Nr. 4 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Kfl 

h'J 

IUN

Framsidesbilden 

Semesterlön utgår som hittills 

endast om den intjänats. 

Enligt den nya lagen utgQLsemesterlönen 

12 alo av den sammanlagda 

lönen under det s k 

intj änandeåret. Semesterlönen 

ska beräknas med procentfaktorn 

för alla arbetstagare, alltså 

även för månadsavlönade. 

Intjänandeåret för semesterlönen 

förskjuts till tiden I ap- 

Regionmusiken 

visar bogpartiet omedelbart ak- 

spelade i Sörviks matsal i mitter 

om bulben på nyb 302. 

ten av november lunchmusik 

Lägg märke till tunnlarna för 

som ett litet förspel till den 

bogpropellrarna som skymtar 

konsert man skulle ha i sam- 

nere till vänster. Bogpropellrarna 

ska göra det möjligt att 

band med utstålllningen "Kultur 

på fritid". Pierre Ström 

ligga still vid en boj i Nordsjön 

sjöng tillsammans med blåsar- 

och lasta olja. 

ril-31 mars. Semesteråret utna arbetssånger. 

302:an döpes och sjösättes gör den efter intjänandeåret 

26 januari. 

följande I 2-månadersperioden. 

Kultur 

på fritid 

var temat för en utstiillning på 

Uddevallas konsthall. Den 

hade undertiteln "ord och bild 

av varvsanställda" och bestod 

av målningar, teckningar och 

dikter av anställda på varvet. 

Omkring 430 personer besökte 

utställningen och de 

kringaktiviteter som anordnades. 

Det var musik med en blåsarensemble 

ur Regionmusiken, 

trubadur- och en författarafton. 

Sammanhållande eldsjäl 

var verkstadsklubbens 

Ernst Axelsson. 

f.. 

LOngre 

semester 

Lagens avsikt iir att sem€sterledigheten 

ska förläggas så 

att arbetstagaren får en ledighetsperiod 

om minst fyra veckor 

under tiden juni-augusti, 

om inte annat avtalats. 

Om man under semesteråret 

har rätt till mer än 20 semesterdagar 

med lön, kan man spara 

högst fem av dessa dagar till senare 

semesterår. 

De sparade semesterdagarna 

ska tas ut inom fem år. Detta 

innebiir alltså att man under 

fem år kan spara ihop upptill 

25 semesterdagar och tillsammans 

med det aktuella årets semester 

få tio veckors sammanhängande 

ledighet. 

Närmare vetskap om hur lagen 

kommer att tilliimpas i detalj 

vet vi inte förriin centrala 

och lokala avtal har träffats. 

Regionmusik på Sörvik. 

TankfartyS 

åir inte så nya som man skulle 

kunna tro. Redan för 100 år sedan 

såg de första fungerande 

tankfartygen dagens ljus. 

Det var norrmannen och 

skepparen Even Tollefsen som 

efter flera misslyckade försök 

byggde tre seglande träfartyg 

som transporterade råolja i 

blir det från I januari 1978, då 

den nya semesterlagen tråder i 

kraft. 

Lagen är mycket krångligt 

Tjiinstemiinnens 

bulk. 

Tankarna var byggda i trä 

och sög åt sig mycket olja. 

Dessutom var ett visst spill o- 

skriven, men vi har i alla fall produktivitet bör höjas med 590 undvikligt. Konstruktionen 

kommit fram till att det grund- anser SIF. Detta för att inte förbättrades så småningom och 

läggande är att rätten till se- några nya tjänstemän ska be- man byggde bl a en separermesterledighet 

och rätten till 

semesterlön helt skiljs åt. 

höva anstiillas under 1978 och 

sedan bli friställda 1979, dävi 

ingstank. 

Den olja som trängde ut ge- 

Varje arbetstagare får, med ju enligt riksdagsbeslut ska nom tankvåggen och som blan- 

vissa undantag, rätt till fem minska antalet anställda på UV dades med sjövattnet som 

veckors semesterledighet. Nå- och SkV. 

trängde in genom skrovet hade 

got krav på att ledigheten ska För att se vad som kan göras förut pumpats ut i sjön. Nu 

ha intjänats finns inte. Rätt till för att höja produktiviteten har kunde den pumpas in i separa- 

semesterledighet får man såle- SIF gått ut med en enkät, som tionstanken dåir oljan frånskiljdes 

redan under det första an- man hoppas ska ge svar på den des i flera steg. 

stiillningsåret. 

frågan, till alla tjänstemän. I USA byggdes dock ång- 

drivna tankfartyg av jiirn i slutet 

på 1880-talet. Dessavar 

överlägsna segelfartygen och 

tankinredningen i dedsa revs ur 

och trätankerns saga var all, 

Flottan 

minskor 

Den svenska handelsflottan blir 

mindre men större. De första 

tre kvartalen 1977 minskade 

handelsflottan med åtta fartyg 

till 554, men fartygen blev större 

och den sammanlagda dödvikten 

ökade till l2,l miljoner 

ton. 

Bullerskador 

En undersökning som 

gjorts på Kockums i Malmö visar 

att 90 9o av arbetarna har 

hörselskador. För tre av fyra är 

det fråga om allvarliga skador. 

Det har också visat sig att de 

som bär hörselkåpor drabbas 

mer av hörselskador än de som 

har dun eller proppar i öronen. 

Det beror troligen på att de 

som har kåpa tar av den då och 

då, uppges det. 

Forskarna rekommenderar 

nu att man bär både proppar 

och hörselkåpa för att vara på 

den säkra sidan. 

SIF 

valde 

ny styrelse häromdagen. Den 

nya styrelsen iir ganska lik den 

gamla och ser ut så här: Per 

Malm - ordf, Josef Sonnius 

-v ordf, Ingvar Ståhl - kassör, 

Elisabeth Carlberg - org 

sekr, Christer Sorbring - inf 

sekr, Rune Hell, Nils Kindstrand 

- ledamöter och Gunrrar 

Kratz och Birgitta Eriksson 

- suppleanter.

Bordtennisens 

tävling vann Olle Johansso:t, 

Håll- 

Prec.ind., oldboysklassen. Var- 

-; -- -., 

vet glänste stort i klass C, ny- 

Ifi$net 

börjare, som vanns uu J:nll, -td. 

taru sig som går på Skv:s 

serier började i oktober och av- WikstedtföreUlf Littorin,ocki;t 

åli;;ri"rrlaru som på_ 

slutas i början av april. Varje så på varvet. 

serie innehåller 9-l I lag och Närmasrpå 

åir duhbelspelade, dvs lagen står UVIK open som spelas på 

;;Å;;dil 43 lektionstim_ 

möts två gånger - en på hös- annandagen. 

mar, beräknas bli avslutad unten 

och en gång på våren. rrlserna oelaoes ut av vIJ 

der februari t978. 

Varvet ligger bra till i flera IngvarTrogen' 

klasser. Några leder vi tom. 

varven 

I UVIK:s 3O-årsjubileumstävling 

i bordtennis deltog 84 ,.å?å#å,ff*äi:11'L'"Tl; betyder 

man som sammanlagt gjorde anslås på anslagstavlan i BT- mycket för annan industri. En- 

227 starter. Efter en spännande rummet på Kasen! ligt beräkningar gjorda nyli- 

Br-programmet,,S"T;k$,Ti,äffä:il1ä, 

gen, så åir nästan 20.000 personer 

direkt eller indirekt sysselsatta 

av varvsindustriqi Sverige. 

Utöver de ca 25.000 egna 

anstiillda! 

Betydelsen ses också i andra 

siffror: Varven köpte under 

1975 varor och tjänster från 

andra företag för 1850 miljoner 

kr. 

Till sist 

vill vi önska er alla en riktigt 

Grund g åend e ", framax "tanker 

marknadsft)rs 

Uddevallavarvet marknadsför 

nu en ttAframaxtt-tanker på 

79.999 dwt. Den är helt anpassad 

efter de fraktsatser som fastställts 

av AFRA - American 

Freight Rate Association, därav 

benämningen. 

"Aftamax"-tankern är av en nY tYP, utvecklad 

av Uddevallavarvet. Det kåinnetecknas 

av ett mycket ringa djupgående i 

förhållande till sin storlek. 

