Instruktion för tagning, hantering och tolkning av BVD ... - Svensk Mjölk

ATT TÄNKA PÅ NÄR DU 

TAR, HANTERAR OCH TOLKAR 

BVD-PROVER 

FoU/Ann Lindberg 2003-04-07 

5 - 1

INNEHÅLL 

UTTAGNING OCH HANTERING AV BLODPROV ....................................................................... 3 

Svansprovtagning............................................................................................................... 3 

Hantering av blodprover.................................................................................................... 3 

UTTAGNING OCH HANTERING AV MJÖLKPROV..................................................................... 3 

Provtagning........................................................................................................................ 3 

Hantering av mjölkprover .................................................................................................. 4 

TOLKNING AV PROVSVAR ...................................................................................................... 5 

Positivt/negativt och betydelsen av absorbansvärdet ........................................................ 5 

Blodprov............................................................................................................................. 5 

Mjölkprov ........................................................................................................................... 7 

ATT TÄNKA PÅ….................................................................................................................... 8 

Provtagning av kalvar före råmjölk ................................................................................... 8 

Jämförelser av resultat från serologiska analyser på mjölk och blod från samma djur 

eller grupp av djur.............................................................................................................. 8 

Hur länge varar immuniteten?........................................................................................... 9 

Hur ska gamla antikroppspositiva prover bedömas? ........................................................ 9 

ANALYSVÄRDESNYCKEL................................................................................................ 10 


5 - 2

Uttagning och hantering av blodprov 

Använd alltid 5 ml serumrör vid blodprovtagning, eftersom 10 ml rör inte kan hanteras i 

laboratoriets robotsystem. 

Svansprovtagning 

Svansprovtagning är att rekommendera framför halsprovtagning då detta medför mindre 

stress för djuren och minskar risken för arbetsskador. 

Hantering av blodprover 

Sträva alltid efter ta/skicka proverna så att de finns på laboratoriet dagen därpå. Om du 

är tveksam huruvida provet kommer att nå laboratoriet före helgen är det bättre att placera 

provet i kyl och sända det måndagen efter. 

Hemolys kan påverka virusisoleringen genom att celltillväxten (och därigenom cellmorfologin) 

störs. Risken för hemolys ökar t.ex. då man har gjort upprepade ”stick” genom gummikorken, 

t.ex. för att djuret av någon anledning har varit svårt att provta. I sådana situationer 

kan det vara bättre att ta ett nytt provrör. Om provet är så hemolyserat att det inte kan användas 

för analys begär laboratoriet in ett nytt prov. 

Undvik all form av kontaminering av blodet. Bakterietillväxt kan medföra att celltoxiska 

substanser bildas och/eller att pH förändras. Båda dessa faktorer påverkar analyssäkerheten 

negativt. 

Uttagning och hantering av mjölkprov 

Provtagning 

Undvik all form av kontaminering av mjölken. Organiska föroreningar (dynga, foderrester, 

hår) kan störa analysen. Tag därför mjölkprovet på ungefär samma sätt som du skulle ta ett 

mjölkprov för bakteriologisk odling. 

Undvik att ta mjölk som är förändrad på något sätt. Med detta avses såväl mastitmjölk, 

som mjölk från nykalvade kor (råmjölk) och sinmjölk. 

Vid samlingsprovtagning på mjölk: Se till att det kärl som används är väl rengjort! Sträva 

efter att ta lika mycket mjölk från varje ko och för sedan över en mindre volym till ett 5 ml 

mjölkrör med bronopol. 


5 - 3

Hantering av mjölkprover 

Mjölk som provmaterial är känsligare än blod. Den förändras (surnar) relativt snabbt om den 

inte hanteras på rätt sätt. Mjölkrör (5 ml) med tillsats av bronopol (ett konserveringsmedel, 

blåfärgat) bör användas för att minska denna risk. Härsken mjölk har ett lägre pH än färsk 

mjölk. Detta kan påverka antikroppsbestämningen så att falskt negativa resultat erhålls. 

Samma råd som för blod gäller därför, d.v.s. sträva efter att tagna prover skall vara på 

laboratoriet dagen efter. Om du är tveksam huruvida provet kommer att nå laboratoriet före 

helgen är det bättre att placera provet i kyl och sända det på måndagen efter. 


