns 

att tillgå, utan även att "arbetstagare är pliktig 

att använda förefintliga skyddsanordningar" 

(ASL 1 kap $ 7). 

Både Bertil Olsson och Birger Österblad 

har naturligtvis lång erfarenhet av olycksri 

skerna vi d svets n i ng. 

- Även om det vai ett tag sedan jag siälv 

dagligen svetsade, så minns jag hur fruktansvärt 

det var, när man drabbades av 

svetsblänk. På den tiden var det svårare att 

skydda sig, men idag är det betydligt lättare 

att skydda sina ögon på ett effektivt sätt, 

fastslår Birger Österblad. Nu har vi svetshjälmar 

och svetsglasögon, som skyddar 

mot det mesta. 

lnte samma sak att svetsa i hallen som 

Använd svetshjälm! 

Den utan tvekan bästa och mest praktiska 

i skolan 

skyddsanordningen av dessa två är svets- 

Svetsadörman Bertil Olsson är en av dem hlälmen - en uppfällbar kåpa som är fast- 

som är ansvariga för introduktionen av nysatt i själva skyddshjälmen och som effekanstäl 

lda i Sörvikshal len. 

tivt skyddar hela ansiktet, mot svetsblänk, 

- Första halvåret 1975 hade vi här i hal- både från sidorna och rakt framifrån. Blänlen 

en kraftig ökning av svetsblänksskadorket från svelsande kamrater vid sidorna är 

na, berättar han. Vi från arbetsledningen oita det svåra problemet. Även om du inte 

talade då med skyddsombudet och verk- siälv är medveten om det och märker det, 

stadsklubben om de här problemen. Skyd- kan du utsättas för bländning från sidorna. 

det var också inblandat. Och vi kom till- Mot detta skyddar effektivt den breda svetssammans 

överens om att något måste göras hjälmskåpan, vilket däremot inte - som 

iör att få bort dessa "onödiga" skador' För 

många gånger är denna typ av skador just 

onödiea. Ofta beror det helt enkelt på ren 

okunnighet och orutin. Vi skall komma 

ihåg, afl det inle är samma :ak att svetsa i 

halien som att svetsa i skolan. I skolan kan 

du sitta relativt ostört och svetsa. I hallen 

däremot är det ofta trångt och du har många 

som svetsar omkri ng dig. 

'ivetsblänket 

från din egen pinne. Därtill skyddar ju 

svetsh jälmen mot den andra stora faran för 

ögonen - slaggen. 

Bertil Olsson berättar också att man i informationsträffarna 

efter semestern poängterade 

just fördelarna med svetshjälmen. 

- Det är ju ingenting annat än en vanesak. 

Vänjer du dig vid att använda svetshjälmen 

från början, blir det aldrig något 

problem, säger han. 

Varför vi ll då somliga inte använda 

svetshjälmen? En anledning som nämnts i 

sammanhanget är att man känner sig instängd 

i svetsh jälmen. "Som en häst mecl . 

skyg"glappar", som någon uttryckle sakenl? 

Men de två unga svetsare som vi talade 

med förstod inte alls detta argument. 

Svetshfälm används av alltfler 

- När jag svetsar inne i hallen på någon 

sektion, använder jag alltid svetshjälm, sä9,, 

ger Mikael Mellqvist, som är svetsare i 

SV-hallen och 16 år. Handskärm kan däremot 

Mikael endast tänka sig att använda 

när det är fråga om plankörning i skeppen. 

lngvar Svensson, 20 är, har använt svetshiälm 

'- 

från allra första början. 

Redan i skolan begärde jag att få använda 

svetshiälm, säger Ingvar. För jag fick 

nämligen ont iryggen av att använda 

handskärm. Med svetshiälmen kan man 

använda båda händerna och kan på så sätt 

få en bättre arbetsställning. 

