Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området ...

m.ö.h.
325–335
jord. Ungefär genom kistans mitt och
tvärsöver från NV till SÖ hörnet är en
ränna, ca 1 m br, genom vilken bäcken
rinner. Från kistans V sida mot
bäckravinens brant sluttande V sida är
en vattenledare, 10x4 m (NV-SÖ) och
0,5 m h, av otuktade stenar, 0,5–1 m st,
och jord.
X 6968625 Y 1575813
N 6967671 E 616796
ca 7 m SÖ (nedströms) stenkistan och
längst bäckens SV sidan är:
Vattenledare(?), rektangulär, 7x2 m
(NV-SÖ) och 0,7–1 m h, av otuktade
stenar, 0,3–1 m st. Anläggningens NÖ
långsida, den som vetter mot bäcken, är
delvis kallmurad.
3 m SÖ om denna och på samma sida
av bäcken är:
Vattenledare(?), rektangulär, 16x2 m
(NV-SÖ) och 0,5–1,5 m, av otuktade
stenar, 0,3–1 m st. Anläggningens NÖ
långsida, den som vetter mot bäcken, är
delvis kallmurad.
ca 30 m SÖ (nedströms) om denna är:
Vattenränna, en närmast
stenkistliknande anordning belägen i
bäckfåran, rektangulär, 6x4 m (NNÖ-
SSV) och 0,1–1 m h, av knuttimrade
stockar, 0,2 m diam, fylld med sten, 0,3–
0,8 m st, och jord. Tvärsöver kistan, från
V sidans mitt till Ö sidans mitt är en
ränna, 1 m br, genom vilken bäcken
rinner.
X 6968570 Y 1575862
N 6967617 E 616845
Terräng: Bäckravin (huvudriktning NV-
SÖ) med branta sidor. Stenig morän.
Skogsmark (blandskog).
Antikvarisk kommentar: Enligt karta från
1858 fanns i bäcken två kvarnar. De två
stenkistorna är placerade och
uppbyggda på sådant sätt att de ökar
och förstärker bäckens fallhöjd och
därmed har de troligen fungerat i
samspel med ett mitt- alternativt
överfallshjul som var placerat strax
nedanför stenkistorna.
Enligt anteckning från Forslund fanns
två skvaltkvarnar i bäcken och en
spånhyvel. Därmed är tolkningen ovan
helt fel och de s.k. vattenrännorna utgör
var sin rest efter grund till kvarn.
De tre anläggningarna som tolkas som
vattenledare kan inte ha fungerat som
fördämningsvallar. Utifrån deras
konstruktion och placering är det troligt
41