Ett djupgående på endast 12,19 m upp- 

Fartygets huvuddimensioner är: 

Längd ö.a. 228,6 m 

Längd p.p. 220,0 m 

Bredd 42,3 m 

Djup 19,4 m 

Djupgående 12,19 m 

Fart 15,3 knop 

nås genom fartygets stora bredd jåimfört 

med dess llingd. Detta har gjort att det har 

rönt stort intresse bland redare. 

Fartyget har en lastrumskubik av 

102.000m3 och är mycket "kubikvänligt". 

Det har 15 tankar + 2 sloptankar, varav 2 

par vingtankar endast avsedda för^ vattenballast. 

Det klarar alla nu giillande och 

även alla av oss kända diskuterade krav på 

segrerad vattenballast. 

Huvudmaskineriet är en UVbyggd dieselmotor 

typ UVIB&W 6L80GF, med en effekt 

på 11.600 kW (15.800 ehk) vid 103 

varv per minut.

VD Ingvar Trogen 

inftr nyo året: 

"Jag tror på 

en förbättring 

aY marknaden 

)) 

Det senaste året har varit 

mycket händelserikt 

sett ur de svenska varvens 

synvinkel. Hur 

kommer utvecklingen 

att bli under nästa år? 

Varvet och vi har 

samtalat med VD Ingvar 

Trogen, som här 

ger sin syn på det år 

som gått och vad nästa 

år kan ge. 

1977 har varit ett hiindelserikt 

och ödesmättat dr för svenskt 

ntiringsliv med bland annot stora 

omvdlvningar inom varYsindustrin. 

Kan Du ge en kort 

sammanfottning av hur Du ser 

på htindelseutvecklingen ? 

4 

samtliga för norska beståillare. 

Den fakturerade försiiljningen 

uppgick till ca 515 miljoner, 

varav 19 miljoner kronor kommer 

pä Skandiaverken. Ur Produktionssynpunkt 

alltså ett 

tlimligen normalt år. 

Men resultatmdssigt? 

- 7976var vårt bästa år hittills 

i varvets historia och det femte 

vinståret i rad med ett resultat 

Fraktutvecklingen är bättre för stora och mycket stora tankers än 

för mindre, menar Ingvar Trogen. 

Genom bildandet av Svenska 

Varv AB den I juli sammanfördes 

alla större svenska varv utom 

Kockums i en gemensam 

statlig koncern, och omfattande 

statliga stödåtgärder sattes 

in. För Uddevallavarvets del 

hade vi ju helst sett, att vi fått 

stå kvar i Statsföretaggruppen i 

varje fall under en övergångsperiod 

på ett par, tre år, tills 

förhållandena för de övriga enheterna 

inom Svenska Varv AB 

stabiliserats. 

Nu vann vi som bekant inte 

gehör för våra önskemåI, men 

vi har dock fått en större sjiilvständighet 

än övriga statsvarv, 

bland annat genom att vi 

sjåilva kommer att svara 

för försiiljningbn av våra egna 

fartyg. På den punkten har vi 

ju för övrigt lyckats tåimligen 

hyggligt. Tidigare i år tecknade 

vi kontrakt på två 128.000 tons 

tankers. 

Och hur har det gått för Uddevallavarvet? 

- Vi har levererat fyra fartyg 

på tillsammans 498.849 dwt, 

före bokslutsdispositioner och 

skatt på plus 79 miljoner kronor. 

För 1977 beräknas rörelseresultatet 

efter avskrivningar 

och finansiella poster visa ett 

överskott på 20 miljoner kronor. 

Men vi gör mycket stora 

avsättningar för eventuella 

framtida förluster - 54 miljoner 

för de negativa devalveringseffekterna 

och valutakursförluster 

samt 169 miljoner till 

vårderegleringskonto för ökade 

förlustrisker på varvets kundfordringar 

som fclljd av de extremt 

låga marknadsvärdena 

på fartyg. Resultatet för 1977, 

före bokslutsdispositioner och 

skatt, beräknas diirigenom 

uppvisa ett underskott På ca 

200 miljoner kronor. 

Jlimfört med 1976 visar vi 

alltså synbarligen ett kraftigt 

försämrat resullal för 1977 . 

Men då skall man komma ihåg, 

att avsättningarna för kursförluster 

innefattar också sådana 

på långfristiga fordringar och 

skulder, även om den återstående 

löptiden för dessa sträcker 

sig ända upp till sju år. Det är 

inte heller alls säkert, att vi 

kommer att behöva vidkännas 

några förluster på våra kundfordringar, 

under förutsättning 

att fartygens marknadsvärden 

återgår till en mera normal nivå 

inom rimlig tid, vilket det finns 

all anledning att förmoda. 

fuets bokslut är alltså med 

andra ord ett slags "i värsta 

fall-bokslut", populåirt uttryckt. 

Nya beställningar? 

Med nuvarande orderstock- 

8 fartyg på tillsommans I,2 mili 

dwt - har vi sysselsöttningen 

tryggadförflertalet av vdra anstrillda 

ett gott stYcke in Pd 

1979. Hur ser Du på möiligheterna 

att skaffa ytterligare besttillningar 

för framtiden? 

- Det beror naturligtvis helt 

och hållet på hur fraktmarknaden 

utvecklar sig. Hittills har 

det ju sett tämligen dystert ut, 

och de pessimistiska tongångarna 

har varit dominerande. 

Men på den allra senaste tiden 

har det onekligen ljusnat en 

smula. Det upplagda tanktonnaget 

har visserligen ökat något 

sedan i våras. Men tankfrakterna 

har på sistone blivit en smula 

bättre. även om de i allmånhet 

ännu bara täcker driftskostnaderna. 

Det kan vara fråga om en 

tillfällig uppgång, beroende på 

att man räknar med en höjning 

av oljepriset vid årsskiftet. 

Man skyndar sig därför att fYlla 

upp lagren, och det har 

bland annat resulterat i att det 

nu iir betydligt färre tankfartYg 

som ligger i Persiska Viken och 

väntar på last. 

Men mycket tyder på att höjningen 

av tankfrakterna kan 

komma att bli bestående. Vi 

dras visserligen fortfarande 

med ett högst betydande överskott 

på tanktonnage, men 

samståimmiga expertbedömningar 

frå,n flera håll hävdar nu 

med beståimdhet, att detta 

överskott kommer atl" v ar a 

uppsuget av marknaden senast 

under andra halvåret 1979. Bidragande 

orsaker till denna 

återhåimtning, som är snabbare 

iin man tidigare i allmänhet 

förutspådde, är en ökad uPPhuggning 

av äldre, oekonomiskt 

tonnage samt den omständigheten 

att en betydande 

del av tankflottan väntas gå 

med reducerad fart, även vid 

relativt höga tankfrakter. 

Anledningen härtill är de 

höga bunkerkostnaderna - ca 

500 kronor per ton - som man 

kan reducera till hälften genom 

en fartminskning på 4-5 

knop. En 500.000-tonnare 

bränner ca 250 ton bunker per 

dygn, och det innebår alltså 

6.000-7.000 kronors lägre 

driftskostnader per dYgn, om 

man låter fartyget gå med reducerad 

fart. 

En intressant detalj är för 

övrigt att fraktutvecklingen varit 

bättre för stora och mYcket 

stora tankfartyg (VLCC och 

ULCO åin för mindre tankers. 

Sammanfattningsvis: jag tror 

på en kanske långsam men definitiv 

förbättring av frakt-

-: 

marknaden, ökat intresse hos 

redarna för nybeställningar och 

därmed större möjligheter för 

oss att tillförsäkra oss nva kontrakt. 

Äyen kontrakt på mycket stora 

tan kfa rtyg 5 00. 000 tons klassen 

som vdra nyo anldggningar 

ju ör mer eller mindre skröddarsydda 

för? 

Stora fartyg? 

Du tror alltså på en framtid 

tiven för mycket stora tankfartye? 

- Ja, och inte bara mycket 

stora tankfartyg. Den internationella 

världshandeln, som ju 

till ca 95 9o ombesörjs av fartyg, 

kommer i framtiden att i 

allt högre grad utnyttja sig av 

specialtonnage och delvis nya 

transportsystem för att uppnå 

bästa möjliga transportekonomi. 

Till specialfartygen kan 

man utan tvekan räkna de 

mycket stora bulk- och tankfartygen, 

som kan uppvisa en 

helt överlägsen transportekonomi 

när det gåiller råvaror som 

olja, malm, kol och spannmåI. 

Fartygens storlekstillväxt hindras 

på intet sätt av de höjda 

bunkerpriserna, utan tvärtom 

talar j ust transportekonomin 

för en ökning av fartygsstorleken 

och en minskning av farten 

och den relativa framdrivningseffekten. 