Ingvar nämner alltså här ytterligare ett 

skäl varför svetshiälm är att föredra framför 

handskärm. Någon som helst motvilja mot 

svetshjälmen kunde vi således inte spåra 

hos vare sig Mikael eller lngvar, snarare 

tvärtom. De båda säger som Bertil Olsson. 

- Det är ju en vanesak, bara du lär dig 

det [rån allra försla början. Se di3 omkrin' 

här i hallen idag! Du hiitar inte mlnga ynfi' 

re som inte använder svetshiälm numera' 

Den förbättrade skyddsinformationen har 

säkert betytt en hel del tror de båda. I 

I nf ormationssatsning 

- Efter semensamma diskussioner, fortsätter 

Bertil Olsson, beslöt vi att alla parter - 

arbetsledningen, skyddsombudet och verkstadsklubbens 

representant - skulle informera 

de nya på en gemensam träff den allra 

första arbetsdagen, där vi upplyser och varnar 

dem för olycksriskerna i hallen. Och vi 

lägger speciellt stor vikt vid att poängtera 

faran för ögonskador vid svetsning' 

Birger Österblad, verkmästare i Sörvikshallen, 

är glad över att informationssatsningen 

har givit ett så bra resultat. 

Allan Gustavsson, Bertil Olsson, Mikael Mellqvist (sittande), Eirger Österblad och Ingvar Svensson 

- De allra flesta har nu böriat använda är alla överens om att svetshjälmen är det bästa sättet att skydda sig mot svetsblänk. 

1) 

, .:-:

Skyddsingenför Kurt Theliander: 

Yrkesskadorna under år 1975 

ÖCA 

9,8 (7,0) 

Yrkesskadestatistiken tör 1975 visar en glädjande nedgång i det totala antalet 

olyckor vid Uddevallavarvet. 1974-ärs siff ra - 315 -31önk till 274. Likaså har HANDLED, 

den sk "yrkesskadefrekvensen" (antal olyckor per 1 milj arbetstimmar) gått ner HAND OCH 

FINCRAR 

från 83 st till 73 st. Vi kan alltså med tillfredsställelse konstatera att "yrkesska- 32,8 (27 ,6) 

defrekvensen" från uppgången 1972 sedan dess stadigt gått nedåt. Men årets BÅL 

statistik påvisar också en mindre positiv tendens; antalet förlorade arbetstimmar 4 ,O (6,O) 

per yikesskada har ökat från 72 tall86. Trots denna uppgång ligger Uddevallavarvet 

mycket väl framme i jämförelse med de övriga storvarven, som i de flesta 

fall visar betydligt högre siffror, både vad gäller "yrkesskadefrekvensen" och 

förlorade antalet timmar per yrkesskada. 

De delar av kroppen som utsätts för flest 

olyckor är givetvis de delar vi använder 

)rnest i det dagliga arbetet, såsom händer 

,\r)ch fötter jämförelse med föregående år 

-har .l 

fotskadorna minskat, medan däremol 

hand- och fineerskadorna ökat oroväckande. 

En annan dyster siffra gäller ögonskadorna, 

som har ökat kraftigt, och det absolut 

överväeande antalet av dem som drab- 

i 'tas av sveisblänk eller ögonkatarr är under 

'Y: 

ar. Här behövs alltså en större vaksamhet 

framöver, så att vi får bort dessa "onödiga" 

skador. En speciell uppmaning riktas 

givetvis till alla er i de lägre åldrarna! 

olycksfall steg ytterligare med 5 olyckor 

under förra året. 

FOTLED, FOT, 

19,0 (23 ,s) 

1 9-åringarna olycksdrabbade 

Som vi berört visar årets statistik samma 

dystra olycktoppar i de lägre åldrarna som 

tidigare år. 19-åringarna är de allra värst 

'_:- 

i"lr 

"1, 

I 

HUVl:,-p 

OCH HALS 

5,5 (7,0) 

HOFTLED, KNA 

BEN 

12,8 (12,7) 

KROPPEN 

IÖVRICT 

0,4 (1 ,9) 

utsatta. Trots att den mycket höga olyckstoppen 

för denna ålderskategori har sjunkit 

ftän 1974 är den fortfarande alltför höe. 