5 - 4

Tolkning av provsvar 

Positivt/negativt och betydelsen av absorbansvärdet 

De gränsvärden som idag används för att klassificera prover som antikroppspositiva resp. antikroppsnegativa 

återfinns i Analysvärdesnyckeln längst bak i detta dokument. Kategoriseringen 

i ”+” resp. ”-” är en förenkling som krävs av praktiska skäl. Mer information kan utläsas ur 

absorbansvärdet. Absorbansvärdet bör principiellt tolkas enligt följande; 

• En absorbans över gränsvärdet innebär att antikroppar påvisats i den mängd att det är av 

betydelse ur diagnostisk synpunkt. 

• En uppmätt absorbans under gränsvärdet innebär att antikroppar har påvisats. Det går 

emellertid inte att uttala sig om dessa är tillräckliga för att neutralisera virus vid en infektion. 

Det ska istället tjäna som ett observandum t.ex. vid tolkning av resultat från besättningsprovtagningar, 

jämförelse mjölk-/blodprov och dylikt (se avsnitt under ”Att tänka 

på…”), än ett diagnostiskt fynd. 

• Om ingen absorbans kan uppmätas i serum eller mjölk är djuret strikt antikroppsnegativt 

avseende BVDV. 

Blodprov 

I det följande tillämpas den enkla kategoriseringen (+/-) för att visa på olika tolkningsmöjligheter 

av analyssvar. Under det här avsnittet listas tolkningar som är tänkbara vid respektive 

utfall av blodprovsanalys. 

AK + (VI -, virusisolering ev. ej utförd) 

1. Djuret har maternala antikroppar. Tumregel: Om djuret är yngre än 6 månader bör man 

överväga detta såvida inte modern är konstaterat antikroppsnegativ efter kalvens födelse. 

Hur länge råmjölksantikroppar kvarstår beror bl.a. på koncentrationen av dessa i råmjölkens, 

av kalven konsumerad mängd och kalvens upptagningsförmåga. 

Som regel brukar de maternala antikropparna kvarstå längre hos kalvar som gått med modern 

(ex köttdjur). I normalfallet är dock även denna kategori kalvar antikroppsnegativa vid 6 

månaders ålder. 

2. Djuret har träffat på BVD-virus, och antikropparna är ett tecken på aktiv immunitet. 

Höga absorbansvärden kan bero på att; 

• djuret är förhållandevis nyinfekterat och du har tagit provet just när antikroppnivån är på 

topp, 


5 - 5

• djuret är dräktigt och bär på en persistent infekterad kalv, 

• djuret har träffat på BVD-infektion tidigare i livet men har boostrats vid ett eller flera 

tillfällen, eller 

• djuret smittades som foster under sen dräktighet. Detta tenderar att ge höga kvarstående 

titrar. 

3. Djuret är vaccinerat mot BVDV. Detta kan vara aktuellt för importerade djur. Den praktiska 

betydelsen kan vara att den immunitet som påvisats inte säkert är fosterskyddande vid 

förnyad infektion. 

AK - / VI - 

1. Djuret har aldrig varit i kontakt med BVD-virus, och saknar därför immunitet. 

2. Djuret är nyinfekterat och har ännu inte hunnit bilda antikroppar. 

3. Djuret är en kroniker men har missats i virusisoleringen. Detta händer i sällsynta fall, 

framför allt med kroniker som klarat sig till vuxen ålder. Det är möjligt att påvisa sådana 

djur genom att använda alternativa konfirmerande tester - kontakta Virologiska laboratoriet 

på SVA i sådana fall. 

OBS! Falskt negativa djur avslöjar sig alltid förr eller senare i en systematiskt genomförd 

sanering, eftersom man kommer att finna kalvar som serokonverterat och som är födda efter 

den tidpunkt då man ansett att smittan upphört i besättningen (”sista kronikern slaktats”). 

Om det är ett hondjur kan misstanke lätt avfärdas/bekräftas genom att kontrollera ev. 

avkommas status. Om ett seronegativt och virusnegativt djur fött en normal kalv, så är 

även hon normal. Om ett seronegativt och virusnegativt djur fött en kroniker är det troligt 

att virusisoleringen är falskt negativ, och att hon själv är persistent infekterad. 

