ANNA LINGE SVÄNGRUM - MUEP - Malmö högskola
ANNA LINGE SVÄNGRUM - MUEP - Malmö högskola
ANNA LINGE SVÄNGRUM - MUEP - Malmö högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
skillnad mellan produkt och process, eftersom produkten ingår som<br />
en del av en problemlösande process. Jag kan därför se att produkten<br />
är en del av en lärande process där kunskap utvecklas såväl genom<br />
återgivandet och tolkningen av något skapat, som genom skapandet<br />
av en egen produkt.<br />
När eleverna imiterar, tolkar och transformerar musiken i klassrummet<br />
sammanfaller en återgivande process med en tolkande och en kreativ<br />
process. Både imitationen och transformationen som produkt kan ses<br />
som ett kreativt utfall av processen (jfr Dewey, 1934). Men fokuseras<br />
endast produktens exakta imitation eller utförande, missas alla de viktiga<br />
moment som utmärker processen och produkten i ett kreativt samspel.<br />
Weisberg (1993) menar att det främst är kvaliteten i en produkt, hur<br />
väl den har bearbetats, som avgör dess kreativa värde (ibid). Detta<br />
borde gälla såväl tolkning och bearbetning som nyskapande.<br />
7.5 Nya spelregler<br />
Aktiviteten som pågår i klassrummet när eleverna arbetar är slående<br />
lekfull. Är det musikaliska lärandet främst en lek? Lek som kulturell<br />
aktivitet står utanför det vanliga nyttobetonade livet, menar lekforskare<br />
(Huizinga, 1945; Caillois, 2001). Det är ett särskilt-görande. Så<br />
är även naturligt den musikaliska aktiviteten, tror jag. Men skolans<br />
undervisning har som formell miljö ett mål. Om elever upplever en<br />
uppgift som en skolfråga kan det lekfulla försvinna. Om de uppfattar<br />
skoluppgiften som en inbjudan till lek ökar fantasin och kreativiteten<br />
(Nilsson, 2002). Undervisningens design definierar rollerna i leken och<br />
skapar självständighet i lärandet som i sin tur bildar grund för inre<br />
motivation och inspiration hos såväl lärare som elev.<br />
Kunskap om redskapen avancerar lärandet så att motivationen kvarstår,<br />
vilket ökar uthålligheten och drivet i lärandet. Ju mer kunskap eleverna<br />
har om redskapen, desto mindre behov har de av att läraren leder.<br />
Läraren bör hellre finnas till hands och låta sig bjudas in för att inte<br />
störa elevernas tilltro till sin egen förmåga. Lekens energi kan fungera<br />
motivationsskapande och dess inneboende känsla av oförutsägbarhet<br />
kan tas till vara i musikpedagogiken. Musikalisk lek är tävlingsinriktad,<br />
menar Huizinga (1945), men lek har även andra uttryck samt olika<br />
kombinationsmöjligheter, enligt Caillois (2001). Lek innehåller till<br />
154