Men vilka ondra fartygstyper 

kan bli oktuella, och vilka ör 

liimpliga att bygga för oss hiir 

på Uddevallavorvet? 

- Med projekt 73, som nu år i 

praktiken slutfört, har vi fått 

en mycket modern och flexibel 

produktionsapparat, diir vi kan 

bygga allt från mycket stora 

tankfartyg och ner till mindre 

torrlastfartyg. 

Åven specialfartyg som produkt- 

och gastankers etc? 

- Produkttankfartyg har vi ju 

redan erfarenhet av från det 

tiotal fartyg vi byggde ftir 

Athel Line, och de kan mycket 

viil tänkas ingå i vårt framtida 

fartygssortiment. Vår nya -" 

80.000-tonnare kan för övrigt 

med smärre modifieringar byg- 

- Definitivt ja, även om det 

gas som produkttanker. 

kanske kommer att dröja några När det gäller gastankers, 

år, till3 det nuvarande över- har vi ju däremot inga praktisskottet 

på tanktonnage iir elika erfarenheter. Det finns 

minerat. Den övre storleks- emellertid våiletablerad kongränsen 

kommer säkerligen instruktionsteknik 

för både LNG 

te heller att gå dåir. Personligen och LPG runt om i världen, 

är jag övertygad om att kon- och om vi skaffar oss licensrätt 

traktet på den första miljon- för något av dessa system, bör 

tonnaren kommer att tecknas det vara möjligt även för oss att 

före 1970-talets utgång, även bygga gastankers. Men man 

om det inte blir vid Uddevalla- måste komma ihåg, att det här 

varvet. Våra nuvarande an- 

rör sig om ett relativt litet antal 

läggningar tillåterju inte byg- fartyg och mycket hård kongande 

av större fartyg iin kurrens. 

800.O00-tonnare. 

Hård konkurrens? 

Men rir inte konkurrensen ocksd 

mycket hård ndr det gtiller 

ULCC:s ? Man vill ju på sina 

håll htivda, ott svensk varvsindustri 

inte ör konkunenskraftig 

nog, niir det giiller att bygga 

"enkla pldtlådor" som mycket 

stora tankfartyg? 

- Jag vill inte riktigt hålla med 

om att en ULCC skulle vara en 

"enkel plåtlåda". Det krävs åtskilligt 

av teknologiskt och 

produktionstekniskt kunnande 

för att åstadkomma en effektiv 

och transportekonomiskt överlägsen 

ULCC. Det kunnandet 

anser vi oss besitta. 

i 

Våra anläggningar möjliggör 

en effektiv och rationell tillverkning 

av mycket stora fartyg, 

och genom att på så sätt 

kunna spara mantimmar bör vi 

kunna uppnå ett konkurrenskraftigt 

pris. Det kan ju tvlirtom 

vara så, att vi får svårare 

att konkurrera med komplicerade 

specialfartyg, som kräver 

förhållandevis fler mantimmar. 

Sammonfattningsvis - vad 

tror Du om framtiden för 

svensk varvsindustri i allmtinhet 

och Uddevollavdrvöt7.synnerhet? 

i' 

- Jag hoppas att man med åtgärder 

av olika slag skall kunna 

rädda så mycket som möjligt av 

svensk varvsindustri ur den nuvarande 

utomordentligt dystra 

situationen och till de bättre ti- 

Alternativ produktion? der som kommer och som faktiskt 

redan är i sikte. 

Det pdstasju ibland att skepps- Fö1 Uddevallavarvets del är 

byggeriet inte hor ndgon fram- 

ju läget litet ljusare. Med nuvatid 

- i varje fall inte i Sverige, rande orderstock har vi syssel- 

- och ott varven i stdllet för att sättning en bra bit inpä1979. 

bygga fartyg borde inrikta sig Det är min övertygelse, att 

på "alternativ produktion"? marknaden då har förbättrats i 

sådan utsträckning att varvsnä- 

- Visst vore det naturligtvis ringen åter kan få arbeta under 

bra, om varven inte var så ensi- mera normala förhållanden. 

digt beroende av renodlat Men det vilar ett tungt an- 

skeppsbyggeri. På så sätt skulle svar på oss just nu - att kunna 

branschen bland annat bli lotsa vårt företag genom de 

mindre konj unkturkålnslig. närmaste åren. Vi har dock 

Men som jag sagt så många rimliga förutsättningar att kla- 

gånger tidigare - det år väldigt ra denna uppgift, om vi bara 

svårt för ett varv att ståilla om alla liksom hittills oförtrutet 

till annan produktion. Framför strävar vidare åt samma håll 

allt tar det tid, innan man kan och med ett enda måI, nämli- 

finna lämpliga projekt som ger gen det att vårt företag skall 

en någorlunda volym och rim- överleva tills det kommer bättlig 

lönsamhet. 

re tider. 

De ansträngningar, som nu Med den förhoppningen vill 

görs i syfte att finna alternativa jag tacka alla anställda vid Ud- 

produkter, är förvisso mycket devallavarvet och Skandiaver- 

lowiirda, men jag tror att de 

tyvärr inte kommer att ge siirskilt 

stor utdelning annat än 

möjligen på längre sikt. Men 

fartyg av olika slag kommer 

även i framtiden att bli den allt 

dominerande produkten från 

varvsindustrin. 

ken för det snart gångna året 

samt tillönska er och era familjer 

En God Jul och Ett Gott 

Nvtt fu. 

'/1/* A-* 

Den första miljontonnar€n kommer att bestållas innan 7o-talets slut, tror Ingvar Trogen, men dock 

inte i Uddevalla.

Nybygge 296 "Curro' på provtur. 

Curro levererad 

efter 

frn provtur 

M,/T Curro, nybygge 

296, levercrades till beställaren, 

Jörgen P 

Jensen Rederi A/S i 

Arendal, den 17 

november. 

Curro iir det nionde av de tolv 

motortankfartyg på ca 128.000 

6 

ton, som Uddevallavarvet bygger. 

Flaggskiftet ägde rum på 

Hakefjorden kl 10.30 torsdagen 

den 17 nov, efter det att 

Curro varit på proWur sedan 

tisdagen. 

Provturen var en av de mest 

lyckade vi har haft. Allt utföll 

till stor belåtenhet. 

Curro skiljer sig inte nämn- 

viirt från de övriga fartygen i 

serien. Längdet är 263,70 m, 

bredden 40,7 9 m, djupgåendet 

16,77 m med full last, lastoljetankarna 

rymmer 157.580 m3, 

farten ärrunt l6knop. 

Huvudmaskineriet är en UVtillverkad 

B&W 7-cylindrig dieselmotor, 

för elströmmen finns 

två B&W dieselmotorer tillver- 

kade av Skandiaverken. 

Efter övertagandet styrde 

Curro direkt mot Persiska viken 

för intagande av last. 

Påminnas kan våil om att UV 

byggde en Curro för JP Jensen 

redan 1971, nyb 237 - en 

133.100 tons tanker - men 

denna så.ldes 1976 till USA.

Skyddet 

slår vakt om 

vår miljö 

- Grunden för vårt arbete 

är att alla ska 

komma hem lika friska 

och oskadade som de 

var när de kom hit. Det 

om att skyddet skulle hamna 

geografiskt fel nu, men diir häler 

de som arbetar inom avdelningen 

inte med. - Nej, vi har 

väl i själva verket hamnat mer 

centralt nu om man ser till hela 

säger varvets skyddsavdelning, 

som nu har 

flyttat in i plan två i 

"sociala huset". 

Skyddsavdelningen har kom- 

området, framhåller Gaston 

Stensby, vi har inte heller 

miirkt någon minskning av antalet 

besökare. 

Alla risker på varv 

mit till för att kunna samla de På ett varv finns i princip alla 

speciella kunskaper som krävs arbetsrisker samlade som kan 

inom skyddsarbete i dag. - Vi iir hittas inom industrin. Så 

en instans som företaget, myn- många olika yrkesgrupper åir 

digheter och enskilda kan våin- samlade inom varvet och arda 

sig till niir det gäller skyddsbetsförhållandena kan vara 

frågor. 

mycket besvärliga. 

