Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
Nr. 2 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Framsidesbilden<br />
visar monteringen av ena rodret<br />
till 298:an.<br />
Titta också på sidan 6, diir vi<br />
visar fler bilder från monteringen!<br />
Bordtennis<br />
Varvets bordtennis-spelare har<br />
deltagit i en rad tävlingar sen<br />
sist.<br />
I de Västsvenska <strong>Varvs</strong>mästerskapen<br />
vann Kent Lantz<br />
singeln. Tvåa blev Thore Pettersson.<br />
I varvets egen handicaptävling<br />
UVIK Open, som spelades<br />
på annandagen, vann Henry<br />
Johansson <strong>och</strong> Kent Lantz kom<br />
tväa.<br />
I <strong>Uddevalla</strong>mästerskapen,<br />
som arrangerades av korpen<br />
<strong>och</strong> brandkåren, vanns klass A<br />
av Arne Hansson, som blev<br />
<strong>Uddevalla</strong>mästare. Även hilr<br />
var Kent Lantztväa.I klass B<br />
kom Jonny Wikstedt tvåa.<br />
Klass G vanns av Thore PEttersson<br />
<strong>och</strong> klass C av John<br />
Nicklasson. Dubbeln vanns av<br />
Kent Lantz <strong>och</strong> John Nicklasson,<br />
mixed av Josef Sonnius<br />
<strong>och</strong> Vivian Lindgren.<br />
Egent-<br />
I <strong>Varvs</strong>mästerskapen ll februari<br />
lyckades Kent Lantz med<br />
bedriften att vinna tre klasser,<br />
t.<br />
agen<br />
nämligen A, B <strong>och</strong> Dubbeln.<br />
Arne Hansson om tvåa i både<br />
skulle detta nummer varit på l6<br />
sidor.<br />
Men det blidde bara 12.<br />
Trots att vi i redaktionen väntade<br />
<strong>och</strong> väntade.<br />
Vad vi väntade på? Jo, bok-<br />
A <strong>och</strong> B. Klass C vanns av<br />
Jonny Wikstedt med Göran<br />
Hansson som tvåa. I klass E<br />
segrade Lars Andersson, i klass<br />
F Josef Sonnius <strong>och</strong> i klass G<br />
Jack Ahnlund.<br />
slutet för 1978. Det skulle presenteras<br />
på ett enkelt <strong>och</strong> för<br />
åven icke ekonomer lättfattligt<br />
sätt i detta nummer. hade vi<br />
YMi<br />
badminton<br />
tänkt.<br />
alltså varvsmästerskapet i bad-<br />
Men, eftersom det ännu ej iir minton har avgjorts.<br />
fastställt, tvingas vi vänta med <strong>Varvs</strong>mästare blev Roger Gus-<br />
det lite till. Därav de tolv sitavsson, som tog tre klassegrar,<br />
dorna.<br />
Vinnare i klasserna blev:<br />
För att kompensera, hoppas Klass A - elit: Roger Gustavs-<br />
vi kunna gå ut med en extra son. Klass B - korpspelare:<br />
varvet <strong>och</strong> vi inom någon vecka<br />
<strong>och</strong> presentera resultatet för<br />
1977 för dig!<br />
Roger Gustavsson. Klass C -<br />
nybörjare: Elis Marberg. Klass<br />
D - dubbel: Roger Gustavsson/Elis<br />
Marberg. Klass E -<br />
oldboys: Björn Nilsson. Klass<br />
F - damsingel: Ew a-Liza Zander.<br />
Till upphaggning<br />
har nu till <strong>och</strong> med relativt moderna<br />
stora tankfartyg gått.<br />
Ett exempel åir norskägda<br />
Dyvi Nova, en 207.0fi) dwt<br />
tanker byggd på Götaverken<br />
1968.<br />
Den ska nu huggas upp i<br />
Korea. Skrotviirdet för stålet<br />
beräknas till omkring 14,5 miljoner<br />
kronor, vilket enligt bedömare<br />
inte är mycket mindre<br />
åin det pris man hade fått ut om<br />
fartyget hade sålts, om den nu-<br />
varande ägaren hade velat<br />
vänta på en köpare. Det iir<br />
dock endast omkring en<br />
tredjedel av nypriset på stålet i<br />
fartyget.<br />
Dyvi Nova köptes av den nuvarande<br />
ägaren i början av<br />
1977 för ca 40 miljoner kronor.<br />
Å ven<br />
Borwi<br />
som byggdes 1965, nyb 208 -<br />
en 77.500 dwt motortanker,<br />
har såLlts för upphuggning i<br />
Taiwan, för S 95.50 per L/T.<br />
Stor<br />
skillnad<br />
är det på personalkostnaderna<br />
ombord på fartyg som är registrerade<br />
i Sverige <strong>och</strong> som är<br />
registrerade undär bekvålmlighetsflagg.<br />
Dagskostnaderna för en<br />
33.000 dwt bulkbåt registrerad<br />
under Liberiaflagg uppgar till<br />
ca 12.000 kr. För en motsvarande<br />
svenskregistrerad båt åir<br />
dagskostnaderna ca 20.(XX) kr.<br />
Kopieror,<br />
det gör vi<br />
ganska mycket på varvet.<br />
Under 1977 togs det sammanlagt<br />
| 632 300 kopior. Alltså<br />
över en <strong>och</strong> halv miljon!<br />
Men det är faktiskt fålrre än<br />
förra å,ret. 1976togs det<br />
I 851 500 kopior inom företaget.<br />
Och det hiir kostar naturligtvis.<br />
1977 betalade vi drygt<br />
300.000 kronor för kopiorna.<br />
S/flr<br />
styrelse<br />
på Skandiaverken för 1978 har<br />
följ ande funktionåirer :<br />
Lennart Josefsson - ordf.<br />
Erling Qvillberg - v ordf,<br />
Bengt Norrman - kassör, KG<br />
Ahnstedt - sekr, S-O Mattsson<br />
- v sekr, BengtThorÖn<br />
<strong>och</strong> Birgitta Ahnstedt - suPPleanter.Provturen<br />
för M/T Polytrader, nyb 3O2,<br />
iir planerad att börja den24<br />
april.<br />
stål-<br />
broar<br />
ska rädda den svenska varvsindustrin,<br />
föreslår man.<br />
Får vi då påminna om att det<br />
gick åt 3.200 ton stål till Älvsborgsbron,<br />
diir varvet ju gjorde<br />
stålkonstruktionen. Per år använder<br />
vi ca 100.000 ton stål<br />
för att bygga fartyg ...<br />
Ett annat svenskt storvarv<br />
har räknat ut att de behöver<br />
bygga2till 3 broar i veckan för<br />
att tr y gga sysselsättningen.<br />
Tyngsta<br />
.JJ htfrot 1,1/.,<br />
hittills i dockan kommer att ske<br />
i slutet av mars, då 298:ans<br />
däckshus ska lyftas på. Vikt ca<br />
800 ton!<br />
Viirldshondeln<br />
har ökat under en lång följd av<br />
år med 6-8 olo år. Prognoserna<br />
för 1978 har också hittills<br />
talat om en volymökning på 6<br />
90, men det finns tecken som<br />
tyder på att siffran kommer att<br />
justeras uppåt.<br />
Även den svenska exporten<br />
börjar ta fart, men diir håIls utvecklingen<br />
tillbaka av den<br />
snabbt fallande fartygsexporten.<br />
Exklusive fartyg har det<br />
svenska exportvärdet under de<br />
senaste fyra må,naderna legat<br />
cirka 14 9o över nivån ett ar tidigare.
Nu har btigge rodren på 298:an monterats i<br />
dockan. Bilderna på denna sida visar monteringen<br />
av det andra.<br />
Rodren ör lika stora som en liten villa,<br />
110 m' på vardera sidan <strong>och</strong> vtiger omkring<br />
120 ton styck!<br />
BARA FÖR ATT<br />
DU ÄR SPECIALIST<br />
BEHÖVER DU II{TE<br />
SKRIVA SA ATT BARA<br />
ANDRA SPECIATISTER<br />
FöRSTAR DIG.<br />
SKRIV SOM DU TATAR!
Fårre yrkesskador<br />
19771<br />
Skadorna i arbetet har<br />
minskat. Det visar statistiken<br />
över yrkesskadörna<br />
under 1977, som<br />
nu örfiirdig.<br />
Under 1977 inträffade det247<br />
rapporterade yrkesskador på<br />
varvet. Detta gör en yrkesskadefrekvens<br />
på 70 skador per<br />
miljon arbetstimmar. Under<br />
1976var motsvarande tal 78.<br />
fämnfördelning<br />
Skadornas fördelning under<br />
aret är i år jiimnare än förut.<br />
Förr om åren har det t ex varit<br />
en topp strax efter semestern,<br />
men denna uteblev i år.<br />
Flest olyckor skedde under<br />
oktober <strong>och</strong> november, omkring<br />
30 varje månad.<br />
Måndagar...<br />
Måndagar är vi oförsiktiga,<br />
verkar det. De flesta olyckor<br />
Axel Larsson,<br />
gick i pension den 28<br />
februari.<br />
Han anstiilldes redan<br />
30 juni 1947, var<br />
alltsåpå varvet i över<br />
30 år. Han var verksam<br />
som verktygsreparatör.<br />
På bilden överlämnar<br />
överingenjör Ove<br />
Krok avskedsgåvan.<br />
hände niimligen på måndagarna.<br />
Och färre olyckor blir det<br />
alltefter som veckan går. På<br />
fredagen rapporteras minst<br />
skador.<br />
Tydliga toppar har kurvan<br />
för när på dagen som skadorna<br />
inträffar. Klockan 10 åir en extrem<br />
topp <strong>och</strong> klockan 15 en<br />
annan.<br />
Inverkar åldern?<br />
Hur inverkar då arbetarens ålder<br />
på skadefrekvensen? Någon<br />
enhetlig bild kan man inte<br />
få av detta.<br />
Ingen speciell åldersgrupp iir<br />
mer drabbad åin någon annan.<br />
Kanske kan man tyda en sjunkande<br />
tendens ju åildre arbetaren<br />
iir.<br />
Vad som däremot spelar stor<br />
roll åir antalet anställningsår i<br />
företaget. Hiir stiger kurvan<br />
för att nå en topp efter tre års<br />
aa<br />
orer:<br />
Gunnar Eriksson<br />
gick i pension den 24<br />
februari.<br />
Han anståilldes 7<br />
juni 1962 <strong>och</strong> var förrådsarbetare,<br />
Jerry Hansson,<br />
sekreterare i verkstadsklubbenöverlåimnar<br />
håir blommor<br />
<strong>och</strong> Tage Erlanders<br />
memoarer.<br />
anställning. Därefter sjunker<br />
den långsamt igen.<br />
Det verkar som den helt nyanståillde<br />
tar det mycket försiktigt,<br />
men gradvis så minskar<br />
uppmåirksamheten <strong>och</strong> den anstiillde<br />
skadas lättare.<br />
Förut var denna trend än<br />
mer tydlig, i fu har kurvan jämnats<br />
ut en del.<br />
Skandianytt:<br />
Nyproduk'<br />
tionschef<br />
Civilingenjör Alan Granfors<br />
har tillträtt befattningen<br />
som produktionschef<br />
på Skandiaverken.<br />
Alan Granfors anställdes<br />
på <strong>Uddevalla</strong>varvet 5 maj<br />
lns, d^ som chef för anläggningsavdelningen.<br />
Bordtennis<br />
Skandiamästerskapet i bordtennis gick den 12 mars.<br />
I singeln ståillde 12 spelare upp. Vann gjorde Heino Kallas.<br />
Tvåa kom Lennart Davidsson.<br />
I dubbeln vann Heino Kallas/R. Sjösten. Tvåa kom Lennart<br />
Davidsson/N. Strandberg.<br />
I Korpcupen den 7 mars kom L. Josefsson/S. Winberg tvåa<br />
i dubbeln <strong>och</strong> i Korpserien, division två belade SkV 2 bestående<br />
av T. <strong>och</strong> R. Sjösten <strong>och</strong> Lennart Josefsson andra plats.
'ovi Yill låra dom<br />
att bli duktiga<br />
fartygsbyggare"<br />
Visste du om att det<br />
finns en gymnnsieskola<br />
på varvet?<br />
Jodå, det finns det.<br />
I ett ruckel i Södra Hamnen<br />
ligger den.<br />
Varvets egen skola.<br />
En skola som utbildar svetsare<br />
<strong>och</strong> grovplåtslagare som<br />
sedan får fortsätta på varvet.<br />
Stort behov<br />
Skolan kom till under senare<br />
hälften av 50-talet <strong>och</strong> flyttade<br />
in i nuvarande provisorium<br />
hösten 1957 under ledning av<br />
ingenjör Kandell. Den skulle<br />
fylla behovet av yrkeskunnigt<br />
folk till varvet.<br />
Det var då stort behov av<br />
.kunniga svetsare, grovplåtslagare<br />
<strong>och</strong> andra fartygsbyggarc.<br />
De kunde inte hlimtas utifrån<br />
upplärda, så enda möjligheten<br />
var att varvet fick lära upp dem<br />
självt.<br />
Skolan antog så många elever<br />
som varvet behövde <strong>och</strong> de<br />
antagna bereddes plats på varvet<br />
efter färdig utbildning.<br />
Företagsrektor<br />
Skolan lyder under personalavdelningen<br />
<strong>och</strong> dess chef sen<br />
några ar är Gösta Johansson.<br />
Civilingenjör men med företagsrektor<br />
som egentlig titel.<br />
Under Gösta Johansson<br />
finns det tre instruktörer på<br />
skolan, som har hand om utbildningen<br />
av eleverna.<br />
Dessutom finns det nio produktionsinstruktörer<br />
som ser<br />
till eleverna niir de är ute i produktionen<br />
på varvet.<br />
Fartygsbyggare<br />
På skolan utbildas svetsare <strong>och</strong><br />
plåtslagare. Men egentligen får<br />
de lära sig samma sak. Svetsarna<br />
får liira sig grovplåtslageri<br />
<strong>och</strong> plåtslagarna svetsning.<br />
Skolan försöker medvetet att<br />
få bort den särskilda yrkesstämpeln.<br />
Man vill inte bara lära<br />
en svetsare att bli svetsare.<br />
Man vill lära honom att bli fartygsbyggare.<br />
En fartygsbyggare<br />
som ska kunna både vara svetsare<br />
<strong>och</strong> grovplåtslagare i ett.<br />
Men det kanske dröjer innan<br />
I<br />
I<br />
f
denna filosofi slår igenom hos<br />
alla.<br />
40 veckors kurs<br />
De elever som inte har någon<br />
som helst bakgrund går en 40<br />
veckors kurs på skolan. Denna<br />
består av ön ca 10 veckor lång<br />
period av grundläggande utbildning<br />
i svetsning, bränning<br />
mm. Denna etapp går eleverna<br />
i Södra Hamnen. Förutom den<br />
rena utbildningen inne i skolverkstaden,<br />
får eleverna praktik<br />
genom att jobba i små grupper<br />
<strong>och</strong> sätta ihop diverse detaljer<br />
till fartygen som byggs på<br />
varvet.<br />
Efter denna tid flyttas eleverna<br />
till produktionen på varvet.<br />
Denna fas omfattar ca 30<br />
veckor.<br />
Svetsarna arbetar i den riktiga<br />
produktionen under överinseende<br />
av en av produktionsinstruktörerna.<br />
Plåtslagarna går<br />
fär lära sig bl a svetsning<br />
tillsammans med en förarbetare.<br />
Gymnasieelever<br />
Men skolan har också elever<br />
med en annan sorts bakgrund.<br />
Varvets skola utgör andra årskursen<br />
av gymnasieskolans linje<br />
för grovplåtslagare, som<br />
finns på Östraboskolan.<br />
Dessa elever följer i stort sett<br />
samma schema som de övriga<br />
eleverna.<br />
Garanteras jobb<br />
Alla antagna till skolan garanteras<br />
arbete på varvet efter fullgjord<br />
utbildning.<br />
Och far lön även under utbildningstiden.<br />
Lönen är heller<br />
inte direkt dålig: 3.450 kr om de<br />
är över 18 år.<br />
Inbyggd skola<br />
Alla elever på verkstadsskolan<br />
är inskrivna i gymnasieskolan.<br />
De lyder alltså under östraboskolan<br />
i detta fall. Skolformen<br />
kallas inbyggd skola <strong>och</strong> ska<br />
egentligen innebåira att eleverna<br />
får all teoretisk utbildning på<br />
gymnasieskolan, medan praktiken<br />
låggs på ett företag.<br />
Men här fungerar det så att<br />
eleverna också får den teoretiska<br />
utbildningen på verkstadsskolan.<br />
Man får liira svetsteori,<br />
ritningslåira, materiallära, fartygskännedom,<br />
gasteori, arbetsteknik,<br />
verkstadsekonomi<br />
<strong>och</strong> svenska, sammanlagt 135<br />
timmar, Svenskan iir undantaget,<br />
den låirs på östrabo.<br />
Dessutom får eleverna information<br />
om facket, skyddsorganisationen<br />
<strong>och</strong> en arbetslivsorientering.<br />
Varvets verkstadsskola ligger nere i Södra Hamnen<br />
= ,s -r st<br />
För att varvet sköter en del av<br />
gymnasieskolans utbildning,<br />
får vi ersättning av skolstyrelsen.<br />
Låg ersöttning<br />
Denna ersättning är dock ytterst<br />
obetydlig, med tanke på<br />
de kostnader som finns för att<br />
utbilda eleverna.<br />
För varje grupp får varvet ca<br />
20.000 kronor i bidrag. Detta<br />
kommer dock nästa budgetfu<br />
att höjas till ca 25.000 kronor.
Skolans lokaler var tänkt som ett provisorium redan för 20 år sedan<br />
Inne i verkstaden sker den grundläggande utbildningen<br />
\brkstad<br />
stolta up<br />
<strong>och</strong> dyst<br />
"Yarvets sista skamfltick"<br />
kallar rektorn<br />
för skolan lokalerna i<br />
Södra Hamnen. Och<br />
nog har det också<br />
många gånger varit tal<br />
om attflytta ddrifrån.<br />
Redan när verkstadsskolan<br />
flyttade in i nuvarande lokaler i<br />
Södra Hamnen, var de tiinkta<br />
som ett provisorium.<br />
Ett nu över tjugo år gammalt<br />
provisorium! Som dock har<br />
bättrats på här <strong>och</strong> dlir -<br />
målats t ex, men som ändå<br />
verkligen gör skåil för namnet<br />
ruckel.<br />
Torrdasset borta<br />
Numera finns det i alla fall<br />
möjligheter att duscha. En wc<strong>och</strong><br />
duschvagn kom till skolan<br />
1975.<br />
Dessförinnan var enda bekvåimligheterna<br />
torrdass uppe<br />
på berget <strong>och</strong> en ynka dusch i<br />
baracken.<br />
Teorin <strong>och</strong> omklädningen<br />
sker i en barack på gården <strong>och</strong><br />
verkstaden iir byggd i korrugerad<br />
plåt, som inte ser ut att tåla<br />
hårdare vindar.<br />
Storslagna planer<br />
Men i samband med Projekt 73<br />
hade varvet storslagna planer<br />
för skolan.<br />
En helt ny industriskola<br />
skulle byggas inne på varvsområdet,<br />
vid sidan om sjukstugan<br />
<strong>och</strong> Personalhus Nord.<br />
Skolan ingick i det "sociala<br />
paketet" <strong>och</strong> skulle få en verkstad<br />
på 3000 m'? (740 nu) <strong>och</strong> ett<br />
förråd på 200 m'z (70 nu).<br />
I planerna ingick också att<br />
skolan skulle ta in över 4O0 elever<br />
varje år. Under 1917 togs<br />
86 in.
sskolans<br />
pgang<br />
o<br />
ril fall<br />
I samband med dessa planer på<br />
en modernisering <strong>och</strong> utbyggnad<br />
av skolan anställdes också<br />
en skolchef, Gösta Johansson.<br />
Men, av de stolta planerna<br />
blev intet! Det sociala paketet<br />
prutades ner <strong>och</strong> till slut fanns<br />
det inga pengar till skolan.<br />
Oljekrisen hade också börjat<br />
spöka, man såg att tiderna<br />
kanske inte skulle bli så goda,<br />
att den stora ökningen av antalet<br />
anställda på varvet kanske<br />
aldrig skulle bli av.<br />
Och då hade man ingen större<br />
användning för en modern<br />
<strong>och</strong> stor verkstadsskola låingre.<br />
Markantnedgång<br />
Antagningen av elever till skolan<br />
styrs helt av varvet. Varvet<br />
anställer ju alla antagna elever,<br />
<strong>och</strong> måste diirför se till att inte<br />
fler antas åin som kan beredas<br />
arbete.<br />
Diirför har det under de senaste<br />
åren varit en markant<br />
nedgång i antalet elever. Intagningen<br />
har inskränkts.<br />
Snabbflyttning<br />
Då det nu inte fanns någon anledning<br />
att bygga en ny stor<br />
skola, var dock lokalerna fortfarande<br />
i så dåliet skick att skolan<br />
borde flytta från Södra<br />
Hamnen.<br />
Och det skulle ske snabbt, lovade<br />
företagsledningen, som<br />
hade bjudits ned för att titta på<br />
lokalerna. "Det ser ju för jäkligt<br />
ut", sade en, "ni ska få<br />
flytta in på varvet inom tre månader".<br />
Nej då<br />
Men ingenting hände. Och ingenting<br />
har hänt åin.<br />
Men, allt iir ovisst. Som<br />
Gösta Johansson säger: "Varje<br />
år har jag tänkt att plantera<br />
Skolans expedition ligger uppe på berget ovanför verkstaden. Gösta Johansson har ofta tänkt<br />
att plantera blommordär, så att det skulle bli lite trevligare. Men varje gång har någon påpekat<br />
att "skolan ju snart ändå skulle flytta".<br />
några blommor håir för att göra<br />
det trevligare, men då påpekar<br />
alltid någon att vi ju snart ska<br />
flytta hiirifrån...".<br />
Nedkisgfling?<br />
Hur ska då framtiden för varvets<br />
verkstadsskola bli? Flyttning<br />
eller kanske rent av nedlägening?<br />
En tanke som förts fram är<br />
att skolan helt skulle sluta att ta<br />
in elever <strong>och</strong> i stållet börja förbereda<br />
sig på att omskola<br />
varvsfolk.<br />
Det kunde betyda att lokalerna<br />
i Södra Hamnen kunde<br />
stängas till dess att man började<br />
ta in nya elever utifrån igen,<br />
eftersom omskolningen kunde<br />
ske på varvet.<br />
Inga elever<br />
Skolan har också en viss beredskap<br />
att stånga i vecka 15, eftersom<br />
det efter den veckan inte<br />
finns några elever kvar i Södra<br />
Hamnen.<br />
Nästa planerade kull, bestående<br />
av gymnasieelever på andra<br />
årskursen, kommer i augusti.<br />
Denna skulle kunna gå<br />
direkt till varvet, dår det redan<br />
nu finns vissa utrymmen för utbildning<br />
av svetsare.<br />
Så företagsrektor Gösta Johansson<br />
väntar på omplacering.<br />
"Det har gått utför så<br />
mycket med skolan, att det<br />
snart inte finns anledning att<br />
vara kvar längre!"<br />
Framtiden för sjåilva skolan<br />
är mörk, det blir troligtvis billigare<br />
för varvet att stånga den<br />
helt.<br />
Samarbete<br />
Men det borde finnas möjligheter<br />
till samarbete mellan verk-<br />
stadsskolan<br />
<strong>och</strong> det AMU-center<br />
som ska öppnas i <strong>Uddevalla</strong><br />
1980.<br />
På detta AMU-center ska<br />
man ha 45 platser för svets <strong>och</strong><br />
plåt.<br />
En möjlighet vore att skolan<br />
slopar sin grundutbildning <strong>och</strong><br />
bara ger de AMU-utbildade en<br />
varvsanpassning. Ul varvets<br />
synpunkt skulle detta ge yrkeskunnigt<br />
folk, på sammagång<br />
som man skulle slippa kostnaden<br />
för skolan.<br />
Yad söger dåvarvets personalchef, Lennart<br />
Karlsson, om tanken på en nedkiggning<br />
av skolan?<br />
"Egentligen är det inte så varvet. I hamnen ligger den<br />
att vi lågger ner skolan. i alla fall samlad."<br />
Snarare kan man såiga att vi "Hur vi än gör, så måste<br />
lågger den i malpåse," säger vi få grundutbildat folk på<br />
Lennart Karlsson till Varvet något sätt. Om vi kan kom<strong>och</strong><br />
Vi. maöverens med AMU om<br />
"Vihar intehittat någon antagningen av elever, dvs<br />
lämplig plats på varvet dit att vi får ta ut eleverna <strong>och</strong><br />
skolan kunde flytta <strong>och</strong> an- AMU utbildar dem, kunde<br />
ser nog att det, med det det vara en möjlighet. En<br />
ringa elevantal som skolan annan möjlighet skulle<br />
har nu, vore en större olå- kanske vara att komma in<br />
genhet att flyttaskolanutan påÖstrabos egna kurser",<br />
att ha en ordentlig plats på menar Lennart Karlsson.
Miljövård till hav^s kan,ge<br />
arbete åt vorvsindustrin<br />
Yad gör man egentligen<br />
för att hindra att haven<br />
smutsas ned av olja<br />
från tankfartygen? Yi<br />
tar här upp några av de<br />
åtgörder som vidtagits<br />
under de senaste decenniernaför<br />
att hejda<br />
miljöförstöringen av<br />
vcirldshaven.<br />
10<br />
Meninnan Duböriar<br />
med artikeln - kis om<br />
vad allaförkortpingar<br />
som IMCO, SBT, CBT<br />
etc betyder. I faktaru'<br />
tan htir nedan reds begreppen<br />
ut.<br />
Världshaven har under många<br />
århundraden fungerat som<br />
mänsklighetens stora soptipp<br />
<strong>och</strong> har via olika kåillor fått ballastresan, varefter vattnet i<br />
mottaga det avskräde som vi sloptanken fOrsiktigt pumpas<br />
producerar i allt större mäng- ut i sjön. I lastningshamnen<br />
der. Under andra världskriget lastas sedan den nya lasten "on<br />
utsattes stränderna för en al- top" av de gamla oljeresterna.<br />
drig tidigare skådad miljöförstöring<br />
på grund av de otaliga<br />
Rätt genomfört är "load on<br />
top" ett miljövänligt tillväga-<br />
fartygshaverierna genom krigsgångssätt, men tyvärr har det<br />
handlingar. Den allt stridare väl syndats en hel del, speciellt i<br />
strömmen av olja som transporterades<br />
över våirldshaven<br />
fråga om mindre <strong>och</strong> iildre<br />
tonnage.<br />
under 50-. 60- <strong>och</strong> 70-talen bidrog<br />
ytterligare till milj öförstö- MARPOL 73<br />
ringen av haven.<br />
1973 antogs en ny förorenings-<br />
De stora bovarna i dramat är konvention - MARPOL 73 -<br />
visserligen landindustrierna som var avsedd att avlösa 1954<br />
<strong>och</strong> tätorterna, medan sjöfar- års konvention <strong>och</strong> där man föten<br />
svarar för endast en mindre reslår segregerade ballasttankar<br />
del av världshavens nedsmuts- (SBT) i nya fartyg över en viss<br />
ning, men trots det räknar man storlek. Av olika anledningar<br />
med att över en miljon ton rå- har emellertid MARPOL 73 inolja<br />
släpps ut årligen i samband te kunnat ratificeras, men den<br />
med tankerhaverier, tankrengö- internationella redareorganisaring<br />
<strong>och</strong> ballastliinsning av tionen har dock antagit en plan<br />
tankfartyg. Detta innebåir na- för att frivilligt genomföra dess<br />
turligtvis inte bara ett viildigt bestämmelser.<br />
slöseri med den dyrbara råvaran<br />
utan framför allt en helt<br />
oacceptabel milj
:<br />
ligt tankfartyg inte behöver<br />
byggas om - med undantag<br />
möjligen för några småirre förändringar<br />
av rörsystemet. I<br />
stället avsätter man några av<br />
fartygets ordinarie lasttankar<br />
enbart för ren vattenballast,<br />
<strong>och</strong> dessa tankar förblir sedan<br />
tomma under lastresan. Något<br />
särskilt rör- <strong>och</strong> pumpsystem<br />
för ballasten behövs inte, men<br />
ballastvattnet får inte innehålla<br />
mer än 15 miljondelar olja vid<br />
länsningen.<br />
Även införandet av CBT<br />
överenskommelser <strong>och</strong> därför<br />
ensidigt kråvt strängare regler<br />
för miljöskydd, säkerhet <strong>och</strong><br />
utrustning beträffande alla<br />
tankfartyg som trafikerar<br />
USA:s hamnar.<br />
Bland annat avsåg man kråva<br />
att alla tankfartyg över ==<br />
20.(n0 dwt, både befintliga <strong>och</strong><br />
nya, skulle ha SBT efter I juli<br />
1978. Under en övergångstid<br />
skulle man dock kunnatillåta<br />
att fartygen gick med CBT.<br />
Arbete åt vomen<br />
ll/2-2 år, <strong>och</strong> självfallet<br />
finns det varvskapacitet även<br />
för en så omfattande åtgärd.<br />
Men de tankfartyg som byggs<br />
om först, ffu en större fraktförlust<br />
än de som byggs om sist.<br />
Sverige har dårför föreslagit<br />
att tankfartygen under en övergångstid<br />
av ca 2 år skulle få gå<br />
med CBT, varigenom SBT-kravet<br />
skulle kunna genomföras<br />
fr o m en viss given tidpunkt<br />
utan snedvridning av konkurrensen<br />
mellan olika fartyg.<br />
våger lika tungt som de rent<br />
ekonomiska synpunkterna.<br />
Den amerikanska delegationen<br />
accepterade koniprofo sslösningen,<br />
då man dtirigenom<br />
fick en del av sina miljöskydds<strong>och</strong><br />
säkerhetsmässiga krav tillgodosedda,<br />
även om själva poängen<br />
med SBT försvann under<br />
förhandlingarnas gång.<br />
De viktigaste punkterna i kompromisslösningen<br />
år följande :<br />
o From I juni l98l införes<br />
CBT eller SBT ellerCOWpå<br />
alla befintliga råoljetankers<br />
skulle förstas reducera fartygens<br />
nyttolastkapacitet.<br />
Ur milj öskyddssynpunkt skulle<br />
införandet av SBT självfallet Sviknaförhoppningar<br />
över 40.000 dwt. Möjligheten<br />
till CBT försvinner två år sena-<br />
Crude Oil Washing<br />
vara ett oerhört framsteg. Men<br />
även inom den krisdrabbade<br />
Inför den tvåveckorskonferens,<br />
som IMCO höll i London i febre<br />
för tankers över 70.000 dwt<br />
<strong>och</strong> efter y-tterligare två år även<br />
Crude oil washing är en varvsindustrin satte man vissa ruari med deltagande av 450 för tankers på,1O.000-70.000<br />
tämligen ny metod, som innebåir<br />
att man under lossningen<br />
förhoppningar till att kraven<br />
om SBT skulle vinna interna-<br />
delegater från hela viirlden,<br />
hyste man alltså vissa förhopp-<br />
dwt.<br />
o From I juni 1983 blirinert-<br />
spolar lasttankarna rena med tionellt gehör. Diirmed skulle ningar om att kraven på infögasanlåggning obligatorisk för<br />
uppvåirmd vanlig råolja, vilken man niimligen uppnåtvå förderande av SBT skulle tillmötes- tankfartyg på 70.000 dwt <strong>och</strong><br />
under högt tryck sprutas ut<br />
med hjiilp av fast monterade<br />
lar av största betydelse för<br />
varvsindustrin:<br />
gås <strong>och</strong> dåAigenom bidra till att<br />
minska överskottet på tankton-<br />
över <strong>och</strong> två år senare även för<br />
tankers på 2f0.000 - 70.000<br />
spolkanoner i lastoljetankarna. n Genom den minskade nytnage <strong>och</strong> samtidigt skapa sys- dwt.<br />
Med COW reduceras korrosiotolastkapaciteten p g av SBT selsättning för varvsindustrin. o På alla fartyg med COW ä<br />
nen eftersom flertalet tankar skulle det nuvarande tonnage- Men förhoppningarna kom inertgasanläggning obligato-<br />
inte behöver spolas med salt överskottet på tankmarknaden tyvärrpå skam. USA:s delegarisk. havsvatten.<br />
reduceras avsevärt.<br />
tion gick inledningsvis ut hårt o Alla nya råoljetankers på<br />
En viss vattenspolning måste n Ombyggnaden av befintligt med sitt ursprungliga förslag över 20.fiD dwt ska utrustas<br />
man dock göra för att få bort tonnage till SBT skulle ge myc- men accepterade så småningom med SBT, PL (skyddande bal-<br />
den olja som blir kvar i rörledningarna<br />
<strong>och</strong> på botten av tanket<br />
arbete åt varven.<br />
Att genomföra SBT i befint-<br />
en kompromisslösning, då<br />
motståndet mot förslaget visalasttankar),<br />
COW <strong>och</strong> inertgasanläggning,<br />
allteftersom giilkarna.<br />
Miingden oljeförorenat liga fartyg skulle niimligen inde sig vara alltför stort. Det var lande konventioner träder i<br />
rengöringsvatten reduceras<br />
emellertid väsentligt, vilket ur<br />
nebåra mer eller mindre omfattande<br />
ombyggnader <strong>och</strong> rost-<br />
framförallt de liinder @ngland,<br />
Holland, Frankrike <strong>och</strong> Väst-<br />
kraft.<br />
o För produkttankfartyg gäl-<br />
miljösynpunkt är en given förskyddsbehandling av tankarna. tyskland), diir oljebolagen har ler ungefåir motsvarande bedel.<br />
Även "slopen" minskar<br />
avsev:irt, <strong>och</strong> det betyder na-<br />
Och inte heller skulle det bli<br />
någon billig historia. Redaren<br />
det mesta tanktonnaget, som<br />
gick emot förslaget om SBT.<br />
stämmelser fast med snävare<br />
marginaler.<br />
turligtvis mycket ur ekonomisk<br />
synpunkt.<br />
ffu vidkännas en fralxförlust<br />
beroende på att lastkapaciteten<br />
I stället förordade dessa<br />
liinder COW av lättförståeliga<br />
o Dessutomfaststålldes<br />
strängare regler betråffande<br />
COW är alltså en snabb, miljövänlig<br />
<strong>och</strong> ekonomisk metod<br />
minskas med 15-20 90. Diirtill<br />
kommer kostnaderna för sjålva<br />
skäI - de har större delen av<br />
sitt tanktonnage på långtids-<br />
fartygens styr- <strong>och</strong> radarsystem,<br />
inspektion m m. Dessa<br />
men tyvåAr inte helt riskfri på<br />
grund av explosionsfaran.<br />
ombyggnaden, som naturligtvis<br />
varierar från fartyg till fartyg,<br />
charter <strong>och</strong> åir naturligtvis inte<br />
intresserade av att minska nyt-<br />
regler åir åinnu inte definitivt<br />
obligatoriska, eftersom man<br />
För att så vitt möjligt reduce- men som genomsnittligt kan tolastkapaciteten på sina far- har problem med att få fram<br />
ra denna måste fartyget vara uppskattas till 7-10 miljoner tygsfl ottor. Dessutom ställer erforderlig utrustning <strong>och</strong> med<br />
utrustat med en anläggning kronor per fartyg.<br />
sig COWnågot billigare än bemanningen av dessa system.<br />
som producerar inertgas, dvs Man har beräknat att om- SBT.<br />
en icke-explosiv gas som pumbyggnaden av allt befintligt På samma linje gick de flesta<br />
pas ut i lasttankarna <strong>och</strong> som tanktonnage till SBT skulle utvecklingslåinder, eftersom<br />
ett skyddande täcke förhindrar<br />
uppkomsten av explosioner.<br />
Den erforderliga rågasen får<br />
man från pannornas avgaser,<br />
som avsvavlas <strong>och</strong> nedkyls.<br />
kunna genomföras på en tid av milj öskyddsaspekterna dä inte<br />
Ibland, såirskilt ombord i motorfartyg,<br />
kompletterar man<br />
även med en såirskild inertgasgenerator.<br />
Ströngare regler<br />
USA:s ostkust åir ett av de områden<br />
som drabbats hårdast av<br />
milj öskador genom tankerhaverier<br />
under de senaste åren.<br />
Det har lett till att man tröttnat<br />
på att våinta på internationella<br />
IMCO ska emellertid komma<br />
med en standard för detta före<br />
I juli 1979.<br />
80 7o berörs<br />
IMCO-resolutionen ska nu alltså<br />
nåirmast ratificeras av alla<br />
berörda liinder, sammanlagt 62<br />
stycken, innan bestämmelserna<br />
vinner laga kraft. Man har beråknat<br />
att ca 80 9o av våirldens<br />
tanktonnage på sammanlagt<br />
325 miljoner dwt måste genomgå<br />
större eller mindre ombyggnader<br />
för att uppfylla de nya<br />
kraven, <strong>och</strong> kostnaderna hårför<br />
uppskattas till mer än 5 miljarder<br />
kronor. Ett viilkommet sysselsättningstillskott<br />
alltså för<br />
varvsindustrin världen över.<br />
ll
Så hår går gränserna mellan varvets olika områden.<br />
I\[u for du inte kalla det<br />
"Gamla varvet" Iiingre!<br />
Nu ska vi inte liingre<br />
säga "Gamlavorvet"<br />
eller "UY", utan det<br />
skahaa "Kosen".<br />
Varvets olika områden har inte<br />
haft någon riktig benåimning.<br />
Det ursprungliga området tex,<br />
har kallats "Gamla varvet" eller<br />
"fJV".<br />
För att råda bot på problemet<br />
med namnförbistringen,<br />
kommer nu att införas generella<br />
benämningar på de fyra områden<br />
som varvet åir utspritt på.<br />
Gränserna mellan områdena<br />
iir naturliga, eftersom man<br />
klart <strong>och</strong> tydligt kan urskilja<br />
fyra skilda områden.<br />
Kasen <strong>och</strong> Sörvik<br />
De nya benåimningarna är en<br />
återgång till de ursprungliga<br />
geografiska namnen.<br />
Den egentligen enda namnforandringen<br />
gäller "Gamla<br />
varvet". Det ska nu kallas<br />
ttKasentt.<br />
Området som byggdockan<br />
ligger i fortsätter vi kalla "Sörvik".<br />
Detta område inkluderar<br />
personalhus nord <strong>och</strong> HK, som<br />
dock även i fortsåttningen kallas<br />
"HK".<br />
Köna<br />
Omgivningarna kring Kiirraverken<br />
kallas naturligtvis för<br />
"Kärra". I detta område ingår<br />
förutom Kärraverken även parkeringsplatsen<br />
för sektionerna,<br />
träverkstaden, ställningsförrådet<br />
<strong>och</strong> personalhus väst.<br />
Fröland<br />
Det område som ligger på andra<br />
sidan Kärrabäcken, <strong>och</strong> som<br />
i dag endast utnyttjas för rörförrådet,<br />
kallas "Fröland".<br />
Anvönd dem!<br />
Alltså: numera heter det "Kasen",<br />
"Sörviktt, ttKärra" <strong>och</strong><br />
"Fröland".<br />
Dessa beniimningar ska användas<br />
vid adressering internt<br />
<strong>och</strong> vad det gåiller övriga lägesbeskrivningar.<br />
II