Årets statistik säger också, i likhet med andra 

år, att de som varit oå varvet två år har 

Olyckornas fördelning på de olika avdelningarna 

är ungefär likartad med föregående 

år. Vissa yrkeskategorier är av naturliga 

skäl särskilt utsatta för skiftande olycksrisker 

- plåtslagare och svetsare. Samtidigt kan vi 

emellertid notera att det totala antalet 

olyckor för plåtslagarna har sjunkit från 1 15 

till 95, vilket är ett utmärkt resultat och vi 

den största ol ycksfal lsf rekvensen. Ol ycksi ntensiteten 

är hög på fartyg under utrustning 

och på stapelbäddarna under byggnadstiden. 

Att det förekommer f ler olyckor på lust 

dessa arbetsplatser är kanske inte så svårförståeligt 

- många olika yrkeskategorier 

arbetar tillsammans i många gånger trånga 

och besvärliga utrymmen. 

De båda svetshallarna visar också höea 

olyckssiffror, speciellt då Sörvikshall"n, uil- 

hoppas att trenden skall fortsätta. Ställningsbyggarna 

och snickarna kan visa upp 

en stadig trend nedåt under de senaste åren 

- en positiv tendens som vi också hoppas 

håller i sig. En annan avdelning som det 

däremot går åt andra hållet för är maskinverkstaden. 

Det redan 1974 höea antalet 

ket kan bero på det stora antalet yngre svetsare 

där. Korttidsolycksfallen har ökat med 

hela .l Teckningen ovan visar huvudsakligast skadad 

kroppsdel per 1o0 yrkesskador under 1 975. Siffrorna 

inom parentes avser 1974. 

skadorna har glädjande nog minskat från 

11 till 10. 

Hösten värst 

Olyckornas fördelning på årets månader visar 

en likartad kurva som förr om åren. 

Studerar vi medelkurvan åren 1971-75 ser 

vi att höstmånaderna oktober, november är 

de mest utsatta under hela året. Därefter 

följer september och mars. En detalj i förra 

årets statistik är att augusti var den svåraste 

månaden 1975. Kan värmebölian den första 

hälften denna månad ha betytt något i 

-lag fick en bra introduktion, när jag 

började här, framhåller Mikael och hoppas 

samtidigt att han blir lika väl introducerad 

45 i antal under året, och även här 

står svetsarna under 23 år för den huvudsakliga 

ökningen. Typen av skador som 

ökat mest bland korttidsolycksfallen är 

ögonskador, främst då svetskatarr. Tandpopulä*, 

men det ger resultat. Får man dem 

bara att börja använda skyddsutrustningen, 

går det sedan mycket lättare. Vi människor 

detta sammanhang? 

Måndagar och torsdagar skall vi vara särskilt 

vaksamma, för då inträffar de flesta 

olyckorna. Om vi ser på klockslaget finns 

två toppar under dagen, dels kl 10.0O, dels 

kl. 14.00. Man kan här se att energikurvan 

- den totala energiförbrukningen på varvet 

timme för timme under hela dygnet - fölier 

olycksfallskurvan rätt vä|, vilket bör vara 

ganska naturligt. De klockslag som mest 

energi förbrukas pågår även det intensivaste 

arbetet på dagen. 

på övriga ställen på varvet, om han flyttar 

':ån hallen. 

v 

Bra samarbete: Skvddet - facket - 

arbetsledningen 

Skyddsombudel AIlan Custavsson ser givetvis 

positivt på aft man kunnat vända 

olycksku rvan. 