- Men en stor del av var tid går Det rör sig ofta om arbete på 

naturligtvis till att förbättra höga höjder eller nere i djupa 

skyddet för dem som arbetar tankar. Här finns gaser, lös- 

på varvet. Alla ska komma ningsmedel och trånga utrym- 

hem utan skador! Det säger Tomen. Ytorna är stora, vilket 

mas Abrahamson, t f chef för medför långa transporter. 

skyddsavdelningen. 

Därför är varvsindustrin spe- 

- Vi samarbetar också med 

diverse myndigheter, tex hälsovårdsmyndigherer,naturvårdsverket, 

försäkringskassan. Vi 

ciellt utsatt för skador. Men 

jämfört med andra varv ligger 

vi här i Uddevalla bra till. I genomsnitt 

är antalet skador per 

får även utgöra remissinstans i miljon arbetstimmar mellan 70 

många frågor rörande skydd och 75. 

och miljö. 

Bättre lokaler 

Klämskador Yanliga 

Vilka kroppsdelar är då mest 

Förutom Tomas Abrahamson, utsatta för skador? Fråimst är 

som alltså är tf chef, består 

skyddsavdelningen av Rune 

det händerna som drabbas. 

Omkring 30 

Jansson, Gaston Stensby, Gösta 

Olausson och sekreteraren 

Gunvor Zackrisson. 

Skyddsavdelningen sitter sedan 

en tid tillbaka på plan två i 

"Sociala huset" och där har 

man fått det betydligt bättre än 

förut. Bl a sitter man nu i enskilda 

rum, vilket gör det lättare 

att klara av personliga intervjuer. 

Det har uttryckts farhågor 

tlo Tomas Abrahamsson är tf chef för skyddsavdelningen. 

av alla skador 

på varvet giiller händerna och 

iir då friimst klåimskador. Därefter 

drabbas fötterna, också 

här är det kläm- och krosskador. 

Ögonen ä också utsatta. De 

skadas av svetsblänk. De flesta 

ögonskador uppkommer genom 

rent slarv. Man använder 

Rune Jansson från skyddet diskuterar ställningsbygget vid 

298:an tillsammans med Wahler Gustavsson som år ställningsförman. 

inte skyddsglasögon så mycket 

som man borde. 

Vid svetsning under upp 

8 

l 

I 

I

(alltså när man svetsar snett 

ovanför ansiktet) hände för en 

tid sedan en svår olycka, då en 

ung grabb inte anviinde vare sig 

svetshjåilm eller skyddsglasögon 

och fick smält järn i ögat. 

Hade han använt svetshjåilm, 

hade denna tragiska olycka 

undvikits! 

mation om riskerna inom varvet 

vid introduktionen. 

Efter ett tag sker en ny ge-.-= 

nomgång med skyddsavdelningen, 

diir de speciella riskerna 

på arbetsplatsen gås igenom. 

Denna genomgång tar ungeftir 

sex timmar. 

Inom Projekt 73 skedde också 

en stor upphandling av 

skyddsutrustning, bla en stor 

mängd hjälpcentraler med bårar, 

telefon, brandfiltar, verktyg 

mm. Dessa finns utplacera- 

dammsugare och hålla till i min 

egen källare, påpekar Gaston 

Stensby med ett skratt. Detta 

borde kunna lösas smidigare. 

Trafiken ett problem 

Brännskador 

En annan stor risk lir det att få 

bakslag i svetsslangarna. Det 

har hiint en del tillbud med detta, 

då inte slangarna blåsts rent 

innan lågan tändes. Bland annat 

blev en svetsare brännskadad 

i sidan och underarmen, då 

gasen exploderade i slangen. 

Han hade virat slangen runt 

armen för att få stöd. 

Halkan farlig 

I övrigt iir vrickningar och halka 

stora skadeorsaker. Här 

spelar naturligtvis vädret en 

stor roll. En höst med stora 

omslag i vädret som i år höjer 

skadefrekvensen. 

Området är stort och med 

ofta knöligt underlag och med 

många slangar att snubbla 

över. 

Riskfyllt för nyanställd 

De nyanstiillda råkar ut för fler 

Meddela förmannen 

Hur hittar då skyddet riskerna? 

- Först och främst är det den 

enskilde på varvet som hittar 

riskerna. Han ska meddela detta 

till sin förman för att få risken 

åtgåirdad så snabbt som 

möjligt, understryker Rune 

Jansson. Vi på skyddet kommer 

först in om det inte åtgärdas. 

Men skyddsombuden tar 

för all del kontakt med oss redan 

nåir risken upptäcks, så att 

vi är informerade. 

Men först och främst är det 

förmannen som ska ha rapport 

om riskerna. Skyddsarbetet iir 

ju i grunden vars intresse. 

Kollar och initierar 

Skyddsavdelningen är också 

själva ute och letar efter risker 

och initierar till ett skyddsarbete. 

Man kontrollerar att utförda 

installationer och annat 

följer lagen och ser till att nya 

bestämmelser f

Skyddsrond 

ger praktisk 

erfarenhet 

Inom vart och ett av 

varvets L4 skyddsområden 

svarar en skyddsgrupp 

för att skyddsoch 

miljöfrågor bevakas 

på ett riktigt sätt. 

Ungefiir en gång i månaden 

- I dag gör vi det för hand, 

berättade skyddsombudet Olle 

Ohlsson. Men vi vet att man 

nere på Götaverken har haft 

någon form av rnaskinell utrustning. 

Nu hå,ller vi på att undersöka 

detta. 

Jerry Hansson påpekar vik- 

samlas skyddsgruppen för en ten av att hitta en säkrare me- 

rundvandring inom arbetsomtod att slå törn. 

rådet. Man diskuterar olika - Det kan bli svåra tillbud 

skyddsproblem och tittar niir- om någon tappar eller släpper 

mare på hur man ska förbättra vajern och den slår tillbaks, sä- 

arbetsmiljön och göra den säkger han och Frank Ohlsson 

rare. Efteråt samlas man för en nickar instämmande. 

uppföljande diskussion. 

I skyddsgruppen är oftast Besvärande buller 

verkstadsingenjören inom ar- I en av verkstäderna i anslutbetsområdet 

ordförande. Med i ning till gallerplan hörs ett 

gruppen är dessutom förmän taktfast dunkande. Ett besvär- 

och skyddsombud från de skilande buller, som kommer från 

da avdelningarna inom arbets- den "geniala" klippressen. 

området. 

- Men tänk vad varvet har 

Stor rundvandring 

Två gånger per år utökas grup- 

sparat pengar genom denna 

press, förklarar Frank. Vi har 

fått bort flera tidskrävande, 

pen med avdelningschefen, hu- opraktiska och fördyrande arvudskyddsombudet 

och en representant 

för skyddsavdelbetsmoment. 

Ett problem som skyddsningen.gruppen 

nu har åir bullret. Niir 

Varvet och vi följde en sådan klipsen matas ur pressen faller 

"stor" rundvandring med de ned i en bask från ganska 

skyddsgrupp 6, som har hand stor höjd. 

om Utrustningen. 

Någon i gruppen föreslår en 

Förutom ordföranden i anordning sompåminner om en 

gruppen Algot Äkesson, för- rutschbana, så att klipsen ska 

män och skyddsombud från de kana ned i basken - inte falla. 

tre avdelningarna Utrustning, Gruppen ska närmare diskutera 

Riggare och Målare, deltog avdelningschefen 

Frank Ohlson, 

huvudskyddsombudet Jerry 

Hansson och Rune Jansson 

från Skyddet. 

detta senare. 

Farligt slå törn 

Inspektionsrundan började i 

riggarverkstaden, dåir man bl a 

diskuterade det farliga arbetsmomentet 

att slå törn på stora 

vajrar. 

l0 

Vattenbad för 

båttre miljö 

På sin rundvandring har gruppen 

nu nått utrustningsverkstaden 

på gallerplan. Algot Äkesson 

förevisar det vattenbad och 

galler man på eget initiativ 

konstruerat under den brännmaskin 

där bl a flänsar bränns. 

Huvudskyddsombudet Jerry Hansson och skyddsavdelningens 

-Rune Jansson diskuterar en skyddsfråga under 

genomgången. 

Den miljöfarliga gasen leds 

via en slang ner i vattnet och 

arbetsmiljön blir på så sätt 

bättre för den som arbetar vid 

maskinen. Vattnet fyller också 

den funktionen att gnistsprutet 

från brännmaskinen effektivt 

hindras från att spridas. 

Skulle någon detalj falla ned 

från brännbordet, hindras den 

från att ramla i vattnet tack 

vare gallret. 

