Sociologisk Teori & Metod: Om individer och grupper i sociala system

Roman Jacobson fick Levi-Strauss också idén om att mänskligt tänkande
överlag var strukturerat enligt ett binärt motsatssystem. Jacobsen hade
nämligen funnit att alla fonem i samtliga språk gick att organisera i binära
oppositioner (Jackson 1991:85, Giddens 1987:198). Ett annat antagande Levi-
Strauss gjorde var att de universella strukturerna var konstanta. Levi-
Strauss menade, till skillnad från Parsons, att förmågan till kategoriseringar
uppkommit innan de sociala systemen uppstått. I Structural Antropology
framför han tanken om att den primitiva människans tänkande i grunden
fungerade efter samma strukturer som idag.
"The kind of logic in mythical thougt is as rigous as that of modern science, and that
the difference lies, not in the quality of the intellectual process, but in the nature of
things to which it is applied /.../ man has always been thinking equally well; the
improvement lies, not in an alleged progress of man´s mind, but in the discovery of
new areas to which it may apply, its unchanged and unchanging powers." (Levi-
Strauss 1963:230).
De tidigaste vildarna var enligt Levi-Strauss "mångfixare", bricoleur, som
förmådde att utveckla sociala system med vad som fanns till hands (läs:
naturen) trots att de endast ägde en grundläggande världsuppfattning.
Eftersom deras tänkandet styrdes efter binära oppositioner klassificerade de
världen i t ex gräsätare/rovdjur, flygande djur respektive jordbundna, natt
och dag etc. Denna kategorisering av verkligheten ledde till utvecklingen av
alltmer komplexa sociala system enligt liknande strukturer (Levi-Strauss
1966:16-19, 40). Levi-Strauss arbete gick till stor del ut på att försöka påvisa
dessa universellt mänskliga tankestrukturer i antropologiska
undersökningar av bl a toteism, myter och släktskapssystem (Tilley 1990:3).
Genom att analysera giftermålstraditioner påvisade han t ex ett gemensamt
drag kulturer emellan, förbudet mot incest, vilket han i princip ansåg vara
det grundläggande incitamentet till utvecklingen av släktskapssystem och i
längden social struktur (Levi-Strauss 1966:123f; Kuper 1973:220). Levi-Strauss
menade att släktskapssystem per se är arbiträra representationssystem och
att de är homologa med lingvistiska strukturer. Han identifierade fyra
grundläggande "units of kinship": broder (far/morbror), syster (moder),
bror/systerson (son) och svåger (fader). Dessa menade han fungerade
oberoende av parti/matrilinjäritet och eftersom de är strukturerade räcker
det med att känna till en av dessa relationer för att rekonstruera de andra
(Tilley 1990:8, Levi-Strauss 1968:42).
Levi-Strauss teori liknar på ytan Jungs arketypbegrepp och trots att
han själv förnekar varje samband dem emellan finns det en del som
förenar dem. Skillnaden menade Levi-Strauss låg i att han till skillnad från
Jung ansåg att det var formen, inte innehållet som är det gemensamt
allmänmänskliga (Levi-Strauss 1966:65). Trots denna invändning borde
Levi-Strauss resonemang, om det dras till sin spets, rimligtvis leda till att
mänskliga arketyper konstrueras (?). Levi-Strauss metafysiska idéer var
också minst sagt kontroversiella och ter sig idag stundtals naiva. Enligt
honom själv var hans strukturalism inte en teori eller fråga om filosofi,
utan en objektiv metod (!). Det verkar kanske märkligt vid första anblicken,
med Levi-Strauss arbete gick till stor del ut på att finna samband och
metoder att analysera mänsklig kultur och samhällsorganisationer. Det är i
4