Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området ...
Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området ...
Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fäbodvallar<br />
De äldsta skriftliga beläggen <strong>för</strong> fäbodväsendet i Västernorrland är från 1558 men det finns<br />
arkeologiskt framtaget (dock diskutabelt) material från bland annat Jämtland som visar att<br />
fäboddriften kan ha uppstått under 700–1000-talen (Jansson m.fl. 1989; Carlsson m.fl.<br />
2001; Larsson 2009).<br />
Inom <strong>utredning</strong>s<strong>området</strong> finns en tidigare registrerade fäbodlämning, Kåcka alternativt<br />
Kockao fäbodar (Viksjö Raä 45) som var i bruk fram till cirka 1920 <strong>och</strong> tillhörde den finska<br />
bosättningen i byn Billen (Forslund 1983). Namnet Kockao har tolkats som blomster-sveden<br />
(Kukk-aho) eller troligare som Kocks svedja efter efternamnet Kock/Kokkonen (Gothe<br />
1948:238ff).<br />
Uppgift om husgrunder efter en <strong>för</strong>svunnen fäbodlämning vid norra sidan Fäbodmyran gick<br />
inte att återfinna vid inventeringstillfället (se inv. nr. Ljustorp H43).<br />
Figur 6. Kockao fäbodar, Viksjö Raä 45. Rest av fäbodstuga bestående av knuttimrade<br />
stockar <strong>och</strong> ett spismursröse av otuktade <strong>och</strong> kallmurade stenar. Leif Andersson i<br />
bakgrunden. Foto Britt-Marie Hägerman.<br />
Kolningsanläggningar <strong>och</strong> skogsbrukslämningar<br />
Kolningsanläggningar hör till landets vanligast <strong>för</strong>ekommande kulturminnen. Inom<br />
<strong>utredning</strong>s<strong>området</strong> <strong>för</strong>eträds de av tre kolbottnar, det vill säga spår efter kolning i resmila.<br />
Kolarkoja finns intill två av kolbottnarna. Förr behövdes träkol vid framställning <strong>och</strong><br />
bearbetning av järn. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet var de största<br />
konsumenterna av träkol i Ångermanland de olika järnbruken. Under andra världskriget blev<br />
träkol åter en strategiskt viktig råvara <strong>och</strong> den inhemska produktionen uppmuntrades. Efter<br />
1945 satte importen av billig koks från utlandet punkt <strong>för</strong> kolningsepoken i Sverige.<br />
Husgrunder från historisk tid<br />
Till denna kategori hör ensamliggande rester eller ruiner efter byggnader från historisk tid. I<br />
<strong>utredning</strong>s<strong>området</strong> finns rester efter ensamliggande kojor som använts vid skogsarbetet <strong>och</strong><br />
ensamliggande grunder efter olika byggnader som tillhört jordbruket såsom boningshus samt<br />
ängs- <strong>och</strong> myrlador.<br />
13
Change language