- Det finns en bra förståelse från alla 

parter här i hallen för skyddsfrågor, säger 

har alltid en viss inneboende konservatism 

mot allt nytt. Vi har haft samma problem 

med skvddshiälmen och nu senast "dammsuqarna". 

Elon påpekar fördelen av att gemensamt 

lösa problemen genom samråd. 

- Sörvikshallen är ett bra exempel, där 

samrådsförfarandet i de allra flesta frågor 

fungerar, f ramhål Ier han. 

"Sörviksfallet" visar att man genom ut- 

Större förståelse för skyddsf rågor 

En bidragande orsak till att vi har kunnat 

hålla olycksantalet nere kan vara att förståelsen 

för skyddsfrågorna blivit större, både 

hos arbetare och förmän' Kurserna i "Bättre 

Arbetsmiljö" har säkert betytt en del i detta 

avseende. Men givetvis får inte 1975-års 

siffror eöra att vi slår oss till ro i tron att vi 

har gjort tillräckligt för att förbättra vår ar- 

han. Både arbetsledningen och verkstadsklubben 

är mycket aktiva inom mitt 

skyddsområde. Vi löser frågorna i samråd. 

Vem som sedan påtalar bristerna har ju ingen 

betydelse. Det väsentliga är att problemen 

löses så fort som möjligt. 

- En upprepad information på gränsen 

till tjat är ibland det enda som h jälper, säger 

Elon Jonsson, ordförande i plåthallsgruppen 

SV. Förutom den gemensamma informationen 

för de nyanställda har jag gått runt i 

hallen och talat med dem som inte använder 

svetshiälm. Påmint dem om de risker de 

ökad och förbättrad information kan nå resultat. 

Att vi alla får en riktig och effektiv 

skyddsinformation är viktigt, det gäller ju 

din och min säkerhet på arbetsplatsen. Men 

det krävs att alla drar sitt strå till stacken. 

Svetshjälmen är bara ett exempel. Det finns 

flera skvddsproblem som skulle - om inte 

lösas så i varje fall avsevärt förbättras om 

man prövade liknande åtgärder på andra 

avdelningar. En icke oväsentlig punkt i 

"Sörviksfallet" är det samförstånd och samråd, 

som förekommit mellan samtliga inblandade 

parler. Ett exempel värt atl la efbetsmiljö. 

En förhandstitt i 1:a kvartalets 

olycksstatistik för detta år visar en oroväckande 

uppgång i iämförelse med motsvarande 

oeriod 1975. Lät. oss därför alla och envar 

ytterligare öka våra ansträngningar för 

att eöra 1976 Iill ännu bättre skyddsår än 

1975. Arbetarskydd kräver en helhjärtad insats 

i intimt samarbete mellan alla parter. 

Skyddsarbete är något som angår.alla, var 

och en. Det kommer vi helt enkelt inte 

ifrån. Olyckan skall inte behöva drabba nåqon 

av oss för att vi skall komma underfund 

med att arbetarskydd verkligen angår oss 

utsätter sig själva för. Det är inte alltid så ter! . o alla. . o 

13

14 

lFnr

@ffi @@llh Gililnriln@ilf 

Facklig 

"kvinnokurs" 

Har ni förut sett så många av varyets kvinnor samlade på en bild? 

Cruppen i diskussionstagen med sin handledare losef Sonnius vid 

"svarta" tavlan. 

Företagshälsovård på SkV 

Äntligen, sade säkerl många i 

Lysekil den l februari. Då invigdes 

nämligen den nya efterlängtadeföretagshälsovårdscentralen 

på Kungsgatan. Bland 

de fem företag och wå myndigheter 

- sammanlagt 2000 anställda 

- som är anslutna till 

centralen finns Skandiaverken. 

Speciellt glad denna dag var 

Ceorg Holmqvist på SkV, som 

varit. en av de ivrigaste förkämparna 

för all (å landsting är huvudman för företagshälsovårdscentralen, 

vars 

främsta uppgift är att ingå i den 

förebyggande verksamheten på 

arbetsmiljöområdet. Av läkararbetstiden 

skall i princip hälften 

ägnas åt sjukvårdande verksamhet, 

inklusive rehabi litering. 

