Fodereffektivitet –ur kons, besättningens och ... - Svensk Mjölk
Fodereffektivitet –ur kons, besättningens och ... - Svensk Mjölk
Fodereffektivitet –ur kons, besättningens och ... - Svensk Mjölk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Fodereffektivitet</strong><br />
– ur <strong>kons</strong>, <strong>besättningens</strong> <strong>och</strong><br />
mjölkgårdens synvinkel<br />
Bengt-Ove Rustas<br />
Husdjurens utfodring <strong>och</strong> vård<br />
SLU
Foderutnyttjandet är viktigt!<br />
Kg ECM per år<br />
Foderkostnad 9000 11000<br />
Öre/ kg såld mjölk 161 168<br />
Andel av rörlig produktionskostnad, % 42 48<br />
Andel av total produktionskostnad, % 33 39<br />
(Agriwise, 2011)<br />
Ökat foderutnyttjandet = minskad miljöbelastning<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Vad är effektivitet?<br />
Effektivitet är ett begrepp inom ekonomi <strong>och</strong><br />
organisationsteori som beskriver hur väl en<br />
organisation kan omvandla resurser till<br />
produkter <strong>och</strong> tjänster.<br />
Med inre effektivitet menar man oftast<br />
produktiviteten, det vill säga förhållandet<br />
mellan tillförda resurser <strong>och</strong> det som<br />
produceras.<br />
(Wikipedia, 2011)<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Olika nivåer av effektivitet<br />
• Biologisk (djurnivå) – producerad mjölk i<br />
relation till <strong>kons</strong>umerat foder<br />
• Teknisk (gårdsnivå) – förbrukat foder, från fält<br />
till mule, i relation till levererade produkter<br />
• Ekonomisk – värdet av<br />
producerade/levererade produkter i relation till<br />
värdet av <strong>kons</strong>umerat/förbrukat foder<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Tillförda<br />
resurser<br />
Utsäde<br />
Gödsel<br />
Drivmedel<br />
Arbetskraft<br />
Tillsatsmedel<br />
Plast<br />
Produkter<br />
Foto: Henrik Boo<br />
Skörd<br />
Foto: Olga Shelego<br />
Utfodring<br />
Uttag<br />
Konsumtion<br />
Kroppsvävnad<br />
Förluster<br />
Cellandning<br />
Spill<br />
Pressvatten<br />
Näring i<br />
träck<br />
<strong>och</strong> urin<br />
Värme<br />
Kasserad mjölk
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Förluster efter skörd, plansilo<br />
Inlagt i silo Utfodrat <strong>kons</strong>umerat<br />
Skördat<br />
Utfodrat<br />
Konsumerat<br />
-25%<br />
-5%<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Mått på fodereffektivitet<br />
1. kg mjök/kg foder (produktivitet) – större är bättre<br />
2. kg foder/kg mjölk – mindre är bättre<br />
3. beräknad foderåtgång/förbrukat foder (t.ex.<br />
energiutnyttjande i procent)<br />
4. värdet av producerad mjölk/värdet av förbrukat<br />
foder (ekonomisk effektivitet)<br />
OBS!<br />
• Hög 3. innebär inte nödvändigtvis hög 1.<br />
• Hög 2-3 (tekniska mått ) innebär inte nödvändigtvis<br />
hög ekonomisk effektivitet eller bästa ekonomiska<br />
resultat<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Hur mäter vi fodereffektivitet<br />
SIS (skit-in-skit-ut)<br />
Viktigt att registreringar är tillräckligt noggranna<br />
- t.ex. grovfoderförbrukning, ts-halter<br />
Förluster måste hanteras rätt för att jämförelser skall bli relevanta<br />
– jämförs producerad eller levererad mjölk med <strong>kons</strong>umerat foder<br />
eller utfodrat<br />
Olika tidsperspektiv<br />
En dag – bör upprepas kontinuerligt för att få bra mått<br />
(enskilda djur, grupper, besättning)<br />
Del av laktation – mellan provmjölkningar<br />
Hel laktation – innefattar sinperiod, jmf t.ex. mellan kor inom<br />
besättning<br />
Kalenderår – besättning<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Vad bestämmer den<br />
biologiska effektiviteten<br />
• Genetisk kapacitet<br />
• Fysiologisk status<br />
– laktationsstadium, energibalans, hälsa<br />
• Produktionsnivå<br />
• Foderkvalitet <strong>och</strong> fodersammansättning<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Energibehov, NE, MJ/d<br />
Hur använder kon fodret?<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12<br />
Laktationsmånad<br />
Från foder<br />
<strong>Mjölk</strong>produktion<br />
Underhåll<br />
Hullförändring<br />
Dräktighet<br />
Beräknat från standardlaktationskurva för SRB, 10 000 kg ECM, enligt NorFor (Volden et al., 2011)<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Teoretisk fodereffektivitet<br />
Vikt,<br />
kg<br />
Hull <strong>Mjölk</strong>, ECM Kg ECM/kg<br />
foder<br />
Foder,<br />
kg/ kg ECM<br />
650 0 40 1.74 0.59<br />
750 0 40 1.69 0.60<br />
650 +1 poäng 40 1.68 0.61<br />
650 0 45 1.79 0.57<br />
Exempel:<br />
10 000 kg ECM per ko <strong>och</strong> år<br />
0,02 kg lägre foderförbrukning per kg mjölk<br />
200 kg foder per år<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Foderutnyttjande i relation till<br />
