Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

Framsidesbilden
visar monteringen av ena rodret
till 298:an.
Titta också på sidan 6, diir vi
visar fler bilder från monteringen!
Bordtennis
Varvets bordtennis-spelare har
deltagit i en rad tävlingar sen
sist.
I de Västsvenska Varvsmästerskapen
vann Kent Lantz
singeln. Tvåa blev Thore Pettersson.
I varvets egen handicaptävling
UVIK Open, som spelades
på annandagen, vann Henry
Johansson och Kent Lantz kom
tväa.
I Uddevallamästerskapen,
som arrangerades av korpen
och brandkåren, vanns klass A
av Arne Hansson, som blev
Uddevallamästare. Även hilr
var Kent Lantztväa.I klass B
kom Jonny Wikstedt tvåa.
Klass G vanns av Thore PEttersson
och klass C av John
Nicklasson. Dubbeln vanns av
Kent Lantz och John Nicklasson,
mixed av Josef Sonnius
och Vivian Lindgren.
Egent-
I Varvsmästerskapen ll februari
lyckades Kent Lantz med
bedriften att vinna tre klasser,
t.
agen
nämligen A, B och Dubbeln.
Arne Hansson om tvåa i både
skulle detta nummer varit på l6
sidor.
Men det blidde bara 12.
Trots att vi i redaktionen väntade
och väntade.
Vad vi väntade på? Jo, bok-
A och B. Klass C vanns av
Jonny Wikstedt med Göran
Hansson som tvåa. I klass E
segrade Lars Andersson, i klass
F Josef Sonnius och i klass G
Jack Ahnlund.
slutet för 1978. Det skulle presenteras
på ett enkelt och för
åven icke ekonomer lättfattligt
sätt i detta nummer. hade vi
YMi
badminton
tänkt.
alltså varvsmästerskapet i bad-
Men, eftersom det ännu ej iir minton har avgjorts.
fastställt, tvingas vi vänta med Varvsmästare blev Roger Gus-
det lite till. Därav de tolv sitavsson, som tog tre klassegrar,
dorna.
Vinnare i klasserna blev:
För att kompensera, hoppas Klass A - elit: Roger Gustavs-
vi kunna gå ut med en extra son. Klass B - korpspelare:
varvet och vi inom någon vecka
och presentera resultatet för
1977 för dig!
Roger Gustavsson. Klass C -
nybörjare: Elis Marberg. Klass
D - dubbel: Roger Gustavsson/Elis
Marberg. Klass E -
oldboys: Björn Nilsson. Klass
F - damsingel: Ew a-Liza Zander.
Till upphaggning
har nu till och med relativt moderna
stora tankfartyg gått.
Ett exempel åir norskägda
Dyvi Nova, en 207.0fi) dwt
tanker byggd på Götaverken
1968.
Den ska nu huggas upp i
Korea. Skrotviirdet för stålet
beräknas till omkring 14,5 miljoner
kronor, vilket enligt bedömare
inte är mycket mindre
åin det pris man hade fått ut om
fartyget hade sålts, om den nu-
varande ägaren hade velat
vänta på en köpare. Det iir
dock endast omkring en
tredjedel av nypriset på stålet i
fartyget.
Dyvi Nova köptes av den nuvarande
ägaren i början av
1977 för ca 40 miljoner kronor.
Å ven
Borwi
som byggdes 1965, nyb 208 -
en 77.500 dwt motortanker,
har såLlts för upphuggning i
Taiwan, för S 95.50 per L/T.
Stor
skillnad
är det på personalkostnaderna
ombord på fartyg som är registrerade
i Sverige och som är
registrerade undär bekvålmlighetsflagg.
Dagskostnaderna för en
33.000 dwt bulkbåt registrerad
under Liberiaflagg uppgar till
ca 12.000 kr. För en motsvarande
svenskregistrerad båt åir
dagskostnaderna ca 20.(XX) kr.
Kopieror,
det gör vi
ganska mycket på varvet.
Under 1977 togs det sammanlagt
| 632 300 kopior. Alltså
över en och halv miljon!
Men det är faktiskt fålrre än
förra å,ret. 1976togs det
I 851 500 kopior inom företaget.
Och det hiir kostar naturligtvis.
1977 betalade vi drygt
300.000 kronor för kopiorna.
S/flr
styrelse
på Skandiaverken för 1978 har
följ ande funktionåirer :
Lennart Josefsson - ordf.
Erling Qvillberg - v ordf,
Bengt Norrman - kassör, KG
Ahnstedt - sekr, S-O Mattsson
- v sekr, BengtThorÖn
och Birgitta Ahnstedt - suPPleanter.Provturen
för M/T Polytrader, nyb 3O2,
iir planerad att börja den24
april.
stål-
broar
ska rädda den svenska varvsindustrin,
föreslår man.
Får vi då påminna om att det
gick åt 3.200 ton stål till Älvsborgsbron,
diir varvet ju gjorde
stålkonstruktionen. Per år använder
vi ca 100.000 ton stål
för att bygga fartyg ...
Ett annat svenskt storvarv
har räknat ut att de behöver
bygga2till 3 broar i veckan för
att tr y gga sysselsättningen.
Tyngsta
.JJ htfrot 1,1/.,
hittills i dockan kommer att ske
i slutet av mars, då 298:ans
däckshus ska lyftas på. Vikt ca
800 ton!
Viirldshondeln
har ökat under en lång följd av
år med 6-8 olo år. Prognoserna
för 1978 har också hittills
talat om en volymökning på 6
90, men det finns tecken som
tyder på att siffran kommer att
justeras uppåt.
Även den svenska exporten
börjar ta fart, men diir håIls utvecklingen
tillbaka av den
snabbt fallande fartygsexporten.
Exklusive fartyg har det
svenska exportvärdet under de
senaste fyra må,naderna legat
cirka 14 9o över nivån ett ar tidigare.

Nu har btigge rodren på 298:an monterats i
dockan. Bilderna på denna sida visar monteringen
av det andra.
Rodren ör lika stora som en liten villa,
110 m' på vardera sidan och vtiger omkring
120 ton styck!
BARA FÖR ATT
DU ÄR SPECIALIST
BEHÖVER DU II{TE
SKRIVA SA ATT BARA
ANDRA SPECIATISTER
FöRSTAR DIG.
SKRIV SOM DU TATAR!

Fårre yrkesskador
19771
Skadorna i arbetet har
minskat. Det visar statistiken
över yrkesskadörna
under 1977, som
nu örfiirdig.
Under 1977 inträffade det247
rapporterade yrkesskador på
varvet. Detta gör en yrkesskadefrekvens
på 70 skador per
miljon arbetstimmar. Under
1976var motsvarande tal 78.
fämnfördelning
Skadornas fördelning under
aret är i år jiimnare än förut.
Förr om åren har det t ex varit
en topp strax efter semestern,
men denna uteblev i år.
Flest olyckor skedde under
oktober och november, omkring
30 varje månad.
Måndagar...
Måndagar är vi oförsiktiga,
verkar det. De flesta olyckor
Axel Larsson,
gick i pension den 28
februari.
Han anstiilldes redan
30 juni 1947, var
alltsåpå varvet i över
30 år. Han var verksam
som verktygsreparatör.
På bilden överlämnar
överingenjör Ove
Krok avskedsgåvan.
hände niimligen på måndagarna.
Och färre olyckor blir det
alltefter som veckan går. På
fredagen rapporteras minst
skador.
Tydliga toppar har kurvan
för när på dagen som skadorna
inträffar. Klockan 10 åir en extrem
topp och klockan 15 en
annan.
Inverkar åldern?
Hur inverkar då arbetarens ålder
på skadefrekvensen? Någon
enhetlig bild kan man inte
få av detta.
Ingen speciell åldersgrupp iir
mer drabbad åin någon annan.
Kanske kan man tyda en sjunkande
tendens ju åildre arbetaren
iir.
Vad som däremot spelar stor
roll åir antalet anställningsår i
företaget. Hiir stiger kurvan
för att nå en topp efter tre års
aa
orer:
Gunnar Eriksson
gick i pension den 24
februari.
Han anståilldes 7
juni 1962 och var förrådsarbetare,
Jerry Hansson,
sekreterare i verkstadsklubbenöverlåimnar
håir blommor
och Tage Erlanders
memoarer.
anställning. Därefter sjunker
den långsamt igen.
Det verkar som den helt nyanståillde
tar det mycket försiktigt,
men gradvis så minskar
uppmåirksamheten och den anstiillde
skadas lättare.
Förut var denna trend än
mer tydlig, i fu har kurvan jämnats
ut en del.
Skandianytt:
Nyproduk'
tionschef
Civilingenjör Alan Granfors
har tillträtt befattningen
som produktionschef
på Skandiaverken.
Alan Granfors anställdes
på Uddevallavarvet 5 maj
lns, d^ som chef för anläggningsavdelningen.
Bordtennis
Skandiamästerskapet i bordtennis gick den 12 mars.
I singeln ståillde 12 spelare upp. Vann gjorde Heino Kallas.
Tvåa kom Lennart Davidsson.
I dubbeln vann Heino Kallas/R. Sjösten. Tvåa kom Lennart
Davidsson/N. Strandberg.
I Korpcupen den 7 mars kom L. Josefsson/S. Winberg tvåa
i dubbeln och i Korpserien, division två belade SkV 2 bestående
av T. och R. Sjösten och Lennart Josefsson andra plats.

'ovi Yill låra dom
att bli duktiga
fartygsbyggare"
Visste du om att det
finns en gymnnsieskola
på varvet?
Jodå, det finns det.
I ett ruckel i Södra Hamnen
ligger den.
Varvets egen skola.
En skola som utbildar svetsare
och grovplåtslagare som
sedan får fortsätta på varvet.
Stort behov
Skolan kom till under senare
hälften av 50-talet och flyttade
in i nuvarande provisorium
hösten 1957 under ledning av
ingenjör Kandell. Den skulle
fylla behovet av yrkeskunnigt
folk till varvet.
Det var då stort behov av
.kunniga svetsare, grovplåtslagare
och andra fartygsbyggarc.
De kunde inte hlimtas utifrån
upplärda, så enda möjligheten
var att varvet fick lära upp dem
självt.
Skolan antog så många elever
som varvet behövde och de
antagna bereddes plats på varvet
efter färdig utbildning.
Företagsrektor
Skolan lyder under personalavdelningen
och dess chef sen
några ar är Gösta Johansson.
Civilingenjör men med företagsrektor
som egentlig titel.
Under Gösta Johansson
finns det tre instruktörer på
skolan, som har hand om utbildningen
av eleverna.
Dessutom finns det nio produktionsinstruktörer
som ser
till eleverna niir de är ute i produktionen
på varvet.
Fartygsbyggare
På skolan utbildas svetsare och
plåtslagare. Men egentligen får
de lära sig samma sak. Svetsarna
får liira sig grovplåtslageri
och plåtslagarna svetsning.
Skolan försöker medvetet att
få bort den särskilda yrkesstämpeln.
Man vill inte bara lära
en svetsare att bli svetsare.
Man vill lära honom att bli fartygsbyggare.
En fartygsbyggare
som ska kunna både vara svetsare
och grovplåtslagare i ett.
Men det kanske dröjer innan
I
I
f

denna filosofi slår igenom hos
alla.
40 veckors kurs
De elever som inte har någon
som helst bakgrund går en 40
veckors kurs på skolan. Denna
består av ön ca 10 veckor lång
period av grundläggande utbildning
i svetsning, bränning
mm. Denna etapp går eleverna
i Södra Hamnen. Förutom den
rena utbildningen inne i skolverkstaden,
får eleverna praktik
genom att jobba i små grupper
och sätta ihop diverse detaljer
till fartygen som byggs på
varvet.
Efter denna tid flyttas eleverna
till produktionen på varvet.
Denna fas omfattar ca 30
veckor.
Svetsarna arbetar i den riktiga
produktionen under överinseende
av en av produktionsinstruktörerna.
Plåtslagarna går
fär lära sig bl a svetsning
tillsammans med en förarbetare.
Gymnasieelever
Men skolan har också elever
med en annan sorts bakgrund.
Varvets skola utgör andra årskursen
av gymnasieskolans linje
för grovplåtslagare, som
finns på Östraboskolan.
Dessa elever följer i stort sett
samma schema som de övriga
eleverna.
Garanteras jobb
Alla antagna till skolan garanteras
arbete på varvet efter fullgjord
utbildning.
Och far lön även under utbildningstiden.
Lönen är heller
inte direkt dålig: 3.450 kr om de
är över 18 år.
Inbyggd skola
Alla elever på verkstadsskolan
är inskrivna i gymnasieskolan.
De lyder alltså under östraboskolan
i detta fall. Skolformen
kallas inbyggd skola och ska
egentligen innebåira att eleverna
får all teoretisk utbildning på
gymnasieskolan, medan praktiken
låggs på ett företag.
Men här fungerar det så att
eleverna också får den teoretiska
utbildningen på verkstadsskolan.
Man får liira svetsteori,
ritningslåira, materiallära, fartygskännedom,
gasteori, arbetsteknik,
verkstadsekonomi
och svenska, sammanlagt 135
timmar, Svenskan iir undantaget,
den låirs på östrabo.
Dessutom får eleverna information
om facket, skyddsorganisationen
och en arbetslivsorientering.
Varvets verkstadsskola ligger nere i Södra Hamnen
= ,s -r st
För att varvet sköter en del av
gymnasieskolans utbildning,
får vi ersättning av skolstyrelsen.
Låg ersöttning
Denna ersättning är dock ytterst
obetydlig, med tanke på
de kostnader som finns för att
utbilda eleverna.
För varje grupp får varvet ca
20.000 kronor i bidrag. Detta
kommer dock nästa budgetfu
att höjas till ca 25.000 kronor.

Skolans lokaler var tänkt som ett provisorium redan för 20 år sedan
Inne i verkstaden sker den grundläggande utbildningen
\brkstad
stolta up
och dyst
"Yarvets sista skamfltick"
kallar rektorn
för skolan lokalerna i
Södra Hamnen. Och
nog har det också
många gånger varit tal
om attflytta ddrifrån.
Redan när verkstadsskolan
flyttade in i nuvarande lokaler i
Södra Hamnen, var de tiinkta
som ett provisorium.
Ett nu över tjugo år gammalt
provisorium! Som dock har
bättrats på här och dlir -
målats t ex, men som ändå
verkligen gör skåil för namnet
ruckel.
Torrdasset borta
Numera finns det i alla fall
möjligheter att duscha. En wcoch
duschvagn kom till skolan
1975.
Dessförinnan var enda bekvåimligheterna
torrdass uppe
på berget och en ynka dusch i
baracken.
Teorin och omklädningen
sker i en barack på gården och
verkstaden iir byggd i korrugerad
plåt, som inte ser ut att tåla
hårdare vindar.
Storslagna planer
Men i samband med Projekt 73
hade varvet storslagna planer
för skolan.
En helt ny industriskola
skulle byggas inne på varvsområdet,
vid sidan om sjukstugan
och Personalhus Nord.
Skolan ingick i det "sociala
paketet" och skulle få en verkstad
på 3000 m'? (740 nu) och ett
förråd på 200 m'z (70 nu).
I planerna ingick också att
skolan skulle ta in över 4O0 elever
varje år. Under 1917 togs
86 in.

sskolans
pgang
o
ril fall
I samband med dessa planer på
en modernisering och utbyggnad
av skolan anställdes också
en skolchef, Gösta Johansson.
Men, av de stolta planerna
blev intet! Det sociala paketet
prutades ner och till slut fanns
det inga pengar till skolan.
Oljekrisen hade också börjat
spöka, man såg att tiderna
kanske inte skulle bli så goda,
att den stora ökningen av antalet
anställda på varvet kanske
aldrig skulle bli av.
Och då hade man ingen större
användning för en modern
och stor verkstadsskola låingre.
Markantnedgång
Antagningen av elever till skolan
styrs helt av varvet. Varvet
anställer ju alla antagna elever,
och måste diirför se till att inte
fler antas åin som kan beredas
arbete.
Diirför har det under de senaste
åren varit en markant
nedgång i antalet elever. Intagningen
har inskränkts.
Snabbflyttning
Då det nu inte fanns någon anledning
att bygga en ny stor
skola, var dock lokalerna fortfarande
i så dåliet skick att skolan
borde flytta från Södra
Hamnen.
Och det skulle ske snabbt, lovade
företagsledningen, som
hade bjudits ned för att titta på
lokalerna. "Det ser ju för jäkligt
ut", sade en, "ni ska få
flytta in på varvet inom tre månader".
Nej då
Men ingenting hände. Och ingenting
har hänt åin.
Men, allt iir ovisst. Som
Gösta Johansson säger: "Varje
år har jag tänkt att plantera
Skolans expedition ligger uppe på berget ovanför verkstaden. Gösta Johansson har ofta tänkt
att plantera blommordär, så att det skulle bli lite trevligare. Men varje gång har någon påpekat
att "skolan ju snart ändå skulle flytta".
några blommor håir för att göra
det trevligare, men då påpekar
alltid någon att vi ju snart ska
flytta hiirifrån...".
Nedkisgfling?
Hur ska då framtiden för varvets
verkstadsskola bli? Flyttning
eller kanske rent av nedlägening?
En tanke som förts fram är
att skolan helt skulle sluta att ta
in elever och i stållet börja förbereda
sig på att omskola
varvsfolk.
Det kunde betyda att lokalerna
i Södra Hamnen kunde
stängas till dess att man började
ta in nya elever utifrån igen,
eftersom omskolningen kunde
ske på varvet.
Inga elever
Skolan har också en viss beredskap
att stånga i vecka 15, eftersom
det efter den veckan inte
finns några elever kvar i Södra
Hamnen.
Nästa planerade kull, bestående
av gymnasieelever på andra
årskursen, kommer i augusti.
Denna skulle kunna gå
direkt till varvet, dår det redan
nu finns vissa utrymmen för utbildning
av svetsare.
Så företagsrektor Gösta Johansson
väntar på omplacering.
"Det har gått utför så
mycket med skolan, att det
snart inte finns anledning att
vara kvar längre!"
Framtiden för sjåilva skolan
är mörk, det blir troligtvis billigare
för varvet att stånga den
helt.
Samarbete
Men det borde finnas möjligheter
till samarbete mellan verk-
stadsskolan
och det AMU-center
som ska öppnas i Uddevalla
1980.
På detta AMU-center ska
man ha 45 platser för svets och
plåt.
En möjlighet vore att skolan
slopar sin grundutbildning och
bara ger de AMU-utbildade en
varvsanpassning. Ul varvets
synpunkt skulle detta ge yrkeskunnigt
folk, på sammagång
som man skulle slippa kostnaden
för skolan.
Yad söger dåvarvets personalchef, Lennart
Karlsson, om tanken på en nedkiggning
av skolan?
"Egentligen är det inte så varvet. I hamnen ligger den
att vi lågger ner skolan. i alla fall samlad."
Snarare kan man såiga att vi "Hur vi än gör, så måste
lågger den i malpåse," säger vi få grundutbildat folk på
Lennart Karlsson till Varvet något sätt. Om vi kan komoch
Vi. maöverens med AMU om
"Vihar intehittat någon antagningen av elever, dvs
lämplig plats på varvet dit att vi får ta ut eleverna och
skolan kunde flytta och an- AMU utbildar dem, kunde
ser nog att det, med det det vara en möjlighet. En
ringa elevantal som skolan annan möjlighet skulle
har nu, vore en större olå- kanske vara att komma in
genhet att flyttaskolanutan påÖstrabos egna kurser",
att ha en ordentlig plats på menar Lennart Karlsson.

Miljövård till hav^s kan,ge
arbete åt vorvsindustrin
Yad gör man egentligen
för att hindra att haven
smutsas ned av olja
från tankfartygen? Yi
tar här upp några av de
åtgörder som vidtagits
under de senaste decenniernaför
att hejda
miljöförstöringen av
vcirldshaven.
10
Meninnan Duböriar
med artikeln - kis om
vad allaförkortpingar
som IMCO, SBT, CBT
etc betyder. I faktaru'
tan htir nedan reds begreppen
ut.
Världshaven har under många
århundraden fungerat som
mänsklighetens stora soptipp
och har via olika kåillor fått ballastresan, varefter vattnet i
mottaga det avskräde som vi sloptanken fOrsiktigt pumpas
producerar i allt större mäng- ut i sjön. I lastningshamnen
der. Under andra världskriget lastas sedan den nya lasten "on
utsattes stränderna för en al- top" av de gamla oljeresterna.
drig tidigare skådad miljöförstöring
på grund av de otaliga
Rätt genomfört är "load on
top" ett miljövänligt tillväga-
fartygshaverierna genom krigsgångssätt, men tyvärr har det
handlingar. Den allt stridare väl syndats en hel del, speciellt i
strömmen av olja som transporterades
över våirldshaven
fråga om mindre och iildre
tonnage.
under 50-. 60- och 70-talen bidrog
ytterligare till milj öförstö- MARPOL 73
ringen av haven.
1973 antogs en ny förorenings-
De stora bovarna i dramat är konvention - MARPOL 73 -
visserligen landindustrierna som var avsedd att avlösa 1954
och tätorterna, medan sjöfar- års konvention och där man föten
svarar för endast en mindre reslår segregerade ballasttankar
del av världshavens nedsmuts- (SBT) i nya fartyg över en viss
ning, men trots det räknar man storlek. Av olika anledningar
med att över en miljon ton rå- har emellertid MARPOL 73 inolja
släpps ut årligen i samband te kunnat ratificeras, men den
med tankerhaverier, tankrengö- internationella redareorganisaring
och ballastliinsning av tionen har dock antagit en plan
tankfartyg. Detta innebåir na- för att frivilligt genomföra dess
turligtvis inte bara ett viildigt bestämmelser.
slöseri med den dyrbara råvaran
utan framför allt en helt
oacceptabel milj

:
ligt tankfartyg inte behöver
byggas om - med undantag
möjligen för några småirre förändringar
av rörsystemet. I
stället avsätter man några av
fartygets ordinarie lasttankar
enbart för ren vattenballast,
och dessa tankar förblir sedan
tomma under lastresan. Något
särskilt rör- och pumpsystem
för ballasten behövs inte, men
ballastvattnet får inte innehålla
mer än 15 miljondelar olja vid
länsningen.
Även införandet av CBT
överenskommelser och därför
ensidigt kråvt strängare regler
för miljöskydd, säkerhet och
utrustning beträffande alla
tankfartyg som trafikerar
USA:s hamnar.
Bland annat avsåg man kråva
att alla tankfartyg över ==
20.(n0 dwt, både befintliga och
nya, skulle ha SBT efter I juli
1978. Under en övergångstid
skulle man dock kunnatillåta
att fartygen gick med CBT.
Arbete åt vomen
ll/2-2 år, och självfallet
finns det varvskapacitet även
för en så omfattande åtgärd.
Men de tankfartyg som byggs
om först, ffu en större fraktförlust
än de som byggs om sist.
Sverige har dårför föreslagit
att tankfartygen under en övergångstid
av ca 2 år skulle få gå
med CBT, varigenom SBT-kravet
skulle kunna genomföras
fr o m en viss given tidpunkt
utan snedvridning av konkurrensen
mellan olika fartyg.
våger lika tungt som de rent
ekonomiska synpunkterna.
Den amerikanska delegationen
accepterade koniprofo sslösningen,
då man dtirigenom
fick en del av sina miljöskyddsoch
säkerhetsmässiga krav tillgodosedda,
även om själva poängen
med SBT försvann under
förhandlingarnas gång.
De viktigaste punkterna i kompromisslösningen
år följande :
o From I juni l98l införes
CBT eller SBT ellerCOWpå
alla befintliga råoljetankers
skulle förstas reducera fartygens
nyttolastkapacitet.
Ur milj öskyddssynpunkt skulle
införandet av SBT självfallet Sviknaförhoppningar
över 40.000 dwt. Möjligheten
till CBT försvinner två år sena-
Crude Oil Washing
vara ett oerhört framsteg. Men
även inom den krisdrabbade
Inför den tvåveckorskonferens,
som IMCO höll i London i febre
för tankers över 70.000 dwt
och efter y-tterligare två år även
Crude oil washing är en varvsindustrin satte man vissa ruari med deltagande av 450 för tankers på,1O.000-70.000
tämligen ny metod, som innebåir
att man under lossningen
förhoppningar till att kraven
om SBT skulle vinna interna-
delegater från hela viirlden,
hyste man alltså vissa förhopp-
dwt.
o From I juni 1983 blirinert-
spolar lasttankarna rena med tionellt gehör. Diirmed skulle ningar om att kraven på infögasanlåggning obligatorisk för
uppvåirmd vanlig råolja, vilken man niimligen uppnåtvå förderande av SBT skulle tillmötes- tankfartyg på 70.000 dwt och
under högt tryck sprutas ut
med hjiilp av fast monterade
lar av största betydelse för
varvsindustrin:
gås och dåAigenom bidra till att
minska överskottet på tankton-
över och två år senare även för
tankers på 2f0.000 - 70.000
spolkanoner i lastoljetankarna. n Genom den minskade nytnage och samtidigt skapa sys- dwt.
Med COW reduceras korrosiotolastkapaciteten p g av SBT selsättning för varvsindustrin. o På alla fartyg med COW ä
nen eftersom flertalet tankar skulle det nuvarande tonnage- Men förhoppningarna kom inertgasanläggning obligato-
inte behöver spolas med salt överskottet på tankmarknaden tyvärrpå skam. USA:s delegarisk. havsvatten.
reduceras avsevärt.
tion gick inledningsvis ut hårt o Alla nya råoljetankers på
En viss vattenspolning måste n Ombyggnaden av befintligt med sitt ursprungliga förslag över 20.fiD dwt ska utrustas
man dock göra för att få bort tonnage till SBT skulle ge myc- men accepterade så småningom med SBT, PL (skyddande bal-
den olja som blir kvar i rörledningarna
och på botten av tanket
arbete åt varven.
Att genomföra SBT i befint-
en kompromisslösning, då
motståndet mot förslaget visalasttankar),
COW och inertgasanläggning,
allteftersom giilkarna.
Miingden oljeförorenat liga fartyg skulle niimligen inde sig vara alltför stort. Det var lande konventioner träder i
rengöringsvatten reduceras
emellertid väsentligt, vilket ur
nebåra mer eller mindre omfattande
ombyggnader och rost-
framförallt de liinder @ngland,
Holland, Frankrike och Väst-
kraft.
o För produkttankfartyg gäl-
miljösynpunkt är en given förskyddsbehandling av tankarna. tyskland), diir oljebolagen har ler ungefåir motsvarande bedel.
Även "slopen" minskar
avsev:irt, och det betyder na-
Och inte heller skulle det bli
någon billig historia. Redaren
det mesta tanktonnaget, som
gick emot förslaget om SBT.
stämmelser fast med snävare
marginaler.
turligtvis mycket ur ekonomisk
synpunkt.
ffu vidkännas en fralxförlust
beroende på att lastkapaciteten
I stället förordade dessa
liinder COW av lättförståeliga
o Dessutomfaststålldes
strängare regler betråffande
COW är alltså en snabb, miljövänlig
och ekonomisk metod
minskas med 15-20 90. Diirtill
kommer kostnaderna för sjålva
skäI - de har större delen av
sitt tanktonnage på långtids-
fartygens styr- och radarsystem,
inspektion m m. Dessa
men tyvåAr inte helt riskfri på
grund av explosionsfaran.
ombyggnaden, som naturligtvis
varierar från fartyg till fartyg,
charter och åir naturligtvis inte
intresserade av att minska nyt-
regler åir åinnu inte definitivt
obligatoriska, eftersom man
För att så vitt möjligt reduce- men som genomsnittligt kan tolastkapaciteten på sina far- har problem med att få fram
ra denna måste fartyget vara uppskattas till 7-10 miljoner tygsfl ottor. Dessutom ställer erforderlig utrustning och med
utrustat med en anläggning kronor per fartyg.
sig COWnågot billigare än bemanningen av dessa system.
som producerar inertgas, dvs Man har beräknat att om- SBT.
en icke-explosiv gas som pumbyggnaden av allt befintligt På samma linje gick de flesta
pas ut i lasttankarna och som tanktonnage till SBT skulle utvecklingslåinder, eftersom
ett skyddande täcke förhindrar
uppkomsten av explosioner.
Den erforderliga rågasen får
man från pannornas avgaser,
som avsvavlas och nedkyls.
kunna genomföras på en tid av milj öskyddsaspekterna dä inte
Ibland, såirskilt ombord i motorfartyg,
kompletterar man
även med en såirskild inertgasgenerator.
Ströngare regler
USA:s ostkust åir ett av de områden
som drabbats hårdast av
milj öskador genom tankerhaverier
under de senaste åren.
Det har lett till att man tröttnat
på att våinta på internationella
IMCO ska emellertid komma
med en standard för detta före
I juli 1979.
80 7o berörs
IMCO-resolutionen ska nu alltså
nåirmast ratificeras av alla
berörda liinder, sammanlagt 62
stycken, innan bestämmelserna
vinner laga kraft. Man har beråknat
att ca 80 9o av våirldens
tanktonnage på sammanlagt
325 miljoner dwt måste genomgå
större eller mindre ombyggnader
för att uppfylla de nya
kraven, och kostnaderna hårför
uppskattas till mer än 5 miljarder
kronor. Ett viilkommet sysselsättningstillskott
alltså för
varvsindustrin världen över.
ll

Så hår går gränserna mellan varvets olika områden.
I\[u for du inte kalla det
"Gamla varvet" Iiingre!
Nu ska vi inte liingre
säga "Gamlavorvet"
eller "UY", utan det
skahaa "Kosen".
Varvets olika områden har inte
haft någon riktig benåimning.
Det ursprungliga området tex,
har kallats "Gamla varvet" eller
"fJV".
För att råda bot på problemet
med namnförbistringen,
kommer nu att införas generella
benämningar på de fyra områden
som varvet åir utspritt på.
Gränserna mellan områdena
iir naturliga, eftersom man
klart och tydligt kan urskilja
fyra skilda områden.
Kasen och Sörvik
De nya benåimningarna är en
återgång till de ursprungliga
geografiska namnen.
Den egentligen enda namnforandringen
gäller "Gamla
varvet". Det ska nu kallas
ttKasentt.
Området som byggdockan
ligger i fortsätter vi kalla "Sörvik".
Detta område inkluderar
personalhus nord och HK, som
dock även i fortsåttningen kallas
"HK".
Köna
Omgivningarna kring Kiirraverken
kallas naturligtvis för
"Kärra". I detta område ingår
förutom Kärraverken även parkeringsplatsen
för sektionerna,
träverkstaden, ställningsförrådet
och personalhus väst.
Fröland
Det område som ligger på andra
sidan Kärrabäcken, och som
i dag endast utnyttjas för rörförrådet,
kallas "Fröland".
Anvönd dem!
Alltså: numera heter det "Kasen",
"Sörviktt, ttKärra" och
"Fröland".
Dessa beniimningar ska användas
vid adressering internt
och vad det gåiller övriga lägesbeskrivningar.
II