Synden ideologiserad. Modern svensk ... - Petra Östergren

More documents

Recommendations

Info

S Ü N D E Synden ideologiserad. Modern svensk prostitutionspolicy som identitets- och trygghetsskapare av Petra Östergren bortanför diskussion och en viss hegemonisk världsbild kan fortleva (Shore och Wright 1997:24). Argumentation som hänvisar till en “självklarhet” finns det exempel på i många nivåer av den svenska prostitutionsdiskursen. “Ingen känslomässigt normalt funtad och samhällsorienterad människa tror att prostitution är ett avtal mellan två jämbördiga parter” skriver en krönikör (Weigl 2001). En annan skriver: “För mig är prostitution inte särskilt komplicerat. Det är bara nåt man inte ger sig i lag med. Eftersom det varken har med riktig sex eller med kärlek att göra.” (Malmborg 1999). Forskare och socialarbetare menar att sexhandeln i ett patriarkalt samhälle på ett övergripande plan “naturligtvis” är ett uttryck för den ojämlika maktfördelningen mellan män och kvinnor (Sandell m fl 1996:160). 30 Segelström svarar så här när jag frågar varför hon engagerade sig just i frågan om prostitution och hur tankarna kring detta väcktes: Det här…det här var liksom så självklart på nåt vis. När kvinnorörelsen kunde samlas gemensamt kring att starta hela det stora arbetet, som gjorde att vi startade kvinnojourer och kvinnohus runt i hela Sverige, både med det inledande arbetet som både Maria Pia Boëthius gjorde, men även Karin Alfredsson gjorde med sin bit då, så var det, alltså det var så naturligt i hela arbetet vad gällde våld mot kvinnor. Det fanns … det var aldrig ifrågasatt nånsin. (Inger Segelström) Personen som varit en av de mest drivande i prostitutionsfrågan i riksdagen har alltså aldrig ifrågasatt att arbetet mot prostitutionen är en del av arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Det är bara “självklart” och “naturligt”. Under den andra paradoxen har jag visat hur andra länders policy bemöts. Där är det tydligt att policymakare uppfattar den utländska policyn och inställningen till prostitution negativ. Man kallar den för “obehaglig”, “kvinnoförnedrande”, “oroväckande”, “djupt chockerande” och “oacceptabel”. Det menar jag är ett annat exempel på hur den svenska ideologin framställs som det självklara, det sunda förnuftet och det naturliga – även om det är mer antytt och indirekt. Förhärskande diskurser fungerar dessutom enligt Shore och Wright genom att sätta upp referenstermer och genom att inte erkänna eller marginalisera alternativ, något jag menar sker Sida 62
P E C C A T O Synden ideologiserad. Modern svensk prostitutionspolicy som identitets- och trygghetsskapare av Petra Östergren genom den retorik som förekommer i prostitutionspolicyn (Shore och Wright 1997:18). Detta gäller de ovan nämna epitet som ges andra länders policy, men även diskussionen huruvida prostitution är ett “arbete” eller inte. Här sätter policymakare upp referenstermer och menar att som i de andra länderna kalla försäljning av sexuella tjänster för ett yrke är “cyniskt”, “bisarrt” och “absurt”. Istället är det ett “tillstånd”, något som kvinnor “drabbas av” eller en mans “onanistund”. Genom denna definition styrs diskussionen om prostitution, vilket i sin tur får konsekvenser för policyn. 31 Så orsaken till varför andra länders policy bemöts med sådan negativitet och emfas, kan ha att göra med att man försöker bibehålla en hegemonisk världsbild och göra den svenska radikalfeministiska diskursen om prostitution förhärskande. Men om man tidigare kunnat hänvisa till en naturlighet baserad i naturen, biologin eller psyket, tror jag inte att det låter sig göras längre, åtminstone inte från politiskt håll. De senaste decenniernas samhällsvetenskapliga (och delvis feministiska) kritik av vetenskapens roll i att patologisera sexuella “avvikelser” har omöjliggjort det. Jag tror att man därför tillgripit ett annat redskap. Från synd till medikalisering till ideologisering Flera forskare hävdar att det skedde en medikalisering eller patologisering av “synden” i slutet av 1800-talet och under 1900-talet. Foucault uppfattar 1800-talets uppmjukning av sexualmoral i relation till framväxten av mer sofistikerade maktmekanismer. Vetenskapsdisciplinerna tog över prästernas roll och de “avvikande” klassificerades och fick psykiatrisk och sexologisk behandling (Foucault 1980). Rubin menar att personer som bryter mot sexuella normer straffas och hålls långt nere i det hierarkiska systemet av sexuella värderingar genom psykiatriska termer (Rubin 1992). Ullerstams hypotes är liknande. Han vänder sig mot uppfattningen att sexuella avvikelser är psykopatologiska fenomen, och menar att den inställning som gör anspråk på att vara vetenskaplig i själva verket är en imitation av teologers och juristers uppfattning om vilka sexuella beteenden som är syndiga respektive brottsliga. Det enda som skett är att man ändrat etiketten (Ullerstam 1964:5). Det framväxande välfärdssamhället menar han har medgivit könsnjutning för människor med “sunda” behov och erotisk njutning har blivit ett privilegium “för människor med på ett visst sätt beskaffade heterosexuella behov” (Ullerstam 1964:13). Sida 63
Page 1 and 2:
Synden ideologiserad Modern svensk
Page 3 and 4:
I N N E H Å L Synden ideologiserad
Page 5 and 6:
G R I J E H Synden ideologiserad. M
Page 7 and 8:
S Y N T I Synden ideologiserad. Mod
Page 9 and 10:
G Ü N A H Synden ideologiserad. Mo
Page 11 and 12: P É C H É Policy Synden ideologis
Page 13 and 14: P E C C A T O Synden ideologiserad.
Page 15 and 16: G R I J E H Synden ideologiserad. M
Page 17 and 18: S Y N T I Synden ideologiserad. Mod
Page 19 and 20: G Ü N A H Synden ideologiserad. Mo
Page 21 and 22: P É C H É Synden ideologiserad. M
Page 61: P É C H É Synden ideologiserad. M
Page 93: P E C C A T O Synden ideologiserad.
show all

Synden ideologiserad. Modern svensk ... - Petra Östergren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?