Enkla och praktiska miljöförbättringar 

till rimliga kostnader. 

"Idiotsäker" maskin 

Som sista anhalt i rundvandringen 

kommer gruppen till den 

stora utrustningsverkstaden. 

Gruppen visas en ny modern 

gradsax. En "idiotsäker" ma- 

skin som iir försedd med fotoceller 

vid såväl in- som utmaningen. 

Bryts fotocellen så 

stannar maskinen omedelbart 

och så måste den startas med 

strömbrytaren igen. 

- Vi försöker genom studiebesök 

på andra industrier och 

genom intensiva diskussioner 

med alla berörda som ska använda 

maskinen finna den ur 

vår synvinkel absolut bästa maskinen, 

säger Frank Ohlson, 

apropå gradsaxen. 

I utrustningsverkstaden har 

man också målat väggarna, en 

liten insats som har givit stort 

resultat för trivseln i hallen. 

Bra form 

Uppenbarligen fungerar den 

här typen av skyddsverksamhet 

ganskabra påde flestahåll. Så 

här tycker Rune Jansson På 

skyddet: 

- Det hlir är en bra form för 

vår verksamhet, som På ett 

praktiskt sått kan lösa skYddsoch 

miljöproblem. Man varvar 

sammanträden med besök På 

arbetsplatserna.

Nu kan kön 

till läkaren 

bli kortare! 

Nu ska varvets nya 

sjukstuga, som ligger i 

bottenplanet av t'Sociala 

huset" få ännu en 

läkare. Detta bör minska 

de stundtals irriterande 

köerna på mottagningen. 

Efterlängtad 

Att den nya läkaren är efterlängtad 

vittnar det våilfyllda 

våntrummet om. Köerna och 

väntetiderna kan i början av 

veckan vara irriterande långa. 

Men det hoppas man ska bli 

bättre genom henne. 

Förutom läkarna arbetar en 

sjuksköterska, syster Ingrid 

Svantesson, två biträden, Sonja 

Carlsson och Ulla Thulin, 

två sekreterare, Gunnel Fogelin 

- som också sköter hörseltes- 

ten - och Ulla Bissman i sjuk- 

stugan. 

Bra utrustning 

Det mesta av sjukvårdsutrustningen 

iir nyinköpt, men en del 

anviindbart har också flyttats 

med från den gamla sjukan. 

Enligt doktor Hartman lir det 

inte direkt något man saknar. 

- Nej, jag tycker att utrust- 

ningen håller den standard man 

kan begåira, säger han. 

Men en sak som varvet enligt 

många iir i stort behov av är en 

heltidsanstiilld sjukgymnast. 

De många dåliga ryggarna och 

axlarna behöver verkligen 

vård. 

- Vi behöver en sjukgymnast, 

som inte bara vårdar akuta fall 

utan även går ut på varvet och 

instruerar anstlillda om arbetsställningar 

som ä ergometriskt 

riktiga, menar man. Plats är 

också reserverad för en sjukgymnast 

i sjukstugan. 

Specialisering farligt 

Man har ibland talat om att de 

I varvets sjukstuga finns plats 

för två läkare. Efter att det 

länga bara har funnits en, kommer 

nu en till. Vår nya läkare 

heter Kristina Lind€n och hon 

börjar sin deltidstjänst den 16 

januari. 

två läkarna på sjukstugan ska 

ansvara för var sitt arbetsområde; 

hiilsovården å ena sidan 

och den förebyggande sjukvården 

(arbetsundersökningar 

mm) å den andra sidan. Men 

den hiir modellen tror inte doktor 

Hartman på. 

- Min uppfattning är att det 

åir felaktigt att endast syssla 

med fclrebyggande vård utan 

att komma i kontakt med den 

dagliga sjukvården, framhåller 

han. En kombination med lagom 

proportioner, ser jag som 

det bästa. 

Doktor Halfdan Hartman får snart hjälp av en läkare till. 

- För att lättare kunna hjiil- - Riktlinjerna för den kompa 

patienten iir det en stor till- mande verksamheten måste ju 

gång om man känner till den- dras upp i samråd med den nya 

nes arbetsmiljö -jaibland är läkaren, personalen, skyddsavdet 

nästan en förutsättning för delningen och de fackliga orgaatt 

kunna ställa en riktig diag- nisationerna, påpekar han, och 

nos och få grepp om sjukdoms- några sådana diskussioner har 

bilden, säger han. inte påbörjats. 

Varvet och vi får alltså an- 

Doktor Hartman avger dock ledning att återkomma till 

denna deklaration lite motvil- sjukstugan i början på det nya 

ligt: aret. 

Härärde som arbetar i sjukstugan. Fr v HalfdanHartman, 

Ulla Bissman, Ingrid Svantesson, Gunnel 

Fogelin, Sonja Karlsson och Ulla Thulin. 

ll

t2 

Spridda minnen från svunnen,tid 

.r; 

r 

I min barndoms stad spelade sydvästen 

genom gator och gränder och lekte genom 

hundrade av utetvättars "flaggspel". I den 

stad som såg mina spetsiga tonårsknän 

under kortbyxan bubblade Bäveåns vatten 

kväljande tung i sommarvärmen, våiltrade 

sig höstdimman rå och kall från Badö och 

snalblåste vintervindarna genom ödsliga 

vänthallen till Uddevalla-Herrljunga järnväg. 

Vid Ardmore slutade sista gatulyktan i 

väster, bortom låg det spännande mörkret. 

Men i vårljuset svirrade den första 

liirkan i det dallrande diset över Sörvik. 

Sommarnätterna voro fyllda av kornknarrens 

"sång" i de böljande sädesfiilten 

bortom Kasen. 

Niir jag vandrar genom denna stad och 

minner femtio år tillbaka är det mest det 

som nu är borta som är det påtagliga. Vid 

Taxi blänker inte längre i solen mahognyn 

från Star och Valiant, de gamla "grosshandlarbåtarna". 

De år nu ersatta av 

dagens plastbåtar i Södra Hamnen diir förr 

endast segelbåtar vimplade och Viken och 

Ågir slet i förtöjningarna. Stojet och 

glammet från Ägirs glada gossar med 

Jeangen, Bassic, Pelle, Vals, Nicklas och 

alla de andra har tystnat. 

So.U"r.Orunnen därvi läskade våra strupar 

med det bästa av dryckjom efter träningsronderggtill 

fots eller cykel finns inte 

mer. Äsa Bryllas tomt som blev Folkets 

Park med efterlängtade Malmstenstruppen 

eller minnet av Edward Persson där han 

klev in på scenen och utan ett ord betraktade 

publiken. Tystnaden avbröts av den tretusenhövdade 

publikens gapskratt som steg 

högre efter Edwards: "Va fan skrattar ni 

åt, jag har ju inte sagt ett ord". 

Jag strosar förbi, nej går in i uppgången 

S. Drottninggatan 4, vänder mig om och 

ser i trappan den sköna målningen av teckningslärare 

Thelander förestiillande den tidigare 

byggnaden på samma plats. Högströms 

glasmästeri, en bild av småstadsidyllens 

ena sida. Den sömniga småstadslyckan. 

Gamla Folkets Hus som låg mitt 

emot påminner mig om de många olika 

fackföreningarnas årsfester - man åt och 

drack och dansade så som nu men höll 

styvt på årsfester för dåiremellan var det 

inte tätt med festande. 

I/ 

Yid 

Da, Uogrr.båtarna nu förtöjs låg kanothuset. 

De armstarkas kajaker låg rad efter 

rad under det låga taket. Söder ja där låg 

Sveriges då äldsta träteater basad av 

IFK-hövdingen Oscar med stiindigt i mungipan 

förankrad fet cigarr. 

Detta Talias tempel var obeskrivligt 

skönt! Kontakten mellan scen, parkett och 

läktare lika close som mellan älskande par' 

Den varma röda plyschen och väggarna var 

genompyrda av dofter och minnen, alltifrån 

Czardasfurstinnans toner, boxningsgalornas 

näsblodsskvätt och jåimmer till 

brottningstävlingarnas svettlukt och pianoklink. 

Här på söder small det mest (tror jag) 

under påskaftnarnas kyliga vårkvåillar av 

nyckelskottens krevader. Man skrapade 

ihåligheten hos dass- och ladugårdsnycklar, 

ju större dess bättre' fulla med tändstickssvavel 

och slog sedan nyckeln upphängd 

i en spik och ett snöre i närmaste 

berghäll. Krevaderna gav eko mot stadens 

nordliga berg med utmaningen - smäll 

bättre om ni kan. Ett och annat finger blev 

kvar bå valplatserna. 