En fiärdedel ägnas åt arbetsmiljöproblem 

och en fjärdedel åt 

förebyggande hälsovård. 

en företagshäl- 

En samrådsgrupp har inf lytande 

över verksamhetens onrsovård 

i Lysekil. 

fattning och inriktning. Sam- 

Vid cenlralen finns företagsrådsgruppen beslår av arbetsgiläkare, 

företagssköterska, unvare- och arbetstagarrepresendersköterska 

och läkarsekretetanter för de företag som deltar i 

rare. Avsikten är att personalen verksamheten och för lands- 

skall förstärkas med den skyddstinget. I denna grupp represeningenjör 

under 1976. 

teras Skandiaverken av lennart 

Cöteborgs och Bohus läns Wellrath och Frank Olsson. 

Tre skandiaverkare tillsammans med syster Grethe vid invigningen 

av företagshälsovårdscentralen, från vänster Karl-Henry Cabrielsson, 

Georg Holmqvist och Lennart Wellrath. 

Skandiaverken har fått slutmonteringen 

på Bofors-No 

hab-motorer. 

Nohab-motor 

En Bofors-Nohab motor på 

Skandiaverken? Ja, faktiskt! SkV 

har nämligen i order från Bofors 

Nohab slutmonteringen på åtta 

4-cylindriga Nohab Polar motorer, 

vilka ingår i en leverans av 

22 enheter som ASEA sålt till 

"Förenade Arab Emiraten". 

Den nya "Studiestödslagen", 

som lrädde i kraft den 1 januari 

i år, i kombination med "Lagen 

om rätt till ledighet för utbildning" 

har gjort det möjligt för 

de fackliga organisationerna att 

bedriva fackliga kurser under 

arbetstid. Kursdeltagarna får 

ekonomisk ersättning från Vuxenutbildningsnämnden 

för de 

timmar som de är närvarande 

på kursen. Först på varvet med 

denna typ av kurs var SlF, som 

just nu håller på med en facklig 

grundkurs på 2l timmar speciellt 

avsedd för kvinnor. 

- För att man skall få medel 

till kurserna krävs att deltagarna 

tillhör en kategori, som har svårt 

att bevista kurser på vanlig 

kvällstid, förklarar Josef Sonnius, 

SIF:studieledare, som är 

handledare för kursen. Vi sökte 

därför för den grupp som i våra 

led är den som har svårast att 

komma ifrån på kvällarna - 

I 

kvinnorna. Dels har de oftast ett 

hem att sköta, dels kanskeb{'n, 

som de har besvärligt ait läiiFra 

på kvällen. 

12 kvinnor och en man (ett 

dispensfall) deltar i kursen, vars 

målsättning är att öka intresset 

för fackliga frågor och stärltg det 

fackliga medvetandet. Förutom 

grundläggande fackliga kunskaper 

berör man också lönepolitiken, 

lagar och avtal. 

Intresset verkar stort bland 

deltagarna och alla är frågvrsa 

och vetgiriga, intygar Josef, som 

hoppas på en fortsättning av 

denna kurstyp i höst. 

- Men då skall det inte gälla 

bara kvinnor. Vi har.ju flera 

grupper här på företaget, som 

skulle kunna komma ifråga, t ex 

alla som bor utanför Uddevalla 

och som har svårt att komma in 

till staden på kvällarna, säger 

.losef avslutningsvis. 

VPK-ledaren på varvsbesök 

Vänsterpartiet Kommu nisternas 

ordförande Lars Werner gjorde i 

början av april en rundresa i 

Bohuslän och besökte då bl a 

Uddevallavarvet. Efter en pratstund 

med VD väffade han 

fackordförandena och diskuterade 

olika fackliga frågor med 

dem. Besöket avslutades med 

ru ndvandring på varvet. Lars Werner träffade bl a Gunnar 

Albinsson under sitt besök i 

maskinverkstaden. 