utfodringsnivån<br />
Energi I livsyttringar<br />
Utfodringsnivå<br />
Teoretisk respons<br />
Verklig respons<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
ECM, EKM, kg<br />
Avkastningsrespons<br />
34<br />
32<br />
30<br />
28<br />
26<br />
24<br />
22<br />
20<br />
11 13 15 17 19 21<br />
(Kristensen, et al 2003)<br />
Utfodringsnivå, Foderniveau, foderenheter/dag<br />
FE<br />
Avkastningspotential (kg/år) <strong>och</strong><br />
grovfodrets smältbarhet (%)<br />
9500 & 80<br />
9500 & 70<br />
7500 & 80<br />
7500 & 70<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
<strong>Fodereffektivitet</strong> i relation till<br />
utfodringsnivå<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
%<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
(efter Kristensen, et al 2003)<br />
15 17 19 21<br />
Konsumerat foder, kg ts per dag<br />
Effektivitet<br />
Marginell<br />
effektivitet<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Orsaker till avtagande foderutnyttjande<br />
med stigande produktionsnivå<br />
• Fodrets smältbarhet sjunker vid högre<br />
foderintag<br />
– Ökad passagehastighet<br />
– Högre kraftfoderandel<br />
• Kroppsansättningen ökar med stigande<br />
utfodringsnivå<br />
• Responsen i foderutnyttjandet (nettoenergi)<br />
kanske inte är linjär <strong>och</strong> oberoende av<br />
produktionsnivå, vilket antas i många<br />
fodervärderingssystem, t.ex. NorFor.<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Beräknat foderutnyttjande över laktationen<br />
(efter Kristensen et al, 2003)<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Vid ett mjölkpris på 3 kr/l <strong>och</strong> foderpris på 2 kr/kg ligger<br />
break-even för marginalfodret på 0,67 kg mjölk/kg foder<br />
2,50<br />
2,00<br />
1,50<br />
1,00<br />
0,50<br />
0,00<br />
Foderutnyttjande, %<br />
Marginellt utnyttjande, %<br />
<strong>Mjölk</strong>, kg ECM per dag<br />
kg ECM/kg ts foder -<br />
<strong>kons</strong>tant respons<br />
kg ECM/kg ts foder -<br />
variabel respons<br />
kg ECM/kg ts foder, på<br />
marginalen<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Andra faktorer som påverkar<br />
fodereffektiviteten<br />
• Bättre grovfoderkvalitet ökar fodereffektiviteten<br />
– 10% högre smältbarhet förbättrar fodereffektivitet med 3,5%<br />
(Kristensen et al., 2003) .<br />
• Sjukdom försämrar fodereffektiviteten<br />
• Fysisk aktivitet försämrar fodereffektiviteten<br />
– Kor i lösdrift <strong>och</strong> på bete antas behöva 10% mer energi för<br />
underhåll än uppbundna djur (NorFor)<br />
• Utfodringsprincipen kan påverka fodereffektiviteten.<br />
– Fullfoder kan försvåra foderstyrningen <strong>och</strong> kan därför ge fetare<br />
kor <strong>och</strong> sämre effektivitet.<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Dansk besättningsstudie<br />
<strong>Mjölk</strong>avkastning,<br />
kg ECM/år<br />
<strong>Fodereffektivitet</strong>,<br />
%<br />
Effekt<br />
Tunga raser 7985 86,4<br />
Jersey 7626 90,0 ***<br />
Uppbundna 7900 88,3 ns<br />
Lösdrift 7948 86,8<br />
Konventionell 8061 86,8<br />
Ekologisk 7647 88,0 **<br />
Fullfoder 7969 86,3<br />
Blandfoder 7883 87,2 ns<br />
Separat utfodring 7884 87,6<br />
(Kristensen <strong>och</strong> Kjærgaard, 2004)<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Besättningar med låg <strong>och</strong> hög fodereffektivitet i<br />
Dansk studie<br />
Låg Hög Signifikans<br />
<strong>Fodereffektivitet</strong>, % 80 92 ***<br />
<strong>Mjölk</strong>avkastning, Kg ECM/år 8004 7745 NS<br />
Andel kraftfoder, % av ts 46 35 ***<br />
Andel gräsensilage, % av ts 18 31 ***<br />
Socker, % av ts 98 52 **<br />
Celltal, frekvens förhöjd 15,3 12,4 *<br />
(Efter Kristensen <strong>och</strong> Kjærgaard, 2004)<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
<strong>Fodereffektivitet</strong> <strong>och</strong> ekonomi<br />
Kg ECM per år<br />
Foderkostnad 9000 11000<br />
Kg mjölk levererat/kg ts foder utfodrat 1,32 1,28<br />
<strong>Mjölk</strong> – foder, öre/l 172 165<br />
<strong>Mjölk</strong> - foder, kr per ko <strong>och</strong> år 14300 16800<br />
(Agriwise, 2011)<br />
Det är inte självklart att bäst fodereffektivitet ger bäst ekonomi<br />
I en given situation (t.ex. oförändrad avkastning, oförändrade<br />
foderpriser) lönar det sig dock alltid att förbättra<br />
fodereffektiviteten<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
<strong>Fodereffektivitet</strong>en kan förbättras<br />
med bra management<br />
• Friska djur<br />
• Bra grovfoderkvalitet<br />
• Bra foderstater<br />
• Bra foderstyrning (inga feta kor)<br />
• Begränsa spill vid skörd,<br />
<strong>kons</strong>ervering <strong>och</strong> utfodring<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
www.slu.se
Change language