Borta, ja borta är Ridhuset med sina bazarer. 

Rimfrosten kröp på innerväggarna 

men pappersgirlangerna svängde och slog 

till tonerna av "Se farfar dansar gammalvals", 

för dansen var det enda som värmde 

- tror jag. 

järnbron med porten mot ån byggde 

Schwartzman sin fabrik 1928. Den blev den 

då största i Skandinavien. Firman hette då 

Schwartzman & Nordström. Det blev 

vallaren slapp dricka sin pava i parker och 

trappuppgångar för håir inne var det skönt 

och doftade nästan humle och*framförallt 

håir fanns kompisarna och gemenskapen. 

Jag drar mig upp mot torget och dess 

omgivning. "Hasselbackshuset" som för 

inte så många år sedan var stadsbibliotek 

och dlir man i sin ungdom halvsulade sin 

själ med Jack London, omgavs då av stora 

subtropiska träd. Än tidigare fanns håir 

brännvinsbolaget. Man pumpade upp 

brännvinet från faten som voro placerade i 

dom stora kåillarutrymmen som låg i nivå 

med Hasselbacken. 

R Suguturrts tomt låg Jönssons speceriaffiir 

med stora stallar på gården för 

handlande bönder. En av Jönssons pojkar 

slutade efter faderns död att vara bodknodd, 

tog sig namnet Jörnstedt, bytte ut 

fönstrens Gevalia, Persil och Vingasill mot 

klänningar och dräkter, blev en av landets 

ledande modekungar, vilket föranledde 

biografkungen Sandrew, som också varit 

specerihandlare, att utbrista när de möttes: 

"Tänk vad vi gamla sillstrypare kommit 

upp oss hiir i livet": 

gyllene å,r för chevioten och Tiger ett, två 

och tre. Pressare och tillskilrare voro den r 

tidens snobbar i stan, i tillfiille att köpa till rfa det gällde att taga vara på de glädjeåim- 

firmapris som de voro. 

nen som erbjöds i en tid som nyss genom- 

Fabriken var försedd med en sirön vars lidit den svåra depression och vars löpsed- 

bölande tillkännagav arbetstidens början lar förkunnat trampet i söder. Till glädje- 

och slut. Innan middagsrasten var slut åimnena hörde otvivelaktigt våra dåvaran- 

samlades ofta pressarna utanför porten de biografer. Nuvarande Röda Kvarn hette 

och vid ett sådant tillfälle kommer jag ihåe Victoria och nu försvunna Grand (där 

hur man gycklade med en munnagigaspe- Domus ligger) hette Röda Kvarn. Ävenså 

lande luffare som stannat vid porten för att försvunna Aveny som hette Palladium. Bil- 

dra en låt i förhoppning om några tioöringjettpriset höll sig länge till l:10 på parkett 

ar. Man hade mycket roligt på hans be- och 85 öre på snusen. 

kostnad, men när sirenen ljöd och kallade På snusen (raderna närmast duken) ram- 

till arbete sprang vagabonden fram - slog lade och skramlade ofta det mörkhyade in. 

ut med armen och utropade "gå in slavar". Den tidens tattare hade fortfarande svart 

En av de sista av landsvägens fria män ha- slokhatt, slidkniv dinglande från den blyde 

tagit sin hämnd på knegarna. 

knappsförsedda livremmen. De yngre bar 

ofta polisonger, inspirerade av Hollywoodstjärnan 

George Raft. 

I/ 

Vi åildre minnas annars att det var vid upp- Dessa åskådare voro inga slötittare, nej 

förandet av fabriksbyggnaden som en ma- dom kommenterade och levde intensivt 

terialhiss rasade och den stora muraren, med i handlingen. I filmen som visade Jean 

Kalle Dön med en pilsner mellan varje Gabin ätande soppa på natthärberget tåin- 

fingerpar tog ett språng från hissen rätt in der niir det hos landsvägsfolket. Skurken i 

på ett våningsplan med liv och pilsner i be- filmen trycker nåmligen ner Jean Gabins 

håll. 

ansikte i sopptallriken. Medan linnu film- 

Pilsner ja, håir på denna tomt hade en duken förmedlar soppan rinnande från 

gång legat Natt och Dags ölschapp. Ett Gabins ansikte ser man en skuggfigur stud- 

annat låg diir Norlander senare hade fisksande högt upp från en av snusens rader, 

affiir och kallades i folkmun för Biralle en svart figur med lyftad arm och kniv bö- 

fast det naturligtvis hette Bier Halle. Sen lade "Slå ihjiil den djäveln"! 

på trettiotalet kom de kommunala ölkaffeörna 

Tiirnan, Måsen och Duvan. Udde- 

Tage Berglund mindes

insöndaren: 

Produktivit€t, 

vad är det? 

Skriv gtirno insöndare 

till Vamet och vi. Om små 

saker eller stora htindelser. Men skriv kort! Den 

nu infördo instindaren och svaret har vi varit 

tvungna att korta något för attfå in. näa. 

i. 

och passform, verktyg och ar- lägsna våra konkurrenters 

betsledning skulle en långt hög- typer. 

re effektivitet och kvalitet upp- o de som konstruerar våra 

nåtts. Nu har i stort sett samma fartyg gör bättre, enRlare, 

misstag giorts serierna igenom. billigare och mera produk- 

Vi är särskilt tacksamma för tionsvänliga konstruktion_ 

Det är kris inom varvsindus- att ökad frånvaro och rekryte- att VD välkomnat debatt i den- er. 

trin. Det bistra klimatet avringssvårigheter helt omintetna fråga. 

o de som arbetar med att förspeglas.direkt 

på vår situation gjorde eventuella vinster. 

Grovplåtslagargruppen bättraproduktionsmeto- på Uddevallavarvet. Löneut- Den acceptabla norm som varje 

derna ännu 

vecklingen nåirmar sig allt mer ansvarskännande människa 

Styrelsen 

mera energiskt 

och systematiskt finner nya 

nollstrecket samtidigt som av- nråste ansluta sig till är att varje 

rationella lösningar. 

talen fördröjs. Kontrollen av enskild arbetsuppgift ska vara 

tidsanvändningen hårdnar och så anpassad vad gäller Svar från o de som planerar, 

arbets- 

VD 

förbereder 

och tillrättalägger arbetet 

som ett led i den utvecklingen miljö och prestationskrav att - Diskussionsinlägget från ägnar ytterligare omsorg åt 

kommer en del pausutrymmen var och en som arbetar ska ha Grovplåtslagargruppen inne_ att våra produktionsresur- 

att försvinna. Detta hade inte rimlig utsikt att uppnå pen- håller fl era beaktningsvåirda ser används på allra bästa 

hänt i en högkonjunktur. Att sionsåldern fortfarande verk- synpunkter, och det ger mig sätt. 

denna utveckling inte är tillfälsam inom yrket. 

också tillfiille att närmare för_ o de många som utför arbetet 

lig utan ett uttryck för en med- Är då denna sjåilvklara norm klara min instiillning till pro- utnyttjar resurser och arveten 

inriktning från företags- allmänt accepterad inorn föreduktivitetsbegreppet och att betstid effektivt samt posiledningens 

sida framgår klart i taget idag? - Nej, vad vi vet undanröja eventuella missför_ tivt medverkar till föränd- 

Varvet och vi nr 2/77.Ditr skri- finns det hittills ingen yrkes- stånd. 

ringar och förbättringar. 

ver VD Ingvar Trogen: verksam stapelplåtslagare, som - I inlägget gör man emel- - Det åir viil framför allt 

"Att behdlla och helst höja avtackats på varvet. 

lertid en olycklig koppling mel- den sistnämnda punkten, som 

vdr nuvarande produktiv itet I ljuset av detta konstateran- Ian mitt uttalande i Varvet och Grovplåtslagargruppen 

måste yqra 

reage- 

en av yåra viktigaste de ter sig VD:s uppmaning att vinr 2/1977 i anslutning till rar kritiskt på. Till detta vill jag 

uppgi"fter under de nijrmaste höja prestationen utöver det den teoretiska redogörelsen för säga: Det är mera fråga om att 

dren... det kommer vi också att normala som helt ansvarslös, produktivitetsbegreppet. Det iir långsiktigt utnlttja arbetstiden 

kunna göra om vi alla - till- Redan en höjning av arbetstak- givetvis inte min uppfattning, effektivt och inte att kortsiktigt 

sammans och var och en för sig ten på 5-10 9o kommer att le- att individen är en robot som höja arbetstakten. 

