Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ANNA<br />
Jag fick inte svar på frågan.<br />
TEKLA<br />
Jaså. Nej. Jag tyckte väl om pastorn och hans fru.<br />
Jag tyckte om att höra honom läsa högt ur de där<br />
romanerna. Jag v i l l e väl sitta här några timmar med<br />
de andra tanterna. Jag tyckte väl att det var<br />
vackert.<br />
Hon tar i hand utan att säga något, nickar åt de andra kvinnorna.<br />
Uppbrott, fåordigt och generat, orden hänger i rummet som våta<br />
disktrasor. Alva Nykvist gör sig nyttig, hon dukar ut, borstar smulor<br />
med en liten silverborste och hjälper t i l l med att vika samman duken.<br />
Anna och Henrik är försagda, de ser inte på varandra.<br />
ALVA<br />
Här har pratats både ett och annat. Men jag tror ju<br />
425<br />
att det finns en annan orsak. En som är värre. Det är<br />
väl prat förstås, precis som a l l t annat.<br />
Anna, Henrik och Alva Nykvist b l i r stående. Henrik försöker tända sin<br />
pipa, Anna har tagit eldgaffeln för att röra ut glöden i kakelugnen.<br />
Alva står med korsade armar och huvudet l i t e bakåtböjt. Hon kisar under<br />
halvslutna ögonlock. Varken Anna eller Henrik har bett henne att stanna<br />
kvar eller att yttra sig.<br />
ALVA<br />
Om jag inte visste att det jag nu säger är skamligt<br />
förtal, så skulle jag inte säga ett ord, det är<br />
säkert. Det måste ni förstå.<br />
SFI<br />
Hon inväntar en reaktion men den uteblir. Hon harsklar och sänker<br />
huvudet. Nu betraktar hon sin sko som sticker fram under kjortelfållen.
Change language