Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2009.

Simon tog studenten
Simon klarade sig utan hjälpmedel, trots
grav dyslexi. Men priset var högt och
förutsättningarna högst speciella.
U
nder hela grundskolan
fick Simon Sjöholm klara
sig i stort sett utan hjälpmedel,
trots grav dyslexi
och språkstörning.
Ofta blev det dubbla
skoldagar men tack vare en mamma som
var speciallärare blev det möjligt att ändå
klara skolgången. Först på gymnasiet
möttes Simon av en skola som visade engagemang
och var lyhörd för hans behov.
Simon föddes i Indien och adopterades
till Sverige vid fem års ålder.
– Min mamma begärde en logopedutredning
innan jag började i första klass
men då upptäcktes inte några av mina
svårigheter, säger Simon Sjöholm.
– Idag är jag 22 år och kan fortfarande
inte läsa en halv A4-sida med text.
Klarade studenten
Trots detta har Simon tagit studenten
med VG och MVG i de flesta ämnena.
Han har gått en tvåårig KY-utbildning
och arbetar idag på företaget ICAP.
– Hårt arbete, envishet och en vilja
som har saknat motstycke från både min
och hans sida har varit den viktigaste
förut sättningen för att nå målet, säger
Simons mamma Gullan Sjöholm.
– Vi funderade aldrig på att det skulle
kunna misslyckas utan målsättningen var
Minst och enklast
Milestone 212
Den minsta och enklaste
Daisy- och ljudboksspelaren
med variabel hastighet.
Besök vår läs och skrivstudio på:
38 FÖRÄLDRAKRAFT # 6, 2009
hela tiden att Simon inte skulle missa något
av undervisningen och kunskapsintaget
på grund av sin oförmåga att läsa och
skriva.
Både Simon och hans mamma vägrade
ge upp.
– Jag började arbeta fram en studieteknik
som skulle ge Simon samma möjligheter
att komma åt kunskap som andra
elever, säger Gullan.
Hårt och envist
Än idag måste Simon fortsätta arbeta
hårt och envist, även om han äntligen har
hjälpmedel som fungerar.
– Tänk om vi hade haft dem när
Simon började skolan, säger mamma
Gullan Sjö holm.
Lusten att lära försvinner ofta när läs-
och skrivsvårigheter får en elev att känna
sig misslyckad och dum, när han eller
hon inte knäcker läs- och skrivkoden lika
snabbt som sina kompisar.
– Jag förklarade för Simon att hans
läs- och skrivsvårigheter inte var något
stort bekymmer. Allt detta kan man kompensera
på olika sätt. Vad jag inte visste
då var att Simons läs- och skrivförmåga
skulle förbli på så låg nivå under hela
hans skoltid, säger Gullan.
Simon minns att hans mamma tidigt
fick honom att inse och förstå att han in-
www.iris.se/studiehjalpmedel
te var ensam om att att ha läs- och skrivsvårigheter.
– Mamma sa hela tiden att det viktiga
var att jag kom åt kunskap och att det inte
spelade någon roll hur jag fick den till
mig. Det viktiga var att lära för livet och
inte bara för en kort stund i skolan. Min
storebror som var jätteduktig i matte tränade
mig tidigt att förstå grunderna i
matematik och han lät mig aldrig gå förbi
något tal förrän jag verkligen förstod.
Skolorna hade dock svårt att acceptera
att någon med Simons svårigheter skulle
klara skolgången.
– I mellanstadiet hade skolledningen
kommit på ett ”bra” förslag: ”Vi har inte
resurser att hjälpa Simon så vi sätter honom
i särskolan”, berättar Gullan.
Många utredningar
Det har gjorts många utredningar på
Simon, alla på föräldrarnas initiativ. I utredningarna
radade man upp alla hans
svårigheter men däremot saknades alltid
konkreta förslag på lösningar.
– Vi fokuserade på Simons starka sidor,
till exempel att han hade bra språkförståelse.
Sedan byggde vi själva upp
studietekniken för varje enskilt ämne.
De olika testerna resulterade i långa
listor över saker som Simon inte klarade.
– Jag ville ha svar på allt, för att förstå
hur vi skulle lösa problemen. Det blev en
lång lista över svårigheter och man önskade
att vi hade fått en lika lång lista över
åtgärder, men något sådant fick vi aldrig.
Det blev upp till Simon och hans
mamma att övervinna hindren.
>