- kan prestera en arbetsinsats da till ökad utslagning av den man kan programmera efter en - Tyvärr tvingas vi konsta- 

som höjer sig lite över det nor- iildre yrkeskunniga arbetskraf- formel och helt enkelt genom tera, att på senare år har remala. 

Misslyckas vi döremot ten - de yngre kommer att sö- att trycka på en knapp kan få spekten för fastställd arbetstid 

med detta - ja dd riskerar yi ka andra jobb av ren självbeva- att höja prestationen med 5 minskat väsentligt hos vissa av 

hela vårt företags fortsqtta exirelsedrift. Det förefaller inte o- eller 10 9o eller annat önskat våra anställda. Det är en uppstens".troligt 

att, om vi följer VD:s procenttal. Så enkelt är det ju fattning som jag tror i stort sett 

Resonemanget föregås av en uppmaning, företaget kommer tyvärr - eller kanske snar€ue delas av våra fackliga organisa- 

analys, som produktionsavdel- att möta en konjunkturupp- dessbättre - inte! Men det teotioner. Arbetet kommer i gång 

ningen gjort av produktivitetsgång med stora svårigheter vad retiska resonemanget kring senare och avslutas tidigare, 

begreppet. Man fastställer pro- gäller den yrkeskunniga arbets- produktivitetsbegreppet över- pauserna i arbetet tenderar att 

duktivitet till att vara en funkkraften. Ett misstag som en låter jag åt företagets tekniska bli allt längre etc. Detta iir företion 

av utnyttjningsgrad x meto- förutseende företagsledning experter att föra vidare. teelser som helt enkelt inte kan 

der x prestation. Det är alltså gör allt för att undvika, efter- - Vi kan våil emellertid vara accepteras - speciellt inte i nu- 

den tredje faktorn prestationen som det inte utan vidare låter eniga om att ingen kan göra varande svåra tider. 

som VD väljer att koncentrera sig repareras. 

mer än sitt bästa, och det iir det - Det är helt klart att vi inte 

sig på. Prestationen definieras En annan aspekt lir att denna naturligtvis heller ingen som uppnar någon väsentlig och be- 

som "förhållandet mellan indi- prestationsökning troligtvis begär. Men i besviirliga situastående förbättring genom invidens 

prestation och ndgon kommer att medföra att en del tioner kan vi alla prestera något satser som innebåir att vi sliter 

accepterad norm". 

anstiillda far sina arbetsuppgif- utöver det vanliga. Och det iir ut oss sjålva kroppsligen eller 

Hä framträder kärnfrågan: ter förändrade från arbetsle- min uppfattning, att det i da- själsligen. Visst iir varvsarbetet 

Hur ska man fastställa en dande till rent övervakande dens läge iir tvingande nödvän- i många avseenden både fysiskt 

acceptabel norm för individens funktioner, vilket säkert är lika digt att kräva en högre - eller och psykiskt påfrestande. Men 

prestation? Bland vissa katego- pinsamt för VD som för de be- kanske riktigare - en bättre i råttvisans namn måste våil änrier 

på företaget brukar den rörda. 

arbetsinsats av företagets samtdock erkännas, att det gjorts 

effektiva arbetstiden framhål- För att undvika dessa negatiliga drygt 3.000 anställda. och görs kraftfulla insatser för 

las som norm. Det kan verka va konsekvenser föreslår vi att - Vad det gäller ?ir, att vi att komma till rätta med dessa 

rimligt att om arbetaren får be- företagsledningen satsar sina alla inom ramen för våra resur- problem. 

talt för 8,1 timmars arbete, så produktivitetsbefrirmj ande anser på ett eller annat sätt måste - Under en följd av år har 

ska han prestera lika mycket. strängningar på förbättrade ar- åstadkomma ett bättre resultat. sålunda skyddsverksamheten 

Studerar man frågan mer ingåbetsmetoder i stiillet. Om det Och detta iir fullt möjligt ge- byggts ut och fått större resurende 

framstår den effektiva ar- funnits större intresse för arbenom att till exempel 

ser. Efter att länge ha haft enbetstiden 

emellertid som helt otarnas synpunkter hos dem som o de som projekterar våra dast en halvtidsanställd läkare 

rimlig. Den ökade förslitningen fattar besluten vad gåiller skydd fartyg gör dessa bättre och har vi nu under flera år en haft 

av arbetskraften skulle leda till och miljö, kontroll av material transportekonomiskt över- 

forts nästa sida 

13

: 

en heltidsanstiilld, och i början vara oundvikligt i ett projekt av återstår att göra på detta om- finns dock så mycket inneboen- 

av 1978 får vi ännu en läkare. denna omfattning. 

råde.de 

livskraft och livsvilja inom 

Detta gör att vi kan lägga ner - I inlägget PåPekas, att ve- - Med bättre arbetsmiljö vårt företag, att jag åir överty- 

betydligt mera arbete på den terligen har hittills ingen yrkes- och större resurser ifråga om gad om att vi me{ge'nlensam- 

f örebyggande hälsovården. verksam stapelplåtslagare av- förebyggande hälsovård skulle ma krafter bclr ha rimlila ftir- 

- De nya anläggningarna i gått med pension, och att detta vi kanske kunna åstadkomma utsättningar att klara av denna 

snart slutförda Projekt 73 vå- skulle vara ett bevis På såirskilt gifterna och däigenom uppnå krävande uppgift. 

gar jagpåstå uppfyller högt hård förslitning av vissa yrkes- att allt flera kunde kvarstå i - Men utvecklingen i om- 

ställda krav på en god arbetskategorier. Sakförhållandet sina ordinarie arbeten, förvärlden och hos våra'konkurmiljö. 

Vi har satsat betYdande torde vara riktigt, men de bahoppningsvis iinda till uppnådd renter står inte still. Om vi skall 

belopp på hälsocentralen, nYa komliggande orsakerna är flera pensionsålder. 

kunna leva vidare i den allt hår- 

moderna omklädningsrum och och mer komplicerade än vad "Det är kris inom varvsindare internationella 

matsalar etc. Under hela arbe- som antytts. Med tilltagande dustrin". Så börjar Grovplåt- konkurrensen, måste vi uppnå 

tet med Projekt 73 har vi sökt ålder följer sådana symPtom slagargruppen sitt inlägg. Det ökad effektivitet och en någor- 

tillvarata de anställdas syn- som minskad rörlighet, höjd- är helt riktigt. Vi måste ha silunda hygglig kostnadsutveckpunkter 

och i möjligaste mån skräck etc. 

tuationens allvar fullkomligt ling. Det åir den såkraste trygg- 

tillmötesgått deras önskemåI. - Hittills har det varit van- klart för oss, och jag upprepar hetsgarantin för vårt företag, 

- Där så inte skett, har det i ligt att vederbörande omPlace- mitt tidigare påstående: Kan vi alla dess anställda och hela vår 

allmänhet berott på bristande rats i ett jobb som bättre mot- inte fullgöra våra åligganden bvgd. 

ekonomiska resurser. Undansvarat hans fYsiska och PsYki- på ett tillfredsställande sätt - 

tagsvis har naturligtvis rena ska färdigheter. Här skall dock ja, då riskerar vi hela vårt före- 

Ingvar Trogen 

misstag begåtts, men det torde villigt erkännas, att mYcket tags fortsatta existens. Det 

Födelsedagar, tack & Pensionörer: 

50 år 

Datachef Ragnar Eliasson 25.12 

Traversf. Albert Meriväli 06.01 

Längare JacobAronsson 07.01 

Filare KAJohansson ll.0l 

Riktare Yngve Ljung 22.01 

Ing. Karl Olander 29,01 

Ritare Gunter Freiman 31.01 

60 år 

Maskinin. 

El. 

Snickare 

Grov. 

Malare 

Vaktman 

Erik Andersson l l.0l 

Johan Karlsson 12.01 

Arvid Björk 17.01 

Erik Olsson 19.01 

Custav Mattsson 30.01 

stig stenström 14.02 

För uppvaktningen På min 60årsdag 

ber jag att till chefer och 

arbetskamrater få framföra 

mitt varma tack. 

