ANNA LINGE SVÄNGRUM - MUEP - Malmö högskola

Gruppintervjuerna är deltagarnas perspektiv där de beskriver sin
erfarenhetsvärld. Gruppintervjuer kan frambringa en mellanmänsklig
dynamik, menar Kvale (1997). Gruppintervjuer kan dock bli kaotiska
och känslosamma och därmed svåra att analysera (ibid). Cohen (2007)
anser att den enskildes tankar inte alltid kommer fram i gruppen, att
gruppen utvecklar en slags offentlig version. Analysen i en gruppintervju
är ett gemensamt material, det är allas röst tillsammans, även om det
är viktigt att deltagarna uppmuntras att ha olika åsikt om det som
diskuteras (ibid, s. 374).
Gruppintervjuer likställs ofta med fokusgrupper (Bryman, 2002).
Skillnaden mellan en gruppintervju och en fokusgrupp är att i en fokusgrupp
står även samspelet mellan deltagarna i centrum för forskarens
analys (ibid). Data som produceras i en gruppstudie, kan därför såväl
handla om hur deltagarna förhandlar sin kunskap, som om föremålet
för diskussionen (ämnet). Jag är i denna avhandling intresserad av
kunskapsinnehållet i samtalen och inte av interaktionen mellan de
deltagande, därför ser jag att min metod är gruppintervju. Det som
förhandlas (ämnet) i en gruppintervju eller fokusgrupp konkretiseras
och blir situerat. Att undersöka vad som utgör ”en bra matlagning”,
kan i en framförhandlad situation bli ”att laga mat från grunden”
(Halkier, 2010). (I min studie om vad som utgör en kreativ musikpedagogik,
framförhandlar musiklärarna exempelvis kreativitet som
elevernas kreativa samverkan). Lärarnas gruppintervjuer betraktas
som deras gemensamma material och de enskilda rösterna analyseras
inte, eftersom jag för min datainsamling primärt är intresserad av
innehållet i diskussionen mellan lärarna och inte av vad interaktionen
eller agerandet dem emellan kan visa på.
Mina intervjuer förlöpte med ett riktat fokus på ämnet ur olika vinklar
från lärarnas erfarenhet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och
sammanfattades i olika rubriker i kronologisk följd. Jag har lyft fram
vissa citat för att framhäva lärarperspektivet eller den emiska nivån.
Emiskt och etiskt perspektiv är kulturvetenskapliga definitioner eller
begrepp som återger hur forskaren betraktar sitt forskningsobjekt.
Det kan ske utifrån den undersökta kulturens inifrån-perspektiv och
inhemska begrepp (emiskt perspektiv) eller från forskarens utifrånperspektiv
och vetenskapliga begreppsbildning (etiskt perspektiv).
79