AK - / VI + 

1. Djuret är persistent infekterat med BVD-virus. 

2. Djuret är primärinfekterat, och provet togs under viremifasen. Vid omprov har ett sådant 

djur serokonverterat och kommer då att vara AK+, VI-. För att undvika att primärinfekterade 

djur slaktas i onödan skall persistent infektion alltid konfirmeras om misstanke 

finns att den viruspositiva kalven inte är kroniker. 

OBS! Den provtagningsstrategi som tillämpas allmänt (provtagning av kalvar tidigast vid 

ca 12 v.) sammanfaller med den tidpunkt då de maternala antikropparna avtagit så pass att 

kalvarna kan infekteras om det finns en kroniker närvarande. Detta ökar ”risken” att fånga 

en primärinfekterad kalv i viremifas. 


5 - 6

Mjölkprov 

Under det här avsnittet listas tolkningar som är tänkbara vid respektive utfall av mjölkprovsanalys. 

OBS! För virusisolering krävs serum. På mjölk görs endast antikroppsbestämning. 

AK + 

Tolkningen är i princip densamma som för blodprover, med undantag för att det inte kan röra 

sig om maternala antikroppar. 

OBS! Koncentrationen av antikroppar i mjölk är omvänt proportionell mot avkastningsnivån, 

d.v.s. ju mer kon mjölkar, desto mer späds antikropparna ut. För ett djur med en 

signifikant antikroppsnivå spelar detta mindre roll - detta djur kommer att vara antikroppspositivt 

oavsett laktationsstadium. Däremot kan detta vara en källa till att djur med spår av antikroppar 

faller ut som positiva om de provtas i nära anslutning till kalvning eller sin. En sådan 

ko faller ut som negativ om hon provtas då mjölkproduktionen är på en högre nivå. 

AK - 

Tolkningen är densamma som för blodprover, d.v.s. djuret kan vara osmittat, nysmittat eller 

persistent infekterat. Eftersom virusisolering inte kan utföras på mjölk måste förnyad provtagning 

göras ifall persistent infektion skall kunna uteslutas. 


5 - 7

Att tänka på…. 

Provtagning av kalvar före råmjölk 

Ibland tillämpas provtagning av kalvar före råmjölk, för att snabbt fånga upp kalvar som är 

”kroniker”. Det man bör veta innan man börjar tillämpa detta är att dessa prover i högre grad 

än andra prover innehåller celltoxiska substanser som försvårar eller omöjliggör en pålitlig 

virusisolering. En möjlig orsak är en ”normal” neonatal bakteriemi orsakad av bakterier som 

kommit in i blodbanorna via navelsträngen. Fenomenet är dokumenterat bl.a. på griskultingar. 

Resultatet blir att laboratoriet måste begära in ett nytt prov, och att syftet med den tidiga 

provtagningen inte uppnås. 

Viruset självt kan också kan påverkas negativt, så att virusisoleringen misslyckas. Därför är en 

negativ virusisolering från en nyfödd kalv mindre tillförlitlig än om kalven uppnått 10-12 

veckors ålder. En positiv virusisolering på en nyfödd kalv är dock ett tillförlitligt resultat. 

OBS! Laboratoriet begär alltid in ett nytt prov om man kunnat bedöma att det finns en toxisk 

påverkan på cellerna i den grad att analysen inte är kunnat utföras på ett bra sätt. 

Jämförelser av resultat från serologiska analyser på mjölk och blod från samma djur 

eller grupp av djur. 

Serum analyseras i en spädning på 1:100, med ett gränsvärde på 0,20. Mjölk analyseras ospätt 

med ett gränsvärde på 0,05 för individmjölk och 0,10 för samlingsprov. För övrigt är det 

samma test. Mängden antikroppar i mjölk är mindre än i serum, men hur mycket mindre kan 

variera något mellan individer och laktationsstadium. I serum är nivån förhållandevis stabil 

(bortsett från det normala faktum att den avtar med tiden om djuret inte träffar på infektionen 

igen) . 

Om man tar ett mjölkprov och ett serumprov samtidigt kan det hända att absorbansvärdet för 

mjölkprovet är t.ex. 0,15 (”svagt positivt”), men att serumprovets värde är så lågt som 0,03 

(negativt). Detta är inte särskilt märkvärdigt med tanke på att; 

1. serumprovet är mer spätt, 

2. gränsen för att klassificera mjölk som positiv är lägre, och 

3. det finns individuella variationer över laktationer i hur mycket av antikropparna som går 

över till mjölk. 

