ANNA LINGE SVÄNGRUM - MUEP - Malmö högskola

fel” (Dewey, 1910). På liknande sätt, menar Weisberg (1993) att en
produkt kan vara kreativ även om den inte tillskrivs något särskilt
värde av sin omgivning. Det viktiga är att produkten har bearbetats på
ett kvalitetsinriktat sätt, anser han, vilket jag ser som ett fokus på (den
pedagogiska) processen. I musikpedagogik innebär det att eleverna blir
aktiva genom ett medvetet handlande, informed doing (Blair, 2009).
Omgivningens feedback kan hjälpa till att öka kvaliteten på den kreativa
produkten eller den kreativa idén, anser Weisberg (1993) (genom
mini-c och Pro-C, min anm.). I skolan utgör läraren i samarbete med
eleverna den yttre bedömningen och i ett kommande yrkesfält blir det
yrkesexpertisen som bedömer. Den yttre bedömningen är även viktig
för avgörande och erkännande av produktens eventuella nyhetsvärde.
Produkten måste bedömas i ett sammanhang där det finns kunskap
och förståelse av liknande produkter, hävdar Weisberg (ibid). Det
gäller såväl konstens olika produkter som vetenskapliga rön. Inom
konsten är den kreativa produkten nyskapande i någon bemärkelse.
Inom vetenskapen innebär det kreativa upptäckande av fenomen eller
relationer som redan existerar (ibid, jfr Kupferberg, 2006). I skolan,
ser jag därför att olika ämnesindelningar skapar förtrogenhet med de
ramar som gäller inom olika kunskapsfält, och på detta sätt förbereder
eleverna för ett kommande yrke eller för vidare utbildning inom ett
valt område. I en pedagogisk miljö finns det alltså chans att utveckla
förståelse för olika ämnens kvalitéer, men jag ser det som vanskligt att
föregripa en sådan kompetens som främst utvecklas inom ett yrkesområde
där kunskapsutvecklingen sker snabbare än inom skolan. Vad
skolan däremot kan utveckla, är en urskiljningsförmåga som kommer
från elevernas engagemang med olika produkters återgivning. Eller
en urskiljningsförmåga genom elevernas skapande av nya produkter
som prototyper för kreativa bidrag inom olika fält. Skolan kan på
detta sätt förbereda för konvention, som är en slags kvalitetsnorm
inom ett kunskapsområde. Konventioner kan tillmötesgå eller avfärda
en idé, anser Abbott (2004). Det beror på komplexiteten i mötet av
konventionen, hur originell idén framstår samt hur genomförbar den
är. Det är därför viktigt att utveckla känsla för konvention och smak,
menar han. Men inte endast konventioner styr den kreativa produkten.
Abbott (ibid) menar att det är viktigt med villighet till kompromiss,
men även att ha kännedom om sina egna personliga egenskaper och
52