Hämta pdf-versionen av Föräldrakraft nr 6, 2009.

Värst för unga. 300 000 jobb beräknas
försvinna i spåren av finanskrisen. För
de redan utsatta blir det ännu tuffare
att slå sig in på arbetsmarknaden.
Foto: Photos.com
rierar till exempel vilka hjälpmedel barnet
får för att kunna vara med på fritidsaktiviteter.
– Ska man själv betala en specialcykel
som barnet behöver kan det kosta 15 000
kronor för föräldrarna, säger Karin
Mossler.
Under 2009 har Socialstyrelsen gjort en
specialundersökning av ekonomin för
nästan 3 000 vuxna personer med funktionsnedsättningar,
för att se på deras inkomster
och handikapprelaterade utgifter.
– Vi vill bland annat få svar på frågan
om man tvingas avstå från vård på grund
av sin ekonomi säger Karin Mossler, som
hoppas att den nya analysen blir klar under
december.
Ungas situation
En annan svår situation är när unga med
funktionsnedsättningar blir vuxna.
– Det är som att samhället inte ser att
behovet av stöd finns kvar fast en ung
person ”fyllt vuxen”. Den samordnade
habilitering försvinner nästan helt och
vård och hjälpmedel som varit gratis börjar
kosta pengar. På arbetsmarknaden
däremot ser man bara den unges funk-
tionsnedsättningar, inte förmågorna.
Allt för många unga söker, resultatlöst,
jobb på jobb på jobb. Efter en tid skiljs de
ut från samhället och leds in i aktivitets-
och sjukersättning.
Verksamheter
– Även på andra områden innebär den
kärvare ekonomin ökade risker. Kommuner
och landsting får försämrade resurser
och det kan förstås påverka verksamheter
och stöd till personer med
funktionsnedsättningar, exempelvis personaltätheten
och kompetens inom verksamheter
och särskilt boende.
– Personalsituationen på särskilt boende
kan avgöra möjligheterna till aktiv fritid
men även livsnödvändig vård. Brukarorganisationer
och anhöriga hör av sig till
oss med exempel. En mamma berättade
att om hennes son, som har epilepsi, får ett
anfall på natten, får han inte komma till
sjukhus eftersom boendet inte har tillräckligt
med personal. Det blir den snart
pensionerade mammans ansvar. För att
upptäcka brister av det här slaget behöver
vi bättre kunskapsunderlag, säger Mossler.
Kunskapsluckor
– Även om vi idag får olika påpekanden
om brister så har vi ingen total bild som
gör det möjligt att lyfta frågan och ge beslutsfattare
ett åtgärdsinriktat underlag.
– Vi behöver ett bättre underlag, som
visar vilka livsområden som innebär
störst problem för personer med funktionsnedsättningar
och deras anhöriga.
Det pågår arbete med att ta fram ett sådant,
men det tar tid.
Kortsiktighet och dålig samverkan
Om man ser till regelverk, handlingsplaner
och policyuttalanden finns all anledning
att tro att allt är bra. I verkligheten
finns det ont om pengar, personer bollas
mellan ansvariga och faller mellan stolar.
Många personer med funktionsnedsättningar
behöver kämpa för att få stöd som
ska underlätta och är en förutsättning för
delaktighet.
– För dem som behöver mycket stöd
från många håll kan även mindre brister
här och var sammantaget leda till en ohållbar
situation. Det är naturligtvis bra att få
stöd av olika professioner, med skilda
kompetenser och specialkunskap, men det
blir krävande om man hela tiden måste
kämpa för att få det, och om det bara är
föräldrarna som har helheten och om de
ska hålla ihop allt, säger Karin Mossler.
Många problem beror på brister i
sam ordning mellan kommuner, landsting
och myndigheter.
– Det är så många olika instanser inblandade.
Regelverken är inte samordnade,
och man samordnar och samverkar
inte tillräckligt. Ledningar drar åt olika
håll, man har tuffa budgetar och ont om
Tema ekonomi
tid. Då får samverkan alltför ofta stryka
på foten, säger Karin Mossler.
– Det är förstås väldigt kortsiktigt.
Själv klart ger det ett bättre resultat om
man får rätt stöd och om insatserna ges
på rätt sätt.
– Socialstyrelsen har tillsammans med
SKL, Sveriges kommuner och landsting,
gett ut föreskrifter och en vägledning om
samverkan i habilitering och information
om individuella planer som ska underlätta
samordningen. Det kan hjälpa en bit
på vägen, men fortfarande har alltför få
individuella planer, säger Karin Mossler.
Långsiktighet lönar sig
Hur kan situationen förbättras?
– Det är en fråga som politikerna måste
svara på, menar Karin Mossler. Man måste
ha dessa frågor för ögonen och driva på
hela tiden för att det ska hända något.
– Men arbetslösheten bland personer
med funktionsnedsättningar,
speciellt
unga, är ett slöseri
både med mänskliga
resurser och ur ett
samhällsekonomiskt
perspektiv. Arbetar
man i 25 år blir produktionsvärdetunge-
Varningsklocka.
Karin Mossler,
chef för det
ekonomiska
sekretariatet vid
socialtjänstavdelningen
på
Socialstyrelsen,
vittnar om ett
skyddsnät med
allt fler revor.
fär fem miljoner, förutom
vinsterna i hälsa
och välbefinnande.
– Det pågår arbete,
exempelvis med att
underlätta situationen
på arbetsmarknaden
och förändra
attityder hos arbetsgivare,
men det går
långsamt.
– Vi måste också få
en bättre samverkan
och samordning av samhällets stöd och
insatser. Det viktigaste av allt är att få ett
långsiktigt perspektiv på stödet till föräldrar,
barn och unga och vuxna. Rätt
stöd lönar sig. Goda levnadsförhållanden
ger livskvalitet och hälsa. Rätt stöd är inte
bara till nytta för individerna och deras
familjer. Det är bra för hela samhället, säger
Karin Mossler. +
Samhällets stöd – en översikt
En sammanställning av vilka stöd
som samhället kan ge finns på
webbsidan handikappupplysningen.
se Sidan har tagits fram av
Handikappupplysningen inom
Stockholms läns landsting men är
relevant för hela landet.
# 6, 2009 FÖRÄLDRAKRAFT 53