2008:16 Metodik för klassificering av H14-kriteriet i ... - Avfall Sverige
2008:16 Metodik för klassificering av H14-kriteriet i ... - Avfall Sverige
2008:16 Metodik för klassificering av H14-kriteriet i ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
användas som ett alternativ till filtrering <strong>för</strong> <strong>av</strong>skiljning <strong>av</strong> partiklar i lakvattnet. Problem med <strong>för</strong>lust<br />
<strong>av</strong> <strong>för</strong>eningar till filtermaterialet frångås då. Innehåller lakvattnet svårsedimenterade partiklar kan det<br />
å andra sidan vara svårt att <strong>av</strong>skilja partiklarna, och partikulärt bundna <strong>för</strong>oreningar, med centrifugering.<br />
I en studie (Elert et al., <strong>2008</strong>) där skaktestet beskrivet i ISO/TS 21268-2 jäm<strong>för</strong>des med ER-H<br />
metoden <strong>för</strong> bestämning <strong>av</strong> utlakning <strong>av</strong> PAH:er från <strong>för</strong>orenade jordar var halterna 40-180 gånger<br />
högre i lakvattnet från skaktesterna (centrifugerat) än i lakvattnet från ER-H metoden (ej centrifugerat).<br />
Figur 2E visar lakvatten från en <strong>för</strong>orenad jord, med hög organisk halt, lakad med både skaktestet<br />
beskrivet i ISO/TS 21268-2 och med ER-H metoden.<br />
Figur 2E: Samma material, <strong>för</strong>orenad jord med hög organisk halt, lakat med olika metoder; skaktest med efterföljande<br />
centrifugering samt ER-H metoden. Mobiliseringen <strong>av</strong> partiklar var mycket högre i skaktestet och partiklarna<br />
var sedan svåra att <strong>av</strong>skilja genom centrifugering. Analyserade halter <strong>av</strong> PAH:er var mycket högre i lakvattnet<br />
från skaktestet.<br />
Källa: Elert et al., <strong>2008</strong><br />
Val <strong>av</strong> material i lakutrustningen<br />
Hydrofoba organiska <strong>för</strong>eningar kan adsorbera till lakutrustningens väggar och storleken på adsorptionen<br />
är beroende <strong>av</strong> vilket material som används. Minst är adsorptionen till glas och rostfritt, medan<br />
den är något större till teflon (Enell et al., <strong>2008</strong>) och väldigt stor till plast. Utrustning <strong>av</strong> glas och rostfritt<br />
är alltså att <strong>för</strong>edra vid lakning <strong>av</strong> organiska <strong>för</strong>eningar. Vid lakning <strong>av</strong> oorganiska <strong>för</strong>eningar bör<br />
material <strong>av</strong> rostfritt stål undvikas p.g.a. risken <strong>för</strong> att metaller släpper från materialet och kontaminerar<br />
lakvattnet. Risken <strong>för</strong> läckage ökar då pH är lågt och/eller kloridhalten hög. Eftersom en målsättning<br />
i projektet varit att laktestet som använts <strong>för</strong> beredning <strong>av</strong> vattenextrakt <strong>för</strong> ekotoxicitetstestning<br />
ska fungera så bra som möjligt <strong>för</strong> utlakning <strong>av</strong> både organiska och oorganiska <strong>för</strong>eningar/ämnen har<br />
bara material gjort <strong>av</strong> glas och teflon använts i lakutrustningen.<br />
Mikrobiell aktivitet i lakvattnet<br />
I kolonntesterna på slaggrusen observerades mikrobiell aktivitet i lakvattnet efter <strong>av</strong>slutat laktest (se<br />
Figur 3E). Mikrobiell aktivitet kan innebära att det <strong>för</strong>ekommer nedbrytning <strong>av</strong> organiska <strong>för</strong>eningar<br />
vilket kan minska toxiciteten <strong>av</strong> lakvattnet. Alternativt kan det bildas nedbrytningsprodukter som är<br />
mer toxiska än ursprungs<strong>för</strong>eningarna vilket kan öka toxiciteten <strong>av</strong> lakvattnet. Mikrobiell aktivitet<br />
sänker syrgashalten i lakvattnet (om mikroorganismerna är aeroba) vilket kan ställa till problem i efterföljande<br />
ekotoxicitetstester. Är syrgashalten <strong>för</strong> låg måste lakvattnet luftas innan testerna påbörjas.<br />
67
Change language