Folke Niklasson 

Jag hade glädjen att På min 50fusdag 

mottaga en storartad 

uppvaktning och vill håirmed 

tacka alla för vänlig hågkomst. 

Revert Buse 

Ett hjärtligt och varmt tack till 

företag, verkstadsklubbens 

svetsargrupp, förmiin och alla 

arbetskamrater för den vänliga 

uppvaktningen med blommor 

och presenter vid min pensionering. 

Bertil Gustavsson 

l4 

Ett hjåirtligt tack till chefer, 

förmiin och arbetskamrater för 

väntig hågkomst på min 50årsdag. 

Sven Gustavsson 

Ett varmt tack till samtliga anståillda 

inom företaget för all 

uppvaktning i samband med 

min pensionering. 

Birger Österblad 

Tack för allt i samband med 

min utflaggning. Valle 

Ett hjåirtligt tack till företagsledning 

och till samtliga som 

deltagit i uppvaktningen med 

presenter och blommor i samband 

med min pensionering. 

Gösta Karlsson 

Ett hjärtligt tack till företagsledning, 

förmän och arbetskamrater 

för uppvaktning med 

blommor och presenter vid min 

pensionering. 

Verner Abrahrmsson 

Från och med nästa 

nummer av varvet 

och vi kommer vi inte 

längre att föra in 

uppgifter om födelsedagar 

eller tack för 

uppvaktningar. 

Red 

: 

Tre blivande pensionärer avtackas på Solhagen 28 oktober' Fr v 

Bror Eriksson, Rune Larsson, Werner Abrahamsson (pens)' Sture 

Johansson; Jerry Hansson, Bertil Gustavsson (pens - förste 

svetsaren som pensionerades som svetsare), Leif Fröling' Birger 

Österblad (pens) och Per-Olof Andersson' 

Avtackning i Maskinverkstaden sista oktober. Fr v (hållande kaffe) 

Arne Dunert, Tore Andersson, Bertil Olofsson (blivande pensionär), 

Lennart Fredriksson, Göran Jonasson och Torsten Olsson. 

Gösta Karlsson, Sven Josefsson och Ingeborg Johansson avgick 

också med pension.

Skandiaverken bygger upp 

motorindustri i Tan zania? 

Kommer Skandiaverken 

att hiälpa till att 

bygga upp en inhemsk 

motorindustri i Tanzania,dets 

kProjekt 

Tanzania? 

Projekt Tanzania baseras på 

id6n att bygga upp en industri i 

Tanzaria, som skulle tillverka 

motorer och annan utrustning 

för bevattning av jordbruken, 

med hjälp av Skandiaverkens 

teknik och kunnande. 

I första steget skulle SkV leverera 

enkla råoljemotorer, 

svara för installation och utbildning. 

I steg två skulle man 

leverera enklare reservdelar, 

som kunde bytas ut av tanzanierna. 

I steg tre lätaTanzania 

tillverka de enklare delarna 

själva och leverera de mer 

komplicerade från SkV. I steg 

fyra skulle alla delar tillverk*i 

Tanzania och diirmed skulle 

tanzanierna hjälpts att bygga 

upp en egen tillverkning av motorer. 

Tanzania 

938.000 hm3 

9,6 milj inu 

Tanzania, som ligger i Östafrika 

är ett av jordens fattigaste 

låinder. Deras naturtillgångar 

iir minimala. Som den främsta 

räknas jordbruksjorden. Diirutöver 

finns det vissa fyndigheter 

av kol och jåirnmalm i södra 

delen av landet, men transportsvårigheterna 

gör det svårt att 

exploatera dessa. Endast l0 9o 

av jorden är uppodlad. Det 

största problemet med odling 

Trupptorn levererat 

till vorvets docks 

Skandiaverkenharlevererat 

ett trapptom 

till varvets nya docka. 

Tornet är konstruerat så att 

det kan anpassas till olika fartygstyper 

och byggbart så att 

förbindelse till akterskeppets 

maskinrumsplattformar eller 

däck kan åstadkommas allteftersom 

akterskeppet byggs 

upp i höjd. Högstahöjd är 32,6 

m från dockbotten. 

Tornet består av fyra sektioner, 

ett stödtorn med plattform 

utanför maskinrumsöppningen 

med gångbro och 

mediastråk. 

Trapptornets totala vikt är 

ca 5 3 ton och leveransen har 

skett i samarbete mellan 

UVlSkVochMCSMarineAB 

iGöteborg. 

åir svårigheter med bevattning. företag International, till: 

Industrin utgör endast 15 9o 

av BNP och teknologin är inte 

alltför utvecklad. 

frågades om möjligheten att 

Statsföretag hade någon motor 

som passade. 

fu 1965 bildades därför 

Motorn skulle vara på ca l0 

National Development Corporation, 

NDC, som är ett stat- 

hk vid 1000 varv./min, robust, 

slitstark och enkel att tillverka, 

ligt utvecklingsbolag, för att ge sköta och reparera. Dir Lind- 

staten möjlighet till insyn i och 

påverkan av företag. NDC har 

qvist kom direkt att tänka på 

disponent Söderberg och tog 

med tiden blivit ett holdingbo- kontakt med oss på SkV. 

lag för de flesta av landets industrier. 

Tanzania har ett stort behov 

av bevattningsaggregat. 

För att få igång en egen in- 

Under 1975 anpassades två 

aggregat på SkV för bevattningsändamål 

och dessa installerades 

i december samma år i 

Dar-Es-Salam i Tanzania. 

dustri och samtidigt få en pro- Motorerna för dessa aggredukt 

som man är i mycket stort gat var råoljemotorer av typ 

behov av, började NDC göra Skandia 13 S och var ursprung- 

vissa förfrågningar runt om i ligen tillverkade l95l och 1952. 

världen om någon var intresse- Motorerna har varit i drift i 

rad av att hjälpa till med liimplig 

produkt. 

Tanzania sedan 1976. Avsikten 

var att prova maskinernas 

Direktör Tor Lindqvist i Stats- lämplighet för ändamålet. 

Pensionären Alf 

Söderberg. 

Fransson byter minnen med Arvid 

Studiebesök och frågeryrort 

fir pensionörerna 

Skandiaverken inbjöd 

traditionsenligt sina 

pensionärer till en 

träff fredagen den 

andra december. 

och SkV gavs pensionärerna 

tillfalle att besöka sina gamla 

arbetsplatser och prata med 

förutvarande kamrater. 

Efter sup6n som sedan följde 

kåserade Sune "Svante" om 

SkV i "gamla" tider. 

Träffen inleddes med ett stu- Vid den frågetävling som 

diebesök vid Scanraff dålr det följde, ledd av Sune, kunde 

gavs en uppskattad presenta- man konstatera en mycket 

tion av anläggningen. stor kunskap om såväl SkV 

Vid återkomsten till Lysekil som Lysekil med omnejd. 

'i- 

l5

Det fanns mycket att Prataom 

när man såg allt det nYa i använd 

n i ng. 

Drygt 200 pensionårer bänkade sig i Sörviksmatsalen fÖr att 

njuta av mat och drycksamt sjunga för full hals. 

- Roligt tröffi 

gamla kompisar, 

sa penstonorerno 

En av de första riktigt kalla dagarna i november 

skedde den årliga invasionen av pensionärer på 

varyet. över 200 hade hörsammat inbjudan att 

delta i årets pensionärsdag. 

Varje år blir antalet deltagare 

i pensionärsträffen allt större. 

Ärets nya rekord blev över 

200 deltagare, vilket iir omkring 

hiilften av varvets pensionärer 

totalt. 

Det åir en uppskattad tradition 

det håir med pensionåirsträffar. 

"De gamla" tycker naturligtvis 

att det iir trevligt att 

kunna vandra runt varvet, titta 

på det som förändrats sen de 

var här sist samt inte minst hälsa 

på sin gamla arbetsplats och 

få snacka av sig med de forna 

arbetskompisarna. 

aa 

Många var de glada tillroPen 

som klingade över varvet, när 

man fick syn på någon man inte 

sett på ett år eller mer. 

Efter att ha vandrat runt för 

sig själva, bjöds pensioniirerna 

på lunch i Sörviksmatsalen, en 

lunch där SARA visade att de 

kan laga mat. God mat och god 

dryck gjorde att våra pensionärer 

trivdes och gärna kommer 

tillbaka nästa år, även om några 

tyckte att man skulle lägga 

pensionärsdagen på våren, då 

det inte var så kallt ute.

Nr. 4 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?