Detta är som regel orsaken till ”oförklarligt” positiva samlingsprover, där man vid individuella 

omprover på blod finner att alla provade djur är serologiskt negativa. Tolkningen blir då 

att något eller några av djuren har spår av BVDV-antikroppar, men att de på inget sätt kan 

vara förknippade med en färsk infektion eftersom omproven på serum var negativa. 


5 - 8

Hur länge varar immuniteten? 

Genomgången infektion ger kvarstående antikroppstitrar under en lång tid. För många kor kan 

det i praktiken vara detsamma som hela livet. Det ska dock påpekas att man i studier av durationen 

av antikroppstitrar och fosterskyddande effekt efter naturlig infektion inte skilt på djur 

som endast träffat på infektionen en gång och djur som under en längre tid befunnit sig i en 

infekterad besättning. De sistnämnda har sannolikt därför boostrats en eller fler gånger vilket 

skulle ge en bättre fosterskyddande effekt. Därför är det ännu osäkert ifall den fosterskyddande 

effekten även gäller kor med låga antikroppsnivåerna (strax över/under gränsvärdet). Vissa 

anser att den ”immunologiska beredskap” som dessa djur har är tillräcklig för att skydda fostret 

om kon återinfekteras, andra är mer tveksamma. 

Trots detta - i praktiska situationer brukar man säga att genomgången infektion ger fosterskyddande 

immunitet. OBS! Ett djur med normal immunitet som fött en persistent infekterad 

kalv föder aldrig en PI kalv igen, d.v.s. hon är definitivt skyddad för resten av livet! 

Antikroppsnivån på djur som aldrig boostrats (d.v.s. där infektionen upphört i besättningen innan 

detta hunnit ske) kan med tiden sjunka till värden strax över eller t.o.m. under gränsen för vad 

vi klassar som positivt. Sådana djur kommer dock alltid att ha mätbara, om än låga absorbansvärden. 

Med andra ord, ett djur som genomgått infektionen bli aldrig strikt serologiskt 

negativ. 

Hur ska gamla antikroppspositiva prover bedömas? 

I vissa lägen vill man uttala sig om ett djurs immunitet mot BVD-infektion på basis av gamla 

resultat. Det kan t.ex. gälla en försäljningssituation. Det kan också vara aktuellt om besättningen 

återinfekterats och man vill ”sortera bort” tidigare antikroppspositiva djur från de som 

skall provtagas vid den första saneringsprovtagningen (”screeningen”). 

Det man bör överväga när man ska bedöma om det är sannolikt att ett djur fortfarande har 

skydd är; 

• Var djuret yngre än 6 månader vid förra provtagningen? Om svaret är ja bör djuret provas 

om. 

• Låg absorbansvärdet strax över gränsvärdet? Om svaret är ja kan djuret med fördel omprovas. 

Problemet är i viss mån filosofiskt, då man inte kan veta om titern var på uppåtgående 

eller nedåtgående vid det förra provet. Man vet alltså inte om det rörde sig om ”färska” eller 

”gamla” antikroppar. 


5 - 9

ANALYSVÄRDESNYCKEL 

Brytgränser för klassificering av prov som negativt/positivt vid resp. provmetod: 

Tankmjölk: 

Samlingsprov: 

Individprov -serum: 

Individprov -mjölk: 

Klass 0: abs. < 0,05 

Klass 1: abs. ≥ 0,05 och < 0,25 

Klass 2: abs. ≥ 0,25 och < 0,55 

Klass 3: abs. ≥ 0,55 

Negativt *) : abs. ≤ 0,10 

Positivt: abs. > 0,10 

Negativt ♣) : abs. ≤ 0,20 

Positivt: abs. > 0,20 

Negativt: abs. < 0,05 

Positivt: abs. ≥ 0,05 

*) Ett absorbansvärde i samlingsprov på 0,05 - 0,10 visar på spår av antikroppar. 

♣ ) Ett absorbansvärde i serum på 0,01 - 0,19 visar på spår av antikroppar. 


5 - 10

Instruktion för tagning, hantering och tolkning av BVD ... - Svensk Mjölk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?