Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området ...
Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området ...
Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Cykelstigar<br />
Cykelstigarna är med få undantag en norrländsk <strong>för</strong>eteelse. Under en kort period var<br />
cykelstigarna mycket viktiga då de ofta var den enda typen av färdväg som fanns i norra<br />
Norrlands inland fram till slutet av 1940-talet. Det var staten som började bygga<br />
cykelstigarna på 1920-talet. De användes av arbetarna som gick eller cyklade till<br />
skogshuggning <strong>och</strong> flottning samt av dem som vaktade tjärdalar <strong>och</strong> kolmilor.<br />
I dag syns de välbevarade cykelstigarna ofta som en <strong>för</strong>höjning av jord, 1–4 meter bred <strong>och</strong><br />
10–40 centimeter hög, med gropar <strong>och</strong>/eller ett dike längs ena eller båda sidorna (Loeffler<br />
2007; Olsson 1998:119 ff.).<br />
Enligt muntlig uppgift från Gustav Adolf Viklund, Graninge, byggdes denna stig 1934–1935.<br />
Intill <strong>och</strong> utmed denna finns en grund efter en skogshuggarkoja <strong>och</strong> en ristning på en tillyxad<br />
träpåle med bland annat årtalet 1946. Tillsammans utgör dessa olika lämningar en<br />
sammanhängande kulturhistorisk skogsmiljö som är sällsynt inom Västernorrlands län.<br />
Tjärdalar<br />
Tjärproduktionen i tjärdalar var historiskt sett mycket viktigt både <strong>för</strong> husbehov <strong>och</strong> till<br />
avsalu i synnerhet under träskeppsepoken på 1800-talet då den utgjorde Sveriges främsta<br />
exportvara. Ännu på 1960-talet skedde husbehovsbränning av tjära i vissa delar av landet. En<br />
tjärdal dokumenterades om inom <strong>utredning</strong>s<strong>området</strong> (Viksjö Raä 42). Den är mycket ovanlig<br />
där<strong>för</strong> att sidorna består delvis av fem till sex varv med kallmurade stenar (figur 7). Enligt<br />
muntlig uppgift från Gustav Adolf Viklund från Graninge var det hans far som 1942 byggde<br />
<strong>och</strong> använde denna tjärdal. Någon tjärdal kring Tjärdalsmyran alternativt Tjäredalsmyran<br />
hittades däremot inte trots namnen.<br />
Figur 7. Britt-Marie Hägerman fram<strong>för</strong> den välbevarade tjärdalen Viksjö Raä 42 som är<br />
speciell där<strong>för</strong> att sidorna delvis består av fem till sex varv med kallmurade sten. Ett<br />
mycket ovanligt konstruktionselement i dessa sammanhang. Foto David Loeffler.<br />
Torplämningar <strong>och</strong> Röjningsrösen<br />
Fyra torplämningar <strong>och</strong> ett område med röjningsrösen dokumenterades i eller nära<br />
<strong>utredning</strong>s<strong>området</strong>. Det senare består av röjda ytor <strong>och</strong> välbyggda röjningsrösen som idag<br />
14