Leipzigermässan 

En vecka varje vår och höst på- lansera Skandiaverken som 

går den stora industrimässan i 

Ieipzig i Östtyskland, där Comecon-länderna 

visar uPP det 

ASUC:s generalagent På den 

skandinaviska marknaden. Men 

givetvis gavs det tillfälle att pre- 

mesLa dv vad man har att erbjusenteraUddevallavarvet/Skanda i industriväg. Mässan är givewis 

framförallt en uppvisning 

diaverken och våra Produkter. 

Och jag måste säga att östtys- 

för hugade industrimän världen karna visade ett nästan överras- 

över men också ett tillfälle för kande stort intresse för oss. 

DDR och det övriga ÖsteuroPa Edgar Melgaard är nöjd med 

att för den egna allmänheten vi- resultatet av vistelsen nere r 

sa hur industrin utvecklats i cle- Leipzig och tror att Skandiaverras 

hemländer. Leipzigermäskens generalagentur fick en fin 

san fungerar alltså som något av start. 

Östs ansikte utåt och är ett - Vi knöt kontakter som kan 

lämpli gt ti I lfäl le för affärsuppgö- vara positiva f ramöver, både 

rel ser. 

med östtySkar och inte minst 

Mässhallarna och montrarna med skandiRaver, som brukar 

fvlls inte bara av företag från göra affärer med DDR och Öst- 

Öst, utan det ges även tillfälle europa, säger han och tillägger 

för t ex svenska företag att Pre- avslutningsvis. Av mottagandet 

sentera sig och sina Produkter. i DDR an döma tycks det vara 

Skandiaverken, som genom sln en klar fördel att tillhöra den 

generalagentur för de östtYska 

ASUC-växlarna, fått en hel del 

statliga företagsgruppen i Sveriatt 

göra med DDR På sistone, 

var bland de svenska företag På Skandiaverken är man nu 

som fanns med i Leipzig denna fullt sysselsatt med att på olika 

vår. Ldgar Melgaard, ansvarig sätt presentera ASUC:s växlar 

för SkV:s marknadsföring av på den skandinaviska markna- 

bl a ASUC-växlarna, var den den, bl a genom en brett upp- 

som representerade Skandialagd annonskampan.l. Och inverken 

under mässveckan. tresserade köpare börjar redan 

- I egentlig mening kan man höra av sig. En order på 30 

inte säga att Skandiaverken var snäckväxlar har hittills inkom- 

med på mässen, säger ha_n. Vi mit och en storoder lär vara på 

använde däremot mässan tör att gång. 

t5

Pensionärer 

Den siste mars lämnade ytterligare fyra anställda 

varvet för att gå i pension. Den som 

varit längst av de fyra på företaget var reparatör 

Arnold Sjöberg, som kom hit redan 

1947. De övriga var längare Cunnar Carlsson 

(1952\, profilsorterare Nils Johansson 

(1955) och ställningsbyggare Erik Kailsson 

(1957).5ixten Hansson framförde på företagets 

vägnar ett varmt tack för alla de år, Gösta Eriksson i förgrunden, omgiven av från 

som de fyra lagt ned på varvet. För verk- vänster Lennart Karlsson, Stig Broman och Nils 

stadsklubben tackade Rune Ulfstad och ut- Kindstrand. 

tryckte en förhoppning om att de fyra skulle 

få en lugn och skön pension. 

Vid samma tillfälle skulle även maskininsättare 

Malte Strodel ha avtackats. men tvvärr 

kunde han på grund av sjukdom inte 

närvara. 1960 kom Malte Strodel hit och 

har sedan dess varit företaget trogen. VoVi 

vill så här i efterhand önska en anqenäm 

pensioneri ng. 

Svetsare Hilding Skarstedt, Skandiaverken, 

pensionerades den 3 april. Han har 

varit anställd vid SkV sedan 1966 och avtackades 

på rim av arbetskamraten Frank 

Olsson. För arbetsledningen tackade förman 

Lars-Erik Olsson, medan Lennart Well- 

Den siste mars gick ytterligare fyra av varvets rath framförde företagets tack. 

anställda i pension. Från vänster ses Erik Karlsson, 

Nils fohansson, Arnold Sjöberg och Gunnar 

Carlsson. 

På Valborgsmässoafton var det återigen 

dags för pensionsavgång vid Uddevallavarvet. 

Ritare Cösta Eriksson lämnade då företaget 

efter nära 29 år, en av de verkliga 

trotjänarna med andra ord. Lennart Karlsson 

uttryckte såväl UV:s som sitt personliga 

stora tack. Nils Kindstrand från SIF framförde.fackets 

tack och lycka till i fortsättning- 

Ronacastle lastade i Nigeria 

Hilding Skarstedt mottar blommor från Frank 

Olsson. 

Den 2 april levererade Uddevallavarvet motortankfartyget "Ronacastle" (nyb.nr. 290) titl Einar 

Saanum Skipsrederi, Mandal, Norge. Fartygetär pä 127.OO0 dwt och det femte i en serie av nio 

fartyg av denna typ som varvet bygger. 

Vi gratulerar 

60 år 

UDDEVALLAVARVET 

Städare Äke lohansson ,- 

Chaufför Äke Andersson 

Snickare Vendel Emanuelsson 

Längare Custav Hansson 

Plåtslagare Jorma Lehti nen 

Provtryckare Fol ke Olsson 

Förrådsarb. Gustav Johansson 

Ritare Jean Levin 

Crovarbetare Al lan johansson 

50 år 

U DDEVALLAVARVET 

Tecknare Cösta Johansson 

Reparatör Östen johansson 

Rörläggare Ru ne Ljungkvist 

Hängare Stig Nilsson 

Blästrare Fol ke Andersson 

Snickare Bo Högberg 

Växeltelefonist I ngrid Qui llberg 

Traversförare Ru ne Ol of sson 

Traversförare Lars Dahlberg 

Reparatör Kurt Svensson 

Svetsare Bengt Skoog 

Snickare Sune Månsson 

Hängare Henry Larsson 

Förman Olof Johansson 

SKANDIAVERKEN 

Driftschef Cunnar Adolfsson 

Tack 

21.5 

23.5 

31.5 

6.6 

15.6 

20.6 

21.6 

24.6 

29.6 

7t c 

26.5 

1, 

3l/ 

5.6 

5.6 

7.6 

8.6 

11 ' 

13\r 

19.6 

24.6 

26.6 

26.6 

18.6 

Ett varmt tack till arbetskamrater, arbetsledning, 

verkstadsklubb och företag för all 

uppvaktning med blommor och presenter 

vid min pensionering. 

Tage lohansson, 

, 

Ett hjärtligt tack till arbetskamrater, arbetsledare, 

verkstadsklubben och företaget för 

den vänliga uppvaktningen i samband med 

min pensionering. 

Cunnar Carlsson r 

Ett varmt tack till alla som deltog i den 

vänliga uppvaktningen i samband med att 

jag pensionerades; arbetskamrater, arbetsbefä1, 

verkstadsklubben och företaget. 

Arnold S jöberg 

VARYET OGH YI 

Uddeval lavarvets personaltidning 

Ansvarig utgivare: lngvar Trogen 

I redaktionen: Nils-Custav Olsson, Olle 

Schmidt 

Redaktionskommitt6: Sven Andersson. 

Äke Hammar, Custav Henningsson, Lars- 

Ake Olofsson, Ingvar Ingelshed (Skandiaverken) 

rssN-0346-4067

Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?