You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
61<br />
TEKLA 4 2 5<br />
När ni två kom hit t i l l Forsboda, blev vi glada,<br />
eller vad man ska kalla det. Jag menar inte bara folk<br />
som går i kyrkan regelbundet utan de flesta var<br />
nöjda.<br />
Tystnad. Gertrud Tallrot slätar ut sin stickning under bordet, hon<br />
skakar på huvudet. Alva Nykvist fållar en kant, nålen rör sig'kvickt.<br />
Hon biter i tråden med vita korta tänder, blicken är snabb och nyfiken.<br />
Magna Flink sitter görolös med de stora händerna i skötet, brodyrbågen<br />
ligger bredvid henne på bordet. Hon är ledsen, kinderna är röda och hon<br />
sväljer. Märta Werkelin har sträckt sig efter högläsningsboken och<br />
bläddrar utan att se. Hon suckar försiktigt. Tekla Kronström vänder på<br />
sin tunga kropp och t i t t a r på Anna som står bakom henne med kaffe<br />
pannan. Henrik håller händerna mot stolens armstöd: en o f r i v i l l i g i l l u <br />
stration t i l l en känsla, vad är det som sker just nu.<br />
Henrik stryker sig över ansiktet, svindelkänslan lämnar honom inte.<br />
HENRIK<br />
Så Anna och jag har bara inbillat oss?<br />
TEKLA<br />
Vad menar pastorn?<br />
HENRIK<br />
Vi trodde ju att v i . . . (tystnar)<br />
GERTRUD<br />
Det är ingen som förebrår pastorn eller pastorskan.<br />
Man gör så gott man kan. Den goda viljan är det väl<br />
inget fel på.<br />
TEKLA<br />
Om jag hade varit i pastorns kläder, så hade jag<br />
tagit anbudet och rest härifrån så fort som möjligt.<br />
ANNA (tyst)<br />
SFI<br />
Vi trodde att vi kunde vara t